Ett klokt nej från riksdagen

Det är en proposition som aldrig borde ha lagts fram till riksdagen. Kritiken redan innan var massiv. Ändå valde regeringen att gå vidare med förslaget att stoppa landstingen från att överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Redan från början har det varit klart att det är förslag som har försökt lösa ett problem som inte finns med en metod som riskerar att skada svensk sjukvård.

Idag finns det ingen formell reglering om vilka sjukhus som är universitetssjukhus, ändå är samsynen bred om vilka dessa sjukhus är. Det är de som är kopplade till universitet med läkarutbildning: Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Universitetssjukhuset Örebro.

Inte i något landsting eller någon region förekommer det överhuvudtaget diskussioner om att lägga ut hela driften av något av dessa sjukhus på en privat aktör som framgångsrikt har gjorts med S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170622

Share

Svagt ledarskap ger farlig utveckling

Att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet är ett hårt slag för det globala klimatarbetet. Men det finns fortfarande hopp bortom amerikansk påverkan.

Förra veckan meddelade två nyhetsbyråer att allt tyder på att Trump väljer att ta USA ut ur Parisavtalet, något som bekräftades av administrationen själva några dagar senare. Väntat på så vis att det är vad han sagt att han skulle göra under hela valrörelsen, men ändå omskakande för resten av världen. Innerst inne hoppades många att han skulle kunna övertalas att vara förnuftig.

Parisavtalet är ytterst bara ett avtal, många som skrivit på det kommer inte uppfylla sina åtaganden, och kraven var låga. De villkor som avtalet fastslagit kan man lika gärna uppfylla utan att skriva under. Men Parisavtalet hade också en särskild symbolik. Att alla länder i FN förutom två skrev på ett och samma avtal skapade ett tryck och en global konsensus.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170616

Share

Rätten att värja sig mot hatet

Med jämna mellanrum kommer rapporter om hur olika yrkesgrupper utsätts för hot och hat. Detta har alltid förekommit men i takt med digitaliseringen och att sociala medier växer har det ökat och framför allt kommit närmare.

De flesta kan enkelt nås och kontakterna filtreras inte genom andra utan når mottagaren direkt. Tidningen Dagens samhälle publicerade i veckan resultatet från en enkät till landets alla kommun- styrelse ordförande. Det är ingen vacker bild som ges.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170609

Share

Skamligt kasta ut Tayyab Shabab

Ytterligare ett uppmärksammat utvisningsfall av en arbetskraftsinvandrare sätter press på tidschemat för att få en ny lagstiftning på plats.

Sedan 2008 har Sverige haft en av västvärldens mest liberala regelverk kring arbetskraftsinvandring. Det har tjänat oss väl, Sverige är ett litet land och vi kan lätt få problem med brist på arbetskraft, särskilt lokalt där utbudet är dåligt. I vissa fall handlar det om högkvalificerade arbeten, i andra fall kan det handla om jobb som inte kräver lång utbildning men där få infödda svenskar är intresserade av jobben.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170602

Share

Landsbygd och stad i symbios

Det blir allt viktigare vad vi får serverat på tallriken. Och de finaste råvarorna finns ofta runt husknuten. När vi stärker det småskaliga och lokala ger det oss också den hävstång vi behöver för att kunna motverka den globala livsmedelsindustrins värsta avarter och efterföljande monokulturer.

Det är i symbiosen mellan landsbygd och stad vi märker att allting kommer ha sitt ursprung. Den gröna näringen hämtar sin oerhörda kraft från landsbygden och för över den till staden, och staden med sina behov ger därför också liv till landsbygden. Bägge behöver varandra.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170526

Share

Delstatsval kan säkra Merkels makt

Tysklands delstatsval i Nordrhein-Westfalen är ett viktigt val. Särskilt för sittande förbundskanslern Angela Merkel. Men utgör verkligen socialdemokraten Martin Schulz något verkligt hot inför höstens förbundsdagsval?

Angela Merkels popularitet har emellanåt varit ifrågasatt. Den senaste tidens opinionsundersökningar visar dock på ett starkt väljarstöd. Vinsten i Schleswig- Holstein var ett styrkeprov för Merkel. Inte minst även att eftervalsundersökningarna visat att en tredjedel av de som valde CDU valde just kristdemokraterna tack vare förbundskanslern, har gett CDU styrka.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170519

Share

Vart tog bonusdelen vägen?

Är bonus-malus det bästa regeringen har att komma med? Den borde kunna bättre. Den består trots allt bland annat av ett så kallat miljöparti. Så varför fördröja målgången?

Motormännens Riksförbund är de senaste (DI 3/5) i raden av kritiska röster som höjts emot det planerade bonus-malussystemet.

Högst miljönytta uppnås enligt dem genom skattelättnader för miljöbilar, skrotningspremie för äldre bilar och genom att lyfta fram klimatsmarta drivmedel som biogas. En fråga som även Centerpartiet idogt drivit. Och med tanke på den knappast väl tilltagna bonusen vid ett elbilsköp, 45 000 kronor, uppnår regeringen verkligen målet?

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170512

Share

Den gröna kollapsen

Miljöpartiets kollaps i opinionen kommer av en kombination av en felsatsning i vilka frågor svenskarna bryr sig om och en vänstersväng som gjort dem irrelevanta.

Maslows behovspyramid heter modellen som utvecklades av den amerikanska psykologen Maslow på 40-talet och visar hur olika mänskliga behov rangordnas mot varandra. Den säger att innan vi har tak över huvudet, mat och vatten kan vi inte bry oss om värden som självförverkligande. Människor söker först uppfyllelse av grundläggande behov.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170505

Share

Skolproblem kräver offerlamm

Skolkommissionen är medveten om problemen men gör en felanalys. I kampen mot orättvisor tas beslut på vägen som tyvärr kräver felaktiga offerlamm.

Förslagen med skollottning är tänkta att utjämna orättvisor Skolkommissionen ser med närhetsprincip och kösystem, och en bredare social sammansättning får då agera som intention. Men är det verkligen politikens uppgift att försöka jämna ut ojämlikhet, i det här fallet skolsegregation, genom att ge sig på elevsammansättningen? Det vill kommissionen.

Men skolan i sig behöver inte vara anledningen till ett lågt skolresultat. Inte heller elevers bakgrund. En skolledning som inte styr upp och sätter ramar och ger de rätta förutsättningarna och verktygen, är det däremot. Skolkommissionen har därför både rätt och fel i analysen.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170428

Share

Tidig vattenbrist

Förra årets vattenbrist inte bara upprepar sig, utan förvärras dessutom ytterligare. Återigen upprepas därför även uppmaningarna kring lägre förbrukning. Vi behöver snarast anpassa oss till klimatförändringarna. Vårt fönster ut mot övriga världen får nog tyvärr anses vara en förtida glimt av vad framtiden kan ge oss i form av utmaningar.

De senaste forskningsresultaten från exempelvis Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning ger oss en påminnelse om att vi ännu inte sett alla följder av klimatförändringarna. Sommaren 2014 var rekordvarm och de problem vi nu märker av med låga grundvattennivåer, började allt mer visa sig runt om i hela landet efter den sommaren. Sedan har problemen ökat då både hösten och vintern förblev torra. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömning från förra året om grundvattennivåerna blir nu realitet.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170421

Share