Länstidningen i Ödeshög

Välkommen till Länstidningens sida med material om Ödeshögs kommun. Här finner du en del av de artiklar som vi publicerar om Ödeshög med omnejd.

Danskar på pyrschjakt

”Det är alltid lika roligt att träffas”, tycker Börje, Birger samt Barbro. Jarl, Per, Peter, Karl-Jesper och Jimmy instämmer.

När fältherren Daniel Rantzau i mitten av 1500-talet, under Nordiska sjuårskriget, härjade i Holaveden var det hårda strider och skarpt läge. Numera sprider danskarna gemyt och trevnad
även om det blir skarpa skott då och då.

Text : BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Några skogsägare i Boet har i många år hyrt ut sina marker till ett jaktlag från Skagen. När råbocksjakten börjar den 16 augusti kommer de och stannar en vecka. Det är ett glatt gäng som
uppskattar gästfriheten hos markägarna och många sociala kontakter har knutits under åren.

Fortsättning publicerad 20100903

Grön rehabilitering hos Nancy

”Jag har tänkt många gånger att besöka trädgården när jag är ute på mina cykelturer. I dag
blev det av och här är ju alldeles fantastiskt”, säger Gerd från Ödeshögs apotek entusiastiskt.

Landets största trädgårds evenemang ägde rum söndagen den 8 augusti. Arrangörer är bland andra Svensk Trädgård. I Ödeshög finns Nancy Svensson, Åryd, med en trädgård som är en oas och ett konstverk.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN

Åryd ligger på vägen mellan Ödeshög och Tranås. Knappt ett 100-tal meter från vägen ligger det vackra gamla huset pietetsfullt renoverat med sin bedårande trädgård. Naturen kommer nära och tankarna går till grön rehabilitering när man promenerar i trädgården. Väl inom grindarna är det som att komma till ett annat land. Överraskningarna väntar vid varje meter. Trädgården är skapad med utgångspunkt från stora stenblock och ständigt porlande små bäckar. Mellan stenarna finns minilandskap som befolkas av figurer i trä, lera, järn mm. Allt omges av växter med varierande
storlekar i allehanda former och färger.

Fortsättning publicerad 20100827

Knallarna drar in i Ödeshög

Petter och Marie Nyberg samt Anna Sara Karlsson underhöll marknadsgästerna i kyrkan.

Johannamarken startades av köpmannaföreningen i Ödeshög och anledningen var att
uppmärksamma Ödeshög som marknadsplats. Alldeles som det ska vara en marknadsdag
var det lite regn, lite sol och en mix av utbud.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN

Traditioner med marknader är urgammal och från att ha varit en nödvändighet för all slags köpenskap är det numera ett kärt nöje. Varorna lockar och vem av oss har inte fallit för hemgjorda karameller, en ny korg att ställa i förrådet, granna ballonger och mycket mer. De marknadsfynd vi gör är personliga och inte alltid så nödvändiga. På marknadsgatorna släpper stressen och inriktningen är att uppleva folklivet och ha roligt.

Fortsättning publicerad 20100820

På tur med M/S Wadstena

- Välkomna till Hjo, hälsar kommunalrådet Catrin Hulmarker (M). Bland åhörarna ses Jan Owe-Larsson (M), ordförande i regionförbundet Östsam, Östergötlands landshövding, Elisabeth Nilsson, Sven Eric Nilsson (C), landstingsråd och Ulla-Karin Hellsten, Östergötlands Ullspinneri.

Ödeshögs kommun inbjöd till en färd över Vätterns böljande vatten med M/S Wadstena. Med på resan var Östergötlands nya landshövding Elisabeth Nilsson. Det var hennes första möte med
Ödeshög och Vätternhavet. Målet var Hjo och dagens färd inledde juli månads tur- och returresor
Hästholmen – Hjo.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Gästerna välkomnades av Magnus Oskarsson, kommunalråd i Ödeshög, och snart gungade skutan ut på böljan den blå. -I dag håller sjön igen lite och just nu blåser det 5 knop,
kommenterade kapten Roxberg den lätta gungningen. Inga tunga skyar syntes på himlen, solen slösade med sin värme, kaffetåren slank lättsamt ned och skepparorkestern förnöjde. Landshövdingen med make trivdes väl och nya kontakter knöts. Till rors stod som vanligt kapten Roxberg och till sin hjälp hade han rorsman Sven-Erik Storm.

Fortsättning publicerad 20100813

I Heda var temat sekelskifte

Pernilla Persson från Heda Kulturstråk och ansvarige marknadsståndschefen Sören Ewaldsson såg till att allt fungerade.

Årets upplaga av Heda gammaldags marknad hade samlat nästan 120 knallar som visade upp kvalitetshantverk. På de båda scenerna bjöds på musik och underhållning för både vuxna och barn. Marknaden har arrangerats sedan 1993 och arrangörer är Heda kulturstråk i samarbete med Heda hembygdsförening.

Text och bild: BJÖRN STRIDBECK

-År 2009 hade vi 116 utställare och marknaden var en stor publiksuccé med cirka 5000 besökare i bra marknadsväder med endast ett par kortare regnskurar på eftermiddagen, berättar Pernilla Persson från Heda Kulturstråk och noterar att vädret 2010 verkar bli lite för soligt och för varmt för ett nytt rekord.
- Vår policy är att vara en marknadsplats för kvalitetshantverk och konst i sekelskiftesmiljö, tidigt 1900-tal, och alla utställare är klädda i gammaldags kläder och ställer ut alster främst av egen produktion, fortsätter hon.
I centrum fanns ett stånd från just Heda Kultrurstråk och här kunde man få information om vad som var på gång och här fanns även lotter till de olika lotterierna att köpa. Dessutom fanns ett speciellt lotteri för dem som parkerat sina bilar på P-platserna, som även det gav en vinstchans.

Fortsättning publicerad 20100806

Kräftfiske och kafé i Hästholmen

Håkan och Karolina Johansson hoppar på nya projekt. Nu är det fika, glass och kräftfiske i Hästholmen som gäller.

Knappt hann han besluta sig för att hoppa av allt vad politik heter förrän det var nya projekt på gång. Nämnd ordföranden och lantbrukaren Håkan Johansson på Millingstorp utanför Ödeshög gillar att hoppa på nya saker i livet.

Text och bild: ULF HOLMERTZ

Från lantbrukare, politiker och öltillverkare kan Håkan Johansson nu sätta också fastighetsägare, kaféägare och kräftfiskeentreprenör på visitkortet. Som vanligt håller sig hustru Karolina i bakgrunden och ser till så inte ekipaget med kreatören Johansson kör i diket. Ny plats och nya idéer dök upp när Håkan Johansson fick se att en fastighet med mark inne i centrala Hästholmen blev till salu.
– Jag lade ett snabbt bud och ägarna gjorde som jag, slog till direkt. Vad jag och Karolina skulle ha byggnaden till hade jag inte klart för mig. Men något måste man ju göra nu när politiken är ett minne blott.
Johanssons har redan ett antal hyresgäster i byggnaderna. Det är fyra olika loppis samlade under ett tak, det är båtuppläggningsytor och en stor parkeringsplats som faktiskt kommunen hyr.

Fortsättning publicerad 20100723

Trä- och trädhus i Holaveden

Kojor i träd är en barndomsdröm som Ulrika och Håkan har förverkligat. Här är allt stadigt förankrat i gedigna trädstammar.

Den 16 juni var det vårens sista evenemang för Ödeshögs företagarförening. Träffen var hos Ulrika Krynitz och Håkan Strotz för en sightseeing i Skogs - eremitaget. Kvällen avslutades i plåtslottet nere vid sjön.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Företagarföreningen i Ödeshög är en ekonomisk förening och representerar alla företag i Ödeshög. Ordförande är Svante Berg qvist, Ösam. I styrelsen finns bland annat Veronica Strelin, Norrby skor, som representerar köpmännen i Ödeshög.
– Det är jätteviktigt att vi inom näringslivet samarbetar. Själv är jag jättestolt över Ödeshög, men vi måste alla hjälpas åt och kämpa för ett levande centrum. Träffen hos Urnatur var ett underbart initiativ. Uppslutningen var bra och det är viktigt att få träffa varandra, betonade Veronica.
Hon passade på att ge Svante Bergqvist en eloge:
– Han ringer runt och påminner om träffar. Det behövs eftersom det är lätt att bli hemmablind och endast se allt arbete med det egna företaget.

Fortsättning publicerad 20100716

Banden till det förflutna

Bilden som väckte Gujes nyfikenhet. Från vänster syns Malin Blomsterberg, Ester Johansson (Gujes mormor), sedan en oidentifierad kvinna och längst till höger Ellen Key.

Av en händelse såg Guje Lindström ett kort som stack ut från sin mammas fotoalbum. Det blev inledningen på en intressant historia. När hon började studera innehållet i albumen kom hennes egen historia emot henne. En förgången tid kom nära och på många av bilderna fanns en världskändis – nämligen Ellen Key.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Nyfikenheten var väckt och Guje började fundera över vilken relation som fanns mellan Ellen Key och hennes mormor Ester Johansson. Tillfälligheter gjorde att Guje kom i kontakt med Marianne Andersson som bor i Galleri Gröna huset Hästholmen. Tillsammans skapade de utställningen ”Mormor, rösträtten och Ellen Key”. Guje berättar om sitt nyväckta intresse för sin släkts historia. Hon har upptäckt hur bilder kan tala och teckna det förgångna.
– Jag har sett albumen i många år men inte varit intresserad. Det var när jag såg kortet på mormor, Ellen Key och Malin Blomsterberg som jag insåg att mamma hade sparat något som var speciellt. Just det här kortet när de var och röstade första gången talade till mig. Tänk att min mormor, Ester Johansson var med. Det väckte en stark känsla inom mig, betonar Guje.

Fortsättning publicerad 20100709

Krönikespelet går vidare

De sju dödssynderna visar sina fula ansikten i spelen – här är masken som illustrerar kättjan..

Många historiespel dyker upp, blommar och försvinner. Alvastra Krönikespel är unikt genom att det spelats under lång tid. Genom åren har spelet blivit något av en institution och utan Alvastra krönikespel skulle bygden och sommaren bli fattigare. Två regissörer, Gunnel Bergström och
Göran Sarring, har spelat avgörande roller i starten och för kontinuiteten.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Resultatet är ett teaterspel som i sommar framförs för 23:e gången. Irma Karlsson och Hawkey Franzén från Alvastra Krönikespels förening visar gärna gamla dokument och bilder som minner om Alvastra Krönikespels historia. – Vi blir nostalgiska och till hösten vore det intressant att
närmare studera spelets historia; kanske kan det bli en studiecirkel, säger de .

Fortsättning publicerad 20100702

Från officer till småbrukare

Arne Arvidsson har blicken riktad mot framtiden.

Där vägen tar slut ligger Bunkabola Södergård. Här fann Arne Arvidsson med fru sin hästgård för 12 år sedan. Arne var nybliven pensionär och ville finna en plats där han kunde utveckla sin
kreativitet och finna nya uppgifter samtidigt som han vårdade sin gård. – Jag gjorde som kronans män förr och återvände till modernäringen, ler Arne.

Text : BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Ett idylliskt rött hus mitt i en överväldigande grönska är det som möter besökare. Runt boningshus och trädgård finns 8 hektar mark varav 4 hektar skog samt 4 hektar bete och åker. Där betar 2 hästar och 6 får. All gröda på gården använder Arne till djurfoder. Han har skaffat
full utrustning för att ta tillvara höskörd och ensilage. – Markerna räcker inte till men jag får skörda hö på granngårdarna, kommenterar han

Fortsättning publicerad 20100624

Nationaldagsfirande i Ödeshög

Fladdrande fanor och vackra folkdräkter lyste upp nationaldagsfirandet.

När nationaldagen i Ödeshög firades korades även årets Johanna och kultur- och
ledarstipendium delades ut. Hembygdsföreningen serverade sillunch på torget och musikaliska och danskunniga förmågor underhöll med musik och dans.

Text & bild : BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Vädret var strålande och det var fullsatt på torget. Det kändes att nationaldagsfirandet har blivit en kär tradition för Ödeshögsbor. Nils-Inge Albinsson hälsade välkommen och årets högtidstalare var Magnus Oskarsson, kommunalråd. Han påminde om att 1526 den 6 juni valdes Gustav Vasa till kung. Sverige utvecklades under hans regeringstid till en nationalstat och det är bakgrunden till att det är den 6 juni nationaldagen firas. I sitt tal poängterade Magnus Oskarsson årstidens skönhet med syrenbersåer, äppelblom och ängarnas alla örter.
– Jag blir tacksam över livet och känner glädjen över all skönhet. Det är en speciell känsla att få fira vårt land och känna gemenskapen med varandra, poängterade han.
Ann Gistedt korades till årets Johanna och priset delades ut för fjortonde gången. Motiveringen för årets pris är att Ann Gistedt utför ett entusiastiskt och osjälviskt arbete för ungdomarna på Lysingskolan. Dessutom arbetar hon helt ideellt.

Fortsättning publicerad 20100618

En heldag med härlig Vi-anda

Det blev mycket autografskrivande för Östergötlands starke man, Magnus Samuelsson

Lördag den 29 maj blev en heldag för Ödeshögsbor. Från klockan tio på förmiddagen till åtta på kvällen var det aktiviteter för hela familjen.

Text : BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG
Bild: ÖDESHÖG KOMMUN

Dagen började med öppet hus hos en lång rad företag. Under eftermiddagen korades årets företagare och en lång rad uppvisningar ägde rum. På kvällen var det samling i Stora Åby kyrka och Ödeshögs alldeles egna Körslag sjöng sig in i lyssnarnas hjärtan.
– En nyhet för året var gratisbussar till företagen och det visade sig vara lyckat. När besökarna kom i grupper var det lättare för produktionsledarna att guida runt och besökarna fick en bättre genomgång av företagen än när gästerna kom då och då, kommenterar Elisabet Pantzar.
Hos många finns fortfarande inställningen att fabriksarbete är smutsigt och otrivsamt, men det är en helt felaktig bild. Numera är det snyggt, rent och trivsamt i verkstäderna. Skoleleverna hade fått en särskild inbjudan och de fick tillfälle att bekanta sig med framtida arbetsplatser i Ödeshög.

Fortsättning publicerad 20100611

Unika naturvärden i Ödeshög

Det grövsta trädet är enligt årsringarna 150 år. Först växte trädet fritt under 50 år sedan hamlades det i 50 år, de efterföljande åren växte det åter fritt ända tills 1994 då det åter började hamlas.

Ödeshög är en av Sveriges minsta kommuner, men när det gäller naturen en av de rikaste. Åtskilliga naturtyper är representerade och en av de mest intressanta är odlingslandskapet i skogsbygden.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Dessa är unika även ur ett europeiskt perspektiv och vissa ingår i Natura 2000 - områden vilket innebär att de måste bevaras och inte får förändras. Landskapet består av beteshagar, slätter, ängar, dungar med lövträd m m och människor har i århundraden bott och försörjt sig i dessa områden. När människorna blev bofasta och skaffade sig husdjur har tillgången på betesmarker och möjlighet att skaffa foder till dem under vintern varit en viktig bas i ekonomin. Rikligt med foder gav möjlighet att skaffa fler djur, men vid sämre fodertillgång minskade antalet djur. Slåtterängen hade stor betydelse och den sköttes omsorgsfullt och var ofta en hel bys angelägenhet. På en sådan äng får inga djur beta förrän all skörd där är bärgad.

Fortsättning publicerad 20100604

Nu tar eldsjälarna nya tag

Både änglar och demoner tar plats på scenen.

Ett folks identitet är förknippad med den trakt där de bor. En genre som genom tiderna tilldragit sig stor uppmärksamhet är de historiska teaterspelen. Ofta sätts de upp i samband med något jubileum och de flesta spelen vill skildra ett speciellt stycke historia förknippat med trakten. Ett tydligt exempel på ett sådant är Alvastra Krönikespel. Det anmärkningsvärda med spelet är att det
har hållit på en vecka varje sommar i juli sedan 1987.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: KULTURTEKNIK.

Irma Karlsson har i många år varit ordförande i föreningen Alvastra Krönikespel. När kraft och inspiration varit på upphällningen har hon tagit nya tag med inspiration och engagemang.
Inför årets spel såg det mörkt ut men Irma gav sig inte och genom bidrag från bl a Leader Sommenbygd och sponsorer kunde förberedelserna starta. Det betyder mycket för bygden. Genom åren har en mängd personer engagerat sig. Många barn och ungdomar har genom tiderna fått sin första ”kulturella” fostran genom spelen. Historieintresset har ökat bland samtliga medverkande och även gemenskapen mellan de aktiva, betonar hon.

Fortsättning publicerad 20100528

Tionde konstrundan invigd

Gebbe Björkman berättar om sitt naturår för Viveka och Johan Adelswärd.

På torget vajade vindspelet som med sin höjd och färgrikedom poängterade att Omkultur invigde sin tionde konstrunda i Ödeshög.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Elegant i käpp och hatt hälsade Gebbe Björkman åhörarna välkomna och bjöd in till invigningen i musikskolans lokaler. Varje år satsar Konstrundan på nya grepp och förutom vindspelet på torget är en samlingsutställning i musikskolan en nyhet. Trångt, festligt och gemytligt var det i musikskolan när Omkultur som Låter stämde upp Klinga mina Klockor av Björn Ulveus och Benny Andersson. Dagens gäst, Viveka Adelsvärd, tidigare professor i kommunikation vid Linköpings Universitet, invigde jubileumsrundan.

Fortsättning publicerad 20100520

Sopplunch med ”gubbröra”

”Jag har sjungit och spelat i hela mitt liv. När vi ska ut och dra några låtar kallar jag ihop ett gäng som jag brukar kalla Gubbröra”, säger Fredrik Starkenberg (längst tv) med glimten i ögat.

Vid den sista soppträffen i Trehörna slogs rekord då det gäller antal deltagare. Arrangörerna anade det och förlade sopplunchen till Lusthuset istället för Bygdegården.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN

Besökarna bänkade sig kring långborden som snabbt fylldes. Luncherna arrangeras av kyrkan sista onsdagen i varje månad. Arbetskraften är ideell och damerna, Elvy Rydberg, Berith Petersson, Ann- Marie Alm och Monica Törnqvist, som står för arrangemangen, älskar sin uppgift. Varje samling inleds med en andakt och Per-Inge Planefors var dagens talare och lämpligt, med tanke på vägen till Trehörna, var hans tema På väg.

Fortsättning publicerad 20100515

Explosion i färg, form och musik

Febril aktivitet var det i Lasses ateljé en onsdagskväll i april.

Trakten kring Ödeshög, Alvastra och Omberg är ett intressant och attraktivt område ur många aspekter. Många kulturarbetare som exempelvis konstnärer och musiker söker sig till bygden
lockade av skönheten i landskapet. Trakten är något av Mellansveriges Österlen och i år
manifesteras det genom årets Konstrunda.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Arrangör är Ombergsbygdens kulturarbetarförening som i år firar 10-årsjubileum. När de slår upp sina portar den 13 – 16 maj har förberedelserna varit intensiva och besökarna kan glädja sig åt ett ambitiöst program som börjar med invigningen på Ödeshögs torg den 13 maj. Invigning I år satsar föreningen extra på att programmet ska vara innehållsrikt och spännande. Förutom att konstnärerna har sina ateljéer öppna för besökare kommer en samlingsutställning att finnas i Ödeshögs centrum.

Fortsättning publicerad 20100507

2010 ett Hälsoår för Ödeshög

Här är det glada, välkända ”syrror” som hälsar välkomna. De är glatt överraskade över att så många kom till invigningen.

Som en följd av ambitionen att förbättra folkhälsan under år 2010 invigdes ett friskvårdsrum på vårdcentralen i Ödeshög 17 april.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Trängseln var stor på vårdcentralen. Orsaken var inte nya utbrott av svininfluensan utan öppet hus. Den främsta anledningen var invigning av det nya Hälsorummet men allmänheten inbjöds även att informera sig om några hälsobefrämjande aktiviteter vårdcentralen kan erbjuda. I Friskvårdsrummet, som kommer att stå öppet för allmänheten dagtid, kan man kontrollera sin vikt och sitt blodtryck. Genom att stressa ned i tio minuter till behaglig musik kan man sedan, i en enkel apparat, ta sitt tryck. Kön var lång utanför rummet och kanske kan man befara att blodtrycket var lite högre just den här dagen – några 10 minuters avslappning hanns inte med. Det fanns en oro att apparaten var för krånglig men de tydliga instruktionerna var lätta att förstå.
– Skulle man bli orolig och uppleva svårigheter kan vi ge stöd, lovade blodtryckssköterskan Ing-Marie.

Fortsättning publicerad 20100430

Körslaget – sångglädje i Ödeshög

Körledargänget som ska föra projektet i hamn är från vänster Tina Martinsson, Annika Liedegran, Elisabeth Ramstrand, Ann Bremer Andersson, Gunnel Frisk och Sandra Nordahl.

Något händer på körfronten i Ödeshög. Den11 april ”föddes” fyra nya körer som kommer att ge konsert i Stora Åby kyrka 29 maj. Syftet är att uppmuntra till körsång. För att ge lite extra krydda kommer varje kör att ha en egen repertoar och lyssnarna får rösta fram en vinnare. Idén och konceptet är hämtat från TV-satsningen Körslaget.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

En stor skara, både vana körmedlemmar och de som inte sjungit i kör på länge, samlades i församlingshemmet och tog ton. Sångarglädjen stod högt i tak och det både hördes och kändes att idén fallit i rätt jordmån. När hela skaran stämde upp sin första låt lät det som sångarna redan sjungit sig samman. Ödeshög har rik tillgång på begåvade körledare och det var vana ”händer” som lotsade körens röster lika proffsiga som säkra sjökaptener på stormigt hav.

Fortsättning publicerad 20100423

Ett tekniksnille på tillväxt

Jonatan Brinkenfalk välkomnar besökare med en av gårdens katter i famnen.

För fyra år sedan valde familjen Brinkenfalk att lämna Linköping för den vilda naturen i Åby Göleryd Ödeshög. Jonatan 13 år behövde utrymme för sitt teknikintresse och det passade bra ihop med familjen som längtade efter att bo naturnära och miljövänligt.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN

Vägen till gården slingrar sig fram, som en riktigt gammal väg på landet ska göra, och landskapet är stenigt och vresigt. Nu på vårvintern går det att ana sig till skönheten i backarna när våren exploderar med alla vårblommor och skir grönska.
– Visst, vintern har varit tuff, men att leva nära naturen uppväger olägenheterna, betonar mamma Alice.
Familjen Brinkenfalk, består av Alice och Bengt med barnen Lara 20 år, Jonatan 13 år och Mio 11 år. Här i Göleryd har de funnit en plats där de kan utveckla sina många intressen. På gården finns en stor flock highland cattle, en mängd linderödsgrisar, hönor och sex katter. Inför sommarens odlingssäsong finns trädgårdslanden klara att besås.
– Min dröm är att producera så mycket som möjligt av maten till vårt hushåll på gården, säger Alice.

Fortsättning publicerad 20100416

Med suverän blick för naturen

Naturfilmning fordrar koncentration och här har Johan något intressant i sikte.

Diseviån ringlar genom Lysingsskogen och har genom tiderna gett liv åt landskapet. Åns inverkan på naturen och djurlivet utgör en spännande historia och något av det söker Johan Karlsson, naturfilmare, fånga i ett projekt som pågår till december 2011

Text: BIRGITTA WIDÉN

Under gymnasietiden började Johans intresse för att filma och det kom att bli ledstjärnan
för honom under de följande åren. Efter en kurs på en folkhögskola insåg han att dokumentärfilm var hans stora intresse. Åren 2003 – 2004 flyttade han till Göteborg där han provade på att filma och att vara musiker samt skateboardåkare. Storstadslivet lockade honom
inte och han insåg att det var djur och natur som var hans nisch. För naturfilmningen behövde han speciella kameror och de är dyra, men i Göteborg fanns det möjligheter att få jobb. – Jag diskade på nätterna för att ha råd att skaffa mig utrustning, kommenterar han .

Fortsättning publicerad 20100409

Folkvandring till Frätsabola

En verkstad är en verkstad och en konsertsal är en konsertsal – och aldrig mötas de två.
Söndagens konsert i Frätsabola bevisade dock motsatsen. Wernerssons snickeri förvandlades
söndagen den 14 mars till en fullspikad körsalong. Drygt 120 personer hade hittat vägen till det
kända snickeriet och det var verkligen ”fullspikat”.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Snickeriet som vardagar sjuder av snickarglädje bjöd söndagseftermiddagens besökare
på sångarglädje med manskören Manifesta och Mats Pettersson. Det blev trångt mellan maskinerna när publiken strömmade till. Alla fick emellertid plats och när Manifesta stämde upp sin signatur ”Gnola på en visa” gungade snart hela snickeriet av glada toner och taktfasta applåder.

Fortsättning publicerad 20100326

Ödeshög på världskartan?

Jönköpings kommun har i många år arbetat för att bli ett biosfärområde. Stora delar av Ödeshögs kommun ligger inom samma område ur ett geografiskt perspektiv och därför finns ett förslag att även Ödeshög tillsammans med Jönköping ska kandidera.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Markägare och övriga intresserade var den 6 mars inbjudna till ett möte arrangerat av bl a Södra, LRF, Skogsstyrelsen och Gränna Skogsgrupp. Stellan Gustavsson, Jönköpings kommun, Simon Jonegård från Skogsstyrelsen och Claes Hellsten, biolog, informerade om biosfärsområdet Östra Vätterbranterna. För Ödeshögs del innefattar Östra Vätterbranterna tre områden nämligen Ödeshög utmed Vätterbranterna, Västra Tollstad och St. Åby socken.

Fortsättning publicerad 20100319

Skrattfest i Ödeshög

Premiären blev lyckad och skratten stegrades mer och mer. Här tackar ensemblen för sig.

Lasse Frisk och hans teatersugna gäng Grävlingarna bjöd än en gång på en välspelad fars med idel amatörer. It runs in the family är ursprungstiteln på en av Ray Cooneys mest spelade komedier - och nog sprangs det i dörrar och skrattades i publiken på premiären i Ödeshög den 27 februari där titelnamnet var Det stannar i familjen.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Feststämningen höjdes av att kvällen inleddes med supé och även den á la Grävlingarna.
Skådespelarna agerade även hovmästare och servitriser vilket de gjorde med den äran. Maten var vällagad med Jönssons spett och östgötahumus med rosenknopp på menyn. Biskvi á la Pia med kaffe till smälte i munnen. Publiken var vältalig och förväntansfull. Allt var som sig bör en premiärkväll för Grävlingarna.

Fortsättning publicerad 20100312

Ett arbete i snö och halka

Det är ett glatt gäng som trotsar snö och kyla för att vi ska få dagens post. Från vänster ses Sören , Maud, Anna, Kajsa, Ulla, Tommy, Anna, Anne och Gunilla.

Det smäller till i brevlådan. Den lilla gula bilen har just levererat dagens post och far snabbt iväg till nästa. Postgången är ett band som förenar människorna i samhället och att vittja lådan och se
vad den innehåller har blivit en rutin som inte saknas förrän den uteblir.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Vintern 2010 kommer att gå till historien med sina snömängder. Hur är det då att leverera post och köra på snöiga, halkiga och mer eller mindre igensatta vägar? Sören Lindgren är lagledare och ny på denna tjänst. – Vi är åtta brevbärare, fem stycken servar landsbygden och tre stadskärnan. Tillsammans färdas de 60 mil per dag och varje lantbrevbärare har ungefär 12 mils körsträcka. Jobbet som lagledare är spännande och jag arbetar bl a med scheman, rapportering
och planering, säger han.

Fortsättning publicerad 20100305

Det ljusnar för Ödeshög

Här kommer logistikcentret att byggas. I så stor utsträckning som möjligt ska träden bevaras
i området för att ge en vackrare miljö, poängterar kommunalrådet Magnus Oscarsson (KD).

Äntligen har budgetunderskottet vänt i Ödeshög, och efter flera tunga år kan kommunen glädjas åt att det ljusnar.

Text :BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Vissa nämnder har ännu underskott, men med överskottet i ryggen känns det tryggare. Våra medarbetare i kommunen har jobbat jättebra fast nu gäller det att hålla hårt i hatten och styra rätt, betonar Magnus Oscarsson (KD), kommunalråd. Sparsamhet, ökat skatteunderlag och minskad arbetslöshet är några av orsakerna till det bättre läget. Det gäller för kommuner att inte förlora invånare. En negativ befolkningsspiral är en förlustaffär och för varje invånare som flyttar ut förloras 40 000 kronor i skatteintäkter.

Fortsättning publicerad 20100226

Ökad medvetenhet

Anneli sorterar bland grönsakerna och hennes glada leende värmer kunderna på ICA.

En ny medvetenhet har gjort sig märkbar de senaste åren. I mindre samhällen blir kunderna
medvetna om att vara köptrogna butiken i samhället. Handlarna strävar också efter att köpa närproducerade varor och det uppskattas av konsumenterna.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Anders Skott, ICA-handlare i Ödeshög, säljer en hel del varor från gårdar i Ödeshögs kommun. Vi ligger mitt i ett jordbruksområde, och det är något som gynnar närproducerat.
Slätten är bördig och lämplig för både grönsaks och fruktodlingar, kommenterar han.
Potatis, ägg och morötter är något av basen i ett hushåll och produkterna kommer från gårdar straxt utanför Ödeshög. Från Råby gård kommer potatisen, lösviktsäggen är från Munketorp
gård och morötterna från Valla gård. – Vi säljer ungefär ett ton potatis i veckan och även
lösviktsägg säljs i stor omfattning. Den direkta leveransen ger möjlighet att hålla ett lågt pris, säger Anders. En grossist i Huskvarna köper in äpplen från Gränna och fortfarande finns den
omtyckta sorten Ingrid Marie att köpa på ICA. Anders kommenterar att många svenska äppelodlare blivit utkonkurrerade av utländska. Sveriges odlare har svårt att producera de stora mängder som fordras för att hålla låga priser.

Fortsättning publicerad 20100219

En levande by

Det är nödvändigt med tillsyn även när djuren går fritt. Jag sköter dem på vardagarna men på helgerna hjälper barn och barnbarn till, säger Harald. Den nya djurhallen är ljus och rymlig.

I Lysingsskogen ligger byarna tätt men moderna kommunikationer har gjort att byarna finns kvar. Många gårdar brukas och betande djur förskönar landskapsbilden. Rationaliseringar
och minskad lönsamhet har tvingat bönderna att ändra inriktning på djurhållningen och de som har djur kvar har företrädesvis köttdjur. Även i mörkaste skogen dyker därför stora djurhallar upp och en nybyggd sådan hittas i Gräsberg.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Vägen till Gräsberg är smal och krokig. Skogen står hög och ger en känsla av vildmark men så plötsligt ljusnar landskapet och ett gammalt odlingslandskap breder ut sig. Uppe på höga kullar ligger gården med utsikt över ljusa hagar med företrädesvis skira björkar. – Du skulle se om våren för då är utsikten från mitt fönster vidunderligt vacker, säger Harald Nyberg.
Harald Nyberg har brukat Gräsberg sedan 1965 då han övertog gården efter sina föräldrar.
Före laga skiftet brukades jorden gemensamt av de tre gårdarna som utgjorde byn. Sedan skiftades ägorna och det blev tre hemman. Numera brukar Harald tillsammans med sina söner den största delen av den gamla byns ägor. Gräsbergs boningshus byggdes i början på
1920-talet och även ekonomibyggnaderna är från 1920- talet. Det som minner av 1700-talet i byn är ett gammalt hus på en angränsande tomt.

Fortsättning publicerad 20100212

Engagerad talare

En studie i Kalle Bäcks kroppsspråk. ”Jag har svårt för att sitta när jag talar och vill helst gå omkring på podiet” säger han.

Boets bygdegård har under hösten haft en serie kvällar med temat Här är mitt liv. Några välkända personer har berättat om sina liv och den 20 januari var Kalle Bäck, professor i historia och
Trehörnabo, inbjuden.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

– I hela mitt liv har mitt stora intresse varit historia och jag gick som barn och fantiserade om hur det var förr i tiden. Jag är uppväxt på en lantgård i Svämb utanför Ödeshög och jag minns hur jag funderade vilka som bott i stugorna, vad de levde av och vilka personerna var, förklarar
Kalle Bäck. När Kalle Bäck kommer igång, oavsett om det handlar om en föreläsning eller mer
fritt berättande, är åhörarnas intresse på topp. Likadant blev det den här kvällen. Kalle Bäck tog oss med på en vandring från uppväxten på landet och skoltiden i Ödeshög, Vadstena och
Mjölby. Om någon trodde, på grund av professorstiteln, att han såg fram emot skolstarten
togs lyssnarna snabbt ur den villfarelsen. – Jag har varit riktigt nervös två gånger i mitt liv. Första gången var när jag vid mors hand skulle genomgå skolmognadsprovet och andra
gången när jag tog körkort, berättar Kalle Bäck.

Fortsättning publicerad 20100205

Så hjälper vi fåglarna

Talgbollar är mums-mums och ger mycket energi som hjälper fåglarna att hålla värmen.

Ett av vinterns trevligare nöjen är att iaktta fågelbordet med alla små bevingade vänner.
När kylan kommer börjar vi mata fåglarna och det är ett kärt återseende efter vårens häckningstid.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Året med småfåglarna växlar innehåll. När ljuset och värmen kommer börjar småfåglarna bygga bo och det är ett livligt och ljudligt liv i trädgården. Under några månader går det att följa en ny generation småfåglars tillväxt. Efter midsommar brukar det bli åtskilligt tystare i trädgården och fåglarna återgår till ett stillsammare familjeliv. Under hösten är det uppbrottstid
och flockar samlas för att göra sällskap till gynnsammare klimat.
När den första vinterkylan hälsar på är det dags att se över fågelborden och plötsligt är gästerna tillbaka. Luften fylls av flaxande vingar och kvitter hörs även om det har en helt annan ton än på våren. Vad säger Gebbe Björkman, Ödeshögs speciella fågelvän?
– Varje vinter är en utmaning och den här vinterns stränga kyla är en svår utmaning för fåglarna. En del fåglar är väl anpassade till vårt klimat och de har strategier för att klara sig bra. Mesar, titor och kråkfåglar gömmer mat. Nötskrikan samlar ollon och gömmer dem på 1000-
tals platser inför vintern. Det största problemet är inte kylan utan födoproblemet. Fåglarna
måste balansera värmeförlusterna med att äta den energimängd som går åt för att hålla värmen.

Fortsättning publicerad 20100129

Skogsdrift och kor

”Jag gillar livet på landet och älskar naturen här” säger Annika.

Det finns många skyltar som visar vägar till Tällekullen. Därför kan man tro att det är ett större samhälle, men som så många gånger på landet har skolan och affären för länge sedan lagts ned. Kvar finns gårdarna som vägrar att ge upp.Gården Tällekullen drivs av Annika Johansson och förutom skogsdrift har hon ett 25-tal amkor och kvigor.

Bild & text: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

– Det fanns två gårdar i Tällekullen och den mindre ägdes av min morfars far. På 60-talet köpte min morfar till den stora gården, berättar Annika.
På väg till Annika kryper termometern ned till minus 23 grader och landskapet är vitklätt och skimrar i det begynnande morgonljuset. Där gården ligger är landskapet öppet med hagar och ängar och den här vintern är allt inbäddat i ett snötäcke. I det gula boningshuset sprakar vedspisen och där kokar Annikas mamma ”riktigt” kaffe. Vedspis och kaffedoft är alldeles som det ska på landet, särskilt när kylan biter i husknutarna. På 70-talet slutade gården med mjölkkor och övergick till köttdjur. Det är ett tungt arbete att ha djur uppstallade med foder och utgödsling och när Annika, efter det att hennes pappa gått bort 2007, blev ensam med skötseln sökte hon en annan lösning.
– Det blev omöjligt att klara av djurhållningen, det var för tungt och jag hann helt enkelt inte med, betonar Annika.

Fortsättning publicerad 20100122

Vägens riddare

Torbjörn och Jonathan står vid plogbilen som den här snörika vintern får gå många mil.

Trots att minusgraderna kryper nedåt -20 faller snön var och varannan dag. Vägarnas framkomlighet minskar och om inte snöröjningen fanns skulle vi på landet bli helt isolerade. Som tur är finns ”vägens riddare” som med sina stora maskiner rycker ut natt och dag för att hålla vägnätet öppet.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

I Hagen öster om Boet och en bit ifrån väg 503 bor familjen Wik. Där finns Lars Torbjörn, Jonathan Wik och Susanne Wik som tillsammans driver firman Tottes och Jonthes entreprenad AB. Från 1990 drev Torbjörn enskild firman men förra året, när sonen Jonathan beslöt gå in i firman, blev det ett AB. På gårdsplanen står plogbilen med 460 hästkrafter och en vägskrapa. Plogbilen får under vintern, särskilt de med mycket snö, vara igång många timmar om dygnet, medan vägskrapan används främst till att skrapa isen från vägarna. Totte och Jonthe, som de kallas, har ett vitt vägnät som de ansvarar för. De kör väg 503 mellan Ödeshög och Tranås, väg 918 ned till Gränna och 507 till Trehörna. Förutom dessa vägar är många av byvägarna i trakten deras uppgift.

Fortsättning publicerad 20100115

Jagar tandläkare

Det är tandläkarbrist i landet och Ödeshögs kommun har därför jobbat aktivt för att rekrytera tandläkare till kommunen.

Under hösten slutar Per Johansson som tandläkare i Ödeshög och någon ersättare finns inte just nu. Bland Ödeshögsbor finns nu en oro över hur det ska bli i framtiden med tandvården. Det tog kommunalrådet Magnus Oskarsson (KD) fasta på när han reste till tandvårdskonventet i Stockholm. Där träffade han människor från hela landet och tog chansen att tala för sin kommun.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

– Många i Ödeshög hör av sig till mig och de tycker det är en katastrof att tandläkaren försvinner, säger Magnus Oskarsson. Jag tycker kommuninvånarna har rätt att förvänta sig tandservice på hemorten och därför måste vi på kommunen göra vad vi kan för att hitta en tandläkare som vill flytta till Ödeshög. Därför tog jag initiativet att följa med till Stockholm för att presentera vår kommun för presumtiva sökare.
Yvonne Johansson, kliniksamordnare på tandkliniken i Ödeshög, tror dock att det kommer att ordna sig.
– Våra patienter är tålmodiga och vi får stor förståelse från dem. Kliniken kommer att vara kvar och staben här är jättebra. Vi är även glada och tacksamma för Magnus Oskarssons engagemang. Han har verkligen visat att han har förståelse för den uppkomna situationen, och det betyder mycket för oss, säger hon.
På Lysings kondis sitter Åke Karlsson och Christer Johansson. Båda är Ödeshögsbor och de har livslång erfarenhet av tandvård i Ödeshög.

Fortsättning publicerad 20100108

Ljusspridare i mörkret

Flickorna är från 9:an i Lysingsskolan och de har lärt sig hantera levande ljus.

När snön lyser med sin frånvaro är mörkret kompakt utomhus särskilt i november. I december känns inte mörkret lika mörkt eftersom adventsljus, stjärnor och glitter lyser upp. Omkring 13 december firas Lucia, en tradition som är typiskt svensk. Luciatågen ringlar som ett ljusband överallt i vårt land och sprider stämning och värme. För Ödeshögs Lucia har det blivit en tradition att lussa för Dinners gäster på Östgötaporten.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Plötsligt slocknade ljuset i Dinners restaurang Östgötaporten. En del gäster reagerade och trodde att något var fel men de slog sig till ro när ljuståget med Ödeshögs Lucia visade sig i dörren. Med levande ljus i kronan på Lucia och uppvaktande tärnor med lingonkrans i håret och ljus i händerna överraskade de restaurangens gäster. Snart var det levande ljus som spred värme och ett guldskimrande ljussken i restaurangen. Några Ödeshögsbor passade på att få se Lucia på nära håll och samtidigt helt traditionsrikt inmundiga pepparkakor och lussekatter.
– För oss har det här blivit en tradition. Vi är ett syjuntegäng som hållit ihop i 55 år och i fyra år har vi samlats här för att fira Lucia. Dagen till ära får våra gubbar vara med, säger damerna skämtsamt.

Fortsättning publicerad 20091218

Passion för språk

I Ullas bibliotek finns många intressanta titlar.

I 18 år har Ulla Baugner varit Ödeshögsbo - men det var inget hon anade den dagen 1959 då hon och några kamrater cyklade från Gränna till Örebro. En av kamraterna fick punktering, körde i diket och gjorde sig så illa så att hon blev tvungen att uppsöka distriktmottagningen i Ödeshög för att bli omplåstrad.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Omkring 30 år senare, en vacker dag i maj, bilade hon och några vänner till Ombergsbygden och Ulla föll, som så många andra, för den hänförande utsikten som breder ut sig från berget över Vättern. Det resulterade så småningom i att hon, några år innan pensioneringen, flyttade till Ödeshög. Ulla kommer från Lidingö där hon både växt upp och arbetat som läroverkslärare. Lärarexamen tog hon 1959 med engelska som huvudämne. Efter några år fick hon chansen att ta tjänstledigt för studier och resultatet blev en doktorsavhandling i fornengelska. Professor Mattias Löfwenberg (känd i Sverige och framförallt i England) var hennes lärare och hans ord ”Det skulle glädja mig om du ville läsa engelska” blev en uppmuntran och en sporre. Under studierna fångades hon av likheter mellan de gamla germanska språken, särskilt hur isländskan, fornsvenskan och fornengelskan liknar varandra.

Fortsättning publicerad 20091211

Annorlunda meny

Fredrik Lenér är kock i jägmästarbostaden vid Ombergs fot.

Tiden är inne för julbord och de flesta är av traditionell art. Inte Fredrik Lenérs. Det bygger på vilt.
– Vildsvinsskinkan är mycket populär, berättar han.

Text och bild: LEIF LARSSON

Det viltbaserade julbordet kan inmundigas i Höje Jägmästarbostad hos Höje Jakt och Upplevelse. Företaget har många ben i sin verksamhet med jaktarrangemang på vilt som en huvudingrediens. Vad är då mer passande än att deras julbord har viltkött som grund. Makarna Stefan och Annelie Lenér står bakom företaget tillsammans med sonen Fredrik. Den sistnämnde har utbildat sig på hotell- och restaurangprogrammet på Dackeskolan i Mjölby och agerar kock när det erbjuds julbord i Höje beläget precis vid Ombergs fot i Ödeshögs kommun.
– Och så kör han med mig, säger Annelie med ett skratt.
Stefan Lenér berättar hur det kommer sig att det annorlunda julbordet blev till.
– Många grupper som varit här, både såna som jagat och inte jagat, har tyckt att vi ska ordna julbord. Och med tanke på företagets inriktning och att det finns mycket vilt i trakten så dök idén upp om ett julbord byggt på vilt.
– Det gäller att skilja sig från mängden och ha en egen nisch, tillägger sonen.

Fortsättning publicerad 20091204

Varm Irländsk musik

Prästen och hans vänner älskar sin musik och trivs med sitt band.

När Prästen och hans vänner intog scenen vaknade musikandarna till liv bland lyssnarna. Det i kombination med mat och dryck design Boets Bygdegård gav garanti för en toppenkväll.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Vägen till Boet kan ibland tyckas lång. Skogen står tät och i november hänger mörkret, molnen och diset över trädtopparna. En mil från Ödeshög (på vägen Ödeshög – Tranås) ligger det lilla samhället Boet. Några hus, en skola och en bygdegård utgör Boets ”närsamhälle”. Under hösten har flera aktiviteter lockat ut folk ur stugorna för att träffas och trivas. Den 7 november var det dags för en musikkväll och inbjudna var Prästen och hans vänner. Prästen och hans vänner består av några musiker som började spela därför att det var roligt. Starten skedde i Vadstena för ungefär 10 år sedan och alltsedan dess har de gjort sig kända främst för sin irländska musik.
– Vi åkte till Irland 2001 dagen efter 11 september och jag kan lugnt säga att nerverna var på spänn när vi äntrade flygplanet, berättar Mikael.

Fortsättning publicerad 20091127

Sceniska muntrationer

Lasse Frisk i färd med att ge regi.

Gillar du lokala revyer med amatörer? Ett gäng som hållit på i 27 år är Grävlingarna med hemvist i Ödeshög. Under åren har det blivit åtskilliga föreställningar och nu i november spelas Hälsopensionatet Johanna under två veckoslut.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

– När jag gick på konstfack arbetade jag med scenografi åt Stefan Johansson. Som nyinflyttad till Ödeshög hörde jag om amatörteatern och blev intresserad, säger Lasse Frisk
Det har som sagt blivit 27 år och av det ursprungliga gänget finns Linnea och Hans Gustavsson likaså Gunnel och Lasse Frisk kvar.
Hur rekryterar ni nya medlemmar?
– Det är mest genom mun till mun-metoden. En del av våra bekanta blir intresserade och då kommer de med och prövar på. Ett tag var musikskolan i Ödeshög en rekryteringsbas, svarar några av medlemmarna.
Engagemanget för att spela teater måste verkligen finnas eftersom man övar en gång i veckan för att kunna sätta upp en ny pjäs varje år. Med teaterintresset som en gemensam nämnare utvecklas även kamratskap och social samvaro. Bland medlemmarna finns ett stort teaterintresse och varje år besöks även föreställningar utomlands.

Fortsättning publicerad 20091120

Ambitiösa konstnärer

Tidigare inrymde huset en lanthandel men nu har det blivit ett hem för konst och kreativitet.

Utmed riksväg 50 och med Omberg som närmaste granne ligger ett stort vitt hus som tidigare var lanthandel. Där hittas nu konstnärerna Lisa Brodell och Mattias Liljeqvist.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Lisa har gått sitt andra år på Palm Fine Arts, en konstskola i Norrköping, med dekorativt måleri som huvudämne. I ett rum hänger hennes examensarbete.
– Vi fick välja en bild som vi skulle göra om och jag valde ett konstverk av Alfons Mucha. Han har bland annat gjort en serie bilder vid namn Årstiderna och jag arbetar med Sommaren. Bilden är inte klar och det tar säkert ett par år till innan jag får den som jag vill - men det är så med ett konstverk att alltid finns det något som inte känns klart, berättar Lisa.
Lisa har länge haft måleri som sitt största intresse. Hon hade turen att vara en av de första eleverna när Mjölby startade sin estetiska utbildning. Lärarna inspirerade henne och efter gymnasiet gick hon på en folkhögskola med konst som inriktning. Sedan blev det Nordiska Akademin för dekorationsmålning i Mjölby och en utbildning till illustratör. Hon sökte och kom in på Palm Fine Arts och efter ett år där startade hon eget.

Fortsättning publicerad 20091113

Mönster i naturen

Ulrika sitter i fåtöljen som är klädd i tyget Mossa.

Ödeshögsbon Ulrika Krynitz, designer, formgivare och textilkonstnär, har blivit utvald till Röhsska museets konstslöjdsalong år 2010. Museet ligger i Göteborg och utställningen pågår mellan 6 februari och 9 maj.

Text & Bild: BIRGITTA WIDÉN& HANS BLOMBERG

Konstintresset finns i Ulrikas rötter, för hennes farfar, från den tyska staden Wernigerode, samlade konst hela sitt liv och det var hans största intresse. Konstsamlingen är omfattande och den förvaltas av Ulrikas far som även han bor i Tyskland.
-Min far växte upp med tavelsamlingar och mitt intresse för konst grundlades i barndomen, säger Ulrika.
En slump gjorde att Ulrika började arbeta med tyg. Hon blev medlockad på en kvällskurs i tygtryck av en väninna som gick på konsthögskolan.
-Jag var inte intresserad, men redan första kvällen kände jag att jag hittat något speciellt. Det första trycket jag gjorde var ett Vinterträd med korpar och det hänger faktiskt på universitetet i Umeå, berättar hon.
Studierna i biologi vid universitetet i Umeå förde henne till en fem veckors kurs om mossor. Där hittade hon sitt favoritmönster Mossa som hon under 10 år har utvecklat i olika material och produkter.

Fortsättning publicerad 20091106

Ljus i mörkret

När ljusen tänds uppmärksammar vi minnet av de bortgångna.

Allhelgonahelgen är en tid på året då många söker sig till bortgångna nära och kära som har sin sista viloplats på kyrkogårdar runt om i landet. En yrkesgrupp, bland andra, som sörjer för att besökare till våra kyrkogårdar får en stämningsfull upplevelse är kyrkans vaktmästare. För de sju kyrkorna i Ödeshögs kommun finns fyra vaktmästare och de trivs med sitt arbete och ser fram mot den tid på året då gravarna smyckas med ljus.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Anders Andersson har sin huvudsakliga uppgift vid St. Åby kyrka och där har han varit i 25 år. Göran Håkansson som av kamraterna kallas ”allt i allo” och Kurt Pettersson, Trehörna kyrka, har arbetat i 10 år. Anders är veteranen och han sköter St. Åby kyrkogård, som nog är den mest svårskötta inom kommunen. Den är kuperad och fordrar mycket jobb berättar de.
Förutom att ta hand om yttre skötsel är Anders Andersson och Kurt Pettersson s.k. inre vaktmästare.
– Vi tänder ljus, ser till värmen, plockar fram psalmböcker, och arrangerar blommor. Ja, det blir allt som hör till ett vaktmästeri.
Särskilt klockringningen är viktig. Tre ringningar föregår en gudstjänst. Första ringningen en timma före, sedan en halvtimma och sista ringningen som är samringningen och då ska kyrkobesökarna vara på plats. I Röks kyrka får ringningarna skötas manuellt och trampas för fot. Det är en konst så klockorna ljuder som de ska, berättar de.

Fortsättning publicerad 20091030

En god matordning

Mattias från Göteborg, flankerad av Lars-Olov, värd på Stocklycke.

I varje landskap finns matrötter som går att gräva upp om man laborerar i gamla skrifter och pratar med de som minns. Det har Lillemor och Lars-Olov på Stocklycke vandrarhem, Omberg, tagit fasta på och under oktober månad, lördag och söndag finns det traditionsrika östgötarätter på rad.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Självklart är det lämpligast att först ta en höstpromenad, med allt vad det innebär med färgspelet i trädens löv, frisk vind som nyper i kinderna och med Vätterns mäktiga vågspel som inramning, innan det är dags att tillfredställa smaklökarna. Det bör också påpekas att det även finns en promenadslinga för handikappade alldeles i närheten av Stocklycke. Soppan, grönärtsoppa med ägghalvor, blir inledningen och den bildar en bastant bottning. Sedan fortsätts det av bara farten med traditionsrika rätter, som sill i olika inläggningar, Alvastrafrestelse, morotskaka, fläsk med rårakor mm. När det är dags för äppeldrulta med vispgrädde är det risk för att det inte finns mycket plats kvar. Allt känns hemlagat och genuint – så som det såg ut på östgötaborden förr i tiden. Oftast fanns det till vardags endast en rätt i taget, men till fest dukades det nog upp till överdåd.

Fortsättning publicerad 20091023

Trevlig kulturkväll

Margit Brandt och Pia Alfredsson, tillhör pristagarna.

Kulturpris från Folke och Ingeborg Löfs minnesfond delades ut för 25:e gången onsdagen den 7/10 i församlingshemmet, Ödeshög. Varje år inbjuds även en kulturpersonlighet och årets gäst var författaren Inger Frimansson.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Ingeborg och Folke Löf utförde inom många områden en kulturgärning. Ingeborg var musiker och pianolärare och Folke var affärsman och aktiv i flera föreningar. Han var bl.a. lärare i Ödeshögs kommunala yrkesskola och införde en yrkesbetonad handelskurs för nybörjare som fick mycket uppmärksamhet i landet. Efter deras död bildades stiftelsen och deras minne hålls levande genom den årliga utdelningen av priset. Bengt Engholm, ordförande i stiftelsen, delade ut priserna och han poängterade att utmärkelsen går till personer som uträttat en konstnärlig eller kulturell gärning. Priset kan sökas eller så ges förslag på lämpliga kandidater. Styrelsen utser kandidaterna och boende i Ödeshög med omnejd prioriteras.

Fortsättning publicerad 20091016

Vänortsbesök

Vättern visade upp ett livligt och mäktigt vågspel för besökarna.

I slutet av september fick Ödeshög besök från sin vänort Anycksai i Litauen genom teater- och sånggruppen Ljuset. Gruppen består av ett 20-tal ungdomar med ledare och är i åldern 16 till 25 år. Värd för besöket var Kamratstödet i Ödeshög som med hjälp av andra föreningar finansierade och arrangerade besöket.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Det var 1997 som Anycksai blev vår vänort. Samarbetet med ungdomarna började för tre år sedan och det har varit roligt att följa projektet. Jag vågar nog säga att Ödeshög har betytt mycket för ungdomarna, särskilt när det gäller uppbyggnaden av deras teater- och sånggrupp. De är mycket duktiga på framträdanden numera och de har rest i flera länder bl.a. Danmark, Frankrike och Ukraina. Det är glada och härliga ungdomar och jag hoppas på fortsatt samarbete, betonar Bengt Andersson från Kamratstödet. Kamratstödet hade mobiliserat för att göra gruppens vistelse så trevlig som möjligt. Emanuelskyrkan var deras hemvist under dagarna då de inte gjorde utflykter och framträdanden. Magnus Oskarsson, kommunalråd i Ödeshög, välkomnade dem med en presentation av kommunen och besök gjordes vid hembygdsgården och brandkåren.

Fortsättning publicerad 20091009

Magnus i Bäck

”Här i dammen har barnen haft mycket roligt”, säger Magnus

I Bäck, Boet sydöst om Ödeshög, bor Inger och Magnus Ax med barnen Oskar, Alfred, Evelina och Linnea. Magnus Ax har under åren gjort sig känd framförallt genom att alltid rycka ut när elektriciteten krånglar hos Ödeshögsborna och genom sitt engagemang inom SAM-kretsen, idrott, Boets Byalag och politik. Den 16 september fyllde han 50 år och vi gjorde ett besök hos honom och familjen.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Det spelar nästan ingen roll vem man pratar med för nästan alla i Ödeshög vet vem Magnus är. De kan berätta om hans hjälpsamhet och kunnighet när åskan ställt till besvär. Magnus rycker alltid ut när ledningar och annat inom elektricitet krånglar eller ska fixas. Det hela började med en beslutsam far som bestämde att Magnus skulle utbilda sig till elektriker och Per Carlsson, ElektroPär i Ödeshög, anställde honom samma fredag som han slutade sin utbildning för över 30 år sedan.
– Jag hade praktiserat ett par somrar men var osäker på om det fanns jobb för mig att få när min utbildning var avslutad. Jag hade hört att det redan fanns tillräckligt med anställda men fredagen, samma dag som avslutningen, beslöt jag mig för att fråga Per Carlsson. Han funderade en liten stund och sedan sa han bestämt: ”Kom på måndag morgon!”
– Det blev livsavgörande för mig för hade jag inte fått jobbet där hade det blivit Berg och Falk och förmodligen truck- och lastbilskörning, berättar Magnus.

Fortsättning publicerad 20091002

Utgrävningar lockar

Stort intresse för utgrävningarna i Hästholmen.

Hästholmen, med sin magnifika utsikt över Vättern, lockar många att bo i det lilla samhället och fler tomter till villabebyggelse planeras av kommunen. Numera är det bestämt att en arkeologisk undersökning utförs på områden som ska bebyggas. Därför har platsen för tomterna under sommaren undersökts av arkeologer.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Arkeolog Rickard Lindberg mötte en stor skara intresserade personer då han tillsammans med kommunen presenterade resultaten på platsen för utgrävningarna. Där fick lyssnarna en initierad vägledning och intresset stod på topp. Visningen inleddes med att Rickard presenterade kartor som visade stor- och lagaskiftet från 1700-och 1800-talet och de visade hur marken varit disponerad under de närmast föregående århundradena. Genom att gräva bort översta jordlagren avslöjar jorden sina hemligheter om vad som döljer sig under våra fötter årtusenden tillbaka. Slutsatsen är att på platsen har det funnits människor som brukat jorden i kontinuitet ända fram till våra dagar. Numera är inte pensel det vanligaste verktyg. Det är viktigt med en skicklig grävmaskinist som kan avlägsna det översta jordlagret och sedan är det hacka och skrapa som används. Med modern teknik (bland annat satelliter) utmärks platserna för något intressant och fynden kan ringas in och undersökas.

Fortsättning publicerad 20090925

Gammalt blir nytt

En bil är enligt Jimmy och Johan ofta mer värd som delar än som hel bil.

I Boet mellan Ödeshög och Tranås har funnits en lådfabrik med en såg. Sedan verksamheten lades ner har lokalerna inte använts och ingen har velat köpa anläggningen - men nu har Jimmy Iby från Gränna och Johan Asp från Vadstena startat Boets Bildemontering, en bilåtervinning, i de gamla lokalerna. Härifrån säljer de nu begagnade bildelar som annonseras ut på nätet.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Johan och Jimmy berättar att de grejat med bilar i många år och också varit i USA för att handla med pickuper. Sedan började de med bilskrot på en gård i närheten av Hov utanför Vadstena. Efter hand växte verksamheten, så de såg sig om efter nya lokaler och fann den före detta sågen och lådfabriken i Boet. För att kunna starta sin verksamhet har Jimmy och Johan fått lägga ner mycket arbete. Bland annat har de byggt en inhägnad som skyddar mot insyn runt helt området. De har dessutom inrett en verkstad och byggt upp ett lagersystem med både pallhyllor och vanliga trähyllor i flera byggnader. Lokalerna har även städats och området grusats. Det första som görs i återvinningsprocessen är att tömma bilen på alla vätskor. Oljor och glykol skickas till Gärstadverket utanför Linköping. I Gärstad omvandlas exempelvis gammal glykol till enzymer med vars hjälp metaller sedan kan renas. Därefter rensas nyare bilar (från mitten/slutet på 90-talet och framåt) på delar, som lagerförs och prisuppgifter samt bilder på delarna läggs ut på nätet.

Fortsättning publicerad 20090918

Natur och kultur

Allt ska stämma för 50-talsentusiasterna från Linghem.

Tur med vädret, trots en och annan regnskur, hade arrangörerna av årets Östgötadagar. Kanske var det ”man ur huse”. Den känslan fanns åtminstone vid Kvarntorps skola och Stocklycke vandrarhem.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Roger Svensson, projektledare för evenemangen vid Kvarntorp, var glad. Han har tagit en veckas semester för att se till att allt klaffar och han myser när veteranbilarna defilerar förbi och intresserade trängs vid marknadsstånden och kaffeborden. Förberedelserna har tagit ett år, men vad gör det när det är så otroligt roligt.
- Vi hade inte många anmälda men desto roligare är det att se så många bilar här i dag, säger han.
Det var inte länge sedan Kvarntorps gamla skola var något man suckade sorgset över när man åkte förbi. Putsen flagnade och byggnaden antog mer och mer utseendet av en rivningskåk. Men så ärvdes huset av entusiaster i Svanshals byalag och då började det hända saker. Inför årets Östgötadagar gjordes en storsatsning och resultatet kunde upplevas och beskådas. Intresset för veteranbilar bara växer och det märktes på lördagen vid Kvarntorp. Den ena läckra bilen efter den andra defilerade förbi på turistvägen och en bit bort stod bilarna uppställda till allmän beskådan. Det mullrade av V8:or och lacken blänkte i sköna kulörer.

Fortsättning publicerad 20090911

Fest på Omberg

Mamma Linda Staaf, hjälper till med balansen.

Omberg har under lång tid haft en stark dragningskraft på människor som älskar naturoch kulturliv, upplevelser och äventyr. Bergets attraktionskraft ökar dessutom eftersom dess västra sida gränsar brant mot ”innanhavet” Vättern. Intresset att göra berget känt tillvaratas alltmer och ett led i det är Ombergs festdagar som föreningen Upplev Omberg arrangerar den 3 – 6 september. Projektledare är Linda Staaf.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Linda är utbildad bl.a. inom marknadsföring och ekonomi. Hennes största intresse är friluftsliv och hon har i flera år engagerat sig i arbetet med friluftsskolor för barn.
– Alla barn ska kunna komma ut och prova på allt som finns naturligt i skogen. Med små medel går det att åstadkomma äventyr och sånt som barn gillar. Skogen har allt vi behöver för omväxling och stimulering av fantasin, försäkrar Linda.
Upplev Omberg är en ekonomisk förening som består av olika företag som gått samman för att göra Omberg mer känt. Festdagarna är en del i föreningens arrangemang och invigningen sker i Hästholmens bygdegård på torsdagskvällen den 3 september.
– Torsdag och fredag ägnas mest åt föredrag och seminarier. På torsdagskvällen är Renata Chlumska, den första kvinnan som bestigit Mount Everest, vår gäst och vi har en hälsokonferens i Borghamn. Under lördag och söndag är det friluftsaktiviteter bl.a. en friluftsrestaurang med varor från traktens bönder vid Stocklycke. Söndagens höjdpunkt blir Ombergslöpet som är ett terränglöp över Omberg, berättar Linda.

Fortsättning publicerad 20090904

Känsla för skog

Paret Pettersson trivs tillsammans. Här på sitt ställe får de, samt vänner och släkt, njuta av ro.

Siv Pettersson har i sitt liv haft många olika roller. Tidigt blev hon intresserad av livet på landsbygden och särskilt drogs hon till stora bullriga maskiner. Yrkeslivet blev många år inom länsarbetsnämnden men som pensionär kan hon ägna sig åt sina fritidsintressen, skog, maskiner och jakt. Tillsammans med sin man Mats ägnar hon nu tiden åt sitt naturnära liv i torpet där moderniteterna fått kalla handen.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

”Jag och min fruga vill köpa en stuga liten och gärna sliten”
Så stod det i annonsen när Siv och Mats sökte en sommarbostad. Annonsen upptäcktes av en man i Boet som hade ett hus som stått obebott i 9 år. Mats åkte dit med sin pappa och när han såg stället blev det kärlek vid första ögonkastet. Huset ligger verkligen där allfartvägen tar slut, det enda som hörs är skogens naturliga ljud. Huset har Siv och Mats sökt bevara som det var ursprungligen.
– Vi tog bort papp i taket och tog fram det gamla golvet. Allt var fräscht och ingenstans fanns det röta eller mögel, berättar Siv.
Huset är verkligen varsamt renoverat och inga rör eller avlopp finns. Den enda moderniteten är elström, men vedspisen används flitigt likaså den stora öppna spisen. Där eldas nästan dagligen och huset hålls varmt och torrt. Siv och Mats flyttade in 1967 och alltsedan dess har de blivit ett med bygden och omgivningarna men bostaden i Jönköping finns kvar.

Fortsättning publicerad 20090828

Turkiska ornitologer

Anders Olovsson, Cansu Önlen och Ezgi Celepci.

Cansu mäter vingar på en sävsångare. Ezgi väger en skäggmes. Vanliga händelser vid Tåkern i sommar. Tjejerna läser på Cukurova unversitetet i Adana i Turkiet och är i Sverige för att studera vasslevande fåglar vid sjön i västra Östergötland.
– Det här är roligt, bedyrar Ezgi och Cansu samstämmigt.

Text och bild: LEIF LARSSON

Det är en synnerligen blåsig, och även lite kulen sommarmorgon när tidningen besöker Tåkerns fältstation utanför Rök i Ödeshögs kommun. På plats är de båda turkiska tjejerna Ezgi Celepci och Cansu Önlen samt Anders Olovsson, platschef på stationen, och Adam Bergner, som sedan 2005 hjälpt till med ringmärkning och inventering. Här pågår kartläggning av vasslevande fåglar i något som kallas Acro-projektet och som har pågått i många år. Under själva året är tidsramen 1 juli till en bit in i september. Ganska precis under den perioden ska Ezgi och Cansu vara i Sverige. De bor i studentlägenhet i Linköping och åker till Tåkern om dagarna. De båda tjejerna är med under hela proceduren, med att sätta upp nät, hämta fåglar som fastnat i desamma och i mätningen.
– Vi mäter längd och vikt och kontrollerar fettet, säger Ezgi.
– Vi kontrollerar också om det är en hona eller hane och om fågeln är gammal eller ung, tillägger Cansu.

Fortsättning publicerad 20090821

Kvarntorp renoveras

Uppsnyggning av miljön runt skolan pågår för fullt.

Kvarntorp är en liten by som ligger utmed gamla E4:n (numera turistväg) mellan Väderstad och Ödeshög. Otaliga bilar har under åren passerat byn och säkert har även du som läser det här rest genom byn.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Färre resanden blev det när den nya E4:n stod färdig men fortfarande färdas många, särskilt sommartid, utmed den gamla vägen. Kommer du från Väderstad och ser skylten Kvarntorp ska du titta noga till vänster. Alldeles vid vägen och mitt i byn ligger ett lågt, långt och gult hus. Stanna till vid platsen och ett bra tillfälle är under Östgötadagarna 5 – 6 september för där händer det spännande saker.Rök-Svanshals byalags historiegrupp övertog Kvarntorps gamla skola från Arvsfonden 2005. Huset var då i bedrövligt skick och det var i sista minuten som det kunde räddas. Gruppen har uträttat underverk och deras arbete kan nu beskådas. Inomhus växer en gammal autentisk skolmiljö fram och runt huset planteras blommor och uthusen får en ansiktslyftning. Huset stod och förföll och det gick fort. Ödeshögs kommun har varit positiv till vår satsning och behållningen från boken Svanshalsminnen har bl. a. finansierat det hela. Men vi måste kämpa för att tala om att vi finns, betonar gruppen.

Fortsättning publicerad 20090814

Eget smultronställe

Birgitta visar den gamla jordkällaren.

Hur man väljer att bo kan vara betingat av olika omständigheter. Tradition spelar in och en del släkter är rotade i storstadsmiljö och somliga kan inte tänka sig en stad som bostadsort.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

För ett par århundraden sedan bodde den största delen av befolkningen på landsbygden. Industrialiseringen med den tekniska utvecklingen, har förändrat bilden radikalt. Numera går boendeströmmen från landsbygden till städerna. Men i den tilltagande urbaniseringen finns en
ström som vänder åter till landsbygden och det kan tydligt skönjas under sommarhalvåret. Ödeshögs kommun får, liksom många landsbygdskommuner, under den tiden en markant ökad befolkning. Plötsligt är det längre köer i ICA- butiken, biltrafiken blir tät och vid Bäck såg och byggmaterial går försäljningen varm. Storstadsborna vänder åter, många till sitt ursprung, för att kärleksfullt vårda gamla torp och andas skogens välgörande luft. Husen som sovit sin vintersömn öppnas upp och trädgårdarna vaknar. Sommarboende och flyttfåglarna fyller skogen och trakten med nytt liv. Birgitta och Bengt Lundström är ett av de par som, från Stockholm, ofta ställer färden till sitt älskade torp i skogen.

Fortsättning publicerad 20090807

Erfaren viltvårdare

En av Olles söner har träsnideri som sin hobby. Här visar Olle prov på hans konst.

I Munkeryd gamla skola bor Olle Karlsson. Hans stora intresse är vilt- och skogsvård och han bär på stora kunskaper om våra vilda djurs beteenden. I skolan har han bott i 44 år och som pojke var han elev där. Landsbygden i Ödeshög är han väl förtrogen med eftersom han i 26 år varit skolbussförare.

Bild & text: BIRGITTA WIDÈN & HANS BLOMBERG

Olle Karlsson berättar om ett aktivt liv och som en röd tråd går hans intresse för livet bland djuren i skogen. Efter de många åren har han sett förändringar bland viltet och han har märkt människans påverkan, och hur viltet anpassar sig efter nya förhållanden. När kvicksilverbetningen pågick begrep vi först inte vad som var på gång. Rovfåglarna och skogshönsfåglarna försvann och skalen på äggen var för sköra. Djuren blev sjuka och det gick inte att rädda dem. Många rovfåglar har återkommit och numera finns här åter kungsörn. Svenskharen (kallas också skogshare m.m.) är numera nästan utrotad och fältharen dominerar. Fältharen fanns förr i jordbrukslandskapet, men numera brukas jord på slätten så att landskapet blir helt platt och den tar då sin tillflykt till skogen och konkurrerar där med svenskharen. Svenskharen har inte heller användning för sin vita vinterpäls eftersom vintrarna numera är gröna, åtminstone i södra Sverige, förklarar Olle. Genom den bästa vännen, Ragnar Peterson, blev Olle ledare i kurserna om viltvård. I 25 år undervisade han i jakt- och viltvård med uppdrag från bland annat Svenska jägarförbundet och Studiefrämjandet. Genom åren har han samlat oerhört mycket kunskap om livet i skogen och om jakt.

Fortsättning publicerad 20090724

Glatt sommarkalas

Aina Johansson och Ulla Kall deltog med liv och lust.

När sommaren är som vackrast och jordgubbarna som godast ordnar väntjänsten i Ödeshög sommarkalas med tårta, wienerbröd och musikunderhållning på Solgården.

Text & bild BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Det är nu tionde året i rad som väntjänsten arrangerar sitt sommarkalas och traditionen är uppskattad.
-Jag tycker det är viktigt att alla får smaka en riktigt hembakad jordgubbstårta även om tiden då man själv kunde plocka de röda läckerheterna är förbi. Det är verkligen roligt att få bjuda till kalas med sommarens primör framför andra, vår svenska jordgubbe, betonar Gun Karlsson.
Vi har alla våra minnen i samband med jordgubbstårtor; doften, den röda färgen tillsammans med den vita grädden är en verklig en fest för både ögat och smaken. Gemytet kring kaffeborden på Solgården var påtaglig och till stämningen bidrog Siv och Folke Wasén.
- Det är roligt att komma till Ödeshög eftersom jag upplever trakten som min hembygd. Far var lärare i Siggeryd och farfar präst i bl.a. Heda, berättar Folke Wasén.
De välkända melodierna lockade många att sjunga med och allsången bidrog till att öka trivseln. Anita Sandberg, som förutom att hälsa välkommen, tackade de medverkande. Inga Juberg framförde ett tack från Solgårdens gäster och framhöll hur mycket dessa sommarkalas har uppskattats under åren. Följande vecka är det Klockargårdens tur att få njuta av sommarkalas med jordgubbstårta.

Fortsättning publicerad 20090717

Tack till hövdingen

Portarna till sommaren slogs upp sista veckan i juni och invigningarna stod i rad. Landshövding Björn Eriksson gjorde sin 4013:e invigning när han välkomnade m/s Vadstena för turerna mellan Hjo och Hästholmen under juli. Några dagar senare tackade Ödeshögs kommun landshövdingen för hans stöd och uppmuntran till kommunen genom åren.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Det var fullt i backarna vid Klinten och ljuva toner sökte sig ut över vattnet från manskören Manifesta och Ödeshögs dragspelsklubb. Boets byalag och SAM- kretsen ordnade fest vid Klintens strand och av alla besökare att döma var initiativet uppskattat. Solen slösade med värmande strålar och gammal som ung trängdes i gemytlig samvaro. Banden till handikappbryggan klipptes av Magnus Oskarsson (KD), Ödeshögs kommunalråd, och Roger Silver, tidigare ordförande i Byalaget, berättade om vägen fram till en funktionell badplats.
-För några år sedan stod vi vid ett vägskäl – skulle vi fortsätta satsningen eller skulle vi låta badplatsen förfalla. Vi valde att satsa och nu får vi skörda glädjen av det, sade Roger.
Badplatsen ligger Roger Silver varmt om hjärtat och han har idéer om framtiden. Efter upprustningen är det snyggt vid Klinten, men Byalaget och ortsborna måste ständigt hålla uppsikt.
-Kanske vore det en idé att låta någon hyra en husvagnsplats under säsongen och som motprestation vara ett vakande öga vid badplatsen, funderar Roger.
I Ödeshög förflyttas en hel del fokus till Hästholmen under sommarsäsongen. Vår underbara Vättern är en anledning och det har sändningarna från tre lokalradiostationer tagit fasta på under sommaren.

Fortsättning publicerad 20090710

Ideellt engagemang

Kamratstödet i Ödeshög är en förening som ingår i IOGT-NTO:s sociala arbete. Föreningen har omkring 25 medlemmar, men även icke medlemmar är välkomna till deras träffar. Samlingspunkten är Kamratstödets loppis som har sina lokaler bredvid Bynns kiosk i Ödeshög.

Text & bild: BIRGITTA WIDÈN & HANS BLOMBERG

En gång i veckan, året om, har man samlingar med varierande innehåll. Ofta görs någon utflykt och på försommaren görs en resa till Björnseryd. Rune Sandberg tillhör en av eldsjälarna som har ett stort engagemang i föreningen. På sina ägor har han en förtrollande vacker damm och på stranden finns grilloch lägerplats. Dit gick färden för kamratstödet en kväll i juni.
-Det var några personer, som efter en vistelse på IOGT-NTO:s behandlingshem, Dagöholm, fick inspiration att bilda en kamratstödsförening i Ödeshög. År 2001 var jag ordförande i socialnämnden och Bengt Andersson var socialchef och vi ville stödja idén. Vi kom igång och nu är Kamratstödet en viktig förening för det sociala livet i Ödeshög. Våra aktiviteter är omväxlande och förslagen kommer oftast från medlemmarna, berättar Rune Sandberg.
Margot Pettersson är ny ordförande och hon efterträder Sven- Erik Åberg. Margot ser fram emot uppdraget och hon gillar sin uppgift. Dessutom framhåller hon den trevliga och varma atmosfär som finns i föreningen.
- Vi har roligt tillsammans och det finns alltid idéer om resor och aktiviteter. Nästa torsdag, dagen före midsommarafton, reser vi till SMU:s sommarhem, som ligger utanför Ödeshög, kommenterar hon.
Årets växlingar uppmärksammas och i programmet finns förutom midsommarfesten även jul-, påsk- och kräftfest.

Fortsättning publicerad 20090703

Trångt i ateljéerna

Konstrundan 2009 i Ödeshög blev en succé. Efter en lyckad invigning, där landshövdingen Björn Erikssons tal var varmt och personligt och Omkultur som låter sjöng, öppnades ateljérna och besökarna började sina rundvandringar.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

-I min ateljé hade jag minst 2 000 besökare, men allt som allt uppskattar vi antalet besökare till 4 000- 5 000, säger Gebbe Björkman ordförande i Omkultur.
Konstrundan i Ödeshög ligger på rätt tid av året. Naturen är så skälvande vacker med gula rapsfält, Vätterns silverskimrande glitter mot en knallblå himmel och med oändliga antal gröna skiftningar i skogen på Omberg och i Holaveden. Sceneriet är andlöst vackert! I kombination med alla vackra ting i konstnärs- ateljéer blir det en helhetsupplevelsen och något att spara på och knapra på hela året till det är dags igen. De senast åren har det funnits, och så även i år, rikligt med näringsställen som kan tillfredsställa gästernas kulinariska behov. På torsdagskvällen bjöd arrangörerna in till en soaré i Ödeshögs matsalar. Efter buffébordet fick åhörarna njuta av musik och sång av hög kvalité med både bredd och djup.
-Vi har två ben i Omkultur. Förutom alla våra konstnärer har vi även poeter och musiker och deras insatser ger mersmak, säger Gebbe Björkman.

Fortsättning publicerad 20090626

Ödeshög firar

Trots regnets hot strödde solen sina strålar över högtidligheterna den 6 juni på torget i Ödeshög. Det fanns mycket att fira, musik, fanborg och dansuppträdanden ringade in dagens högtidligheter.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Bruno Lago, dagens högtidstalare, påminde om att det är 40 år sedan sammanslagningen mellan kommunerna Alvastra och Ödeshög. Han betonade att det var folkrikare på landsbygden förr och underströk att det i dag är viktigt att små kommuner hävdar sin identitet. Ingrid Staaf, årets utdelare av Årets Johanna, erinrade om att handelsman Johannas spår ännu finns kvar i Ödeshög. Årets pristagare, Ulla-Karin Hellsten, Östergötlands Ullspinneri AB, har främjat den svenska textiltraditionen och hennes verksamhet har gjort sig känd internationellt. Genom hennes insatser har Ödeshög blivit känt som ett innovativt centrum för konstnärligt skapande. Familjeföretaget har hon drivit med framgång och verksamheten står aldrig stilla utan nya visioner ser ständigt dagens ljus. Ulla-Karin är verkligen en värdig mottagare och ännu en duktig kvinna har fått förtjänsttecknet, Årets Johanna, betonade Ingrid Staaf i sitt tal. I sitt tacktal berättade Ulla-Karin att hon efter sina studier på konstfack flyttade till Ödeshög, och hon har sedan dess varit bygden trogen. Hon var rörd över utnämningen och kände sig hedrad över priset.

Fortsättning publicerad 20090619

Enkel energi

När Centerpartiets talesman i miljöfrågor, Claes Wästerteg, besökte Ödehög talade han om det beslut Allians för Sverige fattat angående Sveriges energi- och klimatpolitik.
- Vi står på tre ben när det gäller energiförsörjningen, kärnkraft, vattenkraft och förnyelsebar energi, betonade Claes Wästerberg.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Sverige är en förebild och föregångare i klimatfrågor och Claes Wästerteg lyfte fram betydelsen av tydliga mål inom energi- och miljöpolitiken. Inför ordförandeskapet i EU är det nödvändigt att ha ett dokument som visar på Sveriges ambitioner inom energipolitiken. En av huvudfrågorna är hur vi ska komma ur behovet av fossil energi och fossil energi och minska utsläppen av koldioxid. Inget land bär ensamt ansvaret utan frågorna är globala och förutsätter samarbete.
- Vi behöver komma ut, diskutera, träffa folk och ha en dialog, säger han.
Frågan är hur ökad tillväxt kan kombineras med minskade utsläpp och beroendet av fossil energi. Åtgärder är bland annat att satsa på miljövänligt bränsle, effektivisera och återanvända energi, samt stimulera industrin till miljövänliga lösningar. Kraftvärmeverk och fjärrvärmeverk som använder biobränsle kan bli en klok lösning för både industrin och hushållen. Vindkraften kommer att byggas ut och målet är 6 000 verk.
- I juli blir det skattebefrielse i tre år för miljöbilar. Det beslutet ersätter den tidigare premien på 10 000 kronor, framhöll Claes Wästerteg.

Fortsättning publicerad 20090612

Sista rattningen

När Conny Axelsson rattar ut buss 610 från Ödeshög är det med ett visst vemod. Alltsedan den smalspåriga järnvägen lades ned 1958 har det gått en buss mellan Ödeshög och Vadstena men med den nya tidtabellen försvinner linje 610.

Text & bild: BIRGITTA WIDÈN & HANS BLOMBERG

Bussen hämtar passagerare utmed riksväg 50 och går ned till Borghamn. Passagerare är skolungdom, pensionärer, de med arbete i Vadstena eller Ödeshög, besökare till vårdcentralen eller liknande och övriga med olika ärenden till någondera av tätorterna.
- Min färdväg är den vackraste tänkbara, säger Conny Axelsson.
Att åka kollektivt är en upplevelse. Det finns tid för eftertanke och naturupplevelse. När någon annan tar ansvaret vid ratten får den resande möjlighet att koppla av. Conny Axelsson och flera av passagerarna känner varandra och det blir ett kort men för många ett viktigt utbyte av tankar. Samtliga är oroliga och ledsna över nedläggningen.
- Bussen är tryggheten och alla chaufförer är trevliga. Vi har åkt här i 20 – 25 år och föredrar bussen framför bilen. Riksväg 50 är dessutom inte rolig att köra eftersom trafiken är intensiv, inte minst med alla långtradare, säger Birgit Karlsson.
Hon är orolig över hur det kommer att fungera i framtiden -en oro som hon delar med övriga resanden. Samtliga vet att under skolterminerna kommer en förbindelse att finnas mellan Ödeshög och kommungränsen vid Väversunda och där kommer en skolbuss från Vadstena att möta. Det arrangemanget fungerar emellertid endast under skoldagar. Hur det ska lösas i övrigt har inte passagerarna klart för sig.
- Tydligen vill myndigheterna att alla ska flytta till stan och att landsbygden ska avfolkas, säger Birgit förgrymmat.

Fortsättning publicerad 20090605

Speciell atmosfär

Vad blir det av skolhus och missionshus när befolkningen på landsbygden minskar? Husen har i åtskilliga år fyllt en samhällsbevarande och social funktion och vid en resa genom Sverige syns lite här och var på landsbygden dessa minnesmärken över en svunnen tid.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Den 8 maj berättade Länstidningen om de diskussioner som förs angående vad som ska ske med skolbyggnaden i Trehörna. Den här veckan har vi tittat in i Åsa missionsoch skolhus som ligger utmed vägen Boet – Stora Åby. Det byggdes i slutet av 1800-talet och är stort med hela tre våningar. Kyrksalen har högt i tak och det finns en läktare. Bakom själva kyrklokalerna finns flera stora salar på alla tre våningarna. När man tänker på närheten till Stora Åby kyrka inser man att byggnaden rymmer kulturhistoria och den spänning som på 1800-talet fanns mellan fria församlingsbildningar och statskyrkan. Engagemanget bland folket måste varit stort inför uppgiften att bygga en gudstjänstlokal med statskyrkan så nära. Intressant är att huset också kom att inrymma en skola. Kanske ville man betona närheten mellan kristendomen och skolundervisningen även ur ett frikyrkoperspektiv? Numera bor Christina Bryntesson, Anders Hagdahl och 1,5 åriga Rufus där. Under några år stod huset tomt. Ett hus som är obebott förfaller snabbt och åtskilligt renoveringsbehov uppstod. Det tänkte inte Christina Bryntjesson på när hon fastnade för huset.

Fortsättning publicerad 20090529

Kraft och engagemang

Mycket folk hade samlats för att fira öppnandet av Hästholmamacken den andra maj. Namnet står för dels en butik dels en bensinmack. Affären och macken som ligger alldeles vid Rv 50, på vägen ned till Hästholmen, har varit stängd i några år. Saknaden bland de boende har varit stor, men tack vare gediget och stort ideellt engagemang kunde butiken slå upp sina dörrar på nytt.

Text & bild: BIRGITTA WIDÈN & HANS BLOMBERG

Paul Odelberg, styrelsemedlem, betonade att suget efter en butik och en bensinmack i bygden har varit stort.
- Ingen av oss har gjort något liknande tidigare så det har varit mycket arbete och mängder att sätta sig in i, försäkrar han.
Byalaget i Hästholmen har varit drivande och som första åtgärd sökte man pengar för att göra en förstudie. Förstudien resulterade i att en ekonomisk förening bildades och den omfattar i dag 43 medlemmar. Tina Henriksson var projektledare.
- Vi visste inget om hur det gick till att driva ett kooperativ, men vi har fått god hjälp och råd av Kjell Eriksson. Han är verksam i Östergötland som handledare för nystartade kooperativ, säger Tina.
Lars-Göran Bonander, ordförande i Hästholmamackens ekonomiska förening, kunde invigningsdagen tillsammans med övriga styrelsen och Hästholmenborna glädjas över att affären nu blivit verklighet.
- Människorna i den här byn är engagerade för bygden och har en inneboende kraft vilket visas i dag, säger Lars-Göran.
Landshövding Björn Eriksson var glad över att vara i Hästholmen.
- Bra att ni tar saken i egna händer och jag uppmanar till att ni ska handla här, var hans uppmuntrande ord.
Till den festliga stämningen bidrog Bosse Dahlstrand, musiklärare, med sina musikanter från skolan i Ödeshög. Ett av musikstyckena var givetvis Roy och Rogers Macken. Det var festligt på Hästholmatorget och många passade på att handla och se sig om i den nyrenoverade butiken. Arne Jonsson, en av de många engagerade pensionärerna, har en ny karriär som affärsbiträde framför sig.

Fortsättning publicerad 20090522

Med öppna sinnen...

Ödeshög är den näst minsta av Östergötlands kommuner men en av de större när det gäller andelen av befolkningen som utövar någon form av konstnärlig verksamhet. Inför konstrundan den 21 – 23 maj öppnar kulturarbetarna sina ateljéer och bjuder in till öppet hus.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Omkultur startade 1998 och är en förening som samlar kulturarbetare och konstnärer i bygden. Föreningen har under åren utvecklat samarbetet och driver olika arrangemang bl.a. vernissage och föredragskvällar. Årets stora satsning är Konstrundan som anordnats från 2001. Arrangemanget har blivit större år från år och är numera mycket välorganiserat. Besökarna blir väl omhändertagna och många möjligheter finns att övernatta i trakten. Näringsställen med utbud som passar olika smaker finns det också rikligt av.
- Eldsjälar finns det gott av i vår förening men för att inte lasset ska falla på några få är vi uppdelade i grupper. Ansvaret fördelas och vi har exempelvis sponsrings-, annons-, lotteri- och soarégrupper. För att allt ska flyta smidigt är det nödvändigt med ett väloljat ”maskineri”, berättar Gebbe Björkman.
Förutom alla kringarrangemang arbetar utställarna för att kunna ta emot sina besökare hemma i areljeerna. Hos Jane Sohlberg ,textilkonstnär, och Stig Blom, silversmed, börjar planerna ta form. De bor mitt i Ödeshög på Norra vägen 24. Deras trädgård bildar ett avskilt rum omramat av häckar. På gården har de byggt ett litet hus där Jane har sin utställning.
- Det är roligt när det kommer mycket folk. Förra året hade vi 1 500 besökare och det var en stor överraskning, intygar båda.
De är imponerade av konstnärslivet i Ödeshög, inte minst över att ett tiotal konstnärer varit representerade på utställningen Under samma Tak som visats under året på Länsmuseet. Stig Blom har hela livet arbetat med konstsmide och finmekanik.

Fortsättning publicerad 20090515

Vill bevara idyllen

Vad blir det av skolhus och missionshus när befolkningen på landsbygden minskar? Husen har i åtskilliga år fyllt en samhällsbevarande och social funktion och vid en resa genom Sverige syns lite här och var på landsbygden dessa minnesmärken över en svunnen tid.

Text: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG
Foto: ANNETTE STÅHLBERG

Trehörna är en socken i Ödeshögs kommun som ligger invid sjön Trehörningen. Mitt i samhället ligger skolan med kyrkan som nära granne. Numera finns endast förskola och fritids i lokalerna och framtiden för byggnaden är oviss. Det känns vemodigt att vandra genom salarna. För inte så länge sedan var här liv och rörelse. När barnkullarna och befolkningen minskade fanns inte längre underlag för att ha skolan kvar. Huset är ståtligt med högt i tak och många fönster som släpper in ljus. Inredningen består av gediget trä. När skolan en gång byggdes satsades det ordentligt och det visar på vikten av undervisningen i det framväxande moderna samhället i början på 1900-talet. Närheten till kyrkan understryker även skolan status. Prästen och skolläraren var länge två huvudpersoner i socknarnas och byarnas liv på landsbygden. Det är inte underligt att bygden vill se sin skola fortsätta att fylla en funktion till trivsel för de boende - men framtiden är oviss. Ödeshögs kommun har frågat Trehörna byalag om de kan tänka sig ta över driften av skolan. Med det för ögonen sökte byalaget pengar från Leader Sommenbygd och projektet Trehörna skolas framtid pågår till juni 2009.

Fortsättning publicerad 200090508

Stor oro

Vindkraft i skog är ett kontroversiellt ämne i Ödeshögs kommun och därför ordnade kommunen ett informationsmöte den 24 april i församlingssalen. Många har påtalat oro inför kommande vindkraftsparker som gör ingrepp i den känsliga Holavedskogen.

Text & bild: BIRGITTA WIDÈN & HANS BLOMBERG

Bland annat har en förening Rättvis Vind bildats för att ta tillvara intressen som anser att den karakteristiska kultur- och naturmiljön är hotad. Magnus Oskarsson, kommunalråd, var ordförande och talare under kvällen var Urban Runesson, bygg- och gatuchef, Torgild Slatte, miljö- och hälsoskyddschef, och Bengt Gustavsson, kommunens konsult, som arbetar med översiktsplanen för vindkraft. Håkan Johansson, ordförande i Miljö- och byggnämnden, svarade på flera frågor under kvällen. Mötet var välbesökt med 150 – 200 deltagare.
Kvällens förste talare var Urban Runesson och han redogjorde för situationen nu angående vindkraften. Vindkraften är utbyggd på slätten och där finns omkring 20 verk. Därför är en översiktsplan över utbyggnad skogen på gång. Någon plan finns inte ännu men är under utarbetande. För närvarande finns intresseanmälningar för omkring 40 verk inlämnade. De berör områden i bland annat Järnstad, Granliden, Basliden, Ruskelsby, Hagen, Krokek och Äng. Urban Runesson betonade att översiktplanen, när den väl är klar, måste godkännas av kommunen.

Fortsättning publicerad 20090430

Känsla för bilder

Bettina Johansson är en ödeshögstjej som förverkligat sina drömmar. 2008 startade hon firman Bettina Design och kan nu kalla sig professionell barnboksillustratör. Tre
böcker har det blivit och just nu arbetar hon med sin fjärde bok. Hon har även illustrerat en barnteater och Länsbibliotekets barnportal är tecknad av Bettina.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

– Jag har alltid älskat att måla och i alla sammanhang har det varit min favoritsysselsättning. Redan i första klass visste jag att barnboksillustratör var mitt drömyrke, säger Bettina.
Bettina gick estetiska programmet i Mjölby och ett år gick hon på folkhögskola med bl a design. Tidigt upptäcktes hennes speciella fallenhet och hon har alltid fått beställningar på teckningar.
– När jag vikarierade ett år som bildlärare på Lysingsskolan i Ödeshög fick jag kontakt med kulturskolan och författaren Marianne Kvist. Vi gjorde två böcker tillsammans: Tuta och Kör och Helena, Petter och tidernas sommar. Jag är tacksam för tiden där och kände att lärarna trodde på mig, betonar Bettina.
Det har gått några år sedan dess men 2008 var hon mogen för att ta steget ut med sin firma Bettina design och Atelje 33. Med beundran i rösten berättar Bettina om sin farfar Sten Johansson. Han var bildhuggare och arbetade på Nordiska Möbelfabriken Ödeshög.

Fortsättning publicerad 20090424

Vilda Klinten

Planerna på en badplats vid Klinten,Vagnsjön utmed vägen mellan Ödeshög och Tranås började redan på 1930-talet. Under de många åren som gått sedan dess har badet utvecklats och blivit en älskad plats för många.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Boets byalag har de senare åren tagit ett stort ansvar för planeringen och till säsongen 2009 finns en handikappanpassad brygga och en väg som gör det möjligt för rullstolsburna att dels ta en promenad utmed det dramatiska Klintenberget dels njuta av Vagnsjöns vy på en bekväm brygga.
– Vi vill göra Klinten tillgänglig för besökare som har svårt att komma ut i naturen. Jag skulle vilja se utflykter från äldreboende i Ödeshög. Vi har anpassat platsen med parkeringen, vägen, bryggan och inte minst en handikappad miljötoa. Bryggan är rymlig och passar utmärkt för fikastunder. Utmed vägen kan promenader göras med rullatorer och rullstolar. Jag tycker det är viktigt att vår underbara natur görs tillgänglig för alla och därför är vi glada över utvecklingen vid Klinten, säger Rune Sandberg, känd för sitt engagemang att utveckla bygden.
Bland gänget som i dag arbetar vid Klinten finns många idéer. Till sommaren står förutom vägen och bryggan, även ett vindskydd, tre grillplatser och förhoppningsvis små bryggor som det går att stå och fiska vid klara. Det går att lösa dagskort för fiske i Vagnsjön och där kan man få exempelvis abborre, sutare och gädda. Kräftor finns det gott om och fiskeklubben i Boet ordnar kräftfiske två gånger om året.

Fortsättning publicerad 20090417

Tåkern är Gebbes liv

Äntligen har våren kommit och den tid på året börjar när vi svenskar försöker vistas utomhus så mycket som möjligt. Till våren öppnar även konstnärer sina dörrar för att bjuda in till visningar, samtal och upplevelser för besökare. Konstrundan 21 – 23 maj har blivit ett begrepp i Ödeshög.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

En av dem som brinner för evenemanget är Gebbe Björkman, konstnär och illustratör, med Ödeshög som bostadsort. Han är känd genom sina naturmotiv och kallar sig autodidakt. Konstverken skapas i samklang med naturen.
- Fågelintresset stod i centrum när jag tillsammans med mina kamrater 1958 bildadade fältbiologerna i Mjölby. I skolan var vi ett gäng fågelentusiaster och vi tillbringade åtskilliga timmar ute i naturen och särskilt vid Tåkern. Vi var bl.a. med och byggde det första fågeltornet vid Glänås. Intresset har hållit i sig och alla bland oss har haft lyckan att få ett liv som är kopplat till vårt naturintresse, berättar Gebbe Björkman.
Han är född i Linköping och flyttade i skolåldern till Mjölby. I trakterna kring Omberg, slätten och Tåkern började naturintresset.
- På min mors sida fanns flera duktiga hantverkare och min farfar var en verklig storjägare. Så intresset för att arbeta med händerna och vistas i naturen finns nog i mina gener, säger Gebbe.
Han tänkte studera till biolog men ville bo i närheten av Tåkern så lösningen blev ett vikariat som biologilärare i Boxholm.

Fortsättning publicerad 20090409

Stocklyckes nya värdar

Lillemor Lundgren och Lars-Olov Berglund är det nya värdparet på Stocklycke vandrarhem. För att informera om sig själva och även få information bjöd de in till ett möte med olika intressenter för turistnäringen på Omberg. Många hade hörsammat inbjudan och mötet blev en nätverksträff som gav mersmak.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Lillemor Lundgren kommer ursprungligen från Arvidsjaur och är civilekonom. Lars-Olov Berglund växte upp i Linköping och har arbetat som lärare och rektor. Både Lillemor och Lars Olov har erfarenhet av turistnäring och i sju år drev de STFs turistgård i Särna-Idre. År 2006 flyttade de till Kinda och Lillemor blev där chef för ett utvecklingsprojekt.
– När vi såg i en annons att Stocklycke vandrarhem sökte nytt värdpar började vi fundera. Vi ringde till Annika Hesselvall på STF och diskussionerna började. Annika känner vi sedan tidigare och hon var en bra samtalspartner, berättar Lars-Olov.
Lillemor och Lars-Olov har hus i Kinda, men de kommer att bo på vandrarhemmet under säsongen.
– Driften av ett vandrarhem sköts inte mellan åtta och fem och därför är det fördelar med att bo nära verksamheten, framhåller de.
Vilken drivkraft finns när ni nu startar på nytt som värdpar för ett mycket gammalt och ärorikt vandrarhem?
– Vår drivkraft är intresset för våra gäster. Det är fantastiskt att möta människor, få nya kontakter och se hur man kan hjälpa dem. Jag upplever ett skapande i att laga mat och ordna en trivsam miljö för alla våra besökare, betonar Lillemor.
Båda har varit på Omberg tidigare och de tycker miljön, kulturen och naturen är helt otrolig. Läget är perfekt inte minst därför att det finns så många möjligheter till aktiviteter och upplevelser i området. Ett exempel är en kväll när mörkret fallit och några sena nattvandrare knackade på dörren. Gänget tänkte vandra i mörkret till Älvarums udde och bo i loftboden där. I deras vistelse ingick även vinterbad!

Fortsättning publicerad 20090403

Rättvis Vind

Rättvis Vind är en nybildad förening i Ödeshög. Bakgrunden är att det planeras vindkraftsparker i flera av Ödeshögs kommuns skogsområden. Många boende som eventuellt kommer att få stora vindkraftverk nära inpå sig känner sig trängda och oroliga över vad det kommer att innebära. Informationen inför satsningen har inte upplevts som tillräcklig och det har skapat oro.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Två möten har arrangerats. Vid det första mötet bildades en interrimsstyrelse och frågan om vindkraft i Holaveden diskuterades generellt. Vid det andra mötet informerades om vad stora vindkraftverk innebär och deltagarna fick ge röst för sin oro. Kartor över tänkta vindkraftsområden presenterades. Föreningen Svenskt Landskapsskydd höll föredrag om buller och ljud från vindkraftverk. Kommunens representant svarade på frågor och energimyndigheten var representerad. Deltagarna var ett hundratal personer.
- Jag fick höra talas om mötet och undrade vad som var på gång och såg till att jag kunde komma hit och lyssna, sade Kajsa Olsson från Energimyndigheten.
Hon var förvånad över vad som kom fram på mötet och hon ställde sig undrande inför ett så kompakt motstånd mot etableringen. Hon menade att det var mot Energimyndighetens policy att vindkraftsparker byggs i områden där många boende visar starkt motstånd.
Söndagen den 15 mars kallade föreningen till årsmöte. I stadgarna presenteras bl.a. föreningens syften, vilka är att bevara Holaveden från vindkraftverkens akustiska och visuella störningar samt verka för god livskvalité i Holaveden, Ödeshög.

Fortsättning publicerad 20090327

Hantverk med kvalité

Ulla-Karin Hellsten, Östergötlands Ullspinneri, höll ett uppskattat föredrag då Boets bygdegårdsförening hade årsmöte. Åhörarna fick följa den spännande utvecklingen från ett litet lokalt spinneri till ett företag med kunder från hela världen. Den 11 juni i år är det vernissage för Ullspinneriets utställning på Länsmuseet Linköping. Är man intresserad av äkta och genuint konsthantverk rekommenderas ett besök på museet i sommar.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Kanske tror många att Östergötlands Ullspinneri endast sysslar med stickade sockar, vantar, mössor och friluftströjor i gråa färger. Men då är det dags att revidera sin uppfattning. Numera finns alla färger och de är företrädesvis varma och mustiga. För ett antal år sedan köptes en vävstol in och då utökades sortimentet med tyger. Vid besöket i bygdegården var Ulla-Karin klädd i en dräkt sydd i vadmal. Tyget som är ullspinneriets egen design och är det enda som tillverkas i Sverige. Tyget är outslitligt och både vattenavstötande och varmt. Ett plagg är en investering som räcker livet ut!
Ulla-Karin växte upp i Ulricehamn som ligger mitt i textilbältet. Hon fick tidigt intresse att följa framväxten av olika textilier i genuina material. Det intresset fanns i bakhuvudet när hon och Börje Norberg satsade på ett eget spinneri. De byggde om en ladugård till spinneri och gamla spinnmästare från Norrköping lärde dem att spinna garn på de gamla maskinerna. När de började på 80-talet var det en sticktrend utan like i landet och deras produkter hade en rykande åtgång. Men i slutet av 80-talet ebbade det ut.
– Vi stod där med lång näsa och visste inte riktigt hur vårt företag skulle överleva och 90- talet var en tuff tid. Under 90-talet var det turism som gällde. Höskullen byggdes om till galleri och vi bjöd in till visningar. Det kom busslaster med folk och vi gjorde allt för att få det att gå runt, betygar Ulla-Karin.

Fortsättning publicerad 20090320

Köket – hemmets hjärta

Det centrala i hemmet är och har alltid varit köket och då särskilt spisen. Länge bestod husen av endast ett rum, där den öppna eldstaden var central och eldstaden var då även husets ljus- och värmekälla.

Text och Bild BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Det var överklassen som började bygga särskilda kök och allmogen följde snart efter. Men det skulle dröja fram till 1800-talet innan vedspisen kom. Vedspisen innebar ett uppsving, dels gick det åt mycket mindre ved, dels blev eldningen effektivare. När de första stadslägenheterna för vanligt folk började byggas bestod ofta lägenheterna av ett rum och separat kök. Utvecklingen under 1900- och 2000- talet har gått otroligt mycket framåt. Elektriciteten, varmt och kallt vatten i ledningar och de arbetssparande maskinerna har revolutionerat köken. Men det finns fortfarande likheter mellan nu och då – köket är en central plats i ett hem. Där samlas familj och vänner, ofta runt puttrande grytor och nybakat bröd, för att känna gemenskap och trivsel.

Fortsättning publicerad 20090313

En oas för kulturen

Den 24 februari startade bokrean. Åtskilliga människor sökte sig till bokhandlarna och en del gjorde fynd. Många orter har inte längre någon bokhandel och så är det i Ödeshög. Men ett folkbibliotek finns och där kan man tillfredställa sin kärlek till böcker. Biblioteket i Ödeshög är en omtyckt oas inte minst för att Gunilla Christensen, Inger Holmberg och Karin Hermansson finns där och de hjälper gärna besökarna till rätta.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Karin Hermansson, bibliotekarie, har arbetat två och ett halvt år i Ödeshög. Hon trivs jättebra och är glad över att få arbeta på ett mindre bibliotek.
– Jag älskar böcker och varje bok är ett konstverk, särskilt barnböckerna. Tänk vilken lycka det är att få prata om böcker varje dag och att få möta intresserade människor. Vi har haft 53 308 besök och 42 454 utlånade böcker under 2008, berättar Karin.
Vilka böcker dominerar utlåningen?
– Det är skönlitteratur för vuxna och många lånar spänningsromaner. När böcker recenseras i radio och TV ökar efterfrågan på titlarna. Bokförlagen kan styra genom sin reklam och då kan nyfikenheten på en ny bok öka, kommenterar Gunilla.
För många som studerar och bor på landsbygden kan det vara ganska krångligt att få den litteratur som behövs. Då kan Ödeshögs bibliotek vara till stor hjälp.
– Vi gör allt vi kan för att serva studenterna och samarbetet bibliotek emellan fungerar utmärkt. Det är vår stolthet att kunna klara ut det mesta och finna just den bok som studenterna och forskarna behöver. Är det någon bok som är speciellt eftersökt av många köper vi även in den, framhåller personalen.
Ljudböcker är på framgång och det är många som utnyttjar tiden när de pendlar till att lyssna på böcker. Utlåningen har ökat: år 2007 var det 2 000 utlån och år 2008 hade det ökat till 3 000. För många är biblioteket en social samlingspunkt. Hit kommer man för att läsa tidningar och tidskrifter. Personalen är samtalspartner och står alltid till tjänst för en liten pratstund och vägledning i bokdjungeln. Många vill ha hjälp med korsord och det händer att telefonsamtal handlar om att få hjälp med att hitta ett omöjligt ord. Under våren ordnas tre teaterföreställningar i Riddarsalen för barn mellan tre och sex år.

Fortsättning publicerad 20090306

Att gifta sig i Ödeshög

Familjen är den minsta enheten i vårt samhälle. Under bondesamhällets tid var det vanligt med storfamiljer där flera generationer levde tillsammans. Kärnfamiljen blev under 1900-talet ett begrepp och beskrivs som två makar som sammanbor med barn. Intentionerna med familjen är att makarna ska vårda och sköta hem och barn på bästa sätt. Genom historien finns olika sätt att bekräfta att ett äktenskap har ingåtts. Ceremonierna har växlat men syftet har hela tiden varit att markera för samhället att två personer börjat leva tillsammans. I vår tid är bröllopet det vanligaste sättet och det kan variera i storlek, från gigantiska fester till stillsamma ceremonier med endast två vittnen och vigselförrättare.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Elisabeth Ramstrand, kantor i Ödeshögs församling, betonar att de som väljer en kyrklig vigsel vill ha det högtidligt och festligt med vacker musik, brudklädsel och smyckning av kyrkan. De vanligaste ingångsmarscherna är Mendelssohns bröllopsmarsch och på senare år Wagners brudkör ur Lohengrin. De flesta gifter sig i sin hemförsamling men det finns en liten övervikt för Heda Kyrka. Utomhus dominerar vigslar i Alvastra klosterruin och om det är dåligt väder får Heda kyrka vara reservlokal. Kyrkan står alltid till tjänst med präst och kantor och även för dem som inte tillhör Ödeshögs församling. Kantorn spelar ingångs- och utgångsmusik samt psalmerna. Vill man ha ytterligare musikinslag hjälper vi till. Det är många som väljer någon speciell musik och det kan ibland vara ganska svårt att hitta det rätta kompet till mer ovanliga inslag. Men det är en utmaning och jag tycker om när brudparet har egna önskemål. Det är mycket arbete med en vigsel men det är det roligaste vi gör, berättar Elisabeth
I Ödeshög finns två förrättare för borgerliga vigslar, Kerstin Svensson och Madelaine Wigren. Det är länsstyrelsen som förordnar personerna och Kerstin Svensson har haft uppdraget sedan 2004.

Fortsättning publicerad 20090227

Underbara dofter

Under en fredagskväll och en lördag samlades nio damer och herrar för att gå en kurs i bakning som anordnades av Gun Carlsson i Ödeshög. Kursledare var Torsten Sandén, Åtvidaberg.

Text & bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Torsten Sandén började baka för många år sedan när han var hemma för att vårda barn.
– Jag ville göra de sysslor som förekommer i ett hem och i det ingår att baka, säger Torsten.
Bakningen blev ett intresse och han gick en kurs i regional matkultur.
– Annonsen om kursen såg jag i Länstidningen och under kursen lärde jag mig hemligheten
bakom lyckat matbröd. Jag började få förfrågningar om jag ville leda kurser i bakning och på den vägen är det, tillägger han.
Torsten Sandén har även tidigare arbetat med sina händer eftersom han i hela sitt yrkesverksamma liv varit frisör med salong i Norrköping och kanske finns det vissa likheter mellan att skapa vackra frisyrer och att skapa läckert och vackert matbröd.
– Det är att aldrig snåla på jästiderna, ett bröd ska jäsa i bunken, på bakbordet och på plåten. Gör gärna en fördeg som är en blandning av jäst, vatten och lite mjöl och låt det jäsa en timme innan resten av ingredienserna blandas i. Det är inte så stor arbetsinsats att baka, men det måste få ta tid, och ett gott bröd kan inte jäktas fram, betonar han.
Deltagarna är entusiastiska och trots att de flesta är vana och skickliga bagare/bagerskor har de fått lära sig nya knep.
– Det är intressant att få lära sig nya sorters bröd och få nya idéer. Jag vet nu hur jag ska få skorpa på frallorna. Genom att slänga in vatten i ugnen när den är het bildas ånga och det gör att frallorna får den goda skorpan, säger Carola Pettersson.

Fortsättning publicerad 20090220

Äganderätt dryftades

Onsdagen den 28/1 besökte Göran Pettersson, ordförande riksförbundet LRF, och Fredrik Bonde, LRF:s chefsjurist, Holavedens LRF. Annette Sunnanstad, ordförande för lokalavdelningen, hälsade välkommen och betonade att kvällens ämne: Frågor angående äganderätts och intrångsfrågor är viktiga och allvarliga för markägare.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN & HANS BLOMBERG

Lars-Göran Pettersson inledde och han underströk att äganderättsfrågor blir mer och mer angelägna.
- Vi har en turbulent tid framför oss och den är både spännande och riskfylld. Frågan är vad som ska hända efter krisen, men frågorna om jord, skog och trädgård befinner sig i förarsätet och produkterna är efterfrågade. Budskapet från världens ledare är att matproduktionen ska ökas, betonade Lars-Göran Pettersson.
Fredrik Bonde tog upp hur angelägna frågorna om äganderätten är. Han pekade på att livsnerven i bondefamiljen är rätten till sin mark, och att den rätten är en viktig drivkraft.
Äganderätten innebär ansvar, och många bönder förvaltar värden inte minst inom naturvårdens område. Inom äganderätten finns inskränkningar. Jordförvärvslagstiftningen kan begränsa och vid arrenden upplåter ägaren sin mark. Även Allemansrätten och sedvänjor är inskränkande. Ett tydligt exempel är de konflikter som finns angående renbetesområdena i Norrland.
Allmängiltiga frågor som dryftades var vad som händer när någon blir av med sin mark och hur ersättningen ska beräknas. Klart är att om någon blir tvingad att mista sin mark måste ett allmänintresse finnas, exempelvis om ett bredband ska dras. LRF driver ersättningsfrågor och menar att den som lider skada ska ha mycket bra betalt. Grunden måste vara hur mycket fastigheten sjunker i värde. Ett vinstdrivande bolag som tjänar på markövertagandet måste även räkna in en vinst för den som förlorar på affären.

Fortsättning publicerad 20090213

Framtidstro på landet

Boets framtid diskuterades tisdagen den 20 januari på ett möte i bygdegården. Initiativtagare var Boets byalag och mötet leddes av ordförande Rune Sandberg. Utöver allmänheten var kommunalrådet Magnus Oskarsson, polis Åke Johansson, lärare från Boets skola och föreningar i Boet inbjudna.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Roger Silver skissade en historik över byalagets verksamhet hittills och han pekade på att utvecklingen hade gått i olika etapper. Från början var målsättningen att träffas, trivas och lära känna varandra bättre. Men snart nog samlades man runt frågor som rörde bygdens utveckling och ett stort engagemang lades ned för att sporthallen vid skolan skulle bevaras. Botavägens (vägen från Boet till Ödeshög) förbättring var något som byalaget var med och stöttade. Flera projekt har sett dagens ljus och ett som är på gång är utvecklingen av Klintens badplats vid Vagnsjön. Roger betonade att idéer alltid kan utvecklas och att frågorna är vad vill vi och vad orkar vi?
Från polisen betonades att brottsligheten i Ödeshög sjunkit och att drogproblem inte förekommer på Lysingsskolan. Han lyfte fram fördelarna med att bo på en liten ort, där alla känner alla och att det har en brottsförebyggande verkan.
Elving Utter redogjorde för grannsamverkan och sade att den ytterligare förstärker säkerheten. Han meddelade att det nu finns skyltar att sätta upp på brevlådor eller vid husen.
Ett stort område, där tidigare Boets lådfabrik legat, har köpts av Johan Asp och Jimmy Iby. De räknar med att starta en firma för bildemontering och då samarbeta med försäkringsbolag. Förhoppningsvis ska det skapa arbetstillfällen i bygden. De lovade att ett staket ska sättas upp runt området och att verksamheten kan komma igång när miljökontoret sagt sitt.

Fortsättning publicerad 20090206

Aktivt växthus

Det är lågsäsong hos Vätterblomman Trädgårdsmästeri i Hästholmen i västra Östergötland. Men trots att vintern är här så växer sallad under persiennner.

Text & bild: HANNA DOCKSON

– Jag och min fru köpte företaget 1999 av en trädgårdsmästare som själv hade byggt växthusen. Då fanns det ännu en egen marknad för blomsterbutiker så vi odlade blommor för trädgårdshallar och direkt försäljning till hushåll. Idag säljs blommmor i vanliga affärer och det har gjort att vi slutat sälja blommor, istället har vi riktat in oss på grönsaker. Det är främst tomat och sallad som vi levererar till ett tiotal restauranger, säger ägaren Gabor Pintye.
Det skapar nya möjligheter att kunna sälja varorna till restauranger, men det gäller att hänga med i priserna för att kunna finans kvar.
– Vi kan producera solrossskott för samma pris som de tar på Ica. Jag är alltid mycket noga med att kolla vad andra grossister tar för sina varor. Om vi är för dyra vill inte restaurangerna köpa av oss, säger Gabor Pintye.
Alla restauranger har inte kommit underfund med att det finns mycket att vinna på att handla närodlat.
– Alla kök vill servera sina gäster fräsch sallad, men det är inte lätt i dagens samhälle. När jag försökte sälja mina sallader till Ica kollade jag av ren nyfikenhet hur de fick sina solrosfrön. Ica köpte sina ifrån Ekerö i Stockholm där de skördades. När fröna var redo att transporteras hamnade de ända nere hos Mäster Grön i Helsingborg innan de kom till Ica här i Ödeshög.

Fortsättning publicerad 20090130

Framtidstro i Ödeshög

I dessa tider, när lågkonjunkturer är ett vanligt samtalsämne, varslar många företag och orderböcker står tomma. Men så är det inte överallt och det finns företag som går bra. Ett exempel är AB Ödeshögs Möbelkompani.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Möbelkompaniet är ett gammalt och välkänt företag i Ödeshög med omnejd. Den första fabriken var belägen i Åryd några kilometer utanför samhället och startades av Kruus och co. De flyttade, när verksamheten expanderade, till Ödeshög och den första fabriken byggdes 1917.
Företaget blev Ödeshög troget och har nu funnits i nästan 100 år! Nu är det en modern fabrik med väl utbyggd maskinpark och full sysselsättning. Vd och ägare till företaget är Jonas Nilsson som tog över under hösten 2008. Han kommer från Linköping och har tidigare arbetat inom detaljhandeln och varit egen företagare i 12 år.
– Jag tycker om att arbeta målinriktat och att överta Möbelkompaniet är en utmaning som ger större självständighet än då jag var franchiseföretagare. Under mitt första år kommer jag att sätta mig in i företaget och lära mig hur det fungerar, säger Jonas.
Vilken hemlighet har företaget eftersom det överlevt i så många år?
– Det finns en stor trohet mot kunderna och personalen har alltid gjort ett bra jobb. Flexibiliteten är stor och på företaget är vi inte rädda för utmaningar, svarar Jonas.
Är det något du vill satsa på i utvecklingen?
– Förutom, som jag sagt lära mig företaget, vill jag marknadsföra oss ytterligareoch bygga vidare på det förtroendekapital som redan finns. Jag kommer att satsa på sysselsättningen och inte ändra på det som fungerar bra, svarar Jonas.

Fortsättning publicerad 20090123

Kulturhistorisk bygd

Den som i dag åker på E4 från Ödeshög ned mot Gränna i en bekväm bil med en hastighet omkring 100 kilometer hinner sällan se och uppleva den intressanta bygd som finns utmed vägen. Tar man sig tid och följer turistvägen Ödeshög - Gränna går det att ta av vid någon av de små avtagsvägarna och hamna i en trakt där det finns åtskilligt som minner om forna tider.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Ett exempel är byn Stavreberg som ligger mitt i den stenigaste Holaveden. Yngve Karlsson har bott där hela sitt liv och han har mycket att berätta.
Mitt i en hage på en berghäll ligger en stenbyggnad som är 4 meter lång och drygt två meter hög. Utmed långväggen finns en mindre öppning som det går att ta sig in genom. På taket finns en stenspira och arkitekturen påminner om en kyrka i miniatyr.
- Min morfarsfar, Frans Johansson, byggde kyrkan år 1852 tillsammans med sina äldre bröder och han var då 11 år. På sidorna av byggnaden fanns tidigare små valvfönster och de visar att även någon vuxen med kunskap om stensättning hjälpte till, berättar Yngve.
Det låg sedan tidigare början till liten kyrka på platsen. Folktraditionen säger att den byggdes av en bonde i byn till minne av en dotter som dött i unga år. Varför Frans Johansson ville fortsätta bygga vet inte Yngve, men det talas om att kyrkan skulle bli så stor att den gick att krypa in i.
Har inga barn haft den som lekplats?
- Nej verkligen inte. Mina fastrar som bodde i byn inpräntade noga att stenkyrkan skulle hållas i ära och vara en högtidlig plats, svarar Yngve.

Fortsättning publicerad 20090116

En dröm blir sann

Backagårdens turridning är ett företag som etablerat sig i Ödeshög. Gården ligger några kilometer från Boet utmed vägen till Tranås. Jessica Karlsson och Kristian Ax övertog gården vid årsskiftet 2002 och flyttade dit på våren samma år.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Sedan dess har mycket hänt, och nu i somras började de förverkliga sin dröm om att ha turridning i de vackra omgivningarna. De hoppas båda på att kunna utveckla sin rörelse, men är medvetna om att vägen dit kan vara lång.
- Vi arbetar med renoveringar så mycket vi orkar och är glada över alla framsteg, säger Kristian och Jessica.
När de övertog gården var byggnaderna förfallna. Det första arbetet var att bygga om ladugården och där finns nu ljusa och rymliga spiltor. En nybyggd sadelkammare är på väg att tas i bruk. I sitt arbete siktar de på att få stor säkerhet och trivsamt för djuren. Därför har de gått en kurs som anordnades av LRF och Länsförsäkringar för att kunna få certifikat som ”Säker hästverksamhet”. När de övertog gården var hagarna så igenvuxna att hästarna inte kunde vara där. Men de köpte bra betesdjur av rasen highland cattle och hjälpte själva till med att röja. En mindre paddock finns utanför stallet, men arbetet med en större pågår för fullt.
- Här var tidigare endast snår, sten och ris och det är åtskilliga ton fyllnadsmaterial som fraktats hit för att få en bra markyta. Vi är jätteglada över att under året få en ny stor paddock, betonar Jessica.

Fortsättning publicerad 20090109

Byggstart i vår?

När Ödeshögs kommun senast skapade tomter för villabyggnation, blev det så populärt att det sålde slut på två år. Kommunen tycker därför att det är bäst att passa på när intresset finns och skapa möjligheter till ytterligare nybyggnation av villor. Platsen är nu Hästholmen och bygget är tänkt att ta fart redan i vår.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Vi vill bygga för framtiden och locka nya människor till Ödeshögs kommun. Vi tror att bygget kommer att locka många och inte bara från länet utan även utanför. Förra gången slogs stockholmarna om tomterna. Jag tror absolut att tomterna kommer att säljas, men jag tror det kräver några år att få alla sålda, säger Urban Runesson, gatuchef i Ödeshögs kommun.
Än är det dock mycket som är kvar att göra innan tomterna kan börja säljas. Marknadsförningen är inte ens påbörjad än och det pågår en arkeologisk analys som ska begrundas.
– Det finns en risk at det kan bli dyrt för Ödeshögs kommun med utgrävningarna, eftersom Hästholmen är känt som en av Sveriges mest spännande arkeologiska platser, säger Urban Runesson.
Den arkeologiska undersökningen är en förutsättning för att få bygga överhuvudtaget, men blir det för krångligt och dyrt tänker kommunen gå runt problemet.

Fortsättning publicerad 20081219

Gemensam jul

Ritha Gavelli, komminister i Ödeshögs församling, brinner för ekumenik och att julafton ska innebära gemenskap för alla. För tredje året i rad finns ett program tillgängligt för alla som vill fira julafton i Ödeshögs kyrka och församlingshem.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

– Vi börjar med gudstjänst vid julkrubban i kyrkan och klockan 11.30 är det fika i församlingshemmet. Från klockan 13.00 står julbordet dukat, inleder Ritha Gavelli.
Idén om ett gemensamt julfirande är något hon burit inom sig i många år.
– Idén och tanken jag levt med är att alla ska fira en gemensam jul. Det finns många som är trötta när julen kommer. Nutiden är splittrad och ensamheten ökar. Julstöket kan bli traumatiskt och krafterna räcker kanske inte till. Det kan vara skönt för många att vila en stund och uppleva julen tillsammmans med varandra utan att känna någon press. Det kan även innebära att nya kontakter skapas mellan männniskor. Vi vill bjuda på mat och gemenskap och allt är gratis. Givmildheten och hjälpsamheten är stor och det ekonomiska är inget problem, framhåller Ritha.
Alla kan komma och njuta av julbordet. Det visar sig inte minst i att det finns köttbullar på enbart nötkött, mycket fisk och även mat som passar vegetarianer.

Fortsättning publicerad 20081212

Minnenas jul

Många gånger missar vi att ta vara på den äldre generationens minnen om livet förr. Nutidsmänniskan tar så mycket för givet som exempelvis bilen, elektriciteten, frysboxen, tv:n, datorn och mycket mer.

Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG

Vad har försvunnit i våra traditioner och vad finns kvar? Hur har tiden förändrat vår syn på advent och jultiden? Ingrid Ax född 1924 har, utom de sista åren, bott på en bondgård i Bäck, Boet, i hela sitt liv. Hon har mycket att berätta om vardagslivet och om julens högtid. Ingrid bor numera på Lysingsgårdens äldreboende. Dit flyttade hon i våras, eftersom hon har en ovanlig och svår ögonsjukdom som gjort att hon med åren blivit blind. Hon är pigg och alert och var orolig när hon skulle mista sitt eget boende. Men nu trivs hon bra och inser tryggheten med att få hjälp och tillsyn i de situationer som uppstår när ögonen sviker.
– Mina morföräldrar köpte Bäck 1911. Alla mors syskon emigrerade till Amerika men min mamma blev kvar i Sverige. Jag minns hur högtidligt det var när mina morbröder kom på besök 1928 och när vi fick åka i deras T-ford. Bilarna började komma först på 30- och 40-talet så det var en stor händelse, berättar Ingrid.
Ingrid har räknat ut att det var ett hundratal boende i Boet under ”storhetstiden”. Det fanns bland annat två handlare, tre kaféer, skrädderi, cykelverkstad, mejeri, smedja, fabrik som tillverkade borstträ och droskstation. Boet hade även egen post- och telegrafstation och ett tag fanns det en egen polis som kallades Bota- Johan.

Fortsättning publicerad 20081205

Sång från hjärtat

Folkvisetoner ljuder i Boets bygdegård när Manifesta tar ton. Manifesta är en nybildad manskör och deras första framträdande var vid Östgötadagarna 2006. Alltsedan dess har den blivit mycket uppskattad och omfatttar i dag 23 medlemmmar. Körledare och initiativtagare till kören är Mats O Pettersson, Jönköping, med fritidsboende i Boet.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Körens första framträdande var en spontan handling. Musik var temat för Östgötadagarna och efter en kort övning gjorde kören sin debut. Det blev en succé och sedan dess har kören medverkat i bygdegårdar, kyrkor, och på personalfester, föreningsmöten, valborgsmässofiranden mm. Basen för kören är sångarglädjen och det är något som smittar av sig på åhörarna. Publiken lever med och blir på gott humör när kören stämmer upp!
– Jag har varit med och sjungit sen i våras. Vår styrka är att vi sjunger det vi vill och det blir en blandad repertoar eftersom vi inte är bundna till någon speciell genre, säger Peter Lihuvudh.
Peter Lihuvudh tipsades om kören av en annan medlem och genom kontakter samt mun till mun-metoden växer kören. Gösta Rydberg är en alldeles ny medlem och säger att han för närvarnade ”pryar” i kören, men han gilllar stämningen och tycker det är kul när något händer på landsbygden.

Fortsättning publicerad 20081128

Öringens bröllopsfest

Många intresserade hade infunnit sig för att höra Lars Frölich berätta om öringens lek vid Ålebäcken. Vandringen ingick i Länsstyrelsens program för naturguidningar vid Omberg.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

- För 10–15 år sedan fanns det nästan ingen öring här på grund av förorenat vatten, så förökningen av öringen är ett friskhetstecken för Ålebäcken, berättar Lars Frölich.
Ålebäcken, som avvattnar södra delen av Dagsmosse, är ett av de få ställen som öringen leker i på östgötasidan av Vättern. Vattnet ska hålla 6–10 grader och vissa vattenflöden ska råda för att öringen ska gå in. Ibland får öringarna stå och köa för att förhållandena ska bli lämpliga. Men den här dagen var det full fart och samtliga åskådare fick se de lekande fiskarna skapa kraftiga vattenvirvlar.
- Vi stör dem mitt i deras bröllopsfest, så vi får gå försiktigt fram, varnar Lars Frölich.
Fiskarna vilar bakom stora stenar och de ”inspekterar” omständigheterna så de passar dem. Det är viktigt med en ren så kallad lekbotten. Den ska bestå av lagom grovt grus eftersom rommen måste ligga kvar till varmare tider (omkring april) innan den kläcks. Hannarna tävlar om honornas gunst och små fiskhannar får vänta på sin tur. En kraftig öring har en stor hake i underkäken och kan väga flera kilo så den kör med lätthet bort de mindre – de så kallade snyltarna. Dessa får ibland inte en chans utan får vänta till ett annat år. De nykläckta öringarna stannar de första åren i bäcken innan den simmar ut i Vättern. Som vuxen fisk återvänder den sedan till sin ”födelseort” för att leka.

Fortsättning publicerad 20081121

Vandrar i förfäders spår

För Hans-Åke Wernersson var det naturligt att bli snickare. Hantverksintresset har han fått från sin far och farfar. Dessutom går sonen Daniel i förfädernas spår och 2004 blev han delägare i sin fars snickeri som numera ligger i Frätsabola by, fyra kilometer söder om Boet mellan Ödeshög och Tranås.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Ett företag på landsbygden ger ökat liv till bygden. För de boende runt omkring är det utmärkt att kunna få hjälp med allehanda snickerier. Kundkretsen sträcker sig från Skanör i söder till Stockholm i norr vilket bidrar till att göra bygden känd.
– Vi tillverkar efter kundens önskemål och tar fram egna modeller. Det kan bli trappor, fönster, dörrar och hela kök. I några år har kök blivit mycket populärt och det blir nästan ett kök i månaden, säger Daniel.
Det ligger naturligtvis charm i att kunna få sina snickerier tillverkade efter personliga önskemål och Hans-Åke och Daniel monterar även köken på plats.
Hur kan ni få så många kunder runt om i Sverige och vilken är er bästa marknads- föring?
– Vi har ingen hemsida utan nöjda kunder berättar för varandra, så mun till munmetoden är den som funkar för oss, svarar Hans-Åke.
Företaget expanderar och trots flera utbyggnader behövs ständigt större utrymmen.
Överallt i lokalerna finns en mängd snickerier varav en del är nästan färdiga medan en del är mitt i tillverkningsstadiet. Det går även att få ett smakprov på produkterna i ett utställningskök vid sidan om själva snickeriet.

Fortsättning publicerad 20081114

Framtidens energi

Betty Malmberg, riksdagskvinna och ledare för moderaterna i Ödeshög, hälsade välkommen till en informationskväll om vindkraft hos Carina och Håkan Johansson i Millingstorp. Talare var Hans Felixon, räddningstjänsten och Urban Runesson Ödeshögs kommun. Många hade kommit för att lyssna, reflektera och ställa frågor.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

– Det här är framtidens energi och en ren energikälla, och regeringen har lyft fram vindkraften i budgeten, sade Betty Malmberg när hon hälsade talare och lyssnare välkomna.
Hans Felixon från räddningstjänsten i Ödeshög inledde med att berätta om vindkraftsräddningar.
– Hur gör vi när någon blir sjuk eller skadad högt uppe i ett torn?, frågade han.
Ödeshög var tidigt ute med att bygga vindkraftverk och likaså med frågan om hur olyckstillbud ska hanteras. Bra utrustning och duktigt folk som kan samverka är en förutsättning för ett lyckat räddningsuppdrag. Det gäller att ha rep som räcker till då höjderna kan var 140 meter. Intresset för utbildning och beredskap inför olyckor i tornen har ökat och räddningsverket i Karlstad har varit i Ödeshög på kurs.
– Övningar är en förutsättning och i Ödshög tränar vi vid Ombergs Västra väggar två gånger om året eftersom där finns branter och höjden. Vi har tolv utbildade för räddning i Ödeshög och de är unga och intresserade av klättring och utmaningar, sade Hans Felixon som även visade en film som visade hur en räddningsaktion går till.
Urban Runesson gick igenom översiktsplanen med revideringar för kommunen och han redogjorde för vindkraftssituationen just nu i Ödeshög.
– Den första delen är i stort sett fullbordad, påpekade han.

Fortsättning publicerad 20081107

Kulturafton i Ödeshög

Utdelning ur Ingeborg och Folke Löfs minnesfond ägde rum vid kulturaftonen i Ödeshög den 1 oktober. Högtidligheterna inramades av musik från Ödeshögs musikskola och föredrag av Torgny Lindgren, författare och ledamot av Svenska Akademien. Kvällen avslutades med samtal och gemenskap kring kaffebord i biblioteket.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Musikskolan i Ödeshög, under ledning av Bosse Dahlstrand, skapade feststämning genom sin musik. Solonummer framfördes av Tamira Johansson på nyckelharpa och sång av Anna Lidegran Nilsson.
Följande personer fick i år priset: Bo Axelsson, Borensberg, konstnär, författare och teaterman, Morgan Johansson, Väderstad, målare i akvarell och akryl. Morgan hämtar oftast sina motiv från djur och natur. Mattias Liljeqvist, Galleri Omberg, är konst- och dekorationsmålare. Mattias är aktiv i Upplev Omberg och engagerad i öppnandet av butiken i Hästholmen. Helen Rydberg, uppväxt i Boet, är numera verksam i Kisa som kantor och körledare. Hon är även gästdirigent i olika sammanhang och sångare. Tim Schmidt är även han uppväxt i Boet. Han är musiker och sångare som just nu studerar sound-design i Bollnäs. Ebbe Åsenhed är bosatt i Ödeshög. Hans stora engagemang är torpinventeringar och under åren har han kartlagt torpen i Ödeshögs by och Ödeshögs socken. Han har skrivit två böcker om torpen; den första gavs ut 2007 och den andra visas på en utställning med början den 14 oktober.

Fortsättning publicerad 20081031

Skollunch ej ekologisk

I många kommuner har klimatförändringar och ökat miljötänkande även börjat påverka kostcheferna i kommunen, så att mer av ekologiskt producerade livsmedel introduceras. Ödeshög kommun är dock inte intresserad av att arbeta på det sättet. Man menar att det inte är möjligt, om en skollunch bara ska kosta 7 kronor.

Text och bild: HANNA DOCKSON

– Maten i Ödeshögs kommun ser bra ut. Vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer och vi håller en viss standard för vad våra luncher ska innehålla. Vi tycker exempelvis att det är viktigt att ha rätt mjölk till barnen, säger kostchef Espen Rognstad.
– Vi har matråd i skolan och där kommer barnens önskemål fram. Alla barn äter bra upp till årskurs 6, därefter får barnen lämna skolområdet på lunchen, säger Espen Rognstad.
Prioritet ett i Ödeshögs kommun är att maten inte får kosta så mycket och det begränsar möjligheterna att ens snegla på ekologisk mat.
– Jag tror att alla vill men det är inte populärt, eftersom ekologisk mat är dyrare. En del skolor i en del kommuner erbjuder varianter där de säger att 25 procent är ekologiska varor. Det innebär att mjölken är ekologisk och att det finns ekologiska morötter i köttfärssåsen. Det skulle inte jag vara stolt över om det var min kommun, säger Espen Rognstad.

Fortsättning publicerad 20081024

Betydelsefull jakt

I Östergötland börjar älgjakten alltid andra måndagen i oktober. Varje län är indelat i olika älgskötselområden som i sin tur består av ett antal jaktlag. Lysings södra älgskötselområde Ödeshögs kommun, omfattar omkring 6 000 hektar och är fördelat på 12 jaktlag.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN OCH HANS BLOMBERG

Älgjakten är den mest reglerade jakten i Sverige, eftersom skogsvård och jaktvård är svårt att kombinera. Men stammen måste begränsas dels för att den skadar skogsbruket dels för att den utgör en fara för trafiken.
Älgen har en given plats i de svenska skogarna. Den har blivit en symbol för skogslandskapet och den har skapat en egen turistindustri.
– Det blir en balansgång mellan olika intressegrupper och visst finns det en viss kluvenhet bland skogsägare, säger Birger Johansson, skogsägare och jägare.
Birger har jagat hela sitt liv och hunnit med att skjuta ett 40-tal älgar.
– Alla har jag inte skjutit här på gården men sen jag kom till Lilla Aleryd på 80-talet har det blivit 24 älgar. När vi kom hit fanns det massor med älg men sen 2004 har det inte blivit något.

Fortsättning publicerad 20081017