Dags att forma allianspolitiken

Med ett år kvar till valet är det dags för Allianspartierna att för det första forma sina egna politiska idéer, för det andra komma överens om ett gemensamt valmanifest att gå till val på.

Moderaterna ska dessutom välja ny partiordförande. Deras stämma hålls den 15-18 oktober. I slutet av september har Centerpartiet förbundsstämma där en rad program ska klubbas och konkreta förslag inför nästa mandatperiod mejslas fram.

Partiledaren Annie Lööf och partisekreteraren Michael Arthursson presenterade i veckan de förslag som partistyrelsen tänker lägga fram till de 500 ombuden som samlas för stämma i Malmö. Kärnan i alla förslag är att minska klyvningen av Sverige. Detta formuleras i tre stora reformpaket som gäller jobb och småföretag, en skatteöversyn samt en reformerad bostadsmarknad.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share

Försämra inte för pensionärerna

Ska de som inte gör ett aktivt val i pensionssystemet få det sämre i framtiden? Så enkelt kan frågan formuleras när framtiden för premiepensionsdelen i pensionssystemet diskuteras och ett utredningsförslag kommer att läggas fram om att slopa den Sjunde AP-fondens Såfa-fond.

Först en liten påminnelse om det statliga pensionssystemet. Det är i grunden ett kedjebrev, dagens inkomsttagare betalar pensionen för dagens pensionärer.

De kommer sedan förhoppningsvis att få sin pension betald av framtidens inkomsttagare. I det nuvarande pensionssystemet finns också en liten del som innebär att dagens inkomsttagare faktiskt betalar till sin egen pension – premiepensionen. Varje år avsätts 2,5 procent av lönen i premiepension, pengar som du som individ själv kan placera. För den som inte gör något val placeras pengarna i statliga sjunde APfondens Såfa-fond.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170908

Share

I skolan ska det finnas plats för alla

Skolan som läroplats för unga är inte alltid så som vi tror att den är. Barn med särbegåvning upplever ofta att skolan inte är till för dem. Detta är en fallgrop. Och om undervisningen i skolan skulle vara individuellt anpassad åt allas behov, då skulle även skollagen börja följas.

Skolan, trots senaste årens olika anpassningar och strävanden, faller platt när det kommer till att finnas för eleven, det vill säga individen. Det största problemet bland de flesta skolorna, är synen att kunskap inte ska vara i centrum. Skolan blir då på grund av skolplikten till ett nödvändigt ont.

När den istället skulle kunna vara det som katapulterade eleverna till helt nya kunskapsnivåer. Orsaken är den kollektiva bild av elever som ofta får regera i den svenska skolan. Vi är alla olika, men anses vara lika.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Var är regeringens egna förslag?

Det verkar vara många socialdemokratiska sympatisörers och debattörers aktuella motto. Även i frågor där man i grunden är överens över blocken tar man i så det skriker för att utmåla den borgerliga oppositionen som ondsint och illvillig.

Alla partier är numera överens om att trösklarna till arbetsmarknaden måste sänkas och att ett sätt är att uppmuntra tillskapandet av så kallade enkla jobb. Det finns olika tankar om hur detta ska uppnås.

Enkla jobb betyder inte ”simpla” jobb. Det betyder jobb som man inte behöver ha en utbildning för. Jobb som man kan lära sig genom att utföra dem. Lära sig jobbet på jobbet. Ursäkta övertydligheten men detta verkar vara v ä l d i g t svårt att förstå för många.

En avgörande faktor för att detta ska fungera är att det inte kostar lika mycket för arbetsgivaren att anställa någon som man ska lära upp, jämfört med en som är färdigutbildad. Enkel matematik.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Share

Stormigt i bilindustrin

Nu handlar det inte längre enbart om, utan om när, dieselbilar slutar tillverkas. Hela havet stormar. Och politiska ledare som biltillverkarna kan hålla i handen, blir likt lekens stolar, ständigt färre.

Tyska förvaltningsdomstolens tydlighet gällande att tillåta förbud mot dieseldrivna fordon i Stuttgart var förmodligen det sista som krävdes för att bilindustrin ska följa i, och vara delaktiga i, påskyndandet av exempelvis industrins elbilsprogram.

Även om Tyskland långt ifrån är först med ett sådant omvälvande utvecklingssteg, ska det först och främst ses som av ytterst symboliskt värde att det är just i Stuttgart domslutet togs. Här byggs bilar av tillverkare som länge varit branschledande i utvecklingen. De kommer nu behöva öka på omställningshastigheten för att andra biltillverkare annars bokstavligen kommer köra ifrån dem rent företagsmässigt.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

Share

Urbanisering utan glesbygd

På Sveriges största morgontidning håller man sig uppenbart alldeles för mycket innanför tullarna. Märkligt är det annars att en annars så sansad tidning medvetet kan vilja sprida åsikten att man ska satsa på starka och levande storstadsregioner i stället för på glesbygden (DN 26/7).

Åsikten hamnar i samma ringhörna som det numera ökända uttrycket ”skräpytor” som myntades av debattören Kjell A. Nordström. Då gällde det enbart några utvalda platser i landet, extra hårt åtgånget blev exempelvis Karlstad. Kommunstyrelseordförande valde att bjuda in nämnde föreläsare. Besöket uteblev. Tyvärr, och mest kännbart för kunskapskapitalet i storstaden.

Uppenbarligen behöver även DN nu börja mottaga liknande inbjudningar från glesbygden. Försöken att dra ner ridån åt gles- och landsbygd har tillåtits pågå alldeles för länge nu. Och det har gått för långt. ”Hela Sverige ska leva”, behöver med andra ord sprida mer kunskap, kunskap som av ännu oförklarliga skäl ännu inte nått storstadens tidning med en annars så human och liberal hållning i allsköns frågor.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170804

Share

Svenske bonden lever ännu

”Det finns femton utrotningshotade arter i Sveriges natur. En av dem bär keps”. Det var rubriken på en annons som Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, publicerade 1988. Den ingick i en kampanj med avsändaren Sveriges bönder. Kampanjen belönades med reklampriset Guldägget.

Det har gått upp och ned med förtroendet för de svenska bönderna. Idag ser det rätt bra ut, om man får tro en undersökning som LRF låtit göra genom undersökningsföretaget Ipsos. 88 procent av de tillfrågade värderar råvaror och mat från Sveriges bönder mycket eller ganska högt. 74 procent tycker att Sveriges bönder har mycket eller ganska stor betydelse för Sveriges ekonomi och välstånd och 71 procent tycker att Sveriges bönder bidrar till ett mer hållbart samhälle och lägre klimatpåverkan.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170721

Share

Bra om åldersundantaget

Diskrimineringsombudsmannen vill ta bort möjligheten att åldersdiskriminera anställda, ett klokt förslag med tanke på att vi lever allt längre och är allt friskare.

När Fredrik Reinfeldt under sin tid som statsminister för några år sedan konstaterade att vi behöver förbereda oss på att jobba länge än vad vi gör idag blev det ramaskri.

Vänstern spred bilder på honom inklipp bredvid ett skelett med pratbubblan ”upp och hoppa” för att driva med Moderaterna som okänsliga och verklighetsfrånvända vad gäller människors arbetsförmåga. Enbart några år därpå när Magdalena Andersson var minister och Socialdemokraterna hade regeringsmakten föreslog de exakt samma sak, denna gång uteblev glåporden.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170707

Share

Både hopp och tvivel i Bryssel

Bryssel var tänkt att vara en plats för enighet när EUledarna träffades för toppmöte. Åter fick vi istället en uppvisning i självständighet snarare än samförstånd. Kanske går det ändå att lyckas ena EU.

Europaparlamentets talman, Antonio Tajani, tar i en debattartikel i AB (21/6) upp att det inte längre går att fortsätta i samma anda av oenighet. Den åsikten är han inte ensam om. Den senaste EU-ledaren som sträckt ut handen är Frankrikes nye president Emmanuel Macron. Det gör han till Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med en vädjan om att återgå till de historiska relationerna mellan François Mitterrand och Helmut Kohl.

Något Macron ser som avgörande för om Europa ska kunna reformeras framgångsrikt och därmed gå in i nästa skede av byggandet av det nya Europa. Och något som enbart är möjligt om Frankrike äntligen lämnar det gamla motståndet mot reformer bakom sig och istället följer i Tysklands spår. Först har EU dock andra akuta utmaningar framför sig

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170630

Share

Ett klokt nej från riksdagen

Det är en proposition som aldrig borde ha lagts fram till riksdagen. Kritiken redan innan var massiv. Ändå valde regeringen att gå vidare med förslaget att stoppa landstingen från att överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Redan från början har det varit klart att det är förslag som har försökt lösa ett problem som inte finns med en metod som riskerar att skada svensk sjukvård.

Idag finns det ingen formell reglering om vilka sjukhus som är universitetssjukhus, ändå är samsynen bred om vilka dessa sjukhus är. Det är de som är kopplade till universitet med läkarutbildning: Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Universitetssjukhuset Örebro.

Inte i något landsting eller någon region förekommer det överhuvudtaget diskussioner om att lägga ut hela driften av något av dessa sjukhus på en privat aktör som framgångsrikt har gjorts med S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170622

Share