Urbanisering utan glesbygd

På Sveriges största morgontidning håller man sig uppenbart alldeles för mycket innanför tullarna. Märkligt är det annars att en annars så sansad tidning medvetet kan vilja sprida åsikten att man ska satsa på starka och levande storstadsregioner i stället för på glesbygden (DN 26/7).

Åsikten hamnar i samma ringhörna som det numera ökända uttrycket ”skräpytor” som myntades av debattören Kjell A. Nordström. Då gällde det enbart några utvalda platser i landet, extra hårt åtgånget blev exempelvis Karlstad. Kommunstyrelseordförande valde att bjuda in nämnde föreläsare. Besöket uteblev. Tyvärr, och mest kännbart för kunskapskapitalet i storstaden.

Uppenbarligen behöver även DN nu börja mottaga liknande inbjudningar från glesbygden. Försöken att dra ner ridån åt gles- och landsbygd har tillåtits pågå alldeles för länge nu. Och det har gått för långt. ”Hela Sverige ska leva”, behöver med andra ord sprida mer kunskap, kunskap som av ännu oförklarliga skäl ännu inte nått storstadens tidning med en annars så human och liberal hållning i allsköns frågor.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170804

Share

Svenske bonden lever ännu

”Det finns femton utrotningshotade arter i Sveriges natur. En av dem bär keps”. Det var rubriken på en annons som Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, publicerade 1988. Den ingick i en kampanj med avsändaren Sveriges bönder. Kampanjen belönades med reklampriset Guldägget.

Det har gått upp och ned med förtroendet för de svenska bönderna. Idag ser det rätt bra ut, om man får tro en undersökning som LRF låtit göra genom undersökningsföretaget Ipsos. 88 procent av de tillfrågade värderar råvaror och mat från Sveriges bönder mycket eller ganska högt. 74 procent tycker att Sveriges bönder har mycket eller ganska stor betydelse för Sveriges ekonomi och välstånd och 71 procent tycker att Sveriges bönder bidrar till ett mer hållbart samhälle och lägre klimatpåverkan.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170721

Share

Bra om åldersundantaget

Diskrimineringsombudsmannen vill ta bort möjligheten att åldersdiskriminera anställda, ett klokt förslag med tanke på att vi lever allt längre och är allt friskare.

När Fredrik Reinfeldt under sin tid som statsminister för några år sedan konstaterade att vi behöver förbereda oss på att jobba länge än vad vi gör idag blev det ramaskri.

Vänstern spred bilder på honom inklipp bredvid ett skelett med pratbubblan ”upp och hoppa” för att driva med Moderaterna som okänsliga och verklighetsfrånvända vad gäller människors arbetsförmåga. Enbart några år därpå när Magdalena Andersson var minister och Socialdemokraterna hade regeringsmakten föreslog de exakt samma sak, denna gång uteblev glåporden.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170707

Share

Både hopp och tvivel i Bryssel

Bryssel var tänkt att vara en plats för enighet när EUledarna träffades för toppmöte. Åter fick vi istället en uppvisning i självständighet snarare än samförstånd. Kanske går det ändå att lyckas ena EU.

Europaparlamentets talman, Antonio Tajani, tar i en debattartikel i AB (21/6) upp att det inte längre går att fortsätta i samma anda av oenighet. Den åsikten är han inte ensam om. Den senaste EU-ledaren som sträckt ut handen är Frankrikes nye president Emmanuel Macron. Det gör han till Tysklands förbundskansler Angela Merkel, med en vädjan om att återgå till de historiska relationerna mellan François Mitterrand och Helmut Kohl.

Något Macron ser som avgörande för om Europa ska kunna reformeras framgångsrikt och därmed gå in i nästa skede av byggandet av det nya Europa. Och något som enbart är möjligt om Frankrike äntligen lämnar det gamla motståndet mot reformer bakom sig och istället följer i Tysklands spår. Först har EU dock andra akuta utmaningar framför sig

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170630

Share

Ett klokt nej från riksdagen

Det är en proposition som aldrig borde ha lagts fram till riksdagen. Kritiken redan innan var massiv. Ändå valde regeringen att gå vidare med förslaget att stoppa landstingen från att överlämna uppgiften att bedriva hälso- och sjukvård vid ett universitetssjukhus till någon annan. Redan från början har det varit klart att det är förslag som har försökt lösa ett problem som inte finns med en metod som riskerar att skada svensk sjukvård.

Idag finns det ingen formell reglering om vilka sjukhus som är universitetssjukhus, ändå är samsynen bred om vilka dessa sjukhus är. Det är de som är kopplade till universitet med läkarutbildning: Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus i Umeå och Universitetssjukhuset Örebro.

Inte i något landsting eller någon region förekommer det överhuvudtaget diskussioner om att lägga ut hela driften av något av dessa sjukhus på en privat aktör som framgångsrikt har gjorts med S:t Görans sjukhus i Stockholm.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170622

Share

Svagt ledarskap ger farlig utveckling

Att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet är ett hårt slag för det globala klimatarbetet. Men det finns fortfarande hopp bortom amerikansk påverkan.

Förra veckan meddelade två nyhetsbyråer att allt tyder på att Trump väljer att ta USA ut ur Parisavtalet, något som bekräftades av administrationen själva några dagar senare. Väntat på så vis att det är vad han sagt att han skulle göra under hela valrörelsen, men ändå omskakande för resten av världen. Innerst inne hoppades många att han skulle kunna övertalas att vara förnuftig.

Parisavtalet är ytterst bara ett avtal, många som skrivit på det kommer inte uppfylla sina åtaganden, och kraven var låga. De villkor som avtalet fastslagit kan man lika gärna uppfylla utan att skriva under. Men Parisavtalet hade också en särskild symbolik. Att alla länder i FN förutom två skrev på ett och samma avtal skapade ett tryck och en global konsensus.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170616

Share

Rätten att värja sig mot hatet

Med jämna mellanrum kommer rapporter om hur olika yrkesgrupper utsätts för hot och hat. Detta har alltid förekommit men i takt med digitaliseringen och att sociala medier växer har det ökat och framför allt kommit närmare.

De flesta kan enkelt nås och kontakterna filtreras inte genom andra utan når mottagaren direkt. Tidningen Dagens samhälle publicerade i veckan resultatet från en enkät till landets alla kommun- styrelse ordförande. Det är ingen vacker bild som ges.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170609

Share

Skamligt kasta ut Tayyab Shabab

Ytterligare ett uppmärksammat utvisningsfall av en arbetskraftsinvandrare sätter press på tidschemat för att få en ny lagstiftning på plats.

Sedan 2008 har Sverige haft en av västvärldens mest liberala regelverk kring arbetskraftsinvandring. Det har tjänat oss väl, Sverige är ett litet land och vi kan lätt få problem med brist på arbetskraft, särskilt lokalt där utbudet är dåligt. I vissa fall handlar det om högkvalificerade arbeten, i andra fall kan det handla om jobb som inte kräver lång utbildning men där få infödda svenskar är intresserade av jobben.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170602

Share

Landsbygd och stad i symbios

Det blir allt viktigare vad vi får serverat på tallriken. Och de finaste råvarorna finns ofta runt husknuten. När vi stärker det småskaliga och lokala ger det oss också den hävstång vi behöver för att kunna motverka den globala livsmedelsindustrins värsta avarter och efterföljande monokulturer.

Det är i symbiosen mellan landsbygd och stad vi märker att allting kommer ha sitt ursprung. Den gröna näringen hämtar sin oerhörda kraft från landsbygden och för över den till staden, och staden med sina behov ger därför också liv till landsbygden. Bägge behöver varandra.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170526

Share

Delstatsval kan säkra Merkels makt

Tysklands delstatsval i Nordrhein-Westfalen är ett viktigt val. Särskilt för sittande förbundskanslern Angela Merkel. Men utgör verkligen socialdemokraten Martin Schulz något verkligt hot inför höstens förbundsdagsval?

Angela Merkels popularitet har emellanåt varit ifrågasatt. Den senaste tidens opinionsundersökningar visar dock på ett starkt väljarstöd. Vinsten i Schleswig- Holstein var ett styrkeprov för Merkel. Inte minst även att eftervalsundersökningarna visat att en tredjedel av de som valde CDU valde just kristdemokraterna tack vare förbundskanslern, har gett CDU styrka.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170519

Share