Två förtroen-deomröstningar

Sedan förra veckan  har inte mindre än två  förtroendeomröstningar  ägt rum i riksdagen.  Förra fredagen hade  SD krävt att kammaren  skulle förklara att  statsministern inte  längre åtnjöt riksdagens  förtroende och  i tisdags genomfördes  en motsvarande omröstning,  den här  gången på begäran  av Moderaterna och  angående riksdagens  förtroende för försvarsministern.

Både statsministern och försvarsministern  klarade sig  som bekant. Vad gäller statsministern  var det enbart SD  som röstade för misstroendet,  medan förslaget om misstroendeförklaring  mot försvarsministern  stöddes av M, KD  och SD efter att sommarens  alliansenighet i frågan olyckligtvis  brutits upp.

En och annan kanske tycker  att Alliansen borde ha stött  kravet på misstroendeförklaring  gentemot statsministern,  och visst är det så att Alliansen  varje dag egentligen vill ha  en annan statsminister och en  annan regering än den nuvarande,  men det fanns goda  skäl för Alliansens agerande.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170922

Share

Antisemitismen måste motverkas

Den gångna veckan har varit dramatisk i svensk politik. Anna Kinberg Batra aviserade sin avgång som Moderaternas partiledare och statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson avgick efter att inte ha agerat i säkerhetsskandalen kring Transportstyrelsens IT-upphandling.

Eftersom konstitutionsutskottet granskar säkerhetsskandalen vill jag dock inte föregripa det arbetet genom att resonera om Emma Lennartssons avgång, och Moderaternas situation finns det anledning att återkomma till när den extra partistämman, den 1 oktober, nalkas.

Jag tänkte i stället skriva om en helt annan sak. Antisemitism. Något som borde ha hört till historien efter andra världskrigets fasor, men som dessvärre är en påtaglig realitet för Sveriges judar som utsätts för påhopp, trakasserier och judehat från extremister av alla slag: vänsterextrema, högerextrema och islamister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Flygskatten är ett komplement

En flygskatt skulle få ner utsläppen med upp till 180 000 ton koldioxid per år. Detta motsvarar utsläppen från cirka 100 000 bensinbilar, skriver insändarna.

Svar till Jenny Ek (C) och ledaren i Länstidningen den 18/8:

I Länstidningen den 18 augusti angriper såväl Jenny Ek (C) och ledaren Miljöpartiet för förslaget att införa en flygskatt. På något sätt verkar de båda tro att Miljöpartiet inte förstår att flygskatten får som effekt att färre flyger och fler resor kommer att göras med andra färdmedel som exempelvis tåg, buss och bil.

Samtidigt har man väldigt svårt att bestämma sig. Å ena sidan sägs att förslaget inte kommer få någon effekt alls och å andra sidan att snart sagt varje flygplats kommer att få lägga ner. Hur ska ni ha det?

MARGARETA FRANSSON (MP) Regionråd
OLOF ÖBERG (MP) Ersättare i Regionfullmäktige

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Dyrare flyg – utsläppen samma

Har ägarna råd att låta sina flygplan stanna på marken?

Genmäle

Visst kan man göra teoretiska beräkningar hur mycket utsläpp en skatt på flygresor kan ge. Margareta Fransson och Olof Öberg, båda MP, hävdar att en flygskatt får ner utsläppen med upp tlll 180 000 ton koldioxid per år.

Problemet är bara att det förutsätter att många flygplan stannar på marken. För det är ju flygplanen som orsakar utsläppen och inte passagerarna. Flygplan är dyra och att inte låta dem flyga har nog inga ägare råd med. Därför torde flygplan på inställda rutter sättas in på andra ställen

SVEN ERIK JANSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Extremismen måste motverkas

Efter förra torsdagens fega och motbjudande attack kan nu Barcelona läggas till den allt längre lista av europeiska metropoler som drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd. Vi minns också hur nazister var ett ovälkommet inslag under Almedalsveckan, samtidigt som vänsterextremister genomförde våldsamma upplopp vid G20-mötet i Hamburg.

Våldsbejakande extremism är alltså högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Allianspartierna har därför förslagit en rad åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism och regeringspartierna i konstitutionsutskottet har gått med på dem.

Det finns tre extremistiska inriktningar i Sverige, farliga var och en på sitt sätt. Vänsterextremismens brutalitet visades nyligen i Hamburg. De säger sig tro på rättvisa och jämlikhet, men i själva verket tror de på den starkes rätt. Demokratin ger varje människa en röst, den tydligaste formen av jämlikhet, men de vänsterextrema accepterar inte demokratin när ”fel beslut” fattas. Den som kastar sten på polisen kastar också sten på demokratin.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Share

Skolan får inte vara en frizon för radikalisering

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken hora eller kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170818

Share

Välfärden bygger på att många jobbar

Mitt i debatten om regeringens hantering av säkerhetsskandalen vid Transportstyrelsen känns det angeläget att också diskutera sakpolitik. Svensk välfärd måste stärkas och de problem som finns måste lösas. Idag saknas det vårdplatser och köerna växer. Många medarbetare går på knäna.

Det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av niondeklassarna blir behöriga till gymnasiet. På många håll finns stora brister i omsorgen av äldre. Hur skapar vi resurser för en god välfärd, nu och i framtiden?

Behoven ökar hela tiden. Fler barn och äldre, ökade kostnader i kommunerna för integration samt svårigheter att rekrytera medarbetare är några av orsakerna.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

Share

KU-granskning och misstroendeomröstning

De senaste veckorna har varit dramatiska i svensk politik. En stor säkerhetsskandal har rullats upp, Alliansen har krävt att tre ministrar ska avsättas av riksdagen och två av dem har i stället avgått. Fortfarande kommer nya avslöjanden nästan varje dag. Jag har kallat riksdagens konstitutionsutskott till ett extra sammanträde den 17 augusti för att inleda konstitutionsutskottets granskning av skandalen.

Eftersom KU ska granska händelserna i detalj vill jag inte föregripa utskottets arbete genom att skriva alltför mycket om de konkreta händelserna inom Transportstyrelsen och hur regeringen reagerade på detta. Låt mig i stället sätta in det extra sammanträdet i ett sammanhang. Varje år brukar KU få in 20 – 40 anmälningar från riksdagens ledamöter mot enskilda statsråd med påståenden om att en viss minister har brutit mot lagar, praxis eller andra regler som styr regeringsarbetet.

KU utreder dessa anmälningar och det är ett omfattande arbete. Utredningsarbetet börjar med att en tjänsteman vid KU:s kansli skriver en promemoria om ärendet – vad gäller anmälan, vilka lagar och andra föreskrifter finns på området i fråga, hur har KU bedömt liknande fall tidigare och annan bakgrundsinformation.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170804

Share

Starkt Almedalstal av Kinberg Batra

Almedalsveckan avslutades i söndags med Moderaternas dag och tal av Anna Kinberg Batra. Det var ett starkt och tydligt tal, grundad i tydliga principer men också späckat med konkreta förslag inom tre prioriterade områden: integrationen, jobben och tryggheten.

Hon inledde dock talet med att gå till hårt angrepp på extremister och riktade sig särskilt till de nazister som under uppmärksammade former kommit till Visby: ”Ni som bekämpar demokratin med hat och hot, ni som tar till våld mot andra som står i vägen, ni hatar allt Sverige står för. Jag har en sak att säga till nazisterna på Visbys gator: Åk härifrån, Sverigehatare!”

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170714

Share

Alliansen vill utveckla RUT

Almedalsveckan är igång, men redan innan veckan inleddes levererade Alliansen ett viktigt besked: de fyra partierna har enats om gemensamma förslag för att utveckla RUT-avdraget. Det är utmärkt att Alliansen nu börjar ge gemensamma besked – och mycket bra att jobbpolitiken lyfts fram. Den är nyckeln för både integrationen och välfärdens finansiering.

Många skulle säga att Sverige är ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men det gäller inte för alla i Sverige. Ett av de tydligaste tecknen på det är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda – det skulle behövas 100 000 nya jobb till utrikes födda för att sysselsättningen ska var lika hög för utrikes födda som för inrikes.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170707

Share