Formellt DÖd men

För tre år sedan presenterades den nu i efterhand ökända Decemberöverenskommelsen. Det visade sig att partiledarna i S, MP, M, C, L, KD hade ägnat julhelgen 2014 åt att fundera ut hur man skulle hindra Sverigedemokraterna att använda Sveriges riksdag som en sandlåda där de genom utpressning skulle fälla varje regering som vägrade dansa efter deras pipa.

Det man kommit överens om var att ledaren för den största partikonstellationen skulle släppas fram som statsminister samt att minoritetsregeringar var garanterade att få igenom sin budget. Decemberöverenskommelsen skulle gälla till valdagen 2022, men upplöstes formellt redan den 9 oktober 2015, efter att Kristdemokraternas riksting röstade för att lämna den.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 180112

Share

Bättre arbetsmiljö ska krävas

När Fredrik Reinfeldt aviserade behovet av att svenskarna jobbar längre än till 65 år möttes han av spott och spe. Sedan dess har allt fler insett att det handlar om en ren nödvändighet för att klara vår gemensamma välfärd.

Men det finns också en befogad oro i många grupper hur man ska orka jobba längre med den stress och arbetsbelastning som är verklighet för väldigt många i dag. De flesta orsakerna till sjukskrivningar och ohälsa är stressrelaterade. Stress i sig är inte farligt men när stressen blir konstant är den rent livsfarlig. Och sjukskrivningarna på grund av detta ökar dramatiskt. Inte minst bland kvinnor.

Brist på återhämtning och möjligheter att andas mellan varven är ett faktum på hela arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron är ett gigantiskt problem både för folkhälsan och för företagen.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171229

Share

Lantbrukets dag i riksdagen

Lantmännens ordförande Per Lindahl och Magnus Oscarsson, arrangör för lantbrukets dag.

SVerige (LT)

Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) och Hushållningssällskapet samlade till Lantbrukets dag i riksdagen. Bland de konkreta resultat som kom ut av dagen var att försöka ändra skrivningen i miljöbalken om att jordbruk är miljöfarlig verksamhet.

Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) har kommit med flera engagerade initiativ för jordbruket.

Text: BO BÄCKMAN
Bild: PRIVAT

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171222

Share

Fridolins förlorade förtroende

Det brukar sägas att politik är en förtroendebransch. Det är i så fall en bransch i kris. Det finns visserligen partiledare som det går bra för jämfört med övriga partiledare. Annie Lööf är enligt Novus senaste mätning den partiledare som flest svenskar har förtroende för.

I undersökningen har 33 procent sagt att de har förtroende för Annie Lööf, statsministern och ledaren för Sveriges största parti, Stefan Löfven, kommer på andra plats med 31 procent. Men även för Sveriges mest förtroendeingivande politiker är det fler som säger sig ha ganska eller mycket litet förtroende än som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende.

Det låga förtroendet är inte självklart. I maj 2014 var det 44 procent som hade förtroende för Stefan Löfven och 45 procent för dåvarande statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt. Ännu tidigare, i december 2010, var det sex av tio som i undersökningen hade förtroende för Reinfeldt.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171222

Share

Hur många politiker blir kvar?

De politiska partierna håller nu på att bestämma vilka personer som ska stå på listorna inför nästa års val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Kampen om platserna kan vara hård. Några är veteraner – kanske med decennier i samma politiska församlingar – andra tar sina första steg för att axla förtroendet att styra en kommun, ett landsting eller vårt land.

Men alla som blir valda nästa höst kommer inte att sitta kvar hela perioden. Det finns en tendens till att en ökad andel av dem som blir valda hoppar av sitt uppdrag under mandatperioden. Under förra mandatperioden lämnade en av fem kommunfullmäktigeledamöter sitt uppdrag.

Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som tar fram statistik över andelen som lämnar sina uppdrag. De har tagit fram uppgifter om hur många som hoppat av hittills under denna mandatperiod och jämfört med tidigare mandatperioder.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171215

Share

Framtiden finns på landsbygden

Medvetet och/eller omedvetet bidrar vi alla, landsbygdsboende själva, till bilden av vackra, men öde, landskap, utan aktivitet och utan människor. När landsbygden ska skildras blir det ofta en pittoresk vägslinga, en oslagen åker eller en nedlagd livsmedelsbutik.

De flesta vet att det inte stämmer överens med verkligheten men ändå är det så de flesta av oss gör. Och landsbygden förresten. Som om det fanns en. Massor av städer och utanför dessa: ”landsbygden”.

Hela Sverige (ska leva) är en i allra högsta grad levande och livgivande organisation som finns representerad över just hela Sverige. I samband med att man nu sett över sin kommunikationsplan, det vill säga loggor och ”signaler” man vill skicka i sin marknadsföring och övrig extern kommunikation, har man tagit ett självkritiskt grepp på hur vi alla talar om svensk landsbygd och hur vi skildrar den i bilder.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171208

Share

Sann fakta bygger demokratier

Ny forskning från International IDEA visar att den svenska demokratin är stark, men också på en oroande trender inom området demokrati. Globalt pågår det en utveckling som visar tendenser att om det vill sig riktigt illa, kan förtroendet för demokratin skadas.

Kännetecknande för Sverige, och med tanke på att vår demokrati fyller 100 år 2018, är att vi har grundläggande och viktiga fakta att föra vidare till andra. Vi behövs som globala ledare. Detta är dock ingen anledning till att vara nöjda på hemmaplan. Det finns tendenser även vi behöver motverka.

Att International IDEA:s forskning inte fångat upp dessa, är för att mätperioden sträcker sig mellan 1975 och 2015. För det är också därefter som de största skiftena börjat ta form. Men sett till mätåren, då lyfts svenska demokratiframgångar fram; politisk representation, valdeltagande, grundläggande rättigheter och civilsamhällets deltagande. En oerhört stark 40-årig period jämfört med övrig global demokratiutveckling.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171201

Share

Transparens bra mot korruption

Korruption i Sverige? Frågan stöter direkt på patrull. Korruption är sedan lång tid tillbaka enbart något som berör andra länder. Är Trafikverket ett enskilt fall? Nej, snarare den första i raden av dominobrickor. Så vad händer egentligen med vår självbild när denna nu fått sig en rejäl törn. Jo, den krackelerar och faller samman tillsammans med vår pompöst självgoda inställning.

Egentligen borde vi för länge sedan listat ut att det inte kan vara så gott ställt med laglydnad, etik och moral, att vi ständigt kan friskriva oss från deltagande i korruptionsligan. Det vi däremot något uppskrämt skulle behöva inse, är att det är vanligare än vad vi tror.

Dock med så uppenbart slutna led att insynen är minutiöst begränsad och enbart öppen för beskådan åt maktens likasinnade. Att vi andra däremot varit, och är, goda omedvetna medlöpare och kastar stenblock för det vilda i vårt bräckliga glashus.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171124

Share

Oklarheter kring arbetsrätten

Arbetsgivarorganisationerna och de partier som vill modernisera och uppdatera svensk arbetsrätt har ett väldigt stort problem. Deras retorik avslöjar nämligen att de verkar ha väldigt dålig koll på de regler de vill ändra på.

Så här beskrivs till exempel problemen med Lagen om anställningsskydd (Las) av en företagare på Svenskt Näringslivs hemsida: ”Det är i praktiken omöjligt att säga upp någon som missköter sitt jobb.

Omedelbar uppsägning kan bara ske om medarbetaren stulit eller hotat, och det krävs omfattande bevisning och dokumentation från företagaren.”

Många fackliga företrädare och förhandlare kan nog vittna om en ganska bred okunskap hos sin motpart kring vilka spelregler man har i relationen arbetsgivare/anställd. Men när man nu tar Las som exempel på en dåligt fungerande lag, skulle man få större förståelse för sina argument om de grundades på fakta.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171117

Share

Krälande kryp ersätter inte kött

Ganska obemärkt har Internationella Vegandagen, World Vegan Day, 1 november, förflutit. Men kött är fortfarande relativt ohotat som primär proteinkälla. Dock, av olika anledningar, ej helt okontroversiellt som föda. Men vi kommer bli mentalt utmanade om vi bara blickar lite längre framåt.

Att en grisbonde blir vegan på grund av samvetskval inför hur uppfödning och slakt går tillväga (AB 1/11), ger inga direkta svallvågor av existentiella huvudbryn för resten av grisbönderna. Men, att ifrågasätta arbetsmetoder och ersätta dem som känns förlegade, är alltid bra, inom alla branscher.

Debattörens känsla av att det till slut enbart handlade om ekonomisk vinst, kan nog gälla de flesta företagare någon gång. Men, den före detta grisbondens nya verksamhet – grönsaksodling – är det bättre som bonde att satsa på det för framtiden, än på levande råvaror?

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171110

Share