Delstatsval kan säkra Merkels makt

Tysklands delstatsval i Nordrhein-Westfalen är ett viktigt val. Särskilt för sittande förbundskanslern Angela Merkel. Men utgör verkligen socialdemokraten Martin Schulz något verkligt hot inför höstens förbundsdagsval?

Angela Merkels popularitet har emellanåt varit ifrågasatt. Den senaste tidens opinionsundersökningar visar dock på ett starkt väljarstöd. Vinsten i Schleswig- Holstein var ett styrkeprov för Merkel. Inte minst även att eftervalsundersökningarna visat att en tredjedel av de som valde CDU valde just kristdemokraterna tack vare förbundskanslern, har gett CDU styrka.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170519

Share

Vart tog bonusdelen vägen?

Är bonus-malus det bästa regeringen har att komma med? Den borde kunna bättre. Den består trots allt bland annat av ett så kallat miljöparti. Så varför fördröja målgången?

Motormännens Riksförbund är de senaste (DI 3/5) i raden av kritiska röster som höjts emot det planerade bonus-malussystemet.

Högst miljönytta uppnås enligt dem genom skattelättnader för miljöbilar, skrotningspremie för äldre bilar och genom att lyfta fram klimatsmarta drivmedel som biogas. En fråga som även Centerpartiet idogt drivit. Och med tanke på den knappast väl tilltagna bonusen vid ett elbilsköp, 45 000 kronor, uppnår regeringen verkligen målet?

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170512

Share

Den gröna kollapsen

Miljöpartiets kollaps i opinionen kommer av en kombination av en felsatsning i vilka frågor svenskarna bryr sig om och en vänstersväng som gjort dem irrelevanta.

Maslows behovspyramid heter modellen som utvecklades av den amerikanska psykologen Maslow på 40-talet och visar hur olika mänskliga behov rangordnas mot varandra. Den säger att innan vi har tak över huvudet, mat och vatten kan vi inte bry oss om värden som självförverkligande. Människor söker först uppfyllelse av grundläggande behov.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170505

Share

Skolproblem kräver offerlamm

Skolkommissionen är medveten om problemen men gör en felanalys. I kampen mot orättvisor tas beslut på vägen som tyvärr kräver felaktiga offerlamm.

Förslagen med skollottning är tänkta att utjämna orättvisor Skolkommissionen ser med närhetsprincip och kösystem, och en bredare social sammansättning får då agera som intention. Men är det verkligen politikens uppgift att försöka jämna ut ojämlikhet, i det här fallet skolsegregation, genom att ge sig på elevsammansättningen? Det vill kommissionen.

Men skolan i sig behöver inte vara anledningen till ett lågt skolresultat. Inte heller elevers bakgrund. En skolledning som inte styr upp och sätter ramar och ger de rätta förutsättningarna och verktygen, är det däremot. Skolkommissionen har därför både rätt och fel i analysen.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170428

Share

Tidig vattenbrist

Förra årets vattenbrist inte bara upprepar sig, utan förvärras dessutom ytterligare. Återigen upprepas därför även uppmaningarna kring lägre förbrukning. Vi behöver snarast anpassa oss till klimatförändringarna. Vårt fönster ut mot övriga världen får nog tyvärr anses vara en förtida glimt av vad framtiden kan ge oss i form av utmaningar.

De senaste forskningsresultaten från exempelvis Nationellt kunskapscenter för klimatanpassning ger oss en påminnelse om att vi ännu inte sett alla följder av klimatförändringarna. Sommaren 2014 var rekordvarm och de problem vi nu märker av med låga grundvattennivåer, började allt mer visa sig runt om i hela landet efter den sommaren. Sedan har problemen ökat då både hösten och vintern förblev torra. Sveriges geologiska undersökning, SGU, bedömning från förra året om grundvattennivåerna blir nu realitet.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170421

Share

Existentiella samtal i Karlstad

Kristdemokrater anser att det inte längre finns någon allians för valet 2018 om inte partiet överlever. Partiet ser därmed framför sig en lång kö av stödröstande borgerliga väljare. 3,7 procent (snittet fram till mars) i Sifo ger inte direkt något större utrymme för dagdrömmeri. KD:s fokus borde istället ligga på dess absoluta existens.

Stödröstningskapitalet sinar. Det är KD väl medvetet om. Tonläget är högst troligt desperat när partiet samlas i Karlstad för dess kommun- och landstingsdagar. Värdekonservativismen i dagens Sverige är inte på något sätt hotad, däremot är det inte troligt att de med åsikter som överensstämmer med ideologin söker hemvist i just KD.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170413

Share

Då fake news är okej

Fler och fler svenska medier avstår från att publicera aprilskämt. Orsaken är spridningen av så kallade fake news (falska nyheter). I en tid när det var givet vad som var skämt och vad som var på allvar – även om skämtet ska ligga nära sanningen för att vara lyckat – hade vi ett annat läge än i dag.

Ett skämt om året, som dessutom alltid avslöjas dagen efter, skadar inte trovärdigheten. Men i en tid när skämt och påhittade nyheter är vardag blir det mindre lockande att medvetet lura läsarna.

Tyvärr är det inte förbjudet att regelbundet sprida lögner. Det har länge funnits mindre grupper som i övertygelsen om att vara ständigt lurade av staten och en global sammansvärjning, drivit egna nyhetsförmedlingar där ”sanningarna” har avslöjats.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170407

Share

Dags för svenskt på tallriken

Inget visar så tydligt som offentlig upphandling hur konkurrens påverkar. Svensk djurskyddslagstiftning avgör vid inköp. Men inte till svensk fördel. Är det rent av diskriminering?

Det pågår en febril aktivitet runt omkring i landet för att främja närodlade och hållbara livsmedel. Matens ursprung har under de senaste åren blivit avsevärt viktig. Som enda parti har Centerpartiet drivit frågan i ur och skur, och när andra partier börjat snegla på matområdet har Centern ändå framstått som det enda riktiga alternativet. Jordbrukskonkurrensen är dock något som ligger på regeringens bord.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170331

Share

Fler gillar Centerns politik

Det går bra för Centerpartiet. Det senaste beskedet om detta kom när Dagens Nyheter presenterade en mätning om vilka partier som väljarna tycker har den bästa politiken på olika sakpolitiska områden. Centerpartiets främsta profilfråga, landsbygdspolitiken, är inte med i uppräkningen. Men i en annan profilfråga för Centerpartiet rör det sig rejält åt rätt håll.

Nu anser 19 procent av väljarna att Centerpartiet har den bästa politiken för miljö och klimat. Än mer intressant är att förtroendet för Miljöpartiet i samma frågor har rasat. I denna mätning leder visserligen Miljöpartiet fortfarande, men har sjunkit från att mer än hälften av väljarna 2014 ansåg att partiet hade den bästa miljöpolitiken, ned till 30 procent.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170317

Share

Lönebildningen är i förändring

Om några veckor är det 20 år sedan det så kallade industriavtalet slöts på den svenska arbetsmarknaden. I början av 1990-talet hade dåvarande SAF bestämt sig för att börja bedriva förbundsvisa löneförhandlingar. Men det visade sig snart inte fungera och det blev ett tryck på att få till stånd en samordning inom den del av industrin som var utsatt för internationell konkurrens.

Industriavtalet är inte ett enda stort jätteavtal utan ett avtal om hur förhandlingar skall gå till. En av grundbultarna är det så kallade ”märket” – industrin förhandlar fram det som sedan skall styra löneökningarna för hela arbetsmarknaden.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170310

Share