Detaljer avslöjar byggherren

Kulturkväll i Fivelstad kyrka handlade om familjen Nyström

Hättorps gård, Tjällmo, som Abraham byggt om och satt sin prägel på. Lägg märke till utsmyckningarna över den nedre fönsterraden på båda husen

Motala (LT)

I Borensbergs pastorats församlingsblad för våren 2018 stod att läsa under Fivelstad kyrka den 19 april. ”Kulturkväll ”Här måste Nyströmmarna ha varit””. Byggnadsantikvarie Anita Löfgren Ek från Östergötlands museum, skulle komma och hålla föredrag. Det lät intressant!

Ett 20-tal personer samlades i kyrkan och prästen Helen Olsson hälsade välkommen. Anita presenterade sig kort och berättade att hon har arbetat som byggnadsantikvarie i cirka 35 år.

– Mest blir det kyrkor och kyrkogårdar, sa Anita. Men det blir andra byggnader också. Vi inventerar bland annat och antecknar information om de olika föremål som finns. Sakerna finns där, men kunskapen om en del av dem har fallit i glömska.

Så började hon berätta om familjen Nyström. Det var en släkt som satt stort avtryck på många äldre byggnader i främst Östergötland. Mest känd från den släkten är Abraham Bengtsson Nyström, kallad Abraham Nyström. Han föddes 1789 på gården Hållingstorp i Kristbergs socken i Östergötland. Hållingstorp ligger väl synligt från väg 34 mellan Borensberg och Motala. Abraham visade tidigt konstnärliga anlag och uppförde sitt första hus vid 15 års ålder. Huset står kvar än i dag på Hållingstorps ägor. Han hade gott påbrå för fadern, Bengt Abrahamsson Nyström, var sockenmurmästare, urmakare, finmekaniker och jordbrukare. Två år senare fick Abraham i uppdrag att bygga en tvåplans mangårdsbyggnad med 19 rum och två flyglar. Det är Österskogs Säteri söder om sjön Boren. Då var Abraham alltså bara 17 år.

1808 vid 19 års ålder, utsågs han till sockenmurare av landshövdingen i Östergötland. Man brukade välja en erfaren murmästare som både kunde rita planer och fasader. Redan då hade Abraham fått rykte om sig att vara en mångsidig hantverkare och skicklig byggare. Han behärskade flera yrken som t.ex förgyllare, gjutare, kakelugnsmakare, glasmästare, guldsmed, metallarbetare, snickare, svarvare. Dessa yrken är bara några av allt han kunde. Han hade ett mycket gott rykte och var tillförlitlig, såg vad som skulle göras, hade bra logistik och var en god entreprenör.

1812 gifte han sig med Margareta Larsdotter från Helleberga gård, Klockrike. De får tillsammans nio barn, varav fyra dör i tidig ålder. Barnen var August som föddes 1814, Johan Robert 1817, Johanna 1821, Hjalmar 1830 och Bengt Alfred 1833. Tyvärr dör hustrun i barnsäng 1836.

Mellan åren 1809 och 1813 arbetade Abraham och hans gesäller, med en om- och tillbyggnad av Bålnäs Säteri vid Sommen. Ägaren där, Christian Lagergren uppmärksammade Abrahams anlag för arkitektur och gav honom ritlektioner. 1816 till 1817 reste så Abraham till Stockholm och deltog i en ritkurs. Den bekostades av kanslirådet Göran af Segerström från Högsjö Gård. Abraham var så duktig att han kunde konkurrera med de proffisionella arkitekterna. Tillsammans med sin kusin, Jan Abraham Nyström startade han sedan en verkstad på Hållingstorp. Redan 1819 mottog de båda Östergötlands läns hushållningssällskaps silvermedalj för ”Hedersbevisning för duglighet och offentlig gärning”.

1820 blir Abraham kontaktad av Baltzar von Platen om att bygga ett ståndsmässigt boende till chefen för verkstaden i Motala, Daniel Fraser. Detta var inledningen till ett nära 50-årigt engagemang i kanalbolagets historia. Abraham byggde arbetarbostäder, den så kallade ”långa raden” i Motala, samt flera sluss- och brovaktarstugor längs kanalen, med mera. Kungen, Karl XIV Johan kom att besöka Baltzar von Platen en gång. Då bad Abraham att Baltzar skulle lägga ett gott ord för honom, så han kunde få bygga utanför Östergötlands gräns. Två veckor senare, den 4 maj 1827, fick han av kungen ett brev med ”…tillstånd att med egna arbetare så väl i städerna som på landet utföra alla slags byggnader, hwilka kunna honom anförtros”. Det var nämligen så, att man höll hårt i i vilket område de olika hantverkarna fick utföra sina arbeten. Var man sockenmurare fick man bara utföra arbeten i den egna socknen och så vidare. Kungen återkom 1831 med att tilldela honom ”Oeconomie Directeurs namn, heder och wärdighet” och efter den dagen titulerades Abraham Nyström ekonomidirektör.

Från mitten av 1700-talet till mitten av 1800-talet rivs flera medeltidskyrkor. De var både för små åt den växande befolkningen och väldigt mörka. Abraham har byggt om, renoverat och byggt nya kyrkor runt om i Östergötland och i Södermanland.

– I Vallerstad kyrka kan man se tydliga exempel på att det är Abraham Nyström som varit byggherre, sa Anita. Där finns en rundformad predikstol och på altarringen syns romber. Romberna kan vara både stående eller liggande och eventuellt ha någon form av dekoration i mitten. Typiska tecken på Abraham. Även terracottaornament. Terracotta är en viss typ av lera som bränds. Leran tog han från Hållingstorp och det sysselsatte hans söner och arbetare under hela vintern. På kyrktornen sitter ofta en lanternin. Något som Abraham med förkärlek använde.

Abraham var en tidig föregångare med att leverara färdiga detaljer till sina byggen. Dessa gjordes i tre särskilda byggnader i Hållingstorp. De tillverkade fönster- och dörrstycken, tapeter, smidesarbeten, möbler, kakelugnar, predikstolar, altartavlor och en mängd olika dekorationsdetaljer.

Flera kyrkor som Abraham byggt eller renoverat finns i Skärkind, Brunneby, Ekebyborna, Kristberg, Kärna, Västra Tollstad, Vreta kloster, Östra Steneby, Rök, Svanshals för att nämna några.

Röks kyrka byggdes 1843 efter man rivit den gamla. Dessa stenar återanvändes till den nya kyrkan. Svanshals kyrka revs inte helt men man gjorde högre torn, större fönster och högre valv.

I Vadstena finns många hus byggda av Abraham. Edenhjelmska huset, Dahlströmska gården, Carlingska huset, Hotell de Finspong eller som det kallas nu, Mårten Ulfssons hus, är några av dem. Han och hans arbetare har även förbättrat klosterkyrkan och hospitalet. Risinge nya kyrka blir den sista byggnaden som Abraham gör. Han dör 1849 och sönerna August och Johan Robert får ta över och slutföra de arbeten fadern åtagit sig.

Men även de är duktiga arbetare och fortsätter i faderns spår. De båda sönerna August och Johan Robert hade tidigt kommit med i företaget. Abraham lät dem båda studera i Stockholm till ”konduktörer”. Det betyder biträdande arkitekter. Sedan fick de åka på bildningsresa till Danmark och Tyskland.

Man räknar med att Abraham och hans söner har uppfört eller renoverat ett 40-tal kyrkor och cirka 130 – 150 byggnader. Under 1800-talet skedde stora förbättringar i jordbruket. Med större skiften, jordförbättringar och möjlighet att köpa mer mark gjorde att det blev bättre skördar. Vilket i sin tur gjorde att en del folk hade råd att låta bygga sig stora och påkostade hus. Några av dessa är Grytgöls herrgård, Kåreholms säteri, Stjernsunds slott, Hulterstad säteri, Hassla herrgård för att bara nämna några. Men herrarna Nyström drog sig inte för att bygga mindre byggnader heller. 1853 byggde de ett avträde, dvs ett dass vid Ulfåsa slott. Alla byggnader, reparationer, om- och tilbyggnader som Abraham, August och Robert gör är noga bokförda.

De var ständigt överhopade med arbete och måste tacka nej till många förfrågningar. Vid sitt arbete med Linköpings domkyrka tilldelades de båda bröderna Vasaorden, August 1863 och Johan Robert 1870. Även de yngre bröderna Hjalmar och Bengt var med i familjens byggnadsverksamhet. August Nyström dör 1886, Robert 1890 och Hjalmar 1892 alla var ogifta. Bengt var gift med Georgia Möller och de fick fem barn. Gravarna finns vid Kristbergs kyrka.

Efter att Anita avslutat sin berättelse om Nyströmmarna fick åhörarna ställa frågor. En fråga var om Abraham tog lokala hantverkare till hjälp vid sina byggnationer.

– Kanske, svarade Anita, det finns anteckningar om att han hade 17 gesäller med sig, så han hade nog en väl inarbetad arbetskår.

Anita fick en stor varm applåd för sin intressanta berättelse om byggmästarfamiljen Nyström. Nu kan man ge sig ut i Östergötland och angränsande län och se om man hittar några tecken på Nyströmmarnas framfart. Finns det en lanternin på kyrktaket, terracottadekorationer, romber och bågformade fönster? Då kan det vara en byggnad som familjen Nyström lagt sin hand på.

Text och bild EVA CARLSSON

Bild 12763 Anita visar här på en typisk dekoration av Abraham Nyström, romberna runt altarringen.

Bild 12778 Abraham Nyström och hans hustru Margareta Larsdotters gravsten. Lägg märke till takformen på stenen.

Bild 12781 Sönerna August, Johan Robert och Hjalmar Nyströms gravsten.

Bild 12811 Hättorps Gård, Tjällmo som Abraham byggt om och satt sin prägel på. Lägg märke till utsmyckningarn över den nedre fönsterraden på båda husen.

Share