Länstidningen i Åtvidaberg

Åtvidabergs kommuns webbplats

Välkommen till Länstidningens sida med material om Åtvidabergs kommun. Här finner du en del av de artiklar som vi publicerar om Åtvidaberg med omnejd.


Engagemang räddar orten

Åhörare lyssnar intresserat till berättelsen om förloppet från nedläggning av skolan till dagens ändå mycket positiva lösning för Ukna och dess innevånare.

Ett nedslående besked om skolstängning i Ukna gav ändå en del positiva effekter för tätorten. En grupp bildades och flera privatpersoner såg till att göra samhället attraktivt att bo i. En viktig pusselbit var att lanthandeln finns kvar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ukna är ett litet villasamhälle längst ner i den vackra Uknadalen omgivet av en landsbygd med jord- och skogsbruk som huvudnäringar, här finns också ett brett utbud av småföretag inom skilda branscher. I själva tätorten finns idag församlingens kyrka och än viktigare för samhället en levande lanthandel där man även kan tanka sin bil. På 1970-talet fanns det bank i samhället. Här hade också dåvarande Vägverket en stor anläggning för vägunderhåll inom närområdet. Nu har samhället fått ytterligare en neddragning, nämligen den lilla skolan för klasserna ett till sex.

Risken var att det skulle få förödande konsekvenser för samhällets fortsatta existens, men se, så illa har det inte gått. Förklaringen är att när samhället och bygden ställs inför en sådan händelse finns det oanade krafter som tar tag i situationen, i alla fall i Ukna samhälle och socken. Det som hänt i Ukna kanske händer igen på andra mindre orter och då kan Ukna vara en bra förebild. Det talas om att hela Sverige ska leva, speciellt nu i valtider, det hänger på den befolkning som lever i de utsatta orterna om vi ska ha kvar en levande landsbygd. Länstidningen blev inbjuden att närvara vid ett månadsmöte som Centerpartiet inom kommunen förlagt till Ukna.

Fortsättning publicerad 20140912


Ostkakan som ger mersmak

Erik Carlsson har just serverat ett sällskap från Askeby och Gistad. De var överens om att Herrsäters ostkaka smakade bättre än de från mer kända varumärken i handeln.

Våren 2009 besökte Länstidningen familjen Jan och Anita Carlsson på gården Båtvik i Björsäters socken. Familjen hade då en verklig hederskossa vid namn Fagra som fått utmärkelse för många kalvar och stora kvantiteter mjölk. Nu finns familjen på gården Herrsäter i Värna socken som de arrenderar av Statens Fastighetsverk och där även sonen Erik tagit plats i driften.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gården Herrsäter som ägs av Statens Fastighetsverk ligger utefter allmänna vägen mellan Bersbo och Värna. Totalarealen är 423 hektar som fördelar sig på 249 hektar skog, 59 hektar åker, betesmarken utgör 38 hektar och övrig mark 77 hektar. Sonen Erik Carlsson visade redan i mycket unga år att han hade intresse för mat. Inledningsvis handlade det om att hjälpa mamma att laga maten men intresset höll i sig ända fram till att Erik skulle börja gymnasiet i Åtvidaberg. Valet var enkelt för Erik, han gick livsmedelslinjen. Efter gymnasiet läste Erik företagsekonomi i två år på Linköpings universitet. Erik hade lagt grunden till att bli entreprenör som lantbrukare med mjölkproduktion och ville gå ett steg längre och vidareförädla råvaran på något sätt.

Denna målinriktade bana kunde Erik redan se när han gick på Facetten och eftersom familjen var och är mjölkproducenter så kom han fram till att han skulle tillverka ostkaka av en del av mjölken som besättningen genererade. – Min åsikt är att lantbruk och även mjölkproduktion i högsta grad är matframställning, berättade Erik.

Fortsättning publicerad 20140905


Mycket att uppleva i Åtvid

Ett stenkast från turistbyrån ligger Åssa gamla industriområde där museerna är samlade.

Den 6 och 7 september 2014 är det dags för den fjortonde upplagan av Östgötadagarna och en rad aktörer i Åtvidabergs kommun bjuder in till olika arrangemang. Det bjuds bland annat på gruvhistoria och en nostalgisk busstur, men man kan även handla närproducerade livsmedel och besöka Solkanonklubben.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Målsättningen med Östgötadagarna är att hålla öppet hus på landsbygden i hela Östergötland, så besökarna ska kunna upptäcka vad landsbygden har att erbjuda i form av ateljéer, gallerier, utställningar och museer. På många platser kan man handla lokalproducerad mat eller hantverk av olika slag. Det finns också möjlighet att avnjuta en kopp kaffe eller en måltid på de gästgiverier, restauranger och caféer som håller öppet och på flera av serveringarna kan man provsmaka östgötsk morotsstubbe, årets östgötabakverk.

Vad gäller besöksmål i Åtvidabergs kommun under Östgötadagarna deltar Bersbogruvsamhälle för första gången. Här kan man ta del av den fascinerande historien om när kopparmalmen bröts i gruvorna i och runt om Bersbo. En nybildad förening, Bersbokoppargruvor, berättar om planerna på att försöka rädda den återstående gruvlaven vid det Adelswärdska schaktet och ambitionen att göra en satsning för att lyfta hela området. Syftet är dels att bevara den gamla gruvorten för framtiden, dels att lyfta fram Bersbo som ett framtida turistmål av rang i kommunen.

Fortsättning publicerad 20140829


En giftfri vardag för barnen

Miljöminister Lena Ek (C) berättar om Miljödepartementets arbete och Sören Söderström, oppositionsråd (C) i Åtvidabergs kommun, och förskolechefen Lena Carlsson-Bergholtz lyssnar intresserat.

Valet den 14 september närmar sig. Miljöminister Lena Ek (C) besökte nyligen Åtvidaberg för att diskutera betydelsen av att ge våra barn en uppväxt fri från kemikalier och gifter.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

– Regeringen har gjort många bra saker inom miljöområdet, men mycket återstår att göra för att vi alla ska få leva i en bra miljö, framhöll Lena Ek. Hon anser att mindre barn är en viktig grupp, när man diskuterar miljöfrågor, och därför var besöket förlagt till Sandtagsskolans förskola i Åtvidaberg.

Centerpartiet lokalt representerades av oppositionsrådet Sören Söderström, Astrid Marie Jonsson, andre vice ordförande i kommunfullmäktige samt fullmäktigeledamöterna Lars-Åke Ståhlbom och Joakim Magnusson. Företrädare för förskolan var Lena Carlsson-Bergholtz, Hillevi Säberg och Sara Bergenrot. Sandtagsskolans förskola var ursprungligen en lågstadieskola men förvandlades till förskola 2009. Skolan består av sju avdelningar med totalt ungefär 100 barn.

Fortsättning publicerad 20140822


Sköna Gröna Grebo tillbaka

Den populära festivalen Sköna Gröna Grebo är tillbaka efter två års uppehåll. Den 23 augusti är det dags igen.

Under åtta somrar var festivalen Sköna Gröna Grebo en uppskattad avslutning på sommaren. Nu återuppstår festivalen, fast i betydligt mindre skala.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Efter två års uppehåll har arrangörerna av Sköna Gröna Grebo valt att väcka sin populära festival till liv. Lördagen den 23 augusti kommer man att arrangera en liten akustisk musikfestival mellan klockan 15 och 18 vid Klockaregården i Grebo. Men evenemanget är långt från glansdagarna när festivalen bokade riksbekanta artistnamn och lockade tusentals besökare. Istället har man valt att gå tillbaka till ursprunget och enbart satsa på lokala musikbegåvningar, samt att hålla festivalen där den arrangerades de första åren - på tomten bakom Klockaregården i Grebo, ett område som bara kan ta emot några hundra besökare.

– Anledningen till att vi lade ner festivalen var att det blev för mycket jobb. Många har hört av sig och undrat om vi inte ska dra igång igen och vi har saknat att ha en festival i Grebo, så därför väljer vi att göra en liten minivariant som knappt kräver några förberedelser eller något efterarbete, säger Tobias Wester som är en av de drivande bakom Sköna Gröna Grebo.

Fortsättning publicerad 20140815


Pusselbitar ur det förflutna

Utställningen är långsträckt, både rent fysiskt i MUMSlokalen, och i det tidsperspektiv på 200 år som de skildrade och berättande personerna levde under. Ansvarig för källmaterialet är Roy Andersson från Brukskultur Åtvidaberg.

Alla är vi viktiga. Alla kan vi påverka. Vare sig vi vill eller inte så är vi alla en del av något större. Det passar bra att tänka på ett valår som 2014 som understryker betydelsen av att tillvarata sina demokratiska rättigheter och ge sin röst i valet. Det är också det som ligger till grund för den pågående utställningen i Åtvidaberg som heter Pusselbitar ur det förflutna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I utställningen förflyttas man tillbaka i tiden och får möta personer som haft betydelse och bidragit till att ha format brukssamhället Åtvidaberg från slutet av 1700- talet och fram till början av 1900-talet.

Idén till den pågående utställningen fick man då man hade färdigställt jubileumsboken till 600-årsfirandet förra året. Där kunde man ta del av hur livet kunde gestalta sig för enskilda personer, antingen man hade en hög position i samhället eller arbetade vid gruvorna eller i kopparverket. Några utvalda personer som haft betydelsefullt inflytande på utvecklingen i det framväxande brukssamhället skulle få berätta själva om sitt liv och värv genom materialet i utställningen. Utställningen är ett samverkansprojekt mellan Linköpings universitet, studieprogrammet ksm (kultur samhälle mediegestaltning) och Brukskultur Åtvidaberg.

Fortsättning publicerad 20140808


Fotolasse, 85, samlar vidare

Lars Nygren berättar om sitt intresse för att samla. Han har tidigare samlat frimärken, autografer, porslin och nu sedan 2012 gäller det kameror av alla de slag.

Ett besök hos Lars Nygren på Högliden i Berg, har länge stått på tur. När undertecknad stötte på Skorpan vid Stora torget härom dagen så stod det klart att nu måste besöket bli av och det omgående. Skorpan heter egentligen Klas-Göran Sjöberg, pensionerad elektriker och numera entusiastisk medarbetare vid ÅSSA-museet i Åtvidaberg. Han berättade att ett besök hos Lars Nygren var väl värt att göra.

KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lars Nygren föddes för 85 år sedan i västmanländska Nora. I sin tidigaste barndom bodde han sedan i Sala fram till att han skulle börja i tredje klass. Tredje klass fick Lars börja i Åtvidaberg dit familjen hade flyttat. Efter att skolan var avklarad utbildade han sig till konditor vilket han sysslade med fram till 1969. Bilder har varit något som haft en central plats i Lars Nygrens liv. Sina första kunskaper fick han av sin morbror Einar i Örebro som lärde honom att fotografera, erfarenheter som han kom att ha nytta av längre fram i livet. Från 1970 fram till sin pensionering 1993 kom han att verka som bildlärare vid Alléskolan i Åtvidaberg. Han blev då en uppskattad och omtyckt lärare under namnet Fotolasse och han har själv många fina minnen från den tiden. Många elever, idag vuxna, kommer väl ihåg Fotolasse som de fick stifta bekantskap i ämnet Fritt val som det hette då.

Fortsättning publicerad 20140801


En plats där fantasin finns kvar

Orangeriet i Adelsnäsparken är en perfekt fondvägg för kvällens konsert. Det uppfördes 1916 efter professor I G Clasons ritningar.

För sjunde året i rad arrangerade föreningen Barnaro och julefrid musikaftonen Komiform i Adelsnäsparken i Åtvidaberg. I strålande solsken och högsommarvärme fylldes snart den vackra parken med en publik på närmare 2000 personer.

Text och bild: CARINA LARSSON

De som inte kom med bil eller på cykel klev ombord på Musikbåten E/S Vågspelet som lade ut från Kanonbryggan och förde resenärerna tvärs över Bysjön, där de kunde kliva av direkt i Adelsnäsparken. Magnus Jönsson var ansvarig för artistbokningarna och han hade samlat artister och band med lokal anknytning till Åtvidaberg, men även mer etablerade som Mats Westling som har många år på nacken i musikbranschen.

Länstidningen hittar Mats där han sitter och avnjuter en flaska med isvatten i skuggan som den uppställda tältduken ger och han är hänförd av platsen. – Jag har aldrig tidigare varit här, erkänner han, men jag tycker att det är en fantastisk plats och lika fantastiskt är att ägarna till Adelsnäs upplåter sin park till det här evenemanget.

Fortsättning publicerad 20140718


1000 öppna trädgårdar

En inbjudande och vacker del av trädgården.

Söndagen den 29 juni höll 1000 vackra trädgårdar öppet för besökare. En av dem var Stensnäs, ett stycke från Björsäter i Åtvidabergs kommun. Margaretha och Ingolf Preuschhof väntade där spänt strax före klockan 10 på den första besökaren och faktum var att Länstidningen var på plats allra först. Bakom arrangemanget, förutom trädgårdsägarna själva, stod Riksförbundet svensk trädgård, Trädgårdsriket med tv-kända Gunnel Carlsson och Studiefrämjandet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Makarna Preuschhof valde att för dagen döpa sin oas till Margarethas Trädgård, men efter att ha vandrat runt i den underbara trädgården förstår man att det handlar om ett äkta teamwork, där både Margaretha och Ingolf varit delaktiga. Såväl Margaretha som Ingolf Preuschhof har passerat den aktningsvärda 80-årsdagen, vilket man har svårt att förstå när man ser det enastående resultatet i trädgården och dessutom förstår att en sådan skön skapelse tarvar ständig tillsyn och skötsel. Men får man vara frisk och kry och får ynnesten att tillbringa sina dagar med all den gudomliga växtligheten och dessutom att bo mitt uppe i härligheten, ja, då bidrar det säkerligen till välbefinnande för kropp och själ.

Fortsättning publicerad 20140711


Hickorygolfen vinner mark

Namnet hickorygolf kommer från att klubborna har skaft av hickory. Det ger en speciell känsla när man träffar bollen och sporten är mer presigelös än modern golf. Björn Petersson har bara hållit på med hickorygolf i ett år, men fastnade ordentligt när han testade. Nu ser han fram emot att möta Sverigeeliten när den kommer till Åtvidaberg.

I år fyller Åtvidabergs golfklubb 60 år. Det firas bland annat med en tävling i hickorygolf den 24 augusti. Då kan tävlande i eleganta kläder och med klubbor av hickory ses knalla runt på golfbanan.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Fortfarande är hickorygolf en ganska marginell företeelse inom golf, men det är en tävlingsform som sakta men säkert vinner mark. Spelarna är ofta entusiaster som tycker om den nostalgiska anslaget och den avslappnade attityden. Hickorygolf spelar man inte i första hand för att vinna, utan för att umgås, ha trevligt och få drömma sig tillbaka till golfens ursprung.

Hickorygolf spelas enligt samma regler som i vanlig golf, men materialet skiljer sig och att klä upp sig är en del av sporten, om än inget tvång. Namnet kommer från att klubborna har skaft av hickory, och det är just det som är den stora tjusningen. Det ger en speciell känsla när man träffar bollen. – Dagens moderna klubbor är så förlåtande, det går rakt även om man inte träffar rent. Hickoryklubbor har hårdare skaft, vilket gör att man måste svinga lugnare. Jämfört med modern golf slår man inte lika långt, det innebär att man måste spela smartare och undvika hinder på banan, säger Björn Petersson som beskriver sig som Åtvidabergs enda hickorygolfare.

Fortsättning publicerad 20140704


Den blomstertid nu kommer

Efter mässan vill många få något i magen och då smakar varmkorv gott. Eller varför inte tårta och kaffe eller bådadera?

I fager försommargrönska med strålande sol höll Klockarängens förskola avslutning i Åtvids gamla kyrka med åtföljande festligheter i Klockarängen. Avslutningen var den här gången dessutom en avslutning av förskolans verksamhet, som startades av Åtvids församling 1994.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gamla kyrkan var välbesökt när processionen med barn, medarbetarna i förskolan och församlingens prästerskap, bestående av tillförordnad kyrkoherde Lars-Erik Lindström, komministrarna Elisabeth Ericsson, Linda Cederholm, Lars Svensson och pensionerade Bo Linnros, intog sina platser runt altaret. En celeber gäst hade också kommit från Linköping, nämligen förre biskopen Martin Lönnebo.

Kyrkorådets ordförandeAnders Säberg framförde församlingens tack till Lars-Erik Lindström, som varit tillförordnad kyrkoherde efter Karin Björk. Vidare riktade han tack till medarbetarna på Klockarängens förskola. Komminister Elisabeth Ericsson höll en avslutningsceremoni tillsammans med förskollärarna och barn från förskolan.

Fortsättning publicerad 20140627


Kaffet är klart i Salfvedal

Christina Ottosson, ordförande i Yxnerums hembygdsförening, och Magnus Lindbergh, styrelseledamot och redaktör för skriften Yxningen, gläds åt den nyinvigda kaffestugan

Länstidningen besökte sent förra året Salfvedal, det gamla hästskjutshållet i Yxnerum. Då hade arbetet inletts med en efterlängtad tillbyggnad av kaffestugan. Nu är arbetet klart och på pingstdagen invigdes den nygamla kaffestugan i strålande försommarväder och med mycket folk närvarande. Denny Lawrot, ordförande i Östergötlands hembygdsförbund, förrättade invigningen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Resultatet är till allas belåtenhet. Många har varit delaktiga, från Chistina Ottosson, ordförande i Yxnerums hembygdsförening och visionären i projektet, till alla aktiva i hembygdsföreningen, bland andra Lars Alfred Nilsson, Göte Karlsson och Staffan Svensson. Därtill kommer de entreprenörer som handgripligen gjort insatser i byggnationen, till exempel snickaren Sammy Nyberg och Örjan Nilsson från Elinstallationer AB.

Nu kan kaffestugan ta emot 50 sittande gäster inomhus och det är ett lämpligt antal när man välkomnar bussföretag att ha Salfvedal som besöksmål. Då gäller det att också ha motsvarande kapacitet i köksavdelningen. Christina Ottosson, Inga Lindbergh, Ulla Sundström och Ingrid Lövgren är alla verksamma i köket och Christina visar på all utrustning som de fått.

Fortsättning publicerad 20140619


Veteraner återsåg varandra

Undertecknad invid det vackra och enkla Veteranmonumentet som har namnet Restare.

Den 10 juni 2010 tog vår regering ett beslut om att den 29 maj är en dag då vi alla svenskar ska uppmärksamma våra veteraner och deras anhöriga.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Denna dag är även International Day of United Nations Peacekeepers. Från och med 2012 är detta en statsceremoni. Därtill invigde HM Konungen Sveriges veteranmo-nument den 29 maj 2013. Monumentet är tillägnat Försvarsmakten och alla Sveriges veteraner. Över 100 000 svenskar har deltagit i olika missioner under de 60 år som Sverige ställt upp när FN kallat. Detta betyder att många östgötar är bland dessa veteraner och en av dem är undertecknad som var närvarande veterandagen den 29 maj 2014. Vid årets veterandag uppmärksammades särskilt vi, Kongoveteraner, då det var 50 år sedan Sveriges första stora FN-insats avslutades.

Arrangemanget är förlagt till området intill Sjöhistoriska museet i Stockholm. Dagens ceremoni äger rum mellan museet, veteranmonumentet och Djurgårdsbrunnsviken. På området mellan museet och Kaknästornet förevisade myndigheter och ideella organisationer verksamhet ur ett veteran- och anhörigperspektiv som exempelvis stridsbåt 90, polishelikopter samt helikopter 16 Black Hawk (med bas i Linköping), stridsfordon 90, Vita bussar och sjöövervakningsfartyg. Vid årets veterandag hedrades speciellt de svenska veteraner som deltagit i denna insats då det gått 50 år sedan Sveriges första stora FN-insats avslutades.

Fortsättning publicerad 20140613


List och lust i Klockaregården

Ett laddat gäng. Respexet har satt upp en föreställning varje år sedan starten 1991 och har blivit ett uppskattat kulturinslag i Grebo. Årets lustspel är en skrattframkallade föreställning om två änkor och deras äventyr, författad av Dick Zeijlon.

Kärleksbryderi och lurendrejeri, det är två av de bärande ingredienserna i Greboensemblen Respexets nya lustspel List och lust i Klockaregården som har premiär den 22 juni.

Text: TOBIAS PETTERSSON
Bild: ÅSA MELEFORS

Som vanligt när Respexet sätter upp sina lustspel är det Dick Zeijlon som knåpat ihop det finurliga manuset. Idén till årets uppsättning kom till honom under hans dagliga promenader i Grebos omgivningar och resulterade i tvåaktare som utspelas 1935 med sångnummer i operettstil.

– Jag är förtjust i det lite äldre. Jag tycker om språket, kläderna och stilen överhuvudtaget, säger Dick och berättar att storyn kretsar kring två nyblivna och förmögna änkor som plötsligt finner sig uppvaktade av två av den tidens mest välkända figurer. De två är dock inte de personer som de utger sig för att vara utan i själva verket är det två sol-och-vårare som försöker nästla sig in i änkornas liv. Det går dock inte riktigt som lurendrejarna tänkt sig varpå en lustfylld och skrattframkallande soppa tar sin början.

Fortsättning publicerad 20140606


Bluesig kväll under kastanjen

Bluesiga grabbar som gillar rock. Eller var det tvärt om? Några av de som dyker upp i Åtvidaberg och Golfrestaurangen den 7 juni: Jimmy Uller, Lennart Ekdahl, Hasse Bengtén och Ola Engström. Mats Ronander, i mitten, hör inte till årets blueshappening i Åtvid. Däremot väntas Bill Öhrström och Lana Brunell med flera dyka upp och förgylla kvällen ytterligare.

För andra sommaren i rad anordnas en rock- och blueskväll vid Golfrestaurangen. Och blir det en upprepning av fjolårets succé väntar en trevlig kväll med hög stämning och svängig musik.

Text: TOBIAS PETTERSSON
Bild: JIMMY ULLER

Jimmy Uller, som är den som håller i trådarna, beskriver arrangemanget som en slags fortsättning på gamla Bysjöblues som hölls under fem, sex år vid Sjökrogen. Efter några års uppehåll drog han igång musikkvällen igen fast på andra sidan sjön, vid Golfrestaurangen.

– Första gången var förra året. Det funkade bra så vi kör i år igen, säger han och berättar att lördagen den sjunde juni är datumet som ska markeras i almanackan. Först ut är Dave Maakestad, som Jimmy beskriver som en countrybluestrubadur. Han följs av rockbluesiga Mathias Brandin Beltramo och efter det ställer sig Jimmy Ullers band på scenen. Förutom musikerna Ola Engström och Hasse Bengtén får Jimmy även sällskap på scenen av såväl Lennart Ekdal som Lana Brunell och Bill Öhrström.

Fortsättning publicerad 20140530


Motiga kommunfejder för ÅFF

Mohammed Abubakari fintar elegant bort en motståndare.

ÅFF har inte vunnit över IFK Norrköping en endaste gång vid de senaste tolv mötena i Allsvenskan och Superettan. Det borde alltså vara dags för lillebror att vinna över storebror, men tyvärr blev det en snöplig förlust igen. Hoppet står nu till nästa drabbning i september då lagen möts på Kopparvallen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Årets första drabbning var nyligen på Nya Parken i Norrköping. Matcherna mellan lagen brukar locka åtskilliga östgötar till arenorna. Länstidningen var på plats för att förhoppningsvis få se en seger för ÅFF, eftersom undertecknad har laget i sitt hjärta. Något som även gäller för många andra av tidningens läsare. Båda lagen har förstås sina fans och det ideala skulle vara att lagen vinner var sin match och tar maximala sex poäng. Detta har dock inte hänt på länge, eftersom ÅFF inte vunnit någon gång mot IFK Norrköping vid de senaste tolv mötena.

Tyvärr var vädret bedrövligt med ihållande regn, vilket säkert bidrog till att antalet besökare var 8007, mot förväntade åtminstone 10 000. Till derbymatcherna i Norrköping brukar det inte vara svårt att fylla fem bussar med publik från Åtvidaberg men nu räckte tre bussar, vilket får tillskrivas det usla vädret. De båda lagen har de senaste åren skuggat varandra i serietabellen och så även i årets Allsvenska. Innan den första derbymatchen låg ÅFF ett pinnhål före IFK Norrköping, men efter matchen tog IFK klivet förbi ÅFF med två poäng. ÅFF har efter en svajig inledning av Allsvenskan hamnat oroväckande långt ner i tabellen. Nu måste laget anstränga sig så att det inte blir indraget i skiktet runt nedflyttningsstrecket. När det gällde skadeläget hade IFK Norrköping inga problem medan ÅFF fick ett kännbart avbräck till matchen genom att skicklige John Owoeri inte kunde delta. Däremot var Alberis da Silva åter fit for fight. Hans landsman Bruno Marinho får fortsätta rehabiliteringen innan han är tillbaka på planen. Skönt för ÅFF att alla pappren var i ordning så att Mohammed Abubakari åter var på plats på mittfältet, där han är en trygg och duktig spelare.

Fortsättning publicerad 20140523


En kväll med återblickar

Jan-Anders Bergqvist, en legend som bandydomare, kanske mer känd bland bandyfolk i Sibirien och Kazakstan. Han och nu hans barn, tillverkar bandyklubbor. Här ett urval.

Östergötlands Idrottshistoriska sällskap och Veteranerna med anknytning till ÅFF och Kopparvallen bjöd in till en historisk kväll på anrika Hotell Stallet. Arrangemanget fick namnet Idrottscafé på Stallet och 200 besökare lockades av att återse lokalen och att få lyssna till härliga idrottsminnen framförda av de som var med då det begav sig.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det var härligt att efter flera år åter få uppleva trängsel i foajén och matsalen på Hotell Stallet, flera kända ansikten sågs i mängden. Klockan 18 tog förre ordföranden i Åtvidabergs Fotbollsförening (ÅFF) Jan Svensson mikrofonen och hälsade alla välkomna. Jan Svensson redogjorde för verksamheten som kommer att bedrivas på Hotell Stallet genom ÅFF Sport och konferens AB.

Den första programpunkten, som nog lockat många att komma, var en rundvandring i hela anläggningen och alla blev glatt överraskade över dess fina skick. Hotelldelen med sina cirka 70 rum är i strålande skick. En bidragande orsak till det är att på den tiden som huset uppfördes så byggde man med kvalitet. Matsalen med möblemanget är också i fint skick och köket lär vara förstklassigt. Köket är den enda delen som den tidigare ägaren investerade i. Konferensvåningen är något mer sliten med heltäckningsmattor som skulle behöva tas bort. Hotell Stallet håller på att vakna ur sin törnrosasömn, men för att känslan ska bli fulländad återstår att även simhallen görs i ordning och kan komma till användning.

Fortsättning publicerad 20140516


Skogsvandring från Nytorp

Ingmar Karlsson till vänster berättar beståndets historia som bekräftas av markägaren Christer Andersson, Börsebo. Skogsinspektör Anders Hübinette lyssnar.

Förtroenderådet i Åtvidaberg Östra inom Södra skogsägarna bjöd nyligen in till en skogsvandring. Samlingsplatsen var vid Nytorp utefter vägen mellan Forsaström och Fröjerum. Markvärdar var Håkan Jansson och Björn Holmberg, ledamot respektive ordförande i förtroenderådet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Startpunkten för vandringen var gården Nytorp, som sedan 1987 ägs av Håkan Jansson, hans hustru Lena och hennes syster Anita. Bilarna strömmade in till parkeringen och besökarna hann mingla en stund innan Håkan hälsade alla välkomna. Ordförande Björn Holmberg beskrev den planerade vandringsslingan som skulle avverkas med ett antal stopp för att titta på utförda skötsel - åtgärder.

Vandringen inleddes och efter en kort promenad gjordes det första stoppet i ett vägskäl där målade ringar på träden och uppsatta stolpar visade att vi hade kommit till ett reservat. H åkan berättade att reservatet avsattes 2005-2006. Bakgrunden till reservatets tillkomst är att det inom området finns riktigt gammal granskog att bevara. Åldern på skogen uppskattas till mellan 130 och 200 år. Från reservatet fortsatte man på drivningsvägen utmed reservatsgränsen fram till en normalt gammal skog i kanten av en torvmosse. Här ville skogsinspektören Anders Hübinette höra förslag på åtgärder när det gällde kommande avverkningar och hur beståndet skulle föryngras. Mitt inne i skogen passerades fastighetsgränsen mellan Nytorp och Börsebo, vilken också är gränsen mellan landskapen Östergötland och Småland. Ett stycke in i Småland gjordes halt vid ett 40-årigt granbestånd. Pensionerade skogsinspektören Ingmar Karlsson berättade att han varit med och avverkat det som stått där innan det nuvarande beståndet. Avverkningen gjordes 1975 med efterföljande plantering. Den senaste åtgärden var en gallring som utfördes år 2007. Beståndet ska stå i ytterligare 20 till 30 år.

Fortsättning publicerad 20140509


Framtidens äldreboende

Kopparsvanen är under uppbyggnad och arbetet fortskrider enligt planerna.

Äldreboendet Kopparsvanen är ett av de större projekten i kommunens historia och kommer att bli ett av landets modernaste äldreboenden när det står klart i höst.

Text: TOBIAS PETTERSSON

I Åtvidaberg pågår arbetet för fullt med Kopparsvanen, kommunens nya vård- och omsorgsboende, som ska ligga på baksidan av nuvarande Koppargården.

Det första spadtaget togs i november av Lennart Haraldsson, kommunalråd i Åtvidabergs kommun, och Anders G Jacobsson, marknadsområdeschef för Riksbyggen, för att symbolisera byggstarten och samarbetet i projektet som ska bli ett av landets modernaste äldreboenden och stå klart för inflyttning hösten 2014.

Boendet på Ingatorpsvägen kommer att vara del av en kooperativ hyresrättsförening och bestå av 40 nybyggda lägenheter av något varierande storlek. Varje lägenhet har egen balkong, tillgång till internet och ett fullt utrustat badrum med tvättmaskin och torktumlare samt ett pentry. Varje våningsplan har även ett gemensamt kök med terrass och ett gemensamt allrum med terrass.

Fortsättning publicerad 20140502


Gärdsnäs – byn vid vägs ände

Ett mycket gammalt ankare som Karl Olof hittat vid extremt lågvatten utanför Trosa.

Gärdsnäs är en by med gamla anor. Den ligger i norra delen av Hannäs socken, nära den vackra sjön Yxningen, i Åtvidabergs kommun. Länstidningen bestämde sig för att göra ett besök i byn för att berätta om den och dess invånare.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För att hitta till Gärdsnäs är det lämpligt att först leta sig fram till Kvarnviks festplats, där det finns en skylt som pekar ut vägen till Gärdsnäs. Efter sju kilometer kommer man till centrum i Gärdsnäs och där tar den allmänna vägen slut. Gärdsnäs by består av två ansamlingar byggnader med omgivande öppen jordbruksmark och med skogen på behörigt avstånd men ändå nära. Per Wallentin och hans bror Anders äger och bor på Oppgården, som ursprungligen bestod av fyra gårdar. Per berättar att man har hittat årtalet 1647 på en murstock i samband med en renovering, vilket sannolikt innebär att huset byggdes då. Per och Anders Wallentin har anfädrar som bott och verkat på gården sedan farfars farmors farfar.

Enligt uppgift i boken Sockna, skriven av framlidne Olof Söderbäck, sålde antagligen någon av förfäderna sin gård till general Jacob Burenskiöld på Borkhults fideikommiss år 1720 och blev då istället arrendator. Wallentins tidigast med säkerhet kända förfader är Per Andersson (1714-1783), och efter honom har ättlingar i rakt nedstigande led brukat gården. En uppgift från 1862 anger att det i slutet av 1700-talet fanns 72 hus i Gärdsnäs by och att invånarantalet uppgick till 70 personer. Idag är antalet invånare ungefär hälften så många. Hur många hus som finns idag har ingen tagit sig tid att räkna, några har rivits och några har tillkommit. Under slutet av 1920-talet och första hälften av 1930- talet rådde svåra tider med dep ression och andra ekonomiska problem, något som också Borkhults fideikommiss kände av. Detta ledde till att arrendatorerna på gårdarna i Gärdsnäs kunde köpa loss sina arrendegårdar. 1929 köptes Oppgården fri.

Fortsättning publicerad 20140425


Allan kan sitt Åtvidaberg

Det Allan Petterson inte vet om byggnader i Åtvidaberg, är knappast värt att veta. Vid matsalsbordet på Smultronvägen har Allan arbetat otaliga timmar med det material som han samlat under åren.

Allan Petersson föddes i Högsby i Småland 1933. Vid sjutton års ålder flyttade han till Åtvidaberg för att börja på Facits yrkesskola. I Åtvidaberg träffade han också blivande hustrun Birgit. Allan arbetade hela sitt yrkesliv vid Facit, och de företag som tog vid efter Facitepoken, fram till sin pensionering 1997, det blev hela 47 år. Därefter kom Åtvidaberg och dess historia att fylla en stor del av hans tid.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Allan och Birgit Petersson bor på Smultronvägen i Garpan, ett villaområde från 1960-talet i Åtvidaberg. – Jag kom till Åtvidaberg den 26 november 1950, berättar Allan. Jag hade bestämt mig för att gå utbildningen som ledde fram till att man blev verktygsmakare. På kvällarna hade vi undervisning i teoretiska ämnen och dagtid sattes man in i produktionen på Facit.

Så småningom blev Allan instruktör på pressavdelningen och de sista åren arbetade han på anläggningsavdelningen. Allan arbetade på Facit under företagets glansdagar då man var ledande i världen och hade en mycket god ekonomi.– Under min arbetstid var jag fackligt intresserad och därigenom ingick jag i företagsnämnden och från företagsledningen deltog Lennart von Kantzow, berättar Allan. Han blev belönad för sitt långa fackliga arbete genom att han blev hedersmedlem i Industriarbetarförbundet. Allans intresse för Åtvidaberg och dess historia växte fram efter pensioneringen och det var till betydande del hans svärfar som hjälpte honom in på spåret.

Fortsättning publicerad 20140418


Svarta Höken har rivit tipin

Hugo ”Svarta Höken” Bergström visar ett kranium av en svartbjörn.

Svarta Höken, Hugo Bergström, har rivit sin indianby på sommartorpet Hagen i närheten av Söderö. Här fick många besökare uppleva en spännande show av Svarta Höken i full mundering. Nu är lägret rivet och Hugo har flyttat in i en tvåa i Åtvidaberg med alla sina attiraljer.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen berättade för två år sedan om hur Hugo Bergström, alias Svarta Höken, blev intresserad av den nordamerikanska indiankulturen och om allt han har fått uppleva genom sitt intresse som följt honom sedan barndomen. Dagens artikel och bildkavalkad handlar om hur Hugo nu format sin vardag och sitt boende, med det fortfarande brinnande intresset för sitt andra liv som fullblodsindian. Redan när man stiger in i hallen förstår man omfattningen av detta intresse. På varenda kvadratdecimeter av väggytorna och större delen av golvytorna i alla rummen finns allehanda föremål som hör indianlivet till och dessutom hänger föremål i taket. Många av föremålen har Hugo tillverkat själv. Han har näsa för vad han kan göra med en pryl för att den ska höra samman med indiankulturen. Under sin yrkesverksamma tid arbetade han bland annat med den kommunala renhållningen och på ”tippen” kunde han göra häpnadsväckande fynd som efter lite fantasi och händighet kunde inkluderas i hans indiansamlingar.

Fortsättning publicerad 20140411


Så växte Åtvidaberg fram

Verksgatan som löper från Gamla torget alldeles intill gamla FACIT-fabriken, numera Facetten. Husen är numera privatägda. Verksgatan är den mest spridda symbolen för det gamla Åtvidaberg.

Åtvidaberg firade förra året att det var 600 år sedan unionskungen Erik av Pommern utfärdade ett privilegiebrev till bergsbönderna i Åtvidabergstrakten. Brevet är det äldsta skriftliga belägget för en begynnande gruvbrytning efter kopparmalm. Detta är förutsättningen på vilken Åtvidabergs tätort kunde börja växa fram till dagens samhälle. Bebyggelseutvecklingen finns nu dokumenterad i ett förnämligt arbete.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

En arkitekturgrupp inom föreningen Brukskultur inledde för 10 år sedan arbetet med att dokumentera bebyggelsens utveckling i Åtvidaberg. Dokumentationen, som fått rubriken Byggnader och dess arkitekter, är nu färdig och kan erbjudas intresserade att köpas. De som gjort det omfattande arbetet är Denis Dysholm, Peter Johansson, Johnny Nilsson och Allan Petersson. Alla med värdefulla kompetenser i ämnet och ett genuint intresse för bebyggelseutvecklingen i Åtvidaberg.

Undersökningen gäller bebyggelsens utveckling och formspråk som har skapats av arkitekter, ingenjörer och byggmästare. Området för undersökningen är Åtvidabergs tätort år 2000. Under den långa tidsperioden har många arkitekter och byggmästare varit verksamma i tätorten men dokumentationen har fokuserat på de arkitekter och byggmästare som arkitekturgruppen funnit vara mest intressanta ur ett Åtvidabergsperspektiv.

Fortsättning publicerad 20140404


Det spökar i Östergötland

Peter Ullgren är docent i historia och universitetslektor vid Linköpings universitet, och gav 2005 ut boken Herrgårdsspöken. Det visar sig att slottsspöken är mer regel än undantag.

Löfstad slott är landets mest berömda spökslott, men nästan varje herrgård i Östergötland tycks vara hemsökt av pintorpafruar, grå damer och andra gengångare. Det berättade spökdoktorn Peter Ullgren när han besökte hembygdsföreningen i Grebo.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Att spökhistorier fortsätter att vara populära år efter år beror på att de innehåller många olika intressanta element. De ger en förklaring till människors olika rädslor, de skänker tröst om ett liv efter döden och de har ofta inslag om en högre rättvisa när den jordiska inte räcker till. Dessutom är de praktiska att skrämma barn med, men inte minst har de ett högt underhållningsvärde. – Spöken är nåt som engagerar kan jag säga, på många olika sätt, berättar Peter Ullgren när han är gäst på en berättarkväll i Grebo hembygdsgård för att tala om spöken på östgötska herrgårdar.

Peter Ullgren är docent i historia och universitetslektor vid Linköpings universitet, och gav 2005 ut boken Herrgårdsspöken. Och det visar sig att slottsspöken är mer regel än undantag. Han berättar att Mems slott sägs ha nedgrävda skatter som skyddas av svarta hundar. Även Charlottenborg i Motala har en gammal skatt som övervakas av en vit fru. På Regnaholm utanför Finspång finns ett fönster där vissa personer tycker sig se ett ansikte och på Ekenäs slott finns ett kvinnligt slottsspöke. I Brokind sägs den grymma Barbro Påle gå igen även om människor gjort sitt yttersta för att hindra det.

Fortsättning publicerad 20140328


Kvinnor på kafé uppvaktade

Två kreativa och idoga kvinnor som etablerat sitt företag framgångsrikt på en liten ort som Falerum, Marie Lindberg och Anette Hellström.

Den åttonde mars firas den internationella kvinnodagen och centerkvinnorna i Gärdserum hade beslutat visa sin uppskattning och beundran för två duktiga ”systrar” i det lilla samhället Falerum i Åtvidabergs kommun. MariNettes mat och kafé heter företaget som kvinnorna äger och driver.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Britt-Marie Nilsson (C) och Ingegerd Vincent (C) var de representanter för Gärdserums centerkvinnor som hade i uppgift att besöka MariNettes mat och café och överraska innehavarinnorna med tårta och diplom. Inför uppvaktningen inbjöds undertecknad med hustru till Falerum.

Centerkvinnorna anlände och vi i den lilla delegationen tågade in i matsalen där Anette Hellström och Marie Lindberg var i full fart med att se till att matgästerna fick vad de beställt och att salladsbordet var påfyllt. Anette och Marie blev verkligen överraskade och det tog en stund med lite påpekande om vad det var för dag innan de förstod vad det handlade om, men då blev de desto gladare. Britt-Marie och Ingegerd hade med sig en stor tårta och ett diplom dagen till ära. Efter en stunds fotografering dukades ett kaffebord upp med den hänförande utsikten mot Uknadalens utsträckning i sydostlig riktning ner mot kusten, som bakgrund. För Anettes och Maries del blev det ett springande upp och ner från bordet, för matgästerna och andra behövde naturligtvis tas om hand. Kaffet kallnade men det var ju bara att fylla på nytt. Klockan hade passerat den normala lunchtiden men några matgäster fanns kvar och även de fick smaka av den härliga tårtan.

Fortsättning publicerad 20140321


Taggad trupp i premiären

En nöjd sportchef Mats ”Tott” Karlsson som kunde presentera en värvad spelare av hög klass, Victor Sköld, som vann skytteligan i Superettan 2013.

Det är mindre än en månad kvar tills Allsvenskan 2014 startar och i hemmapremiären möter Åtvidabergs Fotbollsförening (ÅFF) IF Elfsborg. Länstidningen tar tempen på läget och besöker kamratklubben Veteranernas första sammankomst för året.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Veteranerna är en kamratklubb för mogna grabbar som har fotboll och ÅFF som gemensamt intresse. Klubben ordnar träffar dit intressanta personer inbjuds att hålla föredrag. Vid denna första sammankomst fick medlemmarna bland annat lyssna till en föredragning av ÅFF:s sportchef, Mats ”Tott” Karlsson, om läget inför den Allsvenska säsongen. Mats inledde med att konstatera att truppen nu finns på plats med 24 spelare. Laget består av en stomme av spelare som funnits med ett tag och så har man kompletterat med några äldre erfarna spelare samt intressanta yngre förmågor. En mindre förening som ÅFF har inte samma ekonomiska muskler som de större föreningarna att köpa spelare, men har andra värden som uppskattas och har därför lyckats bra i sina värvningar. De två senaste säsongerna i Allsvenskan har man hamnat på plats 8 och inför denna säsong satsar man på att komma ytterligare några pinnhål upp i tabellen.

En lyckad värvning som förväntas förstärka laget offensivt är Victor Sköld, 24 år, som värvats från Falkenberg FF där han var med och förde laget upp till Allsvenskan och dessutom vann skytteligan i Superettan. Månz Karlsson, 26 år, från Öster i Växjö, kommer att ersätta Erik Moberg som gått från ÅFF till Örebro SK. Peter Gustavsson, 29 år, kommer från Djurgårdens IF och blir värdefull då han kan spela på många positioner i laget. Ytterligare två spelare som tidigare värvats från Djurgårdens IF är Daniel Sjölund och Andreas Dahlen. Sist men inte minst har ÅFF hittat en ”diamant” från laget Jaro i Österbotten, Finland. Simon Skrabb är bara 19 år, men spås en lysande framtid.

Fortsättning publicerad 20140314


Lägg på lägg blir en hel bok

Glada miner vid långbordet när det var dags för kaffe och hembakat.

Under en torsdagsvandring fick undertecknad reda på att Karl-Axel Karlsson hade hektiska torsdagar. Han berättade att efter den uppfriskande promenaden så var det bara att äta lunch och sedan bege sig till ÅSSA-huset för att ägna sig åt den ädla bokbindarkonsten. För undertecknad var det en nyhet att det fanns ett Bokbindargille i Åtvidaberg. Ett besök där var nödvändigt för att få veta mer och kunna berätta för läsarna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I Åtvidabergs centrala industrikvarter, där det tidigare fanns industriell verksamhet, finns idag Bruksmuseet och ÅSSA-museet, men även annan verksamhet av olika slag. Väl framme vid ÅSSAAmuseet gällde det att hitta en liten skylt som visade ingången till lokalen för Åtvidabergs Bokbindargille. Innanför den oansenliga dörren fanns en trappa som ledde upp ett par våningar och ännu en dörr innan man var inne i lokalen. Lokalen bestod i princip av två stora rum, där man tidigare sannolikt tillverkat superhemliga och avancerade komponenter till det svenska försvaret. En verksamhet som pågick ända in på 1980-talet. Det första rummet man kom in i användes för sammanträden och till fikastunderna. I det andra rummet var ett tiotal personer sysselsatta med sitt hantverk vid ett långt arbetsbord mitt i lokalen. Längst bort fanns Karl- Axel Karlsson som bytt skepnad från vandrare till bokbindare. En kvinna i arbetslaget var välbekant för undertecknad, nämligen Lena Källström, och hon har stora kunskaper i många ämnesområden som berör bokbindarhantverket.

Långbordet var uppdukat för en trevlig kaffestund, ansvaret att hålla med kaffebröd var den här dagen Jan Nordenströms, som med hjälp av hustrun Karin, lät oss smaka gott, hembakat. Kaffepausen fick inte bli för lång, alla hade sina arbeten som väntade, så därför plingade Svante Kullgren med sin sked på ett kaffefat. Svante Kullgren är ordförande och tillika bokbindarmästare med ansvar för verksamheten. När han plingade i fatet blev det tyst runt bordet. Nu kunde det tänkas bli sång, med eller utan gitarr, eller att Svante deklamerade någon dikt, men den här gången valde Svante att läsa ett stycke från den läsebok som användes i skolan på 1800-talet. Stycket hette Ollonet och Narren och den kunde han naturligtvis utantill. Därefter var det dags att återgå till arbetsplatserna.

Fortsättning publicerad 20140307


Nya idéer ska forma orten

I denna byggnad vid Gamla torget, Brandvakten, kommer arbetsgrupperna för Åtvidaberg satsar att ha sina möten. Hit är också Åtvidabergsbor välkomna på torsdagar för att presentera nya idéer som kan utveckla orten och bidra till att nå Vision 2020

Vision 2020 syftar till att utveckla Åtvidaberg, både som en viktig del i regionen och som en framåtsträvande organisation, och har gemensamt arbetats fram av kommunen, medborgare, näringsliv och föreningar. Under januari 2014 sjösattes även projektet Åtvidaberg satsar som, med stöd i Vision 2020, ytterligare ska bidra till en positiv utveckling för Åtvidabergs kommun.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vision 2020 har tre viktiga hörnstenar; begreppen mod, helhetssyn och långsiktighet som ska bidra till att man senast år 2020 når dit visionen syftar. För att nå målen behövs även ett förbättrings- och utvecklingsarbete, vilket kräver tydlighet i kommunikation, mod att sticka ut och att våga prova nya lösningar. Detta kan sammanfattas i begreppet Framåtanda, som därför också ingår i kommunens slogan Kommunen med Framåtanda. Framåtanda ska genomsyra kommunens arbete och skapa möjlighet för utveckling och tillväxt i ekonomi, befolkning och näringsliv.

Åtvidaberg satsar är ett projekt bestående av ett 60-tal företagare, näringslivsrepresentanter, kommunala tjänstemän och ett antal intresserade kommuninvånare som kommer att träffas och arbeta fram förslag till utveckling av kommunen.

Fortsättning publicerad 20140228


Åtvidabergarna kan pusta ut

I samtalet med Länstidningen medverkade tillförordnad kyrkoherde, pensionerade prosten Lars-Erik Lindström, Åtvids församlings administrativa chef Birgitta Gahm och kyrkorådets ordförande Anders Säberg.

Många i Åtvids församling kan andas ut, för nu är de omvälvande planerna för Stora kyrkan och Åtvids församlingsgård avförda från dagordningen. Länstidningen stämde träff med Anders Säberg, kyrkorådets ordförande, i församlingsgården för att få höra mer om situationen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Tills alldeles nyligen fanns förslaget att avyttra Åtvids församlingsgård. Pengarna från den fastighetsaffären, upplånat kapital och bidrag från stiftet skulle användas till en ombyggnation av Stora kyrkans interiör, i syfte att flytta församlingens administrativa centrum dit.

I beslutet, som kyrkofullmäktige tog, villkorades klokt nog att försäljningen av församlingsgården skulle inbringa minst 5,3 miljoner kronor. Nu är planerna skrinlagda eftersom det inte uppenbarade sig någon lämplig köpare och känslan man kan förnimma är att det var nog det bästa som kunde ske. I församlingsgårdens stora sal pågick ett planeringsmöte med alla som deltar i församlingens verksamhet. Mötet var i sitt slutskede och därför kunde tillförordnad kyrkoherde, prosten Lars-Erik Lindström, och församlingens administrativa chef, Birgitta Gahm, vara med på vårt möte. Anders kunde bekräfta att förslaget om försäljning av Åtvids församlingsgård och omgestaltningen av Stora kyrkans inre är nedlagt. – Det fanns ingen spekulant på församlingsgården och i och med det så föll förslaget, förklarade Anders.

Fortsättning publicerad 20140221


En egen kock till festen

Peter Cederhem bläddrar i kokböcker tillsammans med dottern Ida. Peter driver företaget Kockar hemma ihop med sin sambo Pia Mucchiano.

Vill du ha din egen kock till festen? Då är det till Peter Cederhem och hans sambo Pia Mucchianos företag ”Kockar hemma” du ska ringa. Pilgrimsmusslor, hjortfilé och kanelpannacotta, eller andra råvaror efter eget val, kommer att få det att vattnas i munnen på varenda gäst.

Text och bild: CARINA LARSSON

– Jag älskar mat, kallar mig själv för en matnörd. Mat ger njutning och en häftig känsla när det jag tillreder uppskattas av den som äter, säger Peter Cederhem och häller med stadig hand en mustig rödvinsreduktion över de ny - stekta lammfärsbiffarna som ligger på en mjuk bädd av palsternackspuré toppad med syrade morötter, stekta champinjoner och ett fluffigt dragonskum.

Peter står hemma i köket på Mosippevägen i Åtvidaberg och berättar om sin stora passion, samtidigt som han håller ordning på det som puttrar i kastrullerna på spisen. Han är lärare på Kock- och restauranggymnasiet i Norrköping, men är även kocken bakom sitt och sambon Pia Mucchianos företag Kockar hemma.

Hela idén bygger på att kocken kommer hem och lagar maten i det egna köket när det ska bli kalas. – Det kan vara bröllop, kompisträffar eller födelsedagskalas. Anledningar till fest är många och varierande. Jag brukar göra ett hembesök och prata budget och höra vad som önskas på tallrikarna, sedan kollar jag vilka köksredskap som finns att tillgå, fattas det något tar jag själv med det som behövs. I ett välutrustat kök bör det finnas olika sorters kastruller och rejäla knivar. Det är inte nödvändigt att köpa sig den dyraste, men satsar man på en kvalitetskniv så kan det bli ett arvegods. Så gillar jag gjutjärnsstekpannor som är bättre än teflon, säger Peter.

Fortsättning publicerad 20140214


Specialister ger bättre omsorg

Natasha Bergsén och Helene Örling, två sjuksköterskor verksamma i äldrevården inom Åtvidabergs kommun, har båda genomgått en instruktörsutbildning i psykisk ohälsa. Efter utbildningen för de sina kunskaper vidare till sina kollegor. Utbildningen som de gått var den första i hela världen.

Två sjuksköterskor, Natasha Bergsén och Helene Örling, beslutade på eget initiativ att skicka in en ansökan om att gå en instruktörsutbildning i psykisk hälsa/ohälsa anordnad av SKL, Sveriges kommuner och landsting. Båda blev utvalda till att genomgå utbildningen, som omfattade 40 elever från hela landet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Äldreomsorgen i Åtvidabergs kommun är samlad i närheten av vårdcentralen. Här finns bostäder för äldre som behöver särskilt boende. En annan betydelsefull gren av äldreomsorgen är hemtjänsten, som hjälper äldre som bor kvar hemma. När man kommer upp till området ser man att bygget av äldreboendet Kopparsvanen har påbörjats. Det är en efterlängtad investering som ska uppfylla dagens krav på ett äldreboende. Kommunen har ett unikt samarbete med Riksbyggen för uppförandet och driften, det är en investering på 80 miljoner kronor.

Bland de äldre finns kroppsliga och själsliga problem som hänger ihop med åldrandet, men som också kan uppstå oberoende av själva åldrandet. Vad gäller det rent
kroppsliga finns bra resurser och kompetens, men vad gäller den psykiska hälsan har det tidigare funnits brister i omsorgen. Nu har stora steg tagits för att upptäcka psykisk ohälsa och att sätta in åtgärder för att förbättra hälsoläget. Denna förbättring kan tillskrivas två ambitiösa sjuksköterskor inom äldreomsorgen i Åtvidabergs kommun, nämligen Natasha Bergsén som arbetar på Björkbacken och Helene Örling som arbetar på Östergården.

Fortsättning publicerad 20140207


Åtvid ska kläcka nya idéer

Projektet Åtvidaberg satsar håller till vid området kring Gamla Torget. Här en av de gamla arbetarbostäderna.

Säg Åtvidaberg och tankarna förs till Facit och fotboll. Fram till 1970- talet dominerade Facit på orten och pengarna från företaget strömmade bland annat in till Åtvidabergs FF:s fotbollskassa. Både företaget och fotbollslaget lyfte hela Åtvidaberg som blomstrade.

Text och bild: CARINA LARSSON

Så kom den stora kraschen och Facit var konkursmässigt 1972 vilket ledde till stora ekonomiska problem för Åtvidaberg. Även framgångarna för Åtvidabergs FF falnade och laget Åkte ur allsvenskan och Åtvidabergsborna sörjde.

– Det tog lång tid att inse det faktum att kommunen levde på lånade pengar och Åtvidaberg blev en av Sveriges fattigaste kommuner, säger Kerstin Skarin, kommunchef i Åtvidaberg. För att överleva såldes bolag för att på så sätt kunna avskriva lån och sedan hålla hårt i pengarna. Men de senaste åren har allt blivit så mycket bättre i kommunen, näringslivsklimatet har ändrats till det positiva, det är en politisk stabilitet och Åtvidaberg ska fortsätta att utvecklas så att kommunen inte kommer att försvinna utan leva.

Fortsättning publicerad 20140131


Höjdarkvällar i Åtvidaberg

Allan Pettersson lovar en höjdarkväll när han avslutar vårens föreläsningar för Åtvids Föreläsningsförening den 9 april. Han har satt rubriken på sin föreläsning till ”Bilder från gamla Åtvid” och han har ett rikt arkiv av bilder att ösa ur som visar bebyggelsens utveckling från 1800-talets början och framåt i tiden.

Åtvidaberg är en förhållandevis liten kommun med cirka 11 500 invånare, men är lyckligt lottad att ha två livaktiga föreningar; Åtvids föreläsningsförening och Gärdserums föreläsningsförening. År efter år erbjuder de intressanta och lärorika föreläsningar och varje gång är lokalerna fyllda till sista plats.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Här kommer en presentation av vårens begivenheter och man kan ta del av alla för de är förlagda till olika kvällar. Onsdagskvällar för Åtvids föreläsningsförening och torsdagskvällar för Gärdserums föreläsningsförening. Först ut i programutbudet i Åtvids föreläsningsförening
ligger ett kåseri som har rubriken ”Humor i arbetslivet” och det är ingen mindre än vår
tidigare landshövding Björn Eriksson som framträder i Kulturhuset den 22 januari. Denna första föreläsning är avklarad när Länstidningens läsare tar del av denna artikel, men det kommer fler som följer enligt nedan.

Åtvids föreläsningsförening:

Onsdag 12 februari, klockan 19.00, i Kulturhuset. ”Lättlyssnat” med Hardes storband, musikkafé med servering i pausen. Rubriken talar för sig själv, skön storbandsmusik med mycket ”blås”.

Onsdag 26 februari, klockan 19.00, Kulturhuset. ”Hur mår maten? Djurhållning och djurskydd i Sverige och Europa” Professor Per Jensen reder ut begreppen och berättar om tillståndet som är så betydelsefullt för våra djurs bästa och för den mat vi äter.


Fortsättning publicerad 20140124


En efterlängtad investering

Salvedal hembygdsgård som en gång var ett skjutshåll till gagn för dåtidens resande.

I Åtvidabergs kommun, vackert beläget mellan sjöarna Borken och Såken, är det inte svårt att hitta till Salvedal när färden går utmed landsvägen mot Borkhult.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM MAGNUS LINDBERGH

Alldeles intill vägen ligger Salvedal, ett mycket gammalt skjutshåll, som ägs och vårdas av Yxnerums hembygdsförening. Det mesta är gammalt här, och ska så vara, men nu har man delvis fått göra avkall på det och moderniserat för besökarnas och personalens bästa. Salvedal ligger i en bygd med en storslagen industriell historia. Åtvidaberg och närbelägna Borkhult kan också ståta med en 600-årig rik, industriell historia. Med så viktiga centra inpå knutarna kan man förstå att folk färdades mellan dessa orter och andra. Förr var det häst och vagn som gällde. Eftersom att resorna tog sin tid och folk och fä behövde äta och vila så fanns dessa skjutshåll, ett dåtidens motell, kan man lite vanvördigt säga.

Fram till mitten av 1600- talet fanns en allmän skyldighet för bönderna att utan ersättning ge viktiga resande kost, logi, hästfoder och skjuts till närmaste skjutshåll. 1649 utgavs en förordning om väghållning, gästgiveri och skjutsning som avskaffade friskjutsen samtidigt som skjutsväsendet knöts till gästgivargårdarna som inrättades med två mils avstånd.Milstenar skulle också sättas upp längs de större vägarna och vi kan fortfarande se dessa utefter mindre vägar idag. Gästgivargårdarna blev dåtidens nyhets- och kommunikationscentra, som fanns kvar ända in på 1930-talet.

Fortsättning publicerad 20140117


Båtars fascinerande liv

SS Yxningen kommer inte att flyta igen, men påminner om vattenleders och båtars betydelse i bygden.

Vattenlederna var långt fram i tiden av stor betydelse för bygderna. Frakter av sådant som timmer var svårt eller snarast omöjligt i någon större omfattning på landsvägen. Bakom de båtar som användes finns ofta en lång och hisnande historia. En av dessa, SS Yxningen, finner man idag uppställd i Borkhult.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Det är mycket av vår närhistoria som faller i glömska. En sådan sak är den omfattande sjöfart som bedrevs på många håll. Nu ska sjöfart inte läsas på havet, på de största sjöarna som Vättern och Vänern eller på de stora kanalsystemen. Östergötland kan uppvisa en häpnadsväckande användning av små vattenleder för såväl frakt av varor och persontrafik.

Kanaler utanför de större Göta- och Kinda kanal har använts, men är idag mer eller mindre bortglömda. Hur många känner idag till den 500 meter långa kanalen som hörde till Norsholm-Risten kommunikationsbolag och förband sjöarna Risten och Såken? Mellan Hövern och Lången byggdes den 300 meter långa Kinäs kanal, som den ibland kallas. De fartyg och båtar som trafikerat vattenlederna har ofta döpts om samt flyttats runt mellan ägare, orter och vattendrag.

Fortsättning Publicerad 20140110


Använd datorn på rätt sätt

Sture och Birgitta Eskilsson följer intresserat Inga-Kari Björners förklaringar på skärmen.

Det blir allt svårare, krångligare och dyrare att inte ha en egen dator som man också kan hantera, ett problem för framför allt den äldre generationen. Många äldre kom inte i kontakt med datorer i sitt arbete före pensioneringen, men ingenting är omöjligt. Det kan vara en bra start att delta i en studiecirkel med kunniga handledare som ett antal seniorer gör i Björsäter.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under de senaste 30 åren har det skett en enorm utveckling av datoranvändningen i vårt samhälle. Ett betydelsefullt steg var hemdatorerna. De anställda fick möjlighet att hyra en komplett datorutrustning mot ett månatligt avdrag på lönen och med möjlighet att köpa loss den efter tre år.

Problemet som nu visar sig är att alla inte fick datorvana, eftersom de slutade arbeta innan datorerna gjorde sitt intåg eller i sitt arbete inte kom i beröring med datorer. Främst har svårigheten att betala räkningar när man inte har tillgång till en dator uppmärksammats. Bankerna har rationaliserat bort kontanthanteringen
och tar betalt om man skulle behöva betala räkningar över disk. Ett annat område där man har nytta av datorn är när man ska kommunicera med sjukvården, exempelvis förnya recept och ändra tider för läkarbesök. Självfallet finns många ytterligare exempel. Bengt och Inga-Kari Björner leder en studiecirkel i studieförbundet Bildas regi på Träffpunkten i Björsäter. Ämnet är datoranvändning. – Vi har två grupper med vardera sju deltagare. Alla är av den något äldre generationen, berättade Bengt.

Fortsättning Publicerad 20131227


Långpromenad till julmaten

Hög stämning i hembygdsgården efter promenaden och hungriga vandrare hugger med liv och lust in på den goda julmaten inne i stora salen.

Varje torsdag under året, med undantag för ett sommaruppehåll och röda torsdagar, träffas ett stort antal alerta gentlemän på en parkering i centrala Åtvidaberg vid pass klockan 08.00.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: OLLE PIHLGREN

Efter en stunds palaver om det senaste som hänt frågar någon var de ska promenera idag. Några förslag ventileras och vips är ett beslut fattat. Bilarna fylls och det bär iväg till startplatsen för vandringen. En torsdag före jul gäller ett speciellt arrangemang, kort vandring och därefter en jultallrik på hembygdsgården. En helt vanlig torsdag packas ryggsäcken med kaffetermos och en burk innehållande lämpligt antal smörgåsar till två inplanerade raster under vandringen. Från samhälletsalla delar kommer vandrarna till fots, med cykel eller med bil. Deltagare kommer också från Grebo.

Under vandringen hinner man prata och umgås med de flesta i sällskapet. Medeldistansen ligger i intervallet 12 till 18 km och det går som en dans. Gruppen hålls samman och takten sätts så alla hinner med. Behöver någon besöka en buske utefter vägen väntar man och då brukar det vara fler som passar på. Tidigare gjordes en något kortare vandring strax före jul då matsäcken innehöll varm glögg och därtill pepparkaka som extravagans. I fjol introducerades en uppskattad förändring. Johnny Lönn, en av vandrarna men också ordförande i Åtvidabergs hembygdsförening, kläckte idén att förgylla den aktuella vandringen med att vandrarna skulle få sätta sig till bords och ta för sig av ett julbords alla
läckerheter.

Fortsättning Publicerad 20131220


Tänt va’re här!

Örjan Nilsson vid sin arbetsplats där han tillbringar halva sin arbetstid. Den andra halvan är han ute på fältet med kundkontakter och monteringsarbeten.

Örjan Nilsson är skogsoch lantbrukarson från Drängsbo by i Yxnerums socken. Han föddes 1973 och att ta över gården efter föräldrarna föll sig naturligt. Först skulle han skaffa sig en bra utbildning, vilket han också kom att göra. Örjan var klar med utbildningen 1991.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

– Jag var, redan från början, inställd på att skaffa mig en utbildning och därför blev det Anders Ljungstedts gymnasium i Linköping med inriktning mot El-tele efter grundskolan. Efter gymnasiet studerade jag vidare i Norrköping vid Statens skola för vuxna. När jag var färdig hade jag behörighet att arbeta med elektriska arbeten, berättar Örjan där vi sitter i fikarummet på Elinstallationer Örjan Nilsson AB, på Spårgatan i Åtvidaberg. – När jag började arbeta som behörig elinstallatör arbetade jag först på ett mindre familjeföretag i Falerum och därefter åt ett större företag, Bravida, viket blev en bra mix av erfarenheter att ha med sig i bagaget till det egna företaget, berättar Örjan.

2007 var Örjan redo att starta sitt företag och från början arbetade han och en anställd. Idag sysselsätter företaget åtta personer inklusive Örjan själv och hans fru, som sköter bokföring och administration. Örjan är mycket nöjd med etableringen och de första årens verksamhet. Som störst betydelse för framgången sätter han personalen.

Fortsättning Publicerad 20131212


Robot – framtiden på Klacketorp

Son och far, Mikael och Bo Önnegren, uppe på innertaket. De är tredje och fjärde generationen på Klacketorp och som synes mycket nöjda med resultatet av den gjorda investeringen.

I Björsäters socken finns idag fem mjölkgårdar kvar varav en heter Klacketorp med ägare Bo Önnegren. Han och hans fru Inger har två döttrar och en son som heter Mikael som blir den som tar vid när det blir så dags. Han bor i huset intill föräldrarna med sin fru Josefine och en liten
dotter och om en månad blir det tillökning.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Mikael Önnegren blir fjärde generationen som kommer att äga och bruka Klacketorp. Hans farfars far, Arvid Karlsson, förvärvade Klacketorp 1917. Efter Arvid tog dennes son, Sigvard Önnegren, vid och som i sin tur överlät ägarskapet till sonen Bo. Under de tre generationerna har det alltid funnits mjölkkor på gården och Klacketorp lämpar sig bäst för mjölkproduktion och vallodling. Inför kommande generationsväxling aktualiserades frågan om att välja väg inför framtiden. Den ladugård som funnits sedan länge började bli tungarbetad och omodern, så valet var att antingen sluta med mjölkproduktionen helt eller att satsa ordentligt på en modern mjölkproduktion.

Valet blev till slut ganska enkelt eftersom Mikael tidigt var på det klara med att han ville ta vid efter sin far. Det skulle bli fortsatt mjölkproduktion, men i nya fräscha lokaliteter och med det yppersta av teknik, datorstyrd robotmjölkning. Investeringsmässigt var tillfället gynnsamt både med rådande ränteläge och ett för tillfället hyfsat pris på mjölken. En grundläggande övertygelse om att mjölk kommer att efterfrågas i framtiden fanns, därtill kanske i kraftigt ökade volymer om globala marknader öppnar sig, som exempelvis Kina. Uppdraget att uppföra ladugården med inredning inklusive utgödsling gick till Ydregrinden, som specialiserat sig på ladugårdar och har ett genomtänkt koncept parat med kvalitet.

Fortsättning publicerad 20131206



Pris för förebyggande insats

Folkhälsosamordnare i Åtvidabergs kommun och tillika initiativtagare och projektledare för Gretagruppen, Anna Södergren, med priset i sina händer för Årets förebyggande insats.

För det framgångsrika arbetet med barn- och ungdomsstöd har Åtvidabergs kommun fått priset Årets förebyggande insats, som delas ut av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning i Sverige.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Sedan hösten 2012 har Åtvidaberg kommun prövat ett nytt sätt att arbeta med barnoch ungdomsstöd. Man har en riktad verksamhet mot barn med behov av en meningsfull fritid, som samtidigt ska stärka barnens självkänsla och tillit. Projektet kallas för Gretagruppen. – Det här känns jättekul, säger Anna Södergren, folkhälsosamordnare i Åtvidabergs kommun och initiativtagare och projektledare för Gretagruppen. Framför allt tycker hon det är roligt att utvärderingen och resultatet för de enskilda barnen visar att de mår bättre. Det är det viktigaste. Sedan betyder det mycket för kommunen och det förebyggande arbetet. Det är en bekräftelse på att arbetet har varit bra och framgångsrikt.

Fortsättning publicerad 20131129


Jubileumsboken ute i handeln

Redaktören och en av jubileumsbokens författare, Svante Kolsgård, med ett exemplar i sin hand. Boken har ett vackert omslag beskrivande bergsbruk respektive industri med makt men även med inslag av idyll för innevånarna i Åtvidaberg genom tiderna.

Bergsbruk och industri – makt och idyll. Åtvidaberg under 600 år. Så lyder namnet på boken som berättar viktiga delar av Åtvidabergs historia. Boken släpptes till försäljning lördagen den 26 oktober och många hade kommit till Åtvidabergs bokhandel för att köpa sitt exemplar där. Flera av författarna fanns på plats och man kunde få sitt exemplar signerat av dem.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Jubileumsboken är en viktig kunskapskälla för alla som är intresserade av Åtvidabergs rika historia och utgör ett bestående fundament från jubileumsåret i framtiden. Brukskultur Åtvidaberg, utgivare av boken, är en ideell förening med syfte att genom exempel från arkiv, samlingar och kulturmiljöer från Åtvidabergs bruksbygd tillgängliggöra och spegla svensk bruks- och industrihistoria.

Föreningen vill stimulera forskning och utbildning på olika nivåer och vänder sig till yrkes- och fritidsforskare, till elever och lärare inom ungdomsskola samt till studerande på akademisk nivå. Boken blir säkerligen också uppskattad av allmänt kulturhistoriskt intresserade personer, inte minst åtvidabergare vilka har all anledning att vara stolta över bygdens fascinerande historia.

Fortsättning publicerad 20131122


Två på nya stolar i Åtvid

Rikard Spalle, ny chef för fastighetsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen, vid Åtvidabergs kommun.

Under hösten 2013 har två nya chefer börjat på kommunkontoret i Åtvidaberg. Rikard Spalle, som chef för fastighets- och samhällsbyggnadsförvaltningen, och Sofie Malm Höglund, som biträdande ekonomichef.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

En ny person behövde anställas som chef för fastighetsoch samhällsbyggnadsförvaltningen i Åtvidaberg och valet föll på Rikard Spalle, 42 år, boende i Hjulsbro i Linköpings kommun. Rikard och hans fru Anna har fem barn som går på skola och dagis i Hjulsbro, vilket betyder att familjen inte kan bryta upp och flytta till Åtvidaberg för närvarande. Men med en uppväxt i Sturefors känner han väl till Åtvidaberg. Rikard tar emot i tjänsterummet och berättar om sin utbildning och vad han arbetat med innan han fick tjänsten i Åtvidaberg.

– Efter grundskolan och gymnasiet, där jag gick drift och underhåll, fortsatte jag studera i Eskilstuna med inriktning på produktionsteknik. Efter studietiden arbetade jag först sex år vid Ericssons i Linköping som driftschef i tillverkningen av mobiltelefoner och därefter åter en sexårsperiod åt Landstinget i Östergötland i en chefsbefattning inom laboratoriecentrum.

Fortsättning publicerad 20131115


Här ska bli mer attraktivt

När bröderna Peter och Magnus Hultman gjort sin del av arbetet så ligger biobränslematerialet så här fint för skotaren som kommer och lastar virket och kör ut det till ett avlägg där det ska flisas i vinter.

I området mellan Templet, vid Bysjön, och elljusspåret, söder om Edberga i Åtvidaberg, har ett projekt påbörjats som ska göra området attraktivare och vackrare. Markägare är Baroniet Adelswärd AB och eftersom området ligger nära bebyggelsen blir skötselinsatsen tätortsanpassad. Bröderna Magnus och Peter Hultman har utfört avverkningen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Baroniet Adelswärd AB är sedan lång tid en stor markägare i Åtvidaberg, vars marker gränsar till bebyggelsen i samhället på flera ställen. Större delen av marken på den befintliga bebyggelsen har ägts av Baroniet Adelswärd som avyttrat mark till kommunen när behov för bostadsbyggande uppstått. Denna relation har fungerat bra och har sin grund i det brukssamhälle som en gång var betydelsefullt för ortens utveckling. Baroniet Adelswärd har som stor markägare förstått och agerat i sin skötsel på ett sådant sätt att de har beaktat samhällets krav och önskemål på en trivsam boendemiljö.

Detta synsätt finns också i det arbete som pågår i markerna mellan Templet och elljusspåret. Den marken var en gång i tiden helt öppen och utnyttjades troligtvis som betesmark. Allt eftersom tiden gått har området växt igen av buskar och allehanda lövträd, vilket nu måste åtgärdas. Närheten till Bysjön och Templet har naturligtvis sin del i att något behöver göras för att området skall bli vackrare.

Fortsättning publicerad 20131108


Kroppkakor står på menyn

Björsäter hembygdsförenings ordförande Bengt Björner, inbjudna kulturchefen Anna- Lena Grusell och byggmästaren Bertil Ahlström låter sig väl avnjuta årets kroppkakor och mellan tuggorna dryftas viktiga kulturfrågor

Åtvidabergs kommun har fått en ny turist- och kulturchef, efter att kommunen sedan årsskiftet återtagit ansvaret för turistverksamheten. Hon heter Anna-Lena Grusell och när hon talar framgår det tydligt att hon härstammar från Dalarna. Hon är inbjuden av Björsäters hembygdsförening för att informeras om allt arbete som hembygdsföreningen lagt ner för att Smedstorp ska bli vad det är idag samt för att få smaka på kroppkakor.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ordförande i Björsäters hembygdsförening, Bengt Björner, inviterar Länstidningen att komma till Smedstorp. Undertecknad är på plats i god tid tillsammans med kroppkakekockarna och ordförande Bengt Björner. Klockan passerar utsatt tid och Bengt börjar bli orolig att turist- och kulturchefen inte har dykt upp. Efter en vända i centrala Björsäter hittas hon och kan eskorteras den närmaste vägen till Smedstorp. Hon har sällskap av Peter Westlund, verksam på turistbyrån. Anna-Lena Grusell får en grundlig redogörelse av hur hembygdsföreningen förvärvade Smedstorp och den omfattande renoveringen som inleddes 2004 och pågick ända fram till 2013, då torpet invigs.

Åke Andersson redogör för det grannlaga arbetet med de timrade väggarna som innefattar byte av vissa delar. Han beskriver också hur taket är uppbyggt. Allt arbete har genomförts med mottot att använda material och metoder som användes när huset en gång byggdes. Med den målsättningen förstår man att arbetet gjorts med eftertanke och kvalitet och att resultatet har blivit mycket bra.

Fortsättning publicerad 20131101


Lövsäcken är räddaren i nöden

Lövsäcken, som Bror Hemmingsson konstruerat, är riggad för att fyllas med vackra höstlöv. I säckens öppning finns en enkel järnram som ger en rejäl öppning där det går att få in löven med en lagom stor kratta. I järnramens två nedre hörn finns en förlängning som man lätt trycker ner i marken och på så sätt står säcken kvar.

Mälingsbo ligger fem kilometer utanför Åtvidaberg centrum. Trots att det inte är särskilt långt från samhället så tycker man sig förflyttad långt bort. Här ligger en gård omgiven av öppna åkrar och fält och här andas allt lugn och stillhet. Gården ägs av Baroniet Adelswärd.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När man närmar sig ser man mangårdsbyggnaden på en kulle till höger och till vänster finns en ladugård vars tegeltak är nedplockat, vilket innebär att byggnaden kommer att rivas inom kort. Mitt emellan ladugården och mangårdsbyggnaden ligger en gammal gårdssmedja.
– Vi har bott här sedan den 15 april 1974, säger Bror Hemmingsson. I somras gick min kära hustru utan någon som helst förvarning plötsligt bort och det blir väldigt tomt efter 45 års äktenskap. Jag har bestämt att det får bli den sista vintern som jag bor kvar här, i vår flyttar jag in till en lägenhet i Åtvidaberg. Huset med sex till sju rum är för stort nu när jag är ensam och endast har min lurviga hankatt Hedvig som sällskap.

Bror berättar att han kom till Mälingsbo 1974 och blev anställd hos Baroniet Adelswärd AB. Första uppgiftern var att ansvara för hönseriet. När Baroniet 1982 avslutade hönsverksamheten fortsatte Bror som egenföretagare att producera ägg i lokaler som han hyrde av sin tidigare arbetsgivare.

Fortsättning publicerad 20131025


Åtvidrockabilly – nu på skiva

Åtvidsgänget Chris and the Goosbumps när de vid inspelningen var tre. Nu är de fyra vilket enligt bandet själva innebär ett ännu fylligare rockabillysound.

Nog var det lite roligare på 50-talet? Det tycker åtminstone rockabillybandet Chris & The Goosebumps från Åtvidaberg, som nu är aktuella med sitt debutalbum Happy sunday.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Rockabillymusiken har fått ett uppsving på senare år och ett av de band som hakat på trenden är Chris & The Goosebumps som är bördiga från Åtvidaberg. Gruppen bildades sommaren 2010 av Christoffer Oldenborg med planen att sprida amerikansk 50-talskultur till folket. Christoffer Oldenborg på sång och gitarr har satt sitt namn på gruppen och flankerades till en början av Erik Jacobsson på trummor och Anton Hambalek på kontrabas.

Nyligen har även en fjärde medlem, Andreas Hemmingsson på gitarr, tillkommit. Musikstilen är klassisk rockabilly och 50-talsrock och efter en rad spelningar både i länet och utanför gick gruppen ifjol in i Whitelight studio i Linköping för att fästa sin musik på skiva. Resultatet blev en sexlåtars skiva med musik som bär rockabillyns tydliga signum. Det har tagit sin tid att få ut skivan, och bandkonstellationen har ändrats sedan dess, men nu finns skivan i alla fall ute.

Fortsättning publicerad 20131018


Kolbullar och smide i Halsebo

Gläntan med smedjan i bakgrunden där solen värmde och samvaron frodades. I förgrunden kokas det trätjära.

Nyligen inbjöd Halsebo/ Kävelsbo hembygdsförening till den traditionella Smedjedagen. Vädret var det bästa tänkbara, en tidig höstdag med klarblå himmel. Solens värmande strålar hittade enkelt ner till gläntan bakom smedjan där de besökande trivdes och umgicks med varandra och tog del av det som bjöds.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Halsebo, cirka en mil öster om Åtvidaberg, är en liten by bestående av några gårdar och här finns lantbruk och skogsbruk. Här bor också ett antal pensionärer så byn är helt visst levande. Det som utmärker livet i Halsebo med omnejd är den sammanhållning som finns i byn och att man vill stärka gemenskapen bland de boende. Under många år arrangerades midsommarfirande i byn som lockade folk inte bara från orten, utan många kom både från Åtvidaberg och annorstädes till midsommardansen på logen mitt i byn.

Centerpartiet hade på den tiden ett starkt stöd i trakten och bidrog till det traditionella midsommarfirandet men tiderna förändras och när inte Centern vill medverka som tidigare så tog firandet helt sonika slut i början på 1980-talet. Detta förhållande accepterades inte av byborna som då bildade Halsebo/Kävelsbo hembygdsförening och det publika arrangemanget är just Smedjedagen som hålls årligen i slutet av september.

Fortsättning publicerad 20131011


Gamla bonader drog publik

Anita och maken Lennart Tildemyr från Gamleby hade kommit på besök för att visa ett urval av sina bonader. Här visar Anita Små, små ord av kärlek...

I byarna Mosshult och Broddebo med omnejd, 15 kilometer utanför Åtvidaberg, finns 35:ans byalag. Det är en förening som har som mål att verka för de boendes välbefinnande i största allmänhet. I kväll är det dags för stickkafé, en aktivitet som alldeles särskilt uppskattas av föreningens kvinnor.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I en lokal, intill den byggnad som en gång i tiden var skolan i Mosshult, samlas ett fyrtiotal glada kvinnor. Väl inkommen hälsar Anita Axelsson och Britt Carlsson välkommen. De ingår i den formella stab som ser till att arrangemanget fungerar till allas belåtenhet.
– Det är tredje året vi har vårt stickkafé och vi brukar klara av fem träffar under våren och lika många under hösten. Alla är välkomna, med eller utan handarbete, för det viktigaste med träffarna är den sociala gemenskapen, att man kommer ut och får prata med varandra, säger Anita.

Denna träff förgylls av att Anita och Lennart Tildemyr från Gamleby kommer med två resväskor fulla med väggbonader som de vill visa och berätta om. När alla kommit tar Valdy Karlsson, Kolsebo, till orda och hälsar varmt välkommen till dagens sammankomst och alldeles speciellt till det gästande paret från Gamleby.

Fortsättning publicerad 20131004


Från Dalarna till Åtvidaberg

Anna-Lena Grusell heter kommunens nya turist- och kulturchef. Hon kommer att arbeta med att utveckla besöksnäringen, turistbyrån och på sikt ett nytt kulturcentrum.

Anna-Lena Grusell heter kommunens nya turist- och kulturchef. Anna-Lena kommer från Dalarna och närmast från en tjänst som chef för besöksservice vid Falu gruva. Att utveckla besöksnäringen, turistbyrån och på sikt ett nytt kulturcentrum är frågor som Anna-Lena kommer jobba mycket med.

– Mitt första intryck av Åtvidaberg är att det finns så många härliga och trevliga människor. Jag har känt mig väldigt välkommen överallt, säger Anna-Lena Grusell. Jag ser fram emot att få jobba tillsammans med alla medarbetare och andra människor i kommunen.

Anna-Lena började sin tjänst i början av september. Hon kommer från Dalarna och har jobbat länge med besöksnäring och kulturfrågor i olika sammanhang, bland annat vid Falu gruva där hon var chef för besöksservice, det vill säga besök, butik, försäljning, konferens och kommunikation. Anna-Lena har också jobbat i Östergötland tidigare, på Vildmarkhotellet i Kolmården, med affärsutveckling, marknadsföring och försäljning och var med och skapade den afrikanska safaricampen.

Fortsättning publicerad 20130927


Många objekt till salu i Åtvid

Åtvidabergs just nu dyraste objekt, en nybyggt passivhus vid Yxningens strand

Det rör på sig på fastighetsmarknaden i Åtvidabergs kommun. Enligt fastighetssajten hemnet.se är det just nu 44 objekt till salu i kommunen, allt från bostadsrätter och mindre villor till lantgårdar
och ett exklusivt designhus. Länstidningen har tittat närmare på marknaden.

Text: ANDREAS NORLÉN
Bild: SVENSK FASTIGHETSFÖRMEDLING LINKÖPING

Det billigaste objekt som just nu finns till salu är en bostadsrättslägenhet på Källgatan. Begärt pris är 65 000 kronor, men budgivning pågår så det kan förstås bli mer. Också några sommarstugor kan räknas till de lägre prisklasserna. Den billigaste villan för närvarande ligger på Uknavägen 14 B i Falerum. Dess 160 kvadratmeter säljs för modesta 275 000 kronor, så vill man bo till en låg kostnad i natursköna Uknadalen, och samtidigt ha möjlighet att buss- och tågpendla till Linköping och Västervik, kan det finnas skäl att titta närmare på det här huset.

Även ett hus på Gamla brovägen i Falerum säljs till ett överkomligt pris: 106 kvadratmeter för 350 000 kronor. Även inne i Åtvidabergs samhälle kan man dock komma över villor till förmånliga priser. Det billigaste huset finns på Sågarevägen 3 i Långbrottsområdet och är en souterrängvilla som säljs för 475 000 kronor.

Fortsättning publicerad 20130920


Vallhundsdagar i Björsäter

Man är inte i mål förrän alla fåren har kommit in i fållan och grinden är stängd och här hjälps man åt.

Under en av sommarens sista helger, 31 augusti-1 september, hölls vallhundstävlingar i regi av Östergötlands vallhundsklubb på en perfekt tävlingsbana på Backvalsinge intill Svensjön i Björsäters socken. Markvärd och entusiastisk organisatör för tävlingarna var Anders Rask. Han och söner bedriver fårskötsel med egen besättning av ryafår på egen och arrenderad mark.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Tävlingarna var kvalificeringstävlingar för 2014 års svenska mästerskap. Anders Rask, som fick uppdraget att tillhandahålla en tävlingsarena, visste precis vilken som är den bästa platsen. På Backvalsinge, där Anders arrenderar betesmark till sina får, finns en passande vall inte långt från Svensjön. Vallen är stor och har en böljande topografi och där kan en krävande bana anläggas.

Från en uppsamlingsfålla fraktades fem får i en kärra efter´en bil till startplatsen på andra sidan fältet. Därifrån släpptes fåren till den tävlande och efter fullgjord vända återgick fåren till uppsamlingsfållan. På så sätt cirkulerade fåren hela dagen, först biltransport, sedan tävling och så tillbaka för vila i uppsamlingsfållan tills det var dags igen. På en kulle med bra överblick satt den enväldige domaren Nils Drakenberg och hans sekreterare och en bit därifrån fanns sekretariatet och tävlande som väntade på sin tur.

Fortsättning publicerad 20130913


Två alternativ i kyrkovalet

Centerpartiets kandidater till kyrkofullmäktige i Åtvids församling (från vänster): Sören Söderström, Christer Jonsson, Knut-Magnus Simonsson, Emmy Thuresson och Anna Thuresson. Ulf Axelsson och Astrid-Marie Jonsson kunde inte närvara vid fotograferingen.

Den 15 september äger årets kyrkoval rum. Alla medlemmar i Svenska kyrkan som fyllt 16 år
kan rösta i tre val: val till kyrkomötet på riksplanet, val till stiftsfullmäktige i Linköpings stift och val till kyrkofullmäktige i församlingen. Centerpartiet går den här gången fram med en egen valsedel i valet till kyrkofullmäktige i Åtvids församling, vilket gör att de röstande får två alternativ att välja bland.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Svenska kyrkan frikopplades från staten år 2000 och har sedan dess brottats med inte minst det kraftigt ökande antalet utträden ur kyrkan. Till skillnad från valen till riksdagen, landstinget och kommunfullmäktige, där varje parti har sin valsedel, så har de röstande i Åtvids församling inte haft så mycket att välja på. Alla kandidater har stått på en samlingslista. Inför höstens val till kyrkofullmäktige i Åtvids församling har dock Centerpartiet i Åtvidaberg samlat sju namn
på en egen valsedel, vilket gör att det blir två valsedlar att välja emellan, Centerns lista och en samlingslista för de andra partierna.

Länstidningen har träffat centerkandidaterna Anna Thuresson, Christer Jonsson, Sören Söderström, Emmy Thuresson och Knut-Magnus Simonsson. Därutöver kandiderar Ulf Axelsson och Astrid-Marie Jonsson.

Fortsättning publicerad 20130906


Golfare på Gotlandsturné

Olof Bjuström, organisatör och reseledare, och Mikael Njord, bägge ingående i bankommittén.

I Åtvidaberg finns utan tvekan en av Sveriges vackraste banor. Många boende i Åtvidaberg har insett vilken tillgång det är och går in för att lägga en betydande del av sin fritid på de gröna greenerna. Det kan dock vara intressant att besöka andra banor runt om i landet för att uppskatta sin egen hemmabana ännu mer.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nyligen kom en grupp på 28 glada golfande herrar tillbaka efter ett besök på Gotland och veckan efter beger sig lika många golfande damer till ön för att spela golf och umgås under tre dagar.
Någon behövs som tar sig an uppgiften att ordna alla praktiska saker för att resan ska fungera för 28 man innan man kommer iväg och även har ansvaret under besöket så att allt klaffar som det var tänkt.
Här heter mannen Olof Bjurström. Olof har militär bakgrund som inneburit att han bland annat varit regementschef vid A7 på Gotland.

Fortsättning publicerad 20130830


Trygghet för tre generationer

Ludvig Klason, sambon Jessica Pettersson och dottern Elise, två och en halv månad, på farstutrappan till sitt hem.

Föräldrarna Klas och Eva Andersson och barnen Hedvig och Ludvig med respektive och egna barn har strävat efter att hitta en gemensam lösning för det framtida boendet för alla tre generationerna. Det utrymme som fattades har skapats genom nybyggnation av ett hus med fantastisk utsikt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I centrum av Drängsbo by finns mangårdsbyggnaden som hört till gården. När Elis Andersson kom dit 1962 var byggnaden i dåligt skick, så det första han fick göra var en genomgripande renovering. Elis och Birgit Andersson fick två barn, en dotter och sonen Klas. Dottern flyttade hemifrån tidigt och är nu bosatt i Härnösand, men Klas stannade kvar i hembygden.

År 1979 tyckte Klas att det var dags för en egen bostad för sig och sin familj. Intill mangårdsbyggnaden fanns en byggnad som använts till lite av varje. Den kom att bli bostadshus åt Klas och Eva och deras barn.
– Det var ett hus som hade plockats ner på annat håll och flyttats hit, men innan vi kunde flytta in så renoverade jag och pappa det och därefter har jag själv byggt till huset tre gånger, berättar Klas.

Fortsättning publicerad 20130823


Fann sitt paradis på Österlen

Teamet på Kabusa Design Factory, äkta paret Djon Clausen och Johanna Lind Clausen.

När man färdas på vägen mellan Ystad och Simrishamn kan man inte undgå att se en stor byggnad med påskrift i stora bokstäver Kabusa Design Factory. Undertecknad visste att här finns en anknytning till Åtvidaberg och gjorde ett besök hos innehavarna Johanna Lind Clausen och hennes man Djon Clausen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kabusa Design Factory är en inredningsbutik och samtidigt en inspirationsbutik, som Johanna och Djon har haft i ungefär två och ett halvt år. Djon är en mycket etablerad inredningsdesigner och Johanna har gedigna kunskaper om hur man ska sköta sitt yttre och därmed finna ett välbefinnande i vardagen.
– Vi jobbar här som ett team, vi har samma smak och inställning när det handlar om inredning, berättar Johanna.

Byggnaden var en stärkelsefabrik från uppförandet 1899 till 1949. Byggnaden förföll därefter men en genomgripande restaurering gjordes när den sedan blev ett konstgalleri. Efter den perioden försämrades underhållet igen tills makarna Clausen förvärvade byggnaden. Efter förvärvet lade de ned ett stort arbete på byggnaden. Butiken finns i tre våningar.

Fortsättning publicerad 20130816


Säkerheten är det viktigaste

Skolgården på Centralskolan anpassas för barn mellan 6 och 10 år. NCC har fått uppdraget att utföra anläggningsarbetena och här mäter Stefan Didriksson, bilden till höger, så att allt kommer på rätt plats: gångbanor, parkeringsfickor, körbanor, lyktstolpar och en refug, i vilken träd planteras.

Efter flera års stridigheter om Långbrottsskolans framtid ska tre skolor i centrala Åtvidaberg bli två till kommande hösttermin. Det krävs en hel del åtgärder vid de bägge skolorna för att göra trafikmiljön säker för skolbarnen. Detta arbete pågår för att vara klart till skolstarten och Länstidningen begav sig ut för att se hur långt man kommit i det rofyllda och tysta samhället en vanlig sommardag.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Beslutet innebär att Långbrottsskolan försvinner och att det i Långbrottsområdet byggs en ny förskola. De baracker invid Långbrottsskolan som eleverna har gått i under det senaste året är på väg att fraktas bort. Vad som ska ske med Långbrottsskolan står skrivet i stjärnorna, men det återstår väl inget annat alternativ än att riva hela skolan. Kvarvarande skolor i centralorten, Centralskolan och Alléskolan, ska ta emot alla elever från förskolan till årskurs nio. Därutöver finns naturligtvis gymnasieskolan i Facetten.

I Centralskolan ska skolan omformas från en F-5- till en F-3-skola och därför ska utemiljön anpassas till målgruppen, alltså barn mellan sex och tio år. Alléskolan ska omformas från en sex till nio-skola till en fyra till nio-skola med två rektorsområden, ett för fyra till sex och särskolan samt ett för sju till nio. På Alléskolan kommer en helt ny skolgård att skapas för mellanstadieeleverna och den befintliga skolgården för årskurs sju till nio kommer att restaureras.

Fortsättning publicerad 20130809


Runda former av Sissi Stahli

Sissi Stahli i sin ateljé, omgiven av runda former i häftiga färger.

En rund och go badtant med cykel hälsar Åtvidabergs besökare välkomna vid ortens södra infart. Konstnären bakom det iögonfallande verket heter Sissi Stahli, och i hennes trädgård i Björsäter kan man se flera runda kvinnor.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Många besökare som färdats längs riksväg 35 har säkert undrat vad det är för tjock badtant de ser på det gamla brofundamentet vid Åtvidabergs södra infart. Den officiella invigningen skedde den 1 juli, men verket har under en längre period visats upp för allmän beskådan. Namnet är Trudy , hon är 3,5 meter hög och tillverkad i frigolit täckt med glasfiber.

– Det var många klagomål på brofundamentet, som många tyckte var en skamfläck för Åtvidaberg. Britt Svensson på Brukskultur föreslog att det skulle prydas av en tjock kvinna och det nappade jag på. Jag vill särskilt tacka Ulf Nilsson på Rodeco som ställde upp och hjälpte mig att förverkliga idén, säger Sissi Stahli som är konstnären bakom verket.
Sissi berättar att hennes första modell enbart var 35 centimeter hög. Den storleken tiofaldigades sedan när konstverket skapades och Sissi är glad över att Trudy blev så iögonfallande.

Fortsättning publicerad 20130802


Kungaparet besöker Åtvidaberg

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia kommer till Åtvidaberg den 3 september. En jubilerande kung i en jubilerande kommun

Kungaparet besöker Norrköpings, Åtvidabergs, Vadstenas och Linköpings kommuner den 3 september 2013. Landshövding Elisabeth Nilsson är värd för besöket.

Bild: ALEXIS DAFLOS/Kungliga Hovstaterna

Besöket i Östergötlands län sker med anledning av att kung Carl XVI Gustaf firar 40 år på tronen. Under jubileumsåret besöker kungaparet samtliga län i landet. Nu är det klart vilka kommuner som kungaparet stannar till i, under sin resa i länet. Att Åtvidaberg får besök är extra passande med tanke på att orten som bekant i år firar 600-årsjubileum – en jubilerande monark passar bra i en jubilerande kommun.

Länsstyrelsen arbetar vidare med att färdigställa programmet för besöket, på temat Bevara och förnya.
– Programmet kommer att ge en fin spegling av vad vårt rika län har att erbjuda för besökare och för östgötar, säger landshövding Elisabeth Nilsson, i ett pressmeddelande nyligen.
Kultur, historia och natur, näringsliv och social samvaro kommer att rymmas i det digra programmet.

Fortsättning publicerad 20130719


Inget är omöjligt i Falerum

Äkta paret Anneli och Tapio Rautjärvi tror på Falerum som turistattraktion och har öppnat Rosenhills Konst och interiör. Ann-Charlotte Liedberg-Worden kommer också att arbeta i företaget.

Det inte svårt att spendera en heldag i Falerum. Ett besök i Klädhuset går exempelvis att kombinera med ett besök på Nyfiket och nyöppnade Rosenhills konst och heminteriör som satsar på kvalitetsprodukter inom textil och kroppsvård.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Klädhuset i Falerum har i många år lockat besökare från både när och fjärran, och nu verkar hela bygden kraftsamla för att locka till sig ännu fler turister. På papperet kan det verka som ett omöjligt uppdrag, men lilla Falerum, avsides beläget i skogarna i kommunens utkant, håller steg för steg på att bli ett besöksmål.

Här finns många driftiga entreprenörer och senast i raden är paret Anneli och Tapio Rautjärvi som driver Rosenhills konst och heminteriör, strax intill Nyfiket och Klädhuset.
– Vi hoppas att kunna fånga upp några av de turister som rör sig mellan Kolmården och Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, säger Tapio och menar att Falerumsbygden har mycket att erbjuda.

Fortsättning publicerad 20130712


Picknick för en god sak

Med orangeriet som fond är det dags för den sjätte upplagan av KomiForm på Adelsnäs, ett evenemang som blivit en kär tradition för Åtvidabergarna. Artister blir bland andra Susanne Alfvengren och Dan Viktor. Packa picknickkorgen, njut av sommaren och gör en god gärning. Sol är beställt

Välgörenhetsgalan KomiForm har blivit en kär tradition för Åtvidabergarna tisdagen den 9 juli är det åter dags för besökarna att slå sig ner i Adelsnäsparkens grönska för att äta picknick och lyssna på sköna visor.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Sedan 2008 har tisdagen i vecka 28 varit ett heligt musikdatum för Åtvidabergarna. Då anordnas välgörenhetsgalan KomiForm i Adelsnäsparken med det vackra Orangeriet som fond. Årets upplaga är den sjätte i raden och i årets startfält hittar vi bland annat artister som Susanne Alfvengren och Dan Viktor. KomiForm anordnas till minne av den lokala entreprenören Fredrik Åkrans som för några år sedan hastigt gick bort vid en ung ålder.

Namnet på arrangemanget anspelar på att Fredrik Åkrans företag tillverkade formar till diverse bakverk. Han var också en stor filantrop och värnade om de utsatta i samhället, därför
går alla intäkter av Komi- Form till Fredrik Åkrans minnesfond, som ger hjälp till behövande
barn i Åtvidabergs kommun.

Fortsättning publicerad 20130705


Omdiskuterad röd bro invigd

I och med den nya omstigningspunkten, så har boende i främst Nygård och Garpan ett nytt alternativ. Här finns dock inga bilparkeringsplatser. Resande med cykel är prioriterade.

Efter mer än ett halvårs arbete invigdes den spektakulära röda bron, över infarten till Åtvidaberg på länsväg 35 från Linköping. Bron och anslutande markarbeten har varit ett samtalsämne under byggtiden. Man har dels ifrågasatt kostnaden för hela projektet och dels de backar och trappor som ingår i anläggningen och kan vara besvärliga för rörelsehindrade och äldre.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidabergs kommun är inte stor nog för att kunna bereda arbete till alla innevånare utan ett stort antal människor arbetar i Linköping. De som pendlar till Linköping kan alternativt antingen åka bil till jobbet, med buss eller åka med tåg. För miljöns skull ser man helst att så många som möjligt reser kollektivt.

Ambitionen har naturligtvis varit att göra det så smidigt som möjligt för arbetspendlarna i kombination med den kommunala trafikplaneringen i tätorten. Det har inneburit en förflyttning för busstrafiken från Stenhusgatan till ett trafikflöde från Resecentrum och väg 35 ut ur samhället. De samverkande myndigheterna fann att det var lämpligt att bygga en omstigningspunkt där nu bron finns.

Fortsättning publicerad 20130628



Preem-macken får nytt liv

Tre företag har flyttat in i den nedlagda Preem-macken. Personerna på bilden är från vänster Mikael Lindh, Thomas Johansson och Ronny Johansson.

Efter tre år med tomma lokaler sjuder den gamla Preemmacken nu återigen av liv. En butik, en hyrbilsfirma och ett byggföretag har flyttat in i lokalerna.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Förhoppningen är att åter få lite liv och rörelse i en del av Åtvidaberg som de senaste åren hamnat lite i skymundan.
– Vi vill väcka upp det här hörnet i lagom skala, säger Ronny Johansson på JM byggtjänst som var den som var initiativtagare till projektet.

Företaget har tidigare hållit till på industriområdet Fågelsången och tanken var från
början att hitta mer funktionella lokaler.
– Vi behövde ha en förrådslokal och någonstans för grabbarna att äta. Nu har vi fått bra lokaler mitt inne i samhället som är anpassade för verksamheten med lager, förråd och en produktionslokal inomhus. Det känns helrätt och det är roligt att kunna väcka till liv något som man tyckte var bra förut.

Fortsättning publicerad 20130621


Miniatyrer bjöd på stor show

Miniatyrhästar är varken ponnys eller dvärghästar, utan vanliga hästar som avlats fram med mindre proportioner. De har fötts upp sedan 1500-talet, först som husdjur för europeiska kungligheter, men på senare tid har de även blivit populära bland vanliga hästuppfödare

För en tid sedan hölls det tävlingar för miniatyrhästar på Kanonvallen nere vid Bysjön. Små hästar med en mankhöjd under en meter roade publiken med agility och körning av små vagnar.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Miniatyrhästar har samma proportioner som vanliga hästar men är betydligt mindre. De är inte ponnys eller dvärghästar, utan fullvuxna hästar som avlats fram med ambitionen att skapa så små hästar som möjligt. Miniatyrhästar har fötts upp sedan 1500-talet, först som husdjur för europeiska kungligheter, men på senare tid har de även blivit en angelägenhet för vanliga hästuppfödare.

Den moderna amerikanska miniatyrhästen är ett resultat av avel med små Shetlandsponnyer som importerades till USA under 1880-talet. Hästarna är för små för att användas till ridning och används därför mest i utställningar och shower, men ibland kan de även dra små lättlastade vagnar.

Fortsättning publicerad 20130614


Nedgrottning i arkitekturen

Johnny Nilsson, Allan Pettersson, Peter Johansson och Denis Dysholm ligger bakom häftet.

En mängd välrenommerade arkitekter har ritat hus i Åtvidaberg under årens lopp. Nu kommer ett häfte där man kan följa bebyggelsens utveckling på orten från år 1700 och framåt.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Under tio års tid har fyra herrar grottat ned sig i historien om Åtvidabergs praktfullaste hus och de arkitekter som ligger bakom. Först som Arkitektgruppen inom Teknikhistoriska sällskapet, och sedan en tid tillbaka som en del av Brukskultur. De har grävt i arkiven och presenterar nu resultatet i en skrift som kommer att säljas i Åtvidabergs bokhandel. Det fullständiga namnet är ”Byggnader och deras arkitekter – Med beskrivning av Åtvidabergs tätorts utveckling fram till 1940”. Kommunen har redan beställt tio exemplar och Åtvidabergs sparbank har beställt hela hundra stycken.

I häftet kan man läsa om Åtvidabergs utveckling från ungefär 1700 till 1940 och få sig en bild av hur orten har vuxit fram. På daterade kartor kan man se vilka hus som ritats när och av vem, och hur stadens bebyggelse förändrats.

Fortsättning publicerad 20130607


Arenastaden imponerade

Vi har det bra, vi här bak i bussen... Nej, det sjöngs ingen gammal slagdänga när veteranerna i Åtvidaberg for på fotbollsresa till Arenastaden Växjö. Men glädjen var stor på återresan då Åtvidabergarna vunnit över ärkerivalerna Öster med 1-0.

Veteranerna från Åtvidaberg är en samling grånade gentlemän som gillar fotboll och speciellt när ÅFF lirar på Kopparvallen. Mellan matcherna träffas de några gånger och lyssnar till någon intressant gäst och en gång vår och höst görs en utflykt med buss. Denna vår gick färden till Åby/Tjureda och Växjö med grande finale på Myresjöhus Arena där Östers IF tog emot ärkerivalen Åtvidabergs FF.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I begynnelsen var de flesta medlemmarna personer som utövat någon idrott, men på senare år har medlemsstocken blandats upp med personer som bara har ett allmänt idrottsintresse och tycker om att umgås då och då. Styrelsen med ordförande Berndt Alfredsson är duktig på att hitta lämpliga resmål och har dessutom kontakter på olika håll. När resorna går i sydlig riktning heter kontakten Jan Anders Bergquist från Österbymo.

Bengt ”Jesper” Johansson rattar bussen med van hand och vi når så småningom Tjureda och hittar Åby/Tjureda IF:s klubblokal. Där sitter Owe Svensson, ordförande i föreningen sedan 48 år samt Lars-Erik ”Kek” Bergstrand och dennes hustru och väntar. Owe Svensson berättade den fantastiska sagan om ÅTIF.

Fortsättning publicerad 20130531


En konstnär rotad i Björsäter

Gisela Eliassen (till vänster) i väntan med grannen och förtrogne vännen, Liv Elton, på att Baron Johan Adelswärd skall hålla sitt invigningsanförande

Gisela Eliassen, född i Tyskland men inflyttad till Sverige 1958, bor och lever med sin man Ole på Hagvägen i Björsäter. I Björsäter har paret bott sedan 1968 då man byggde sitt hus som ligger med en hänförande vacker utsikt över sjön Teden.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gisela och Oles hus passar verkligen en konstnär, dels med högt läge, och utsikt över Teden, dels insprängt bland bastanta tallar. Dessa förutsättningar och en medveten känsla för hur de en gång ville utforma villans interiör i två etage ger en intressant atmosfär. På alla väggar kan man se konst, naturligtvis hennes egen men också annan konst, överallt längs väggarna står dukar uppställda. Hon är mitt uppe i förberedelserna inför sin vernissage på Adelsnäs orangeri.
–Det är inte lätt att bestämma vilka verk jag ska visa på utställningen, förklarar Gisela när vi kryssar fram mellan dukarna till hennes ateljé.

Gisela började sitt konstnärliga skapande med akvareller men kom så småningom att välja att arbeta med tyger i sina tavlor.

Fortsättning publicerad 20130524


Golfklubbens unga satsar

Ingen kris i Åtvidaberg golfklubb. Klubben har en mängd lovande ungdomar och över 70 procent av budgeten går till juniorverksamheten. Thea Levin går första året på golfgymnasiet och är med i serielaget som ifjol gick upp i högsta serien, division 1. Här tillsammans med klubbens ordförande Peter Björling och Patrik Levin (i blått).

Med nya tees, en mängd lovande ungdomar och en ny stortävling på gång ser det ut att kunna bli en trevlig sommar för Åtvidabergs golfklubb.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Det har talats mycket om kris inom golfen på senare år, men hos Åtvidabergs golfklubb ser man trots allt ljust på framtiden, mycket tack vare ungdomen. Klubben har idag 800 spelande medlemmar, varav ett hundratal är under 21 år.
– Vi har ett samarbete med golfgymnasiet, och vi har även prova-på-verksamhet för grundskolan. Och vårt sommarläger är väldigt populärt. Över 70 procent av klubbens budget går till juniorverksamhet. Vi kämpar för att sänka medelåldern i klubben och satsar mycket på att anpassa allt för våra yngre spelare, från organisation och utbildning till hur man jobbar med yngre. Det finns mycket utrustning att låna om man vill prova på, säger Peter Björling som är ordförande i Åtvidabergs Golfklubb.

En av de spelare som klubben hoppas mycket på är 17- åriga Thea Levin. Hon går första året på golfgymnasiet och är med i serielaget som i fjol tog steget upp i näst högsta serien Division 1.

Fortsättning publicerad 20130517


Jubileumsyra av bästa sort

Åtvidabergs Drill och Åtvidabergs Musikkår har startat sin marsch med musik till samlingsplatsen på Edberga idrottsarena

Den 5 maj 1413 utfärdade Erik av Pommern ett privilegiebrev till bergsmännen i Åtvid som innehöll samma privilegier som bergsmännen vid Stora kopparberget i Dalarna fått och som gav tillåtelse att bedriva kopparframställning och för det ändamålet rätten att nyttja vattenkraft, transportmöjligheter över annans mark och inte minst rätt till skogsråvara. Detta privilegiebrev, som haft så stor betydelse för Åtvidaberg, skulle naturligtvis firas ordentligt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Grundförutsättningen för firandet var det Jubileumsprogram som programkommittén planerat för den 4 maj. I det här sammanhanget måste man också uppskatta allt det ideella arbete som
medlemmar i olika föreningar och organisationer lagt ner för att allt skulle fungera inför och under den stora jubileumsdagen i lördags. Firandet pågår under hela Jubileumsåret 2013, men den 4 maj var ändå den dagen som firandet nådde sin höjdpunkt då det bjöds på ett mycket varierat program som berörde olika delar av samhället.

En viktig förutsättning för ett lyckat firande var att vädret var bra, och tänk, vädret blev alldeles perfekt med sol hela dagen och lagom temperatur. Någon skulle också inviga Åtvidabergs 600-årsjubileum och det blev en uppgift för landshövding Elisabeth Nilsson som gjorde detta med bravur.

Fortsättning publicerad 20130510


Emil redo för säkert höjdarjobb

Emil Rocklöv, 20, från Åtvidaberg trivs med yrkeshögskoleutbildningen till anläggningsmontör. När han är färdig ser jobbchanserna mycket goda ut. Alla som gått utbildningen på Åsbro har hittills fått jobb

Ett jobb som gör skillnad för samhället. Ett bristjobb. Emil Rocklöv från Åtvidaberg har valt en ovanlig utbildning för det spännande jobbet som linjemontör.

Text och bild: MARIANNE LINDEBORG

Runt kraftledningsstolpar, fordon och ställverk rör sig elevgruppen på Åsbro kursgård i södra Närke hemtamt. De är halvvägs i sin yrkeshögskoleutbildning till anläggningsmontör för storkraftnät, linjemontör som de själva säger. Om ett halvår är de redo för jobb åt elnätsföretagen som driver Sveriges stora kraftnät. Höjdrädsla finns inte hos eleverna. De lär sig bland annat klättra upp på 48 meter höga kraftledningsstolpar och reparera fel på kraftledningarna, med bara livlina som skydd.
– Kul! Jag trivs med allt det praktiska. Det här passar mig, säger 20-årige Emil Rocklöv som tidigare läst till elektriker på Bildningscentrum Facetten i Åtvidaberg.
Praktik dominerar utbildningen som Åsbro kursgård är ensam om att erbjuda.

Fortsättning publicerad 20130503


Tidens tand gnager på kyrkan

Pensionären, tidigare högstadieläraren och kyrkointresserade Gunnar Jonsson har tagit del av arkitekten Pål Duners skapelse, men är inte helt positiv till projektet, främst av ekonomiska skäl

I Åtvidabergs centralort finns två kyrkobyggnader och det är en för mycket. För den verksamhet som församlingen bedriver räcker en och det är ekonomiskt tungt att hålla två byggnader i acceptabelt skick. En process har startats för att lösa problemet och hur långt den har kommit var temat för ett möte i församlingshemmet nyligen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I Åtvidaberg finns Åtvids stora kyrka och Åtvids gamla kyrka. Kyrkorna ligger centralt i samhället, stora kyrkan på en högt belägen plats och gamla kyrkan cirka 200 meter därifrån, omgiven av en kyrkogård. Gamla kyrkan är en av Östergötlands största medeltida landskyrkor. Den uppfördes i slutet av 1400-talet i senromansk stil. I slutet av 1800-talet upplevde Åtvidaberg en era med växande befolkning, vilket var kopplat till kopparhantering, gruvbrytning och vidarebearbetning av malmen. Kyrksamheten var generellt större på den tiden och församlingen lät uppföra en ny stor kyrka, Åtvids stora kyrka, som invigdes 1885. Man beslutade att gamla kyrkan skulle rivas, men den blev trots allt inte jämnad med marken. Ett reviderat beslut togs som innebar att kor och väggar fick stå kvar som ruin och minnesmärke.

Fortsättning publicerad 20130426


Orealistiskt ta emot fler

Sverre engagerade sig i Moderaterna 2002 och som förtroendevald 2003, först som ordförande i en nämnd och sedan 2006 som kommunalråd i Åtvidaberg.

Kommunalrådet Sverre Moum (M) i Åtvidaberg har gjort sig känd som en frispråkig person. Här diskuterar han kommunens flyktingmottagande och integerationsarbete.

Text och foto: BJÖRN BERGDAHL

Sverre Moum anser att statens och regeringens hantering av migration och integration allt mer skiljer sig från den verklighet som kommunpolitiker har att hantera. Det är en avgrund mellan integrationsminister Erik Ullenhags vackra ord och den verklighet kommunerna har.
– Han står och berättar för oss om medmänsklighet i tv, men förstår han vilka problem vi har, undrar Sverre retoriskt.
– Det är inte möjligt att begära att vi ska ta emot ännu fler flyktingar som Migrationsverket gör, vi har inte fler lediga bostäder och vi har inte längre någon kommunal allmännytta, säger Sverre Moum när vi ses över en lunch.

Fortsättning publicerad 20130419


Unika clinics med Steven Biller

Westernridning är en ridteknik där häst och människa samverkar avslappnat

På gården Kungsvikstorp utanför Åtvidaberg driver Pernilla och Anders Berndtsson CB:s Training, som tar fram hästar i absolut toppklass. De arrangerar även clinics och fick nyligen besök av amerikanen Steven Biller, som är ett världsnamn inom western.

Text: TOBIAS PETTERSSON
Bild: ANDERS BERNDTSSON

Kungsvikstorp är sedan ett antal år Sveriges största uppfödare av paint och deras avkommor placerar sig väl både på tävling och på världsrankingen. Det handlar både om träningshästar och hästar från egen avel av paint och quarter. Det de har gemensamt är att de är friska och starka och har ett psyke som gör att de kan prestera bra på tävlingsbanorna. Man arrangerar även träningstillfällen och clinics för såväl nybörjare som mer avancerade ryttare inom westerngrenarna Halter, Pleasure, Western Horsemanship, Western Riding och Trail. På CB:s Training är Pernilla den som är ansvarig för hästar och träning, medan Anders sköter stallar, ridbanor och andra byggnationer, och inte minst all administration runt företagandet.

Fortsättning publicerad 20130412


Dubblamedaljer till Sarah

Åtvidstjejen tog både guld och brons i Ungdoms-SM

Under ungdoms-SM (USM) i skidorientering vann Sarah Persson från Åtvidaberg först ett guld i utklassningsstil och sedan ytterligare ett brons av bara farten.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Det blev en lyckad SMhelg i Örnsköldsvik för Åtvidabergsstjejen Sarah Persson. Lördagen inleddes med guld i långdistans i klassen D15. Då utklassade Sarah konkurrenterna och vann med en segermarginal på sju minuter. Hon fick till och med en bättre kilometertid än juniorerna i D17-18. På söndagen följde Sarah Persson upp framgången med ytterligare en medalj. Det blev ett par bommar men Sarah gjorde ändå ett bra lopp som räckte till ett brons, 20 sekunder efter segrarinnan på den två kilometer långa sprintdistansen.
– Guldet var jätteroligt, men bronset var jag inte särskilt nöjd med, säger Sarah som tävlar för skidsektionen i Åtvidabergs IF och även är bra i vanlig skidåkning där hon befinner sig snäppet under de allra bästa i sin åldersgrupp.

Fortsättning publicerad 20130405


18 tomter bebyggs i Yxnerum

Ett av två timrade hus som uppförs och som ska vara klara i maj månad. De bägge husen ligger vackert placerade i naturen med utsikt över Yxningen.

I den nordöstra delen av Åtvidabergs kommun finns Yxnerums socken med sin kyrka och sin konferensanläggning. Företaget som äger och driver Yxnerum Hotel & Conference, Fredriksnäs säteri AB, planerar att på egen mark, bredvid konferensanläggningen anlägga ett område med 18 bostadstomter. Intresset, inte minst från Ryssland, lär vara stort.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Detaljplanläggning av området inleddes den 2 maj 2011 och beslut om antagande av detaljplanen för del av Borkhult 2:2 ska ske på kommunfullmäktiges sammanträde den 27 mars i år. Under planeringstiden har också gjorts en naturinventering och en arkeologisk utredning. När allt är klart kommer tomterna att säljas och det finns uppenbarligen intresse från ryska investerare och spekulanter. Redan nu är två hus under uppförande intill varandra i
anslutning till en liten skogsbeklädd höjd på södra sidan om viken som når in till Yxnerum. Husen, som har två våningar, uppförs helt i trä vilket betyder främst furu. Dessa hus ska vara färdiga i maj. Denna hustyp kommer sannolikt att väljas även på området vid konferensanläggningen i Yxnerum om allt slår väl ut med de först uppförda husen.

Fortsättning publicerad 20130328


Stjärnglans på jubileet

Charlotte Perrelli är på väg till Åtvidabergs stora 600-årsfirande den 4 maj. Jessica Andersson kommer också, liksom Magnus Carlsson. Det blir storslagen show.

I år firar Åtvidaberg som bekant 600-årsjubileum. Den 4 maj kommer Charlotte Perelli, Magnus Carlsson och Jessica Andersson och bjuder på en storslagen jubileumsshow på Stora torget. Det blir kulmen på en hel dags firande – men både före och efter händer det mycket, mycket mer.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det som firas är konkret att unionskungen Erik av Pommern den 5 maj 1413 utfärdade ett privilegiebrev till bergsmännen för kopparframställning. Det är så Åtvidabergsområdet på allvar skriver in sig i den svenska historien och förutsättningar för ett samhälle skapas. Jubileumsåret innebär att mycket kommer att hända i Åtvidaberg. Aktiviteter och evenemang, lokala och regionala satsningar, spännande möten, tävlingar och nysatsningar kommer att synas och höras och förhoppningsvis göra långsiktiga avtryck i hela Åtvidabergs kommun. All information samlas i evenemangskalendern som finns på nätet, www.jubileum600.se. Under nyårshelgen invigdes jubileumsåret med isevent och nyårsfirande vid Gamla torget.

Fortsättning publicerad 20130322


Surt, sa jägarna om jaktlyckan

Delar av styrkan låter sig väl smaka av Bullens goda varmkorv med tillbehör.

Första lördagen i mars hade Hannäs älgskötselområde inbjudit intresserade jägare inom det egna området till en större rävjakt med hund. Syftet var främst att ge alla möjlighet att delta i en spännande jakt, men dessutom fanns tanken att sammandragningen skulle stärka gemenskapen mellan jaktlagen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Tills alldeles nyligen fanns två älgskötselområden i Hannäs socken i Åtvidabergs kommun, Hannäs västra och östra älgskötselområden. Nu har områdena lagts samman, vilket ligger i linje med tankarna bakom de nyinrättade älgförvaltningsområdena. Hannäs älgskötselområde omfattar en areal på cirka 17 000 hektar. Samlingsplatsen för lördagens rävjakt var utsatt till gårdstunet vid fastigheten Bredal. Klockan 06.30 rullade bilarna in framför gårdens maskinhall. Utanför brann en välkomnande vedbrasa, men flertalet valde ändå värmen inne i maskinhallen. Efter en stund var hallen i det närmaste fullpackad med förväntansfulla jägare i varierande åldrar. Ljudnivån var hög och alla verkade trivas. Förmiddagens jakt skulle bedrivas på markerna tillhörande fastigheter inom Solvestads och Bredals jordregisterområden.

Fortsättning publicerad 20130315


Vi ses på pubkväll i Grebo

Greboborna gillar att gå på pub, lyssna på musik och umgås. Hembygdsgården har anordnat pubkvällar i många år

En gång i månaden anordnas pubaftnar i Grebo Klockaregård. Det är omtyckta tillställningar då besökarna kan umgås och lyssna på lokala musikförmågor.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

I lilla Grebo finns inte en, utan faktiskt hela två pubar som erbjuder öl och underhållning. Förutom den mer kända Dentusgrottan kan man även roa sig i Klockaregården. Bakom arrangemangen står Grebo hembygdsförening som i många års tid har anordnat de populära pubkvällarna sista onsdagen i månaden från tidig höst till sen vår. Under sommaren flyttar man utomhus och byter konceptet mot sommarcafé. Vid nästan varje tillfälle uppträder olika lokala musikförmågor, och sådana finns det gott om i Grebo där exempelvis musikfestivalen Sköna Gröna Grebo har anordnats under många år. Stilarna kan skifta från visa och country till blues och även lite rockigare toner, men eftersom Klockargården är en liten lokal och folk även vill kunna prata med varandra brukar uppträdandena ofta framföras i akustiska och nedtonade tappningar.

Fortsättning publicerad 20130308


Kratz renoverade Lööfsgården

Lööfsgården i vinterskrud en februaridag 2013. Glasverandan har bevarats från det gamla huset

I hjärtat av Hannäs socken i Åtvidabergs kommun ligger Rumma. Tidigare användes benämningen Övre och Nedre Rumma eftersom byn är utsträckt med två små centra men idag säger man rätt och slätt Rumma. Trots att Rumma är en liten by är det här som det har byggts och renoverats mest i hela kommunen den senaste femårsperioden. Länstidningen hälsar på i Lööfsgården hos Camilla och Fredrik Kratz för att få veta mer om hur de renoverade sitt hus.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När Länstidningen kommer till Lööfsgården en snöig vinterdag står dörren till den bevarade glasverandan välkomnande på glänt så det är bara att kliva in och knacka på dörren till bostaden. I köket är Camilla och Fredrik i full färd med att laga till kaffe med benägen hjälp av Camillas mamma, Beryl Johnsson. Familjen Kratz består av pappa Fredrik och mamma Camilla samt barnen Jonna som går i klass 8 på Alléskolan, Linda som går i klass 6 på samma skola, och Moa som går i klass 5 på Långbrottsskolan. Fredrik arbetar på Shell i Åtvidaberg och Camilla kör taxi. Fredrik är född och uppvuxen i Åtvidaberg medan Camilla är uppvuxen på föräldragården i Rumma. Lööfgården har påtagligt bytt skepnad sedan 2007 och den förvandlingen har krävt åtskilliga timmar av hårt arbete, men så har också resultatet blivit som Camilla och Fredrik tänkte sig.

Fortsättning publicerad 20130301


Aktiviteter på tredje våningen

Anita Liljegren stickar oförtrutet på den rekordlånga halsduk som ska pryda taket i lokalen och bli så lång att den slår det svenska rekordet på över 7 000 meter.

På tredje våningen i Åssa-gården har Åtvidabergs aktivitetshus sina lokaler. Ett andra hem för många, så omtyckt att det kunde få namnet Åtvids Valparaiso tycker ”Lunkan”, själv trogen besökare.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

All-center heter den ideella förening som står bakom den verksamhet som bedrivs i aktivitetshuset, i det tidigare kontorshus som hörde till företaget Åssa. Föreningen startades 1995 och hade länge sin hemvist i källarlokalerna i bibliotekshuset vid Stora torget. Sedan något år tillbaka har man fått flytta in i nuvarande lokaler i Åssa-gården. Bytet av lokalerna från ett källarplan till ett plan ovan mark med fönster som släpper in dagsljuset uppfattas positivt även om den tidigare placeringen var mer centralt belägen. Kommunen presenterade tidigare ett förslag om att göra Åssa-området och näraliggande Gamla torget till ett kulturcentrum men dessa planer har skjutits på framtiden av främst ekonomiska skäl med bygget av ett nytt äldreboende och kostnader för den nyss beslutade nya skolorganisationen. Länstidningen valde att göra ett besök i aktivitetshuset för att ta reda på vad man har för verksamhet.

Fortsättning publicerad 20130222



Spännande jakt på förfäder

Jonny och Carin Lönn ser ut att ha hittat något intressant med hjälp av landsarkivets datorer.

Många personer i Åtvidaberg hade uppenbarligen haft en önskan att gräva efter sina rötter. När en annons dök upp blev snabbt fyra studiecirklar fyllda med förväntansfulla adepter. Bland dessa även undertecknad.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Studiecirkeln arrangeras av Studieförbundet Vuxenskolan och cirkelledaren som skulle hjälpa oss att hitta våra anförvanter blev Gerd Johansson. Hon har själv sina rötter i Gärdserums socken i Åtvidabergs kommun men är nu bosatt på Vikbolandet. Släktforskning har i alla tider intresserat många. Innan det fanns datorer så fick man uppsöka källorna bokstavligen. Det kunde gälla olika lokala arkiv som pastorsexpeditioner, men framför allt landsarkiven där alla gamla handlingar som kyrkböcker av skilda sorter hamnar och förvaras åt eftervärlden. Idag behöver man i princip inte besöka ett landsarkiv utom i vissa specialfrågor, man klarar sig utomordentligt väl med sin egen dator och genom att köpa program där man har tillgång till i stort sett alla kyrkböcker för hela landet. Det utesluter förstås inte att det kan vara intressant och lärorikt att besöka ett landsarkiv, vilket vi i cirkeln fick möjlighet att göra en hel dag.

Fortsättning publicerad 20130215


”Vi vill ha vår skola kvar”

Minst ett par hundra personer fyllde gatan mellan de bägge kommunalhusen

I gnistrande vinterkyla anträddes vandringen från skolgården vid Långbrottsskolan till maktens boning, kommunalhuset i Åtvidaberg. Minst 200 personer hade samlats till ett demonstrationståg som gjorde halt mellan kommunalhusen, där deltagarna skanderade högt och kraftfullt att man vill ha en skola kvar i Långbrott. Ingen ansvarig politiker mötte dock upp och en vecka senare beslutade kommunfullmäktige att det ska finnas två, inte tre, grundskolor i centralorten.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Som Länstidningen tidigare berättat om blev inomhusmiljön på Långbrottsskolan i Åtvidaberg för farlig för barnen till följd av bland annat misstag i samband med renoveringsarbeten. Undervisningen flyttades därför från lokalerna och det blev början till en strid mellan den styrande majoriteten, som inte längre vill ha någon grundskola i Långbrott, och de som anser att en ny skola ska byggas på samma plats som den gamla. Efter en utdragen beredningsprocess lade den styrande majoriteten, Socialdemokraterna och Moderaterna, fram ett förslag som inte inkluderar en ny skola i Långbrott. Istället är tanken att grundskoleeleverna som tidigare gått på Långbrottsskolan ska placeras på Alléskolan och Centralskolan i Åtvidaberg, medan sjätteklassare från landsbygden ska tillbaka till skolorna i Grebo och Björsäter, efter att under en tid haft sin undervisning i centralorten.

Fortsättning publicerad 20130208


Spårväxlar och smörjsystem

På Åssa-museet i Åtvidaberg finns mycket av äldre datum att beskåda. Bland annat en motorcykelavdelning och ett skolmuseum.

I Åtvidaberg håller man sin stolta industrihistoria levande. På Åssamuseet står maskinerna kvar som om arbetarna bara gått på lunch och i utställningshallarna visas bilar, tändkulemotorer, signalmaterial, spårväxlar, smörjsystem och andra föremål som har anknytning till ortens industri.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Det är svårt att skilja på dåtid och nutid när man besöker Åssa-museet i Åtvidaberg. På ytan ser det ut som ett typiskt museum med gamla saker, men det pågår fortfarande aktivitet i lokalerna och maskinerna som visas upp fungerar och körs fortfarande. Åssa industri- och bilmuseum bildades 1987 för att rädda en epok av svensk industrihistoria. Detta skedde när produktionen på Åssa upphörde 1987 och verksamheten flyttades från platsen. Initiativet till bildandet av museet togs av Åtvids hembygdsförening och före detta arbetare på Åssa. Museet består av en verkstad, fordonshallar och skolmuseet. I verkstaden finns en autentisk maskinpark där man fortfarande kör de gamla maskinerna. I utställningshallarna visas industriprodukter som har anknytning till företagen i Åtvidaberg.

Fortsättning publicerad 20130201


Jubileum med framåtanda

Projektledaren Johanna Johnson är spindeln i nätet i planeringsarbetet inför 600-årsjubileet och ska också se till att det man beslutat blir förverkligat

Åtvidaberg fyller 600 år i år. Förra veckan gav Länstidningen en tillbakablick på 550-årsfirandet 1963, men vad kommer att ske under 2013? Vi har träffat projektledaren Johanna Johnson.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Jubileumsåret 2013 invigdes med ett isevent på nyårsafton vid Gamla torget. Erik av Pommern anlände med fackeltåg och talade till medborgarna samt lämnade över privilegiebrevet från 1413 till framtiden och kommunfullmäktiges ordförande Hans Andersson, som sedan höll nyårstal och invigde jubileumsåret. Kulturskolans elever sjöng, klassisk musik spelades av brassensemblen Bleckverket, Åtvidabergs drillflickor visade upp sina talanger och nyårsfirandet avslutades med en upplevelserik eld- och dansshow med gruppen Pyromaniart. Det bjöds även på glögg och de fina isskulpturerna som gjorts tidigare i veckan stod uppställda vid scenen så att alla kunde beskåda dem.

Fortsättning publicerad 20130125


Åtvidaberg 600 år 2012

En härold till häst förkunnade att Åtvidaberg firade 550-årsjubileum år 1963. Mer material om firandet finns att se på Bruksmuseet i Åtvidaberg.

Åtvidaberg firar sin födelsedag bara vart femtionde år och i år är det dags igen. Senast det firades var 1963 och då var förutsättningarna annorlunda. Då fanns ett blomstrande världsföretag, Facit, som bekostade merparten av begivenheterna. Idag får kommunen, innevånarna, stå för fiolerna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

År 2013 firar Åtvidaberg 600-årsjubileum. Det som ska firas är att unionskungen Erik av Pommern den 5 maj 1413 utfärdade ett privilegiebrev till bergsmännen för kopparframställning. Det är så Åtvidabergsområdet på allvar skriver in sig i den svenska historien och förutsättningar för ett samhälle skapas. Den här artikeln handlar dock om firandet för femtio år sedan. Jubileumsåret 1963 hade man valt att koncentrera firandet till en dag, lördagen den 14 september. En hel stab av personer hade arbetat med planeringen av arrangemanget under lång tid. Merparten av personerna var knutna till Facitkoncernen vilket innebar att företaget stod för en dominerande del av kostnaderna. Programtablån för högtidsdagen var inriktad på att åtvidabergarna verkligen skulle få uppleva någonting utöver det vanliga.

Fortsättning publicerad 20130118


Åtvidhumor roar i riksradion

Grabbarna i Pellen Productions, Emil Blomberg, Joakim Sjöholm och Philip Kullgren, debuterar snart i P3 med sin Åtvidabergshumor på bred östgötska. I framtiden hoppas de få producera en egen humorserie för SVT.

Bonnig Åtvidabergshumor på bred östgötska kommer snart att roa landets radiolyssnare. Efter succén i East FM har nu de tre killarna i Pellen Productions kontrakterats av P3 för att sprida sin humor.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Med start i slutet av januari kommer de tre Åtvidabergs - killarna Joakim Sjöholm, Philip Kullgren och Emil Blomberg att under tre söndagar medverka i radioprogrammet ”Humorhimlen Lab” i P3. Tillsammans driver de Pellen Productions som under några år sakta men säkert gjort sig ett namn inom humor-Sverige.
– Allt började 2009 när Jocke och jag fick för oss att vi skulle spela in en parodi på ”Miami Ink”, säger Philip och berättar att de spelade in fyra avsnitt av en serie som fick namnet ”Åtvidaberg Ink”.
– Vi fick snabbt 100 000 klick på Youtube och det kom fan-meddelanden från Norrland och Skåne.

Fortsättning publicerad 20130111



Satsar på egen vedproduktion

Delar av lagret efter vårens tillredning, dels i storsäck på 1,5 kubikmeter och dels i nätsäck på 1,0 kubik.

Två unga grabbar från trakten som valt skogen som arbetsplats, Andreas Nådin och Daniel Tillmar, är personerna bakom nystartade företaget Gullebo Ved AB. De är bägge utbildade skogstjänstemän. Daniel Tillmar är anställd vid Skogstjänsten i Åtvidaberg och Andreas Nådin är egenföretagare i branschen. Nu är det produktion av bras- och pannved för försäljning som gäller.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När man färdas väg 35 från Åtvidaberg mot Överum passerar man efter cirka 10 kilometer Gullebo. Ingen ortskylt informerar den resande om att man passerar den långsträckt byn, men är man lite observant så kan man se en skylt som berättar att där finns ett litet nystartat företag som producerar bras- och pannved, nämligen Gullebo Ved AB. Daniel Tillmar är också skogsägare i Gullebo och Andreas Nådin har nyligen förvärvat en mindre fastighet, mellan Stora Ved och Falerum, där han nu också är bosatt. Andreas berättar, på frågan om hur det hela började, att kompisen Daniel hade förvärvat en mindre fastighet varpå de aktuella byggnaderna låg som dessutom gränsade mot Daniels skogsfastighet. Daniel funderade på vad man kunde ha för nytta av lokalerna och de bollade tankar om att hitta på något tillsammans.

Fortsättning publicerad 20121228


Mer livat bakom luckorna

Lucka 8: Ellionore Wallin på trumpet och mamma Camilla Wallin, beredd med gitarren, samt Erika Milton Rehn med kastanjetter och hennes dotter Hilda Rehn på keyboard framförde klassisk julmusik.

Lucköppningarna i adventskalendern i Åtvidaberg fortskrider och en trogen skara samlas varje kväll i det inre hörnet vid bruksmuseet för att få en mugg varm glögg med pepparkaka i väntan på kvällens trumpetfanfar som öppnar luckan, varvid besökarna kan få komma in och ta del av vad som bjuds. Det är imponerande att lilla Åtvidaberg hyser så många förmågor och att de dessutom gärna vill visa upp sig.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lucka 7: Denna kväll intogs scenen av Åtvidabergsgruppen som framförde ett litet teaterstycke. Åtvidabergsgruppen, som tidigare hette Penseldraget, består av tio konstnärer som har en lokal i Åssa-området där de träffas varje onsdag. Hans Malmqvist stod för kvällens trumpetfanfar. Fackelbärare var Maryon Westin och Gittan Kindholm och glöggen serverades av Barbro Stein och Kenneth Karlsson.
Lucka 8:Två duktiga och stolta mammor med sina döttrar - Camilla Wallin och Ellionore Wallin samt Erika Milton Rehn och Hilda Rehn - framförde tillsammans välkänd och kär julmusik. Framträdandet innehöll såväl skönsång som instrumentalt välljudande spel på trumpet och keyboard. Döttrarna har att brås på: Camilla Wallin är välkänd från besöket på Svensktoppen med egen låt och Erika Milton Rehn är verksam inom det lokala teaterlivet.

Fortsättning publicerad 20121221


Levande adventskalender

Lucka 5: Unga, frejdigt agerande unga skådespelare tar emot publikens uppskattning

Livet i luckorna har rullat på sedan första öppnades den 1 december. Programutbudet har varit varierande vilket har lockat besökarna att troget komma och förhoppningsvis kommer det att fortsätta så ända till julafton.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lucka 2. Söndagen den 2 december bjöds publiken på skön sång av en av Åtvidabergs många duktiga unga kvinnliga artister, Julia Olsson som ackompanjerade sig själv med gitarr. Levande fackelhållare för kvällen var Rositha Roloff och Tommy Gustavsson. Glöggserveringen sköttes för kvällen av paret Solveig och Hans Göran Ekvall. Trumpetsignalen som förkunnade att föreställningen skulle börja blåstes av Karl Gustavsson.
Lucka 3. Bakom lucka 3, efter trumpetfanfaren av Johan Lindgren, hade scenen och golvet intill intagits av Åtvidabergs Musikkår och Drillen. Musikkåren är en institution i Åtvidaberg som traditionsenligt varje år, första söndagen i maj, genomför sin vårmarsch genom samhället.

Fortsättning publicerad 20121214


Liv i luckan fram till jul

Levande julkalender uppskattat kulturinslag i mörka december

För andra gången ordnar Brukskultur en levande julkalender i Åtvidaberg. Varje dag under december kommer det att öppnas en lucka med kultur och underhållning på Åssagården. Den första luckan öppnades alltså den 1 december och det var många som ville se vad som fanns bakom den.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Den levande julkalendern är ett sätt att lysa upp decembermörkret samtidigt som det får folk att komma ut och röra på sig. Senast det anordnades levande julkalender i Åtvidaberg var 2009. Idén hade man lånat från Gamla stan i Stockholm, och det blev ett uppskattat kulturinslag under de mörka decemberkvällarna. Bakom den första luckan dolde sig Mathias Lindholm och Lasse Sjöholm. Hans Malmqvist spelade trumpet, Karin Nordström och Anki Dahlgren serverade glögg och Anne-Marie och Gunnar Pettersson skötte facklorna.
– Det var väldigt mycket folk som var ute och gick. Det jag tyckte var roligt, förutom alla trevliga uppträdanden, var att det uppstod samtal mellan människor, säger Britt Svensson på Brukskultur som står bakom arrangemanget.

Fortsättning publicerad 20121207


"Nya" Åtvidabergs ridklubb

Klubbens nya ridhus har riktig värme, ordentliga utrymmen, ett trevligt café och är handikappanpassat. Man har även fått belyst cykelväg och kan erbjuda fina ridvägar.

Sedan Åtvidabergs ridklubb invigde sitt nya ridhus förra sommaren har föreningen fått bättre möjligheter att genomföra sånt man tidigare inte kunde. Idag har föreningen en toppmodern anläggning som tillhör de bästa i länet.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Det tog åtta år från att skalet restes till att Ridhuset i Vrånghult stod helt färdigt. Men kanske var den utdragna processen värd mödan för idag har Åtvidabergs ridklubb en riktigt bra anläggning som innebär helt nya möjligheter för föreningen. Idag förfogar man över två stycken ridhus med enorm takhöjd, en herrgård, ett rejält stall och en ny paddock. Det nya ridhuset har riktig värme, ordentliga utrymmen, ett trevligt café och är handikappanpassat. Man har köpt in ett högtalarsystem, fått belyst cykelväg och kan erbjuda oerhört bra ridvägar.
– Jag vill påstå att vi har en av Östergötlands bästa anläggningar här. Vi kan ha konferenser och har möjlighet att ha våra egna möten här, allt från informationsträffar till jippon och föräldramöten.

Fortsättning publicerad 20121130


Handhyvlad tallplank på plats

Torsten Andersson och Bengt Björner samråder om hur man ska vända på pärlsponten till skafferiet i köket.

Länstidningen besökte senast ryggåsstugan i Björsäter i april förra året. Då hade Björsäters hembygdsförening fått 100 000 kronor av länsstyrelsen för att renovera stugan. Därför kom tidningen på återbesök för att se hur långt man kommit. Dessutom skulle det bjudas på hembakade kroppkakor.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I fint höstväder kom undertecknad till Smedstorp som är vackert beläget på en liten kulle i ett modernt villaområde i Björsäter. Samtidigt levererades de färdiga kakorna av kroppkakebagarna Inga-Kari Björner och Marianne Riddebäck. Den lilla stugan med farstu, kök och storstuga var fylld av folk, några upptagna med att bygga ett skafferi, andra fick bråttom att ordna varmhållningen av maten. Inga-Kari och Marianne såg till att det kom strukna dukar på alla bord. Han som förevigar skeendena i Smedstorp, Sture Eskilsson, letade rätta fotovinklar. Ordföranden i Björsäters hembygdsförening, Bengt Björner, och Åke Andersson berättade om renoveringsarbetet för mig.

Fortsättning publicerad 20121123


Alla ville höra om Gullby

Åtvidabergs konstförenings ordförande Sverker Elwing tackar Christian Gullby för föredraget med en blomsterbukett.

När Christian Gullby berättade om sin far Folke Gullby, som skulle ha fyllt 100 år i år, då var det fullsatt i Kulturhuset i Åtvidaberg. Föredraget ingick i Åtvidabergs konstförenings höst-salong som var förlagd till den årligt återkommande kulturveckan i Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lokalen fylldes snabbt och extra stolar fick tas fram och några fick också sitta på läktaren. Förklaringen är att alla infödda åtvidabergare känner till namnet Folke Gullby. De vet att han var en mycket duktig, produktiv och allsidig konstnär som man gärna vill lära sig mer om. När hans son, Christian Gullby, ställer upp och berättar om sin far under rubriken ”Den mångsidige Folke Gullby” så vill man gärna lyssna. Ordföranden i Åtvidabergs konstförening, Sverker Elwing, intog scenen för att hälsa publiken välkommen och uttryckte uppskattning för att Christian Gullby ville berätta om sin far. Christian Gullby inledde med att berätta att han tidigare vid två tillfällen har hållit föredrag om sin far och hans konstnärsskap.

Fortsättning publicerad 20121116


Trivsamt i den gamla skolan

Del av inredningsbutiken som har så mycket under samma tak

För sex år sedan öppnade Marias hus i Holmbos nedlagda skola, tre mil utanför Åtvidabergs tätort på vägen mot Valdemarsvik. Det blev en inredningsbutik där man kan hitta det mesta och ett café med hembakat. Sedan ett halvår finns även en fritidsbutik i lokalerna. Tre driftiga kvinnor med varsin verksamhet står bakom.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Holmbo skola, som byggdes 1932, lades ned i slutet av 1960-talet. Sedan dess har den bland annat inrymt en klädbutik. För sex år sedan öppnade Maria Nilsson en inredningsbutik i huset och samtidigt öppnade Eva Johansson ett café med hembakat i ett intilliggande hus på tomten. Båda hade ett förflutet inom handeln. Tillsammans har de blivit ett besöksmål dit kunder från många håll kommer för att handla och ta en fika i lugn och ro. Sedan mars finns nu också en fritidsbutik i den gamla skolan. Mia Asklöf är nyinflyttad i byn sedan ett år och hennes sortiment breddar utbudet i skolan. Maria Nilsson ägde tidigare byns Ica-affär. Inredningsbutiken har hon haft i sex år. Med från början var även Eva Johansson som har ett café med hembakat.

Fortsättning publicerad 20121109


Kopparkockarna fixar maten

Då var det dags att slå sig ner och låta de anrättade sopporna med efterföljande pannkakor fresta smaklökarna. Till vänster vid bordet ses de bägge ”hovmästarna”, Leif Pettersson och Gunnar Carlsson, och mittemot syns Enar Wiklund och Sven-Olof Haraldsson.

Regnet står som spön i backen och höstmörkret märks tydligt, men innanför fönstren på Alléskolan och dess hemkunskapskök, med varm och inbjudande belysning, är det hög aktivitet vid spisarna. Undertecknad knackar på och blir insläppt in i värmen och gemenskapen som man genast förnimmer i det stora köket.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Tjugo glada och målinriktade män utgör Kopparkockarna eller mer formellt uttryckt Kopparn Seniorer i tiden. Två personer som cirkulerar runt bland alla matlagarlagen har uppenbarligen en ledande funktion. Detta bekräftas när Leif Pettersson och Gunnar Carlsson hälsar Länstidningen välkommen. Leif och Gunnar berättar att kockarna och de själva är medlemmar i SPF Kopparn, Åtvidaberg, och att denna matlagningskurs är en uppskattad aktivitet i föreningen.
– Vi är i dagsläget 20 personer, enbart män men så ska det vara. Vi har faktiskt en väntelista på karlar som vill komma med men nuvarande antal är maximum, förklarar Leif.
Deltagarna träffas för matlagning och samvaro sex gånger per termin.

Fortsättning publicerad 20121102


Stort intresse för föreläsningar

Ordförande Anne-Marie Pettersson i Åtvidabergs föreläsningsförening tackar professor Kalle Bäck för en berättelse om ett dramatiskt levnadsöde.

Antagligen är det inte så många kommuner av Åtvidabergs storlek som har två aktiva och publikdragande föreläsningsföreningar, dels Åtvidabergs, dels Gärdserums föreläsningsförening. Länstidningen har besökt de båda föreningarnas föreläsningar under en och samma vecka.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Föreläsningarna har sina fasta lokaler. Gärdserum alternerar beroende på förväntad publiktillströmning mellan den mindre lokalen i Mosshult och den större lokalen i Falerums bygdegård. Åtvidabergsföreningen har sina föreläsningar i Godtemplargården. Redan en halvtimma innan föreläsningen börjar hos respektive förening är det så gott som fullsatt, och ett mäktigt sorl hörs i rummet. När tiden närmar sig för att föreläsaren ska börja hör man hur extrastolar placeras ut. Den halvtimme som man sitter tillsammans innan föreläsningen börjar är en mycket viktig del av hela tillställningen. Det är då man kan få veta vad som hänt runt om i bygden. Den möjligheten finns inte för den som sitter vid sin tv kväll efter kväll. Publiken är till övervägande del mycket trogen, man känner igen de flesta från gång till gång.

Fortsättning publicerad 20121026


Löpfesten för alla åldrar

Innan starten i Lilla Bysjöloppet som i år firade 20-årsjubileum. Även de yngsta deltagarna behöver värma upp musklerna före start.

Det trettionde Bysjöloppet i Åtvidaberg blev en glad och trevlig tillställning i hälsans tecken. Start och mål är vid Edbergafältet och loppet är öppet för alla åldrar, från minsta knatte till vital åldring. Sex tappra löpare har sprungit loppet alla åren och gjorde sitt trettionde lopp i år.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

1983 var första året som Bysjöloppet genomfördes. Bansträckningen är i princip densamma men start och mål var då på Kopparvallen. Toppåren när det gäller antalet deltagare var 1988-1997 med 1993 som rekordåret då 972 startade. Lilla Bysjöloppet tillkom 1993 för barn och firade 20-årsjubileum i år. Arrangemanget tillhör ÅIF, Åtvidabergs idrottsförening, och två personer har varit med i arrangörsstaben sedan första början: Nils-Erik Wetterhall och Lennart Bergström. De har genom åren haft hjälp av många frivilliga medlemmar i ÅIF för att klara av arrangemanget. Sex löpare har alltså sprungit alla loppen sedan 1983 och gjorde sitt trettionde lopp i år. Det är åtvidabergarna Lars Bogren, Roger Karlsson, Göran Nilsson och Ulf Svensson samt Lennart Karlsson, Tyllinge och Christer Holmgren, Norrköping.

Fortsättning publicerad 20121019


Nytt lustspel av Greborevyn

Ett dussin lokala teaterförmågor ska återberätta vad som egentligen hände där i Edens lustgård.

Adam och Eva tar ett bett av äpplet och får se vad som väntar dem i framtiden. Det är vad Greboensemblen Respexet nya lustspel handlar om. Sju föreställningar kommer att spelas på Eklunda i Bestorp under oktober.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Historien om Adam och Eva och deras härliga tid i paradiset känner väl de flesta till. Men kanske har vi lärt oss fel under alla år, för i Greboensemblens senaste lustspel presenteras en alternativ variant som inte riktigt följer ursprungshistorien.
– Man får lära sig hur det egentligen gick till i människans begynnelse. Det här är den sanna berättelsen. Jag har rättat till det som var fel i gamla testamentet, skojar manusförfattaren Dick Zeijlon.
Med hjälp av regissören Carina Evertsson, musikern Peter Tedebro och ett dussin lokala teaterförmågor sätter nu Dick upp årets föreställning som fått namnet ”Efter syndafallet – Öster om Eden"

Fortsättning publicerad 20121012


100-kilosutmaningen i Åtvid

Hela det motiverade gänget. Från vänster Åsa Nygren, Ewa Asklöf, Sandra Lindander, Patrik Holmberg, Hanna Ehnö, Pontus Knutsson, Inga-Lena Fahlstedt, Gustav Rasch, Karin Enander. På bilden saknas Aina Granath.

Fram till december ska det försvinna en Åtvidabergare. Eller åtminstone hundra kilo. Tio utvalda personer ska gemensamt se till att nå målet.

Text: TOBIAS PETTERSSON
Bilder: PRIVATA

Hälsopedagogen Anna Svensson på Hälsofabriken vill att folk ska må bättre och har därför dragit igång ”100-kilosutmaningen”, där tio personer under tolv veckor tillsammans ska gå ner hundra kilo i vikt. Intresset har varit stort att delta och bland de 70 ansökningarna valdes tio personer ut som behöver gå ner minst tio kilo.
– Det är en väldigt bred grupp i olika åldrar och med olika erfarenhet av viktminskning och motion, säger Anna och förklarar att just de olika bakgrunderna är viktiga eftersom de kan utbyta erfarenheter med varandra.
Projektet startade i början av september och kommer att pågå fram till början av december. På hemsidan www.utmaningen.n.nu finns en blogg där vem som helst kan gå in och följa hur det går, och heja på deltagarna i gästboken så att de blir extra peppade.

Fortsättning publicerad 20121005


Insamling av matavfall

Kommunen håller på med en ny gemensam upphandling för hushållsavfall för Söderköpings, Valdemarsviks och Åtvidabergs kommuner.

Insamling av matavfall har ännu inte blivit verklighet i Åtvidaberg, men den kan komma snart. Sorteringen av hushållens sopor tycks i övrigt generellt motsvara rikets genomsnitt. Sex gånger per år hämtas dessutom grovavfall och en eller ett par gånger åker miljöbilen runt och samlar in hushållens farliga avfall.

Text: BO BÄCKMAN

Sopsortering är en fråga som blivit alltmer aktuell. I en del kommuner, som Linköping, finns nu den välkända gröna påsen för matavfall som blir till biogas. Förpackningar av olika slag, tidningar och annat omfattas av ett så kallat producent -ansvar som betyder att tillverkarna bekostar insamlingen av dem. Konsumenten som slänger sådant i soptunnan får därmed betala två gånger för samma sak, en gång vid inköp av varan och en gång till den kommunala sophämtningen. I vilken omfattning man sorterar de olika kategorierna av avfall i Åtvidaberg undersöks genom en så kallad plockanalys. Hittills har endast en sådan analys genomförts varför några säkra slutsatser inte kan göras, men de resultat man erhållit från den genomförda visar att Åtvidabergsborna sorterar ungefär som man gör i riket i övrigt.

Fortsättning publicerad 20120928


”Mötesplatser är jätteviktigt”

Marianne Jansson ser fram emot en stimulerande period då hon ska lära känna Åtvidaberg, både som ort och inom näringslivet. ”Man måste tala med varandra – och inte minst lyssna. Det är då saker händer”, erfar hon.

Som nytillträdd vd för Näringslivscentrum i Åtvidaberg har Marianne Jansson ett spännande arbete framför sig. Hennes uppgift är att stärka attraktionskraften och underlätta för ortens företagare.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Sedan Marianne Jansson tillträdde tjänsten som vd för Näringslivscentrum i Åtvidaberg i början av september har hennes arbete mest bestått i att resa runt bland kommunens företagare och knyta kontakter och bilda sig en uppfattning om företagsklimatet på orten. Det ska hon fortsätta med under tre månader och sedan är tanken att hennes besök ska mynna ut i en verksamhetsplan för näringslivet i Åtvidaberg för 2013.
– Det är jättespännande. Jag vet väldigt lite om hur Åtvidaberg fungerar både som ort och inom näringslivet, så den första tiden blir jättestimulerande, säger Marianne som arbetade som webbansvarig och informatör på Sharpman i drygt ett år innan hon kom till Åtvidaberg.

Fortsättning publicerad 20120921


Historisk återblick i Åtvid

Roy Andersson bland arkivhyllorna i Facettens lokalhistoriska arkiv, här vid hyllor med färdigt, genomarbetat arkivmaterial

Åtvidaberg med omnejd har en lång och intressant historia. Brukskultur Åtvidaberg är en ideell förening som har ett kommunalt uppdrag att inventera, dokumentera, samla in och presentera material kopplat till Åtvidabergs bruksbygd för att därigenom spegla svensk bruks- och industrihistoria.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Brukskultur har sina lokaler i Facetten. Personalstyrkan är inte så stor, närmare bestämt fyra personer beståenden av museeintendent Britt Svensson, arkivansvarige Roy Andersson och assistenterna Birgitta Kindholm och Annika Gustafsson. Britt och Roy inledde med att beskriva vad Brukskultur är och vad uppgiften är för den ideella föreningen.
– Brukskultur har fått kommunens uppdrag att visa upp historien om Åtvidaberg, vi kan liknas vid ett stadsmuseum, förklarade Britt Svensson.
Det framkommer tidigt i vårt samtal vad som finns bakom epitetet brukskultur och det går att följa en intressant tråd som börjar långt tillbaka, ja rent av i medeltiden med bergmansbruk som innebar att man strävade efter att lokalisera, utvinna och förädla gruvfyndigheter till efterfrågade metaller.

Fortsättning publicerad 20120914


Dörren öppen till förr i tiden

Lars Dahlén visar stolt upp det egentillverkade smycket som delat förstaplatsen i utlysta tävlingen om den bästa jubileumspresenten till Åtvidabergs 600-årsjublileum

Alla byggnader hade öppet hus så att man kunde titta in och se hur människor levde förr i tiden. Runt Gruvstugan fanns små stånd där hantverkare visade och sålde sina alster.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidabergs hembygdsföreningen bildades 1922. Verksamheten bestod till att börja med av folkdans, folkmusik, hembygdsvård, idrott, fotvandringar och sång. 1932 fick hembygdsföreningen fri dispositionsrätt till den så kallade Fabrikskullen av baron Erik Adelswärd. Detta var inledningen till att man flyttade andra intressanta byggnader till hembygdsgården också. Gamla byggnader för boende men även byggnader som användes i dåtida jordbruk eller hantverk flyttades hit. Gruvstugan, var en gång i tiden bostad för åtta gruvarbetarfamiljer i Bersbo. Invigningen av Gruvstugan som hembygdsgård skedde år 1939. Ett viktigt årtal för hembygdsföreningen är 1965, då avyttrade Baroniet ett större markområde till Åtvidabergs kommun för bostadsbyggande.

Fortsättning publicerad 20120907


Rundvandring med nostalgi

En grupp från Norrköping på utflykt till Åssa-museet i Åtvidaberg återupplever gamla minnen och tar plats i skolmuseets gamla skolbänkar.

Åtvidaberg har en intressant historia som bruks- och industriort. Ett besök på Åssamuseet är mycket lärorikt och ger en bra bild av den industriella utvecklingen som präglat Åtvidaberg. Här har intresserade samlat och vårdat olika tekniska företeelser som har en koppling till det industriella Åtvidaberg. Dessutom är det en tillflykt för aktiva pensionärer som får utlopp för sin kreativitet till glädje för besökarna. Här följer andra delen av två i Länstidningens miniserie om utflykter i Åtvidabergs historia.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under återstående delen av 1950- och 1960-talen görs nya om- och tillbyggnader och 1969 ändras namnet till AB Åssa och ny VD blir platschefen sedan 1967 Magnus Jüllig. Huvudkontoret flyttas 1974 från Stockholm till Åtvidaberg. År 1981 avyttras stålbyggnadsavdelningen och 1985 avyttras tillverkningen av spårväxlar. 1986 säljs tillverkningen av smörjsystem till en finsk koncern och namnet ändras till Safematic AB. 1987 flyttar slutligen resterande del av tillverkningen av lubrikatorer från de ursprungliga lokalerna till nya lokaler i Prästängen. Samma år bildas Åssa industri- och bilmuseum av Åtvids hembygdsförening, pensionärer på Åssa, Metall 83 och ABF, de båda sistnämnda organisationerna i Linköping.

Fortsättning publicerad 20120831


Ett brukssamhälle i backspegeln

Det enda kvarvarande exemplaret av 15 tillverkade Åtvidabergsbilar. En finess som kostade extra på bilden var de moderna strålkastarna följer med när framhjulen svänger

Ett besök på ÅSSAmuseet är mycket lärorikt och ger en bra bild av den industriella utveckling som präglat Åtvidaberg. Här har intresserade, företrädesvis män, samlat och vårdat olika tekniska företeelser som har en koppling till det industriella Åtvidaberg. Det här är den första delen av två om Åtvidabergs spännande historia från 1600-talets malmgruvdrift fram till 1950-talets radarskärmar för stridsflyget.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Museet är dessutom tillflykt för aktiva pensionärer som får utlopp för sin kreativitet. Åtvidabergs industriella historia kan enkelt sammanfattas i tre ord: kopparmalm, kontorsmöbler och räknemaskiner. Åtvidaberg och dess historia handlar om Facit och fotbollen, båda har i allra högsta grad haft betydelse för Åtvidaberg och har dessutom varit starkt förbundna med varandra. Men Åtvidabergs industriella historia börjar långt tidigare. Det började en gång med gruvdrift i främst Bersbo och Mormorsgruvan där man bröt kopparmalm som fraktades till kopparverket i Åtvidaberg där malmen förädlades till ren koppar. Då, och i viss mån nu, var kopparn en värdefull metall som hade många användningsområden.

Fortsättning publicerad 20120824


Paret Swärdh trivs i Edshyttan

Edith Swärdh på plats i det vackra och trivsamma köket som har alla morderniteter.

Många som färdats mellan Åtvidaberg och Bersbo har inte kunnat undgå att njuta av anblicken av den prunkande trädgården och de smakfulla byggnationerna när man passerar Edshyttan. Här har paret Tore och Edith Swärdh förverkligat ett uppskattat och älskat sommarviste där de bor den mesta tiden under sommarhalvåret.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Undertecknad ville gärna titta närmare på deras sommarparadis och en vacker dag i början av augusti månad blev det möjligt. Tore och Edith Swärdh är idag pensionärer som bor och har arbetat i Åtvidaberg. Tore är en välkänd person för de flesta i Åtvidaberg. Under större delen av sin yrkesverksamma tid var Tore entreprenör och utförde virkestransporter med sina lastbilar för i huvudsak Baroniet Adelswärds räkning. Han transporterade sågtimmer från Baroniets skogar till det egna sågverket vid Viresjö, massaved till Holmens industrier i Norrköping och sulfatbruket i Skärblacka. Att deras sköna sommarställe kom att hamna i Edshyttan är ingen slump. Nej, Tore har sina rötter inte långt från Edshyttan, närmare bestämt i Kungsbäck där han växte upp. Kungsbäck ligger fågelvägen cirka tre kilometer norr om Edshyttan.

Fortsättning publicerad 20120817


Komiform med hällregn

On the Stage”. Uno Svenningsson

För femte året i rad arrangerades Komiform-konserten vid Orangeriet i Adelsnäsparken. Konserten inföll på årsdagen av Fredrik Åkrans bortgång. Årets konsert drabbades inledningsvis av kraftigt regn som naturligtvis påverkade besöksantalet men konserten genomfördes som planerat.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Konserten som hunnit bli ett mycket uppskattad arrangemang har ett angeläget och allvarligt syfte nämligen att genom konserten få in pengar till fonden Barnaro och Julefrid. Besökarna får själva avgöra vad man vill betala som entré för kvällens omfattande musikunderhållning men företrädare för arrangören och fonden hoppades på generösa bidrag. Vid en avstämning efter en timme av programmet kunde man konstatera att bidragen så långt motsvarade 35 kronor i entréavgift per person. Publiken torde ha uppgått till ett antal mellan 1 000–1 500 personer och med förhoppningsvis en likartad storlek på den frivilliga entréavgiften som första timmen så blev det ett välkommet bidrag till fonden. Fonden, Barnaro och Julefrid, som skapades efter Fredrik Åkrans tragiska och allt för tidiga bortgång, skall ses som en fortsättning på det engagemang som han visat under många år för behövande medmänniskor i vårt samhälle.

Fortsättning publicerad 20120810


Hundar roade sig i Åtvid

Kanonsabotören har anordnats sedan 2005, först som Semestersabotören i Linköping. Med tiden har den vuxit till en av landets största agilitytävlingar.

Stora hundar, små hundar, hundar i alla dess former. När det ordnades agilitytävlingar i Åtvidaberg i helgen vecka 26 fylldes Edbergafältet av små lurviga krabater som inte alltid gjorde som deras förare ville.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Edbergafältet fylldes med mängder av tält när agiltytävlingen Kanonsabotören åter anordnades i Åtvidaberg den 30/6-1/7. Tävlingen har anordnats sedan 2005, först som Semestersabotören i Linköping, och med tiden blivit en av Sveriges största agilitytävlingar. Arrangör är Åtvidabergs Hundklubb i samarbete med Linköpings Hundungdom. Det blev en härlig stämning i det vackra solskenet på campingen när alla dessa hundfantaster möttes för att ha roligt och tävla i agility. På området fanns förutom tävlingsbanor även olika matstånd och försäljningstält. En av dem som var på plats var Johanna Franzén från Vårdsberg som tävlade med dalmatinern Arizto. Det var endast tredje gången ekipaget ställde upp i en agilitytävling och Johanna var supernöjd trots fem fel.

Fortsättning publicerad 20120803


Läckra bilar lockade storpublik

Mycket folk och många bilar i sommarkvällen i Folkets park. Blev det nytt publikrekord?

Åtvidaberg har en folkets park som en gång i tiden var en plats som fylldes av folk när det bjöds på dans och artistuppträdanden. Under ett antal år har parken i Åtvidaberg, som på många andra orter, levt ett stilla liv med bara enstaka evenemang då och då - men så uppstår företeelser som åter lockar folk att besöka parken och så är fallet i Åtvidaberg under sommarmånaderna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För fjärde året arrangeras Flatout i Åtvidabergs Folkets park. Länstidningen träffar paret som håller i trådarna, Åsa och Göran Mood.
– Första tisdagskvällen i månaderna juni, juli, augusti och september välkomnas alla och envar att komma med sitt fordon, bil, motorcykel, moped eller vad det nu kan vara till parken och även de som vill komma och titta, berättar Åsa Mood.
– Upprinnelsen till dagens träffar var ett arrangemang som organisationen SMF stod bakom och som rönte stor uppskattning och några år senare kom vi på att det var läge att återuppta tråden, förklarar Åsa.
– Kommunen låter oss disponera parken dessa fyra kvällar utan kostnad mot att vi med dessa tillfällen blåser liv i Folkets park och därför har vi ingen entréavgift eller utställningsavgift för fordonen.

Fortsättning publicerad 20120720


Landsbygdens dag i Hannäs

Under dagen bjöds besökarna på kaffe och tårta

Strålande solsken lyste över besökarna vid Landsbygdens dag i Hannäs. I luften låg ett härligt grillos, lanthandelsmuseet var öppet och årets Hannäsbo utsågs.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

I härligt sommarväder gick Landsbygdens dag av stapeln vid Sjöberga lanthandel lördagen den 30 juni. Besökare i alla åldrar var på plats och bjöds på gratis kaffe och tårta på serveringen bredvid Sjöberga Lanthandelsmuseum. Museet var öppet för nyfikna besökare som ville se hur det kunde se ut i en riktig lanthandel förr i tiden. Gamla skyltar, förpackningar och varor trängdes på väggar och hyllor inne i det mysiga museet, som är större invändigt än
vad man först kan tro. Fortsätter man in i lokalen öppnar sig flera rum med föremål från svunna tider. Olika husgeråd, verktyg och leksaker från förr minner om forna dagar och som besökare kan man lätt fasta en lång stund när man studera alla de gammeldags föremålen.

Fortsättning publicerad 20120713


Nu går tåget ända till Risten

Nu går det att åka tåg på museijärnvägen ända fram till Ristens station.

Nu går det att åka tåg ända till Ristens station! Landshövding Elisabeth Nilsson var nyligen
på plats för att under festliga former inviga den senaste etappen av Risten-Lakviks museijärnväg, 200 meter som det krävts många timmars ideellt arbete för att skapa. Från Lakvik till Risten transporterades landshövdingen och övriga deltagare i föreningens tåg som dras av ett klassiskt ånglok.

– Museiföreningen Risten- Lakviks Järnväg, RLJ, har sitt ursprung i en 600 millimeters skogsjärnväg som 1965 började anläggas på ägor tillhörande hemmanet Oxkullen i Nykil. Initiativtagare var Bosse Norrgård, berättade museiföreningens ordförande, Curt Djurström, i sitt invigningstal.
Från början var järnvägen bara ett praktiskt sätt att transportera ved, men den utvecklades med hjälp av flera intresserade till en liten museijärnväg kallad Oxkullens Lokala Järnväg, OLJ. Spårmateriel, lok och vagnar anskaffades och till slut började det bli lite trångt vid Oxkullen och man såg sig om efter möjligheter att få mer utrymme.

Fortsättning publicerad 20120706


Kulturskatter i det fördolda

Sven-Olof Haraldsson med kameran redo befinner sig på den stenvalvsbro som finns på Adelsnäsvägen, ett stenkast från Kopparvallen.

I Åtvidaberg finns mycket som faller under epitetet kultur. Begreppet täcker många olika företeelser och Sven-Olof Haraldsson har satt fingret på en av dem. Han har uppmärksammat något som finns centralt i tätorten Åtvidaberg, i sju varianter, men inte många lägger märke till dessa kulturskatter i vardagen. Det handlar om stenvalvsbroar och vill man veta mer kan man besöka utställningen på Åtvidabergs Bruks- och Facitmuseum.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Sven-Olof Haraldsson är en alert och kreativ pensionär som tidigare ägnat sin fritid till orientering, men idag är ett av de större intressena biodling och han huserar mycket ute vid bigården i Gamla Sunneborg. Från tiden då orienteringen låg högst på listan för fritids aktiviteter, och i egenskapen av att vara en äkta åtvidabergare, dök så småningom tankar upp på att göra en inventering av de gamla broar som finns i rika mått i kommunen. Sven-Olof tog sig an uppgiften att först hitta alla stenbroar som finns i kommunen. Vissa broar vet man om men andra går det åt lite detektivarbete för att hitta. Här har Sven-Olof haft hjälp från olika håll med tips.

Fortsättning publicerad 20120629


ÅFF tar sommarlov som sexa

En av Åtvidabergslagets matcher under den gångna säsongen. Djurgården i blått

Med sjutton poäng på tolv matcher tar Åtvidabergs FF sommarlov som sexa i Allsvenskan. Det är ett riktigt bra facit för nykomlingen och ger ett visst andrum inför den tuffa avslutningen i höst.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Efter tolv omgångar i fjol låg ÅFF också sexa i tabellen, men då spelade man i Superettan. I år är motståndet betydligt tuffare, men den anrika bruksklubben har klarat testet väl. Faktum är att det är den näst bästa allsvenska start som klubben gjort sedan 1974. Även målskörden har varit bra. Med 22 gjorda baljor är man näst målfarligaste lag i årets Allsvenska och man får gå tillbaka nästan 40 år för att hitta lika många gjorda allsvenska mål i serieinledningen. ÅFF-tränaren Andreas Thomsson är givetvis nöjd med vårsäsongen:
– Poängutdelningen har varit bra. Vi har haft som målsättning att gå ut och vinna matcher och har fortsatt jobba med vår spelidé. Utvecklingen i laget går framåt, sa han efter matchen mot IFK Norrköping, som avslutade vårsäsongen.

Fortsättning publicerad 20120622


Sol och musik på Sveriges dag

Åtvidabergs hembygdsgård, mitt i samhället, var platsen för det traditionella nationaldagsfirandet. Här paraderar fanborgen

I vackert försommarväder firades traditionellt nationaldagen 2012 i Åtvidaberg, med
början vid Stora torget varifrån musikkår och drillflickor tågade till hembygdsgården. Dagen till ära framfördes tal och svenska flaggor delades ut.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I god tid samlades musikanterna i Åtvidabergs musikkår och flickorna i Åtvidabergs Drill på Stora Torget. Där fanns även medlemmar i Lions Club Åtvidaberg som är medarrangörer i firandet. De röd- och vitklädda flickorna tillsammans med musikanterna i Åtvidabergs musikkår gav åskådarna en försmak av vacker drill och sköna toner. Därefter marscherade man mot hembygdsgården eskorterade av polisbilar, en före och en efter de marscherande. Hembygdsgården ligger vackert på en kulle mitt i samhället omgiven av grova ekar. Här finns också ett hembygdsmuseum som berättar om Åtvidabergs historia och då främst från tiden då kopparmalmen bröts och vidareförädlades här. Bänkar hade placerats ut och de som inte fick plats satt även på gräsmattorna runt om när tåget närmade sig hembygdsgården.

Fortsättning publicerad 20120615


Vallfärdade till Nya Parken

Fullsatt på Nya Parken och här njuter alla i den sköna kvällssolen på den nya läktaren

Senast ÅFF och IFK Norrköping möttes i ett allsvenskt derby var 1982 så det här var efterlängtat. De båda lagen har inte varit samtidigt i Allsvenskan sedan dess. Lagen har dock mötts i två derbyn i Norrköping och i Åtvidaberg, senast 2009, men då var båda lagen i Superettan samtidigt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nya Parken och Kopparvallen ligger ganska nära varandra och många ÅFF fans hade sedan länge bestämt sig för att åka till Nya Parken i Norrköping. Sju fulla bussar avgick kl 17.00 från Kopparvallen med förväntansfulla ÅFF-fans. Dessa bussar innebar med enkel matematik att det kom 350 personer som intog ”berget” ståplatsläktaren på ena kortsidan men enligt bedömning av företrädare före Kopparslagarna så fanns det mellan 2000-3000 på läktaren som höll på ÅFF. ÅFFfans finns inte bara i Åtvidaberg utan lite överallt i länet och faktiskt också från angränsande län. Undertecknad hörde själv personer som kommit från mitten av Södermanland.

Fortsättning publicerad 20120608


Se 40 fågelarter från nya tornet

Framför besökaren ligger viltvattnet där man som skicklig ornitolog säkert kan identifiera ett fyrtiotal fågelarter

Mitt emellan Åtvidaberg och Björsäter ligger Missmyra. Landskapet här kännetecknas av tidigare odlad, lågt liggande mark med högre skogbeklädd mark på ömse sidor. Nu har baron Johan Adelswärd uppfört ett fågeltorn i kanten av en kulle bland gamla grova ekar, ett torn att skåda efter vanliga och ovanliga fåglar från.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Trakten är rik på sjöar och ett vattenflöde finns från sjön Strålången i väster till den större sjön Risten i öster. Den tidigare odlade marken i Missmyra var en gång i tiden en blötmark, på gränsen till en grund sjö, som senare kom att omskapas till odlingsbar mark. Ett invallningsföretag kom till stånd 1982 vilket innebär att man byggde en vall och med ett pumpverk torrlade marken innanför vallen. Strålången ligger 62,7 meter över havet och Risten 62,1 meter, en nivåskillnad på 0,6 meter som underlättade en invallning. Odlingsperioden blev dock inte så långvarig eftersom den invallade marken efterhand kom att bli lägre och lägre och därigenom försämrades odlingsmöjligheterna.

Fortsättning publicerad 20120601


Intarsior på Orangeriet

En av konstnärerna som visar upp sig under Åtvidabergs konstrunda är Thomas Tempte. Redan som 12-åring faschinerades han av intarsiatekniken

Under Åtvidabergs Konstrundor visar en mängd olika konstnärer inom olika tekniker upp sig. På Adelsnäs Orangeri kan besökarna stifta bekantskap med Thomas Tempte som ställer ut sina intarsior.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Thomas Tempte, som är född och uppvuxen i Kalmar, såg som 12-åring en intarsia på Kalmar slott och började intressera sig för tekniken. Intarsia är en italiensk term för en typ av inläggning där platta utsmyckningar gjorda av bitar av olika färgade träslag är inlagda för att forma mönster och motiv. Thomas, som är gammal möbelsnickare, arbetar förutom i trä även med material som älghorn, aluminium, ben och plexiglas.
– Jag blev förtjust i tekniken och började jobba med den redan på 60-talet. Det började med att jag tyckte att det fanns så många intressanta träslag. Egentligen är alla träbitar vackra, de har något spännande i sig. Sedan gjorde jag uppehåll, men för 12 år sen började jag arbeta igen.
Våren 2011 hade han en utställning på Waldemarsudde som blev väldigt uppmärksammad.

Fortsättning publicerad 20120524


Viltspårning i ”Traskamarker”

Samling kring grillen är också ett viktigt inslag. Många jakt -historier utbyttes medan korvarna svartnade.

Utmed allmänna vägen mellan Falerum och Mosshult, söder om Stora Bergsjön, hade ett tjugotal jaktintresserade samlats för att delta i en viltspårövning. Inte långt från samlingsplatsen finns husgrunden där den mytomspunna kvinnan Traska bodde.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Arrangemanget är i Svenska Jägarförbundets regi med Åtvidabergs Jaktvårdskrets som ansvarig för dagens övning och naturligtvis finns en ledare på plats och han heter Ulf Karlsson. Efter hand som ”skogs- och hundbilarna” anländer så åker kaffetermosen fram för en styrketår innan allvaret börjar. Dagens övning som är en övning under våren av ett flertal övningar som syftar till att träna hunden i sin uppgift att följa ett spår av ett vilt djur för dels en vanlig jaktsituation men kanske mest för att vara skickade att hitta ett skadeskjutet eller trafikskadat villebråd så snabbt och säkert som möjligt för att minimera djurets lidande.

Fortsättning publicerad 20120518


Pensionärsombuden samlades

Ordföranden för SPF Kopparn i Åtvidaberg, Bertil Wiman, fick ta emot pris i en medlemsvärvningstävling. Föreningen svarade också för arrangemangen när SPF Östergötland höll distriktsstämma i Åtvidaberg

148 ombud från hela Östergötland var på plats, när Sveriges Pensionärsförbunds östgötadistrikt höll årsstämma i Åtvidaberg. Stämman var förlagd till Mässen vid Gamla torget och arrangör för årsstämman var SPF Kopparn, lokalorganisationen i Åtvidaberg.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: GUNNAR PETTERSSON

Under samlingen bjöds musikunderhållning av Wide Hellman. Då fanns också tillfälle att mingla innan stämman drog igång på allvar. Distriktsordförande Lindy Yngvesson och SPF Kopparns ordförande Bertil Wiman höll välkomstanföranden innan stämmoprogrammet inleddes. Den första programpunkten var en redogörelse från Föreningen Brukskultur av museiintendent Britt Svensson. Hon belyste Åtvidabergs historia i såväl ord som bild, men berättade även om Bruksmuseet och föreningens framtidsplaner. Ett samarbete finns mellan SPF Kopparn och Föreningen Brukskultur. Frivilliga krafter hjälper till att hålla museet öppet och dessutom har man gjort utställningar tillsammans.

Fortsättning publicerad 20120511


Sågat virke på nära håll

Sågarna, närmast Bo Nyman och Bernt Eriksson, vandrar fram och tillbaka vid sågbänken och stock efter stock förvandlas till plank, bräder och bakved

Alldeles intill väg 35, i byn Mosshult mellan Åtvidaberg och Överum, ligger Mosshults såg. De flesta dagarna på året råder lugn och ro vid det lilla sågverket men då och då transporteras timmerstockar dit för uppsågning till bräder och plank och då hörs klingans vinande när den skär i timmerstocken och spånen sprutar ut till stacken.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För inte så många år sedan fanns det åtskilliga bysågverk på landsbygden men idag är det inte så många kvar. Detta beror till stor del på att när den äldre generationen som kunde såga virke inte längre fanns till hands så upphörde bysågen att fungera och några yngre som skulle kunna ta vid och lära sig hantverket var i regel inte intresserade. När det gäller sågverket i Mosshult är bilden mer positiv. Sågverket är välskött och fungerar bra och ännu så länge finns det krafter som kan sin sak men även här behöver det komma lite yngre folk som kan ta vid så småningom. Verksamheten pågick för fullt när undertecknad anlände till sågverket.

Fortsättning publicerad 20120504


Rena Vilda Västern

Svarta Höken, Hugo Bergström, i praktfull mundering som han sytt själv.

Hugo Bergström, eller ”Svarta Höken”, är lika välkänd under bägge namnen, naturligtvis först och främst i Åtvidaberg med omnejd, men han har även blivit känd i övriga Sverige, Norge och till och med i USA. Länstidningen kontaktade Hugo och gemensamt konstaterades att den bästa
platsen för ett möte skulle vara vid torpet Hagen i skogarna någonstans åt Kisahållet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Hugo är en speciell person. Han är nybliven pensionär efter att de senaste åren jobbat som renhållningsarbetare. Han är inte bara Hugo Bergström, han är lika mycket Svarta Höken sedan 30 år tillbaka. I barndomen var han en tillbakadragen person, men det ändrades när han blev intresserad av indiankulturen 1980. Hugo Bergström bor med sin hustru Bibbi i bostadsområdet Eksätter i Åtvidaberg. De har fött och fostrat nio barn, vilket inneburit att familjen flyttat till större och större lägenheter allt efter som familjen växte. Nu är alla barnen
utflugna, utom den yngsta dottern, och allt eftersom barnen flyttat ut så har Hugo och Bibbi fått flytta till mindre lägenheter igen, men hela tiden har de varit Eksätter trogna och trivts där.

Fortsättning publicerad 20120427


En framtidsbransch i Ukna?

Tedh Pettersson till höger i samspråk med handelsmannen i byn och längst till vänster Tedhs dotter Johanna med sin son.

Ukna är som bekant en mindre ort i nordvästra delen av Västerviks kommun, någon mil från kommungränsen till Åtvidaberg. De boende i dessa gränstrakter mellan Östergötland och Småland har genom historien fått kämpa för sin hembygd eftersom de har befunnit sig vid en ytterkant av två län. Detta gäller i högsta grad även idag. För att skapa idéer för Uknas utveckling höll Uknas intresseförening nyligen ett frukostmöte i församlingshemmet. Kommersiell jakt stod på programmet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Västerviks kommun är stor och de boende i den norra och nordvästra delen har långt till Västervik, Oskarshamn och Kalmar där länets sjukhus är belägna. Närmaste ort med dagligvaruhandel från Ukna räknat är Överum och Gamleby, men för att få fullt utbud måste man åka till Västervik. I Ukna med omnejd finns förhållandevis många entreprenörer, främst inom jordoch skogsbruk, och dessa har valt att stötta intresseföreningen bland annat genom att arrangera frukostmöten. På det första mötet presenterades Västervik Framåt, som är kommunens näringslivsbolag. Länstidningen var inbjuden till det andra frukostmötet.
– För tredje gången på ett och ett halvt år har kommunen sagt att skolan i Ukna är i farozonen att läggas ner och det vore förödande för vårt lilla samhälle, säger Tedh Pettersson.

Fortsättning publicerad 20120420


Skandinaviskt centrum bildas

Örsättersfabriken var namnet förr - nu heter byggnader Örsätter Industrigallerian. Cirka 60 procent av ytan är uthyrd, vilket betyder att det finns 20 000 kvadratmeter att hyra. Förutom Partnertech AB finns idag i huset företag som Minec AB, KA Elektronik AB, Ytplast AB och Ocean Modules Sweden AB.

Det första man möter, när man närmar sig Åtvidaberg från Linköping, är Örsättersfabriken som en gång byggdes för att ge Facit ändamålsenliga kontorsoch industrilokaler. På fasaden kan man se en stor röd banderoll med initialerna IBR, vilket står för Industrial Business Residence, en industrigalleria.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Facit är ett minne blott men i lokalerna finns idag ett antal företag som drar nytta av varandra, men eftersom lokalytorna är enorma finns plats för fler företag i huset. Länstidningen hörsammade en inbjudan från Centerpartiet i Åtvidaberg att gå husesyn i Örsättersfabriken. Som bosatt i Åtvidaberg är det trevligt att möta folk boende var som helst i landet eftersom nästan alla kan placera Åtvidaberg på kartan. Orsaken till detta är dels Åtvidabergs Fotbollsförening, ÅFF, som har lyckats bra genom åren, dels Facit som var en världskoncern som även många utomlands känner till. Inte så många år innan kraschen i början av 1970-talet hade Facit byggt den nya Örsättersfabriken eftersom lokalerna i centrum inte räckte till och inte var ändamålsenliga för verksamheten.

Fortsättning publicerad 20120413


Påsken firas i Åtvidabergs kyrkor

Åtvids gamla kyrka med sina vackert figurklippta alléträd

Under påskhelgen är det full aktivitet i alla sju kyrkorna inom Åtvids församling. Det är gudstjänster med mycket musik och körsång´som tillsammans med påskens kristna budskap välkomnar besökaren till kyrkorummet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Skärtorsdagen den 5 april: Denna första dag i påskhelgen inleds med mässa i inte mindre än i fyra av församlingens kyrkor. Mässorna börjar klockan 19.00 i Åtvids Gamla kyrka, Björsäters kyrka, Gärdserums kyrka och Yxnerums kyrka. Långfredagen den 6 april: Denna dag, till åminnelse av Jesus korsfästelse, hålls det Musikgudstjänst enbart i Åtvids Gamla kyrka på den gamla gudtjänsttiden klockan 11.00. Åtvids kammarkör medverkar och framför verket The Crucifixion av John Stainer. Medverkande utöver kören i framförandet är Erik Gruvebäck, tenor, Johan Ågren, bas och Per Östlund, orgel. Dirigent är Reine Eriksson.

Fortsättning publicerad 20120405


Vargens vara eller icke vara

Länsförbundsordförande för Svenska Jägarförbundet i Östergötland Magnus Hesse är väl insatt i vargfrågan och är beredd att dra sitt strå till stacken för att komma fram till en bra rovdjurspolitik för Sverige

En gång i tiden, inte längre bort än i mitten av 1800-talet, hade vi gott om varg i våra bygder. Förekomsten av varg var till stort bekymmer för dåtidens landsbygdsbefolkning. Då fanns det gott om tamboskap runt om i bygderna som vargen tackade för och försåg sig av. Nu är vargen tillbaka och stammen växer och behöver områden att leva på och hämta sin föda ifrån.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Frågan om vilken rovdjurspolitik vi ska ha hänger i luften och den behöver få ett svar snart, ett klokt svar som kan accepteras av de flesta i vårt samhälle. Vargen fanns över stora delar av vårt land fram till mitten av 1800-talet. I ett sockenstämmoprotokoll från Ukna år 1825 står ”vargarna synas tilltaga och de har på flera ställen inom församlingen lämnat rysliga spår av blodtörst och förödelse”. Sådana uppgifter om vargarnas skadegörelse, som dessa, har protokollen mängder av fram till mitten av 1800-talet och ändå måste det bara varit en ringa del av skadegörelsen som blev omnämnd på stämmorna. Vid 1840-talets början, i norra Kalmar län och angränsande delar av Östergötland, satsar berörda myndigheter på att få fart på uppgiften att utrota vargarna.

Fortsättning publicerad 20120330


Frida boxas på hemmaplan

Frida Wallberg med WBC-bältet som hon ska försvara om en dryg månad i Cloetta Center. Åtvidabergs kommun har lovat att ordna med bussar till fansen som vill åka de fyra milen för att heja.

Äntligen får Åtvidabergarna se sin ”golden girl” Frida Wallberg boxas en titelmatch på hemmaplan. Den 27 april går världsmästarinnan från Åtvidaberg upp i ringen i Cloetta Center mot Amanda Serrano för att försvara WBC-titeln i lätt lättvikt.

Text: TOBIAS PETTERSSON
Arkivbild: OWE BERGGREN

Riktigt hemmaplan är det inte, men kommunen har lovat att ordna bussar för att skjutsa Åtvidabergarna de fyra milen in till Cloetta Center i Linköping så Frida lär ha ett rejält publikstöd i ryggen när hon kliver in i ringen. Efter att ha vunnit WBCbältet i en match mot kanadensiskan Olivia Gerula på Hovet i Stockholm i november 2010, och försvarat titeln mot samma boxare i Karlstad året efter, är det nu lite av en dröm som går i uppfyllelse både för Frida Wallberg och för hennes fans. Att kliva in i Cloetta Centers ring inför släkt, vänner och tusentals hemmafans kommer att bli en mäktig upplevelse.
– Det vore häftigt om så många som möjligt kan komma och stötta. Att få försvara sitt bälte på hemmaplan är jättestort, säger Frida Wallberg.

Fortsättning publicerad 20120323


Kraftsamling mot olyckor

I full färd med grupparbete (från vänster): Anders Rask, Kvarntorp, Anders Eskilsson, Ekhults gård, Lennart Bergström, anställd på Valsinge gård, och Håkan Stensson, Björsäter, som nyligen generationsväxlat över gården Nyhult till sonen

Olycksstatistiken visar att jord- och skogsbruket är Sveriges mest olycksdrabbade bransch. Varje år omkommer 10-15 personer på gårdar runt om i landet, flera av dem barn. Dessutom skadas tusentals personer årligen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Med den vetskapen och med viljan att göra vad man kan för att slippa olyckor samlades ett antal lantbrukare inom Åtvidabergskretsen av LRF samt anställda i lantbruket i Björsäter för att ta del av projektet Säkert Bondförnuft. Beräkningar visar att olyckor inom jord- och skogsbruket kostar samhället två-tre miljarder kronor per år. Med bakgrund av detta inledde Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), JTI-institutet för jordbruks- och miljöteknik och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av regeringen år 2008 en riksomfattande kampanj för att minska olyckorna i lantbruket. Kampanjen döptes till Säkert Bondförnuft. Målet med Säkert Bondförnuft är att genom information och utbildning halvera antalet olyckor till år 2013.

Fortsättning publicerad 20120316


Hemliga bergrum till salu

Lars Bogren sitter vid manöverbordet för datorenheten som består av de bägge skåpen till höger med öppna dörrar. Här är anläggningen uppställd på ÅSSA-museet i Åtvidaberg och Lars Bogren har sett till att datoranläggningen är funktionell

Sedan det kalla kriget tog slut så har vårt eget försvar genomgått ganska stora förändringar. I denna förändringens namn är en, tills alldeles nyligen, topphemlig anläggning i Hannäs till salu.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Efter andra världskriget kom en period som kallades ”det kalla kriget” baserat på terrorbalansen mellan supermakterna USA och dåvarande Sovjetunionen. Det ”kalla kriget” tog slut i och med kommunismens fall i östeuropa och rivningen av Berlinmuren. Michail Gorbatjov som var Sovjetunionens ledare 1985-1991 hade ett avgörande inflytande på processen. Denna fas i Europas politiska historia kom att påverka hur man såg på krigsrisken i så motto att man kunde anta att den var mer fjärran än tidigare och detta satte sina avtryck i hur man i Sverige lät göra en hel del förändringar av sitt försvar. Ett exempel på denna förändring är det förhållandet att Fortifikationsverket, som förvaltar Försvarsmaktens byggnader, fått uppdraget att sälja anläggningen i Hannäs.

Fortsättning publicerad 20120309


ÅBK och ÅFF i Allsvenskan

Pierre Andersson i ÅBK har just nätat första bollen och Tjust målvakt Andreas Svensson kan bara konstatera fakta

Så var det dags igen! ÅFF tog steget upp i Allsvenskan i fotboll redan i höstas. Nyligen tog Åtvidabergs bandyklubb (ÅBK) steget upp i Allsvenskan i bandy. Senast detta hände var 2009/2010 och då blev det bara en säsong i den högre divisionen för bägge lagen, men den här gången är ambitionen att hålla sig kvar längre. Åtvidabergarna kan nu året runt njuta av allsvenskt spel på Kopparvallens gröna matta eller den konstfrusna planen alldeles invid.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidabergs Bandyklubb har, när en betydelselös match mot Öjaby IS återstår, bara förlorat två matcher under hela säsongen. Avancemanget blev klart lördagen den 18 februari i hemmamatchen mot Tjust Bandy som besegrades med hela 8-3. ÅBK visade sin överlägsenhet under första halvleken som resulterade i siffrorna 7-2. Andra halvleken var en transportsträcka tills slutsignalen ljöd. ÅBK:s mål gjordes av Anders Lindén, 3, Pierre Andersson, 2 samt Linus Johansson, Niclas Geiborg och Viktor Gustavsson. Conny Torstensson, f d fotbollsproffs i ÅFF och Bayern München med förflutet inom bandyn i såväl ÅBK som Tjust, delade ut priset till matchens lirare i ÅBK, Yurij Nikulshin, och i Tjust, målvakten Andreas Svensson.

Fortsättning publicerad 20120302


Skolans öde redan avgjort?

Långbrottsskolan, dömd till rivning om kommunens planer blir verklighet. Föräldrarådet menar att Långbrottsområdet då kommer att fortsätta att utarmas.

Länstidningen har i två artiklar berättat om dels kommunens planer för Långbrottsskolan och Facetten, dels berörda föräldrars reaktion på planerna. Tisdagen den 14 februari hade kommunen inbjudit representanter för föräldrarådet på Långbrottsskolan till ett informationsmöte.
– Mötet var som att komma in i en återvändsgränd. Våra synpunkter tillmötesgicks inte på något sätt, säger föräldern Anne Nordström.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kommunens bägge kommunalråd, Lennart Haraldsson (S) och Sverre Moum (M), och oppositionsrådet Sören Söderström (C) representerade politikerna i kommunen. Från tjänstemannasidan var chefen för kulturoch samhällsbyggnadsförvaltningen, Kenth Rosén, och barn- och utbildningschefen Karin Olanders närvarande. Från föräldrarådet deltog ett 20-tal föräldrar. Representanter för media var inte välkomna att vara med på mötet.
– Det var inte något offentligt möte, kommenterar Lennart Haraldsson.
Anne Nordström deltog i mötet som representant i föräldrarådet. Hon och hennes man Michael Pettersson har två flickor som går på Långbrottsskolan.

Fortsättning publicerad 20120224


Hasses holkar har hyresfritt

Hans Friström tre till fyra meter upp på stammen. Dit har han kommit med stolpskorna och säkerhetslinan om stammen. Skulle oturen vara framme och han skulle ramla ur stolpskorna så blir han hängande på stammen och får ta upp mobiltelefonen och ringa efter hjälp att komma ner men än har det inte hänt, gud ske lov.

Erbjudandet låter för bra för att vara sant, men det är sant om man är herr och fru Flugsnappare och som vill bosätta sig i trivsamma lövbestånd med god tillgång till mat och trivsam omgivning. Hans Friström, uråtvidabergare, tillverkar och sätter upp holkar till gagn för småfåglarna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Hans, eller Hasse, Friström, känd Åtvidabergsprofil, blir 60 år den 24 mars. Han arbetar fortfarande åt Vattenfall, men har trappat ner något och är ledig varje onsdag. Hasse är en aktiv man som hyllar devisen ”skjut aldrig upp en sak som du vill göra, till morgondagen”. Fritiden sommartid ägnas åt två stora intressen som bägge har påtagliga kopplingar till det naturen bjuder. Det ena är båtlivet i den östgötska och småländska skärgården och det andra är golfspel, på främst Åtvidabergs vackra golfbana. I och med sitt arbete som innebär mycket arbete utomhus med elledningar och elinstallationer har Hasse kommit nära naturen och kommit att uppskatta den, och kanske alldeles speciellt fågellivet.

Fortsättning publicerad 20120217


Långbrottsskolans framtid oviss

Familjen på Sunnebo Övergård samlad i kökssoffan, från vänster pappa Michael Pettersson, Othilia som går i klass 3, Aurora som går i klass 1 och mamma Anne Nordström. Familjen hoppas, liksom det föräldraråd som bildats, att skolan blir kvar i Långbrott.

Föräldrarna till de barn som idag går på Långbrottsskolan ifrågasätter många delar i den inledda processen (se Länstidningen förra veckan). Därför har ett föräldraråd bildats där ett femtontal föräldrar representerar berörda föräldrar. Man har som moderna föräldrar skaffat sig en bra kommunikationsplattform genom bildandet av en Facebookgrupp.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen hälsade på hos en familj som har två flickor som går på Långbrottsskolan och där mamman, Anne Nordström, ingår i föräldrarådet. Familjen bor på Sunnebo Övergård, cirka en mil utanför Åtvidaberg. Michael är egenföretagare och som sådan är arbetsdagarna fulltecknade och därför är det Anne som har engagerat sig i föräldrarådet. Men även Michael är engagerad i den påbörjade processen både som pappa men även i högsta grad som kommuninnevånare med tankar om hur kommunen agerar och borde agera. Tyvärr kunde inte fler från föräldrarådet närvara, men de synpunkter som Anne vill påtala är sprungna ur diskussioner med de andra i rådet.

Fortsättning publicerad 20120210


Ny skola eller flytt till Facetten?

Enhetschefen/rektorn för Långbrottsskolan Ann-Britt Eriksson guidar runt i skolan och visar vad som gjorts i saneringsarbetet. Här i ett klassrum som förbereder flytten till baracken.

Långbrottsskolans framtid och Facettens utveckling är två stora och tätt sammanlänkade frågor som är viktiga för Åtvidabergs utveckling. Ska kommunen satsa hela sin investeringsbudget under flera år på en ny skolbyggnad, ska skolan flyttas till Facetten eller finns det någon tredje variant? Frågorna utreds nu och beslut kommer att fattas till sommaren.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under många år har det varit bekymmer med inomhusmiljön på Långbrottsskolan. Hösten 2011 blev läget sådant att det inte var försvarligt att ha verksamhet i lokalerna och i avvaktan på utredning och beslut om inriktning för framtiden så har ordnats nya temporära lokaler intill skolan i ett antal baracker.
– Vi konstaterade att vi har en skolbyggnad som vi idag inte kan ha skolverksamhet i utan att göra kostnadskrävande ombyggnadsarbeten eller satsa lika stora pengar på att bygga en helt ny skola, förklarar kommunalrådet Lennart Haraldsson (S).
– I Facetten har vi lokal ytor som inte utnyttjas fullt ut så därför finns tanken att kunna hitta en lösning på bägge problemen genom att kanske flytta Långbrottsskolans grundskoleverksamhet till Facetten.

Fortsättning publicerad 20120203


Bingospel hjälper ÅFF framåt

Rune och Ingegerd Karlsson, Ringarum, tog väl hand om Länstidningens bingonovis. Rune har haft mycket god tur med Fru Fortuna och vann 2010 en Volvo och en resa i Bingolotto.

I snart 20 år har ÅFF bedrivit bingoverksamhet. Ursprunget till bingoverksamheten bottnar i att det då fanns ett antal bingo-intresserade som önskade kunna få spela bingo på hemmaplan och när det väl blev verklighet så kom verksamheten snabbt att bli en angelägen sak för ÅFF och på den vägen är det och kommer så att fortsätta. Verksamheten ger ett gott tillskott till ÅFF:s ungdomsverksamhet men är dessutom ett uppskattat nöje för många.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Verksamheten pågår året runt. Sommartid, från maj månad till mitten av september, håller man till på grusplanen vid Eksågen i centrala Åtvidaberg. Där sitter alla tävlande i sina parkerade bilar och använder signalen när man fått bingo. Från september till maj spelar man normalt inomhus i Alléskolans matsal. Spelkvällen den 18 januari, när undertecknad gjorde sitt besök, var spelet förlagt till Mässen vid Gamla torget beroende på att matsalen på Alléskolan var upptagen för föräldramöte. Rolf Ström och Åke Nilsson, iklädda t-shirts med trevligt besked på bröstet, rekommenderade undertecknad att köpa en uppsättning spelbrickor som skulle räcka fram till halvlek. Mellan 10-15 personer jobbar helt ideellt varje onsdagskväll för att allt ska fungera.

Fortsättning publicerad 20120127


Dags för besökare 71 632

Sekreterare Enar Wiklund, som tillsammans med ordförande Ingmar Karlsson, har lyckats med att få ihop åtta intressanta föredrag till vårsäsongen 2012, det 63:e föreläsningsåret

Snart inleds vårens föreläsningar som arrangeras av Gärdserums föreläsningsförening. I programmet finns föreläsningar åtta torsdagskvällar fördelade med fyra i bygdegården, Falerum, och fyra i samlingssalen, Mosshult. Vårens program innehåller namn som alla trogna besökare känner väl igen och gärna lyssnar till på nytt, men även nya, intressanta bekantskaper väntar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gärdserums föreläsningsförening inledde sin verksamhet 1949 och har haft ett efterfrågat och uppskattat program vartenda år sedan dess.
– Jag har samlat alla årens programkort, berättar föreningens sekreterare, Enar Wiklund.
Det innebär att han innehar ett unikt tidsdokument som visar betydelsen av folkbildning genom föreläsningar. Det är imponerande att ta del av statistik från alla de över 60 åren. Till och med år 2011 har det arrangerats totalt 1 195 föreläsningar med ett totalt besöksantal på 71 631 personer. Detta ger ett genomsnitt på 60 personer per föreläsning. Ser man till perioden 1988-2011 är snittet högre, 71 personer per föreläsning, och den siffran har legat stabilt hela tiden vilket borgar för en trygg fortsättning.

Fortsättning publicerad 20120120


Ny läktare på Kopparvallen

NCC utför grundarbetet för den nya sittplatsläktaren på Kopparvallen i Åtvidaberg. Här sätts en färdig form på plats av Mikael Nilsson och Niklas Hultgren. Formen fylls senare med betong.

Åtvidabergs fotbollförening, ÅFF, gick upp till allsvenskan i fotboll i höstas. Avancemanget betyder sportslig framgång men även mycket arbete och kostnader för att tillfredsställa
Svenska fotbollförbundets krav på en allsvensk arena. Dessa arbeten har kommit igång och full aktivitet råder på Kopparvallen för att ha allt klart till hemmapremiären mot Gais den 6 april.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

ÅFF gick upp i allsvenskan 2010, ramlade ur, vann Superettan 2011 och är tillbaka i allsvenskan 2012. Under 2010 gjordes en tung och betydelsefull investering. Då byttes naturgräset på hemmaarenan Kopparvallen mot konstgräs. Till säsongen 2010 förbättrade man även belysningen på arenan. Redan gjorda och beslutade investeringar i Kopparvallen görs av Kopparvallen i Åtvidaberg AB. Ordförande i bolaget är Lars Svensson. Han berättar att man stod inför två val. Antingen skulle ÅFF spela lägre ner i seriesystemet där kraven är lägre eller så skulle man vara med i elitfotbollen och göra de nödvändiga investeringarna. Valet föll på det sistnämnda. Kopparvallen ska få den standard som krävs till 2014. Framförliggande investeringar kommer att handla om 25–30 miljoner kronor och pengarna måste lånas. För att kunna göra det så krävdes ett borgensåtagande från Åtvidabergs kommun, och så
blev det.

Fortsättning publicerad 20120113


Härlig gemenskap i Hannäs PRO

Tre drivande och samspelta kvinnor i PRO Hannäs: Solveig Andersson, Kerstin Nestor, kassör, och Ebba Jonsson

Uppemot 50 medlemmar i Hannäs PRO har träffats för trevlig samvaro i Kvarnviks bygdegård. Det blev julkaffe, pepparkaka, saffranskringla och även en härlig gräddtårta från Evas Café i Holmbo, som garnerats med somriga hallon.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När tidningen anlände satt medlemmarna vid de uppdukade kaffeborden och umgicks med varandra i väntan på att kopparna skulle fyllas med väldoftande kaffe. Vid ett bord satt bland annat Sven-Inge Carlsson och hustru Ulla-Britt som ägt och brukat en gård med jord och skog i Holmbo.
– Gården har jag sålt och även villan som vi bott i en tid efter att gården såldes och nu bor vi i stället inne i Valdemarsvik och det känns bra, berättade Sven-Inge och frugan nickade instämmande.
Vid samma bord satt även Sture och Majken Solvestad från Gunnarsbo i Solvestad. Vid ett annat bord hade Börje Johnsson och hans hustru Monika Jerrebrant slagit sig ned.

Fortsättning publicerad 20111230


Stekt leverkorv på julbordet

Fyra generationer i full fart med tillredningen av leverkorv. Sjuårige Axel Nordström kämpar med att få med all smet i kvarnen under överinseende av fyraårige brodern Gustav Nordström, morfar Anders Dahlgren och morfarsmor Margit Dahlgren. Madeleine Nordström ser till att korvfjälstret fylls på rätt sätt.

Det kanske inte är så vanligt att det dukas fram stekt leverkorv på julborden i dag. Förr var det en uppskattad delikatess som inte fick fattas på bordet. En som har under hela 55 år både gjort stekt leverkorv och dessutom med förtjusning ätit av den är Margit Dahlgren, boende i Åtvidaberg men ursprungligen kommen från Kisa. Länstidningen fick förmånen att besöka henne strax före jul och få höra berättelsen om den stekta leverkorven.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Margit kom till Åtvidaberg 1953 tillsammans med sin man Arne Dahlgren. Margit växte upp i Kisa. Hennes far hade en möbelverkstad i samhället. Att han var en duktig hantverkare bevisar det lilla magnifika bordet han gjort och som står hemma hos Margit. När andra världskriget tog slut 1945 träffade Margit sin blivande man Arne Dahlgren. Han kom från Horn där hans föräldrar Edvard och Ester Dahlgren bedrev jordbruk.
– Första gången jag träffade på den stekta leverkorven, eller för den delen alla olika sorters julkorvar, var när jag och Arne för första gången blev hembjuden till julmiddag hos Arnes föräldrar. Det var många olika rätter och förutom leverkorven fanns där bland annat sylta av svinhuvud och rå pärakorv, berättar Margit.

Fortsättning publicerad 20111223



Slutavverkning med stubbskörd

Stubbar, färdigbehandlade för att transporteras ut, till först skogsbilvägen och sedan med lastbil till Händelö i Norrköping

När Länstidningen berättade om den spektakulära öavverkningen i sjön Antvarden på sensommaren, som bröderna Franzén i Ljungebo genomförde med lyckat resultat, så antyddes att den areal skogsmark som bröderna äger med stor säkerhet skulle komma att utökas, om det gavs tillfälle att förvärva. Och mycket riktigt så har det under hösten skett en ny stor avverkning.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nu är skogen avverkad och virket utskotat till bilväg, men därmed är inte hela avverkningsarbetet avslutat. Efter avverkningen har groten skotats ut och dessutom pågår, som en ny företeelse, stubbrytning. I samband med ett fastighetsförvärv är det nödvändigt att göra stora, maximala, slutavverkningar för att reducera lån och räntor. Skogsavdrag som köparen utnyttjar bidrar positivt till att kunna klara ett förvärv som gjorts till de höga priser som gäller för skogsfastigheter idag, det är den vanliga bilden idag. Att prisbilden på jord- och skogsfastigheter är som den är beror dels på det låga utbudet i förhållande till efterfrågan och varför efterfrågas då sådana fastigheter?

Fortsättning publicerad 20111216


Ösig rock ’n’ roll med stämning

Här sjunger man låten som skrivits för att tillägnas Åtvidabergs FF som gjort bragden igen genom att direkt ta sig tillbaka till fotbollsallsvenskan. Kanske hörs den på Kopparvallen nästa år när fotbollen drar i gång. Bakom låten står Reine Eriksson och Camilla Wallin. Längst till vänster och längst till höger ser vi två bröder Eriksson, betydelsefulla för musik i Åtvidaberg. Mellan bröderna syns Magnus Jönsson, Per Gustavsson, Camilla Wallin och Julia Olsson.

Nu är den andra cd:n benämnd Sjung om Åtvid färdig att släppas. Allmänheten kunde nyligen besöka den nyrenoverade sporthallen i Åtvidaberg och lyssna på och se ett urval av de medverkande musikanterna och solisterna framträda live. Sporthallens sittplatser var fyllda till sista plats och en pampig estrad var uppriggad av Soundforce Scandinavia som också stod för ljudanläggningen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidaberg har ett imponerande musikliv med duktiga musiker som kan traktera sina olika instrument och dessutom har Åtvidaberg många duktiga, framförallt kvinnliga solister, som har låtit tala om sig under senare år. Ett exempel är Camilla Wallin som lyckades ta sig in på Svensktoppen med sin egen låt. Efter det har Julia Olsson provat samma väg, men hon blev tvåa i uttagningen i Östergötland och då blev det stopp. Men Julia med sin talang och beslutsamhet är säkert ett namn för framtiden. För att ett rikt musikliv skall kunna blomstra krävs också krafter som tar ledningen och kommer med idéer och där kan man lyfta fram namn som Per Gustavsson, Reine Eriksson och Camilla Wallin. Krafter som ser till att det händer saker och ting som nu denna releasekonsert för cd:n Sjung om Åtvid del 2.

Fortsättning publicerad 20111209


Brister i belysning upptäckt

Med på vandringen var bland annat Åke Andersson från Björsäter och Astrid-Marie Jonson från Hannäs. Sören Söderström kunde dessvärre inte delta i vandringen på grund av problem med en fot

Johan Knutsson, kommunfullmäktigeledamot för Centerpartiet i Åtvidabergs kommun, motionerade vid kommunfullmäktiges sammanträde i januari 2010 om behovet av trygghetsvandringar. Den 31 oktober 2011, nästan två år senare, samlas en liten styrka vid Gamla torget för att just trygghetsvandra.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Motionären konstaterade att Åtvidaberg är lummigt, grönt och vackert, och att kommunen dessutom är ganska förskonade från överfall och andra våldsbrott i utemiljön. Men konstaterade samtidigt att orten inte är helt förskonad från våld i utemiljön och det finns platser där invånarna känner sig mindre trygga att vistas i. För att motverka detta skrevs motionen. Johan Knutsson ville att politiker i kommunstyrelsen tillsammans med tjänstemän, boende
i områden och kanske polisen genomför trygghetsvandringar. Helst på kvällstid en till två gånger om året i olika områden för att se om det finns något som bör åtgärdas. Det kan vara för många buskar eller för dålig belysning. Efter att ärendet passerat alla instanser så tyckte kommunfullmäktige att politiker i kommunstyrelsen inte ska delta i trygghetsvandringar i dagsläget.

Fortsättning publicerad 20111202


Monstermaskin bytte spår

Här har maskinen lyft bort den gamla rälsen och lägger dit den nya på de utlagda sliprarna

Tjustbanan passerar Åtvidaberg på väg mellan Linköping och Västervik. Banans framtid har under årens lopp varit ifrågasatt många gånger men hittills har den överlevt. Nu byts 1100 meter räls i en upprustningsinsats.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Idag råder samsyn mellan myndigheterna i de bägge länen om att fortsätta bedriva både person- och godstransporter på banan. Detta förhållande måste anses vara klokt för banan kan få en mycket större betydelse när den nya regionindelningen ligger klar. I samsynen är man också överens om att banan inte håller den kvalitet som skulle vara önskvärd. Därför var det trevligt att kunna se den punktinsats som nyligen gjordes nära Åtvidaberg för att höja standarden. I Åtvidabergs tätort finns två korsningar mellan gator och spår. När det för ett tag sedan kom upp skyltar om att den ena av korsningarna skulle stängas av i en vecka började man ana att ett större arbete var på gång.

Fortsättning publicerad 20111125


Holger sme’ gav järnet till 90

Holger Uno Nilsson, född 4 december 1920, på sista arbetsdagen den 31 oktober 2011. Inte konstigt att man kan se lite betänksam ut. Vad skall jag fylla kommande dagar med, kan man tänka? Jo, enligt Holger så smider han nu planer på att läsa och ha det vilsamt.

Holger sme’ har gjort sitt och slutar arbeta när han blir 91! Efter att ha arbetat i 62 år tycker Holger Nilsson att det kan vara dags att sluta. Han fyller 91 år den 4 december och började arbeta 1949.
– Kroppen är slut och jag känner mig trött, förklarar Holger.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Den sista oktober var Holger på sin arbetsplats en sista gång. Han kom som vanligt cyklande till arbetsplatsen i Åssa gamla industriområde och var på plats strax efter klockan 07.00. Oavsett väder har han varje dag cyklat sträckan mellan hemmet och arbetet. När tidningen kommer står Holger vid sin ässja och eldar upp gamla tidningar innan han sätter fyr i ässjan en sista gång. Han står där tyst i halvdunklet i sina mörka arbetskläder så att han nästan är svår att upptäcka, men när man hälsar på honom lyfter han blicken och under skärmmössan lyser ansiktet upp och han besvarar hälsningen. Holger är en man som inte snackar i onödan så man får puffa samtalet framåt men och allteftersom tycker han att det är trevligt att samspråka.

Fortsättning publicerad 20111118


Bullade upp med kroppkakor

Här är kroppkakorna formade och det gäller att få dit det stekta fläsket inuti bullarna. Ingmar ger anvisning om de rätta handgreppen

Elva av 14 medlemmar i föreningen Gärdserums centerkvinnor och en karl och två hundar hade ockuperat Gun Anderssons kök i Börsebo, strax öster om Åtvidaberg, med målsättningen att tillaga morfar Per-Agust kroppkakor.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det var trångt om saligheten och än värre blev det när tidningen letade kameravinklar för att bevisa att man på ett par timmar kan baka 70 kroppkakor och dessutom äta upp allihop i ett normalstort kök med 13 personer och två hundar. Britt-Marie Nilsson, föreningens ordförande, berättar att man en gång per månad har ett föreningsmöte hemma hos någon av medlemmarna.
– Vi har tävlingar ibland, vi byter krukväxter en gång om året, före jul har vi en grötfest och julklappsbyte. Under sommaren har vi som regel en bussutflykt som i somras då vi åkte till Visingsö, berättar Britt-Marie.

Fortsättning publicerad 20111111


Tio stövare sökte efter hare

Molle tycks ha hittat något intressant, kan det månne vara jösse hare som varit på plats. Förhoppningsfullt väntar Torbjörn Hilleberg, Karin Åström, Olle Gustavsson och Molles husse Christer Sanglén på att drevet skall ta fart och det gjorde det efter en liten stund.

Östergötlands stövarklubb har arrangerat distriktsmästerskap, för distrikt 4 av Svenska stövarklubben. Tävlingen gick av stapeln över hela länet, bland annat i skogarna utanför Åtvidaberg. Tävlingen gick ut på att, av tio tävlande, utse två vinnande hundar som skulle gå vidare till SM i Kolåsen, Jämtland.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


I distrikt 4 ingår Östergötlands, Södermanlands, Skåne/ Blekinge, Smålands, Sydsvenska och Gotlands stövarklubbar. Inom alla distrikt i Sverige har distriktsmästerskap genomförts för att kora de hundar som får delta i svenska mästerskapet. I distriktsmästerskapet för distrikt 4 startade tio hundar. Tävlingarna var förlagda till tio provrutor totalt utspridda över hela Östergötland och med en ruta i Kalmar län. På varje provruta skulle enbart en hund provas dag 1 och dag 2 skulle alla hundarna göra ännu ett prov men då skulle alla hundarna vara på nya provytor. För att bedöma hundarna så fanns på varje yta två domare.

Fortsättning publicerad 20111104


Klurigt att avverka på en ö

Två belåtna bröder, Kenneth och Leif Franzén, Ljungebo.

Antvarden är en liten fin sjö mellan Åtvidaberg och Överum. Sjön är till största delen omgiven av skog men där finns också ett antal fritidshus, främst mellan sjön och landsvägen. I sjön finns ett mindre antal öar varav två som är lite större, nämligen Storön och Lillön. Avverkning har ägt rum på Storön och Länstidningen var där.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det finns sju markägare runt sjön som har mark mot sjön och i några fall även äger de fåtal öar som finns i sjön. Två av markägarna äger huvuddelen av skogsmarken runt sjön och det är dels Sveaskog som äger mark i söder och dels bröderna Franzén, Kenneth och Leif, som är ägare till den största delen av skogsmarken runt större delen av sjön. Bröderna äger också den största ön, Storön. År 2009 valdes de till Årets östgötabonde i Länstidningens årliga tävling. De har sedan dess givetvis jobbat på i sitt företag som har ett antal betydelsefulla grundstenar såsom skogsbruk, köttdjur, jaktuthyrning och fastighetsförvaltning.

Fortsättning publicerad 20111028


Unga nappade på fiskeinbjudan

Liam Svensson får hjälp av sin pappa, Jens Öhrlén, med att göra kastspöet klart.

I vackert höstväder med växtligheten i palettens alla färger hade några entusiastiska ungdomar hörsammat inbjudan att komma till Fallasjön, strax sydväst om Åtvidaberg. Här skulle de få prova på att fiska, kanske för första gången, med sakkunnig instruktör på plats.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Unga sportfiskares förbund heter en organisation som vänder sig till barn och ungdomar. Förbundet arbetar för ett långsiktigt och hållbart fiske som skall vara tillgängligt för alla och på så sätt ge ungdomarna en meningsfull fritid. En lokalavdelning startades i Åtvidaberg i juli månad 2011, således en nystartad förening. Om man som ung i Åtvidaberg skulle gilla att fiska kan det vara ett bra alternativ att bli medlem i föreningen. Som medlem i lokalavdelningen får man tidningen Svenskt Fiske med fem nummer per år, vidare fås en olycksfallsförsäkring och dessutom rabatter i redskapsbutiker och möjligheten att åka på fiskeläger och utbildningar
och slutligen medlemskap i Sportfiskarna.

Fortsättning publicerad 20111021


Lisbeth skildrar livet i Gärdserum

Författarinnan och släktforskaren Lisbeth Petersson framför den vackra verandan på man - gårdsbyggnaden på Oskarsgården i Nannersbo by, Gärdserums socken, Smålands landskap, Östergötlands län. Lisbeth har i fem böcker berättat om människor och byggnader i socknen.

Lisbeth Petersson, född i Värmland och uppvuxen i Jönköping, har i fem böcker berättat om sin hembygd. En hembygd som hon fann när hennes svärfar avled i oktober 1994.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Bland kvarlåtenskapen efter svärfadern fanns ett tjockt kuvert som hennes man Ulf Petersson överlät till henne att ta del av. Detta blev startpunkten till ett krävande, stimulerande och uppskattat arbete att berätta om människorna som bott och verkat i byar som Nannersbo, Stora Ved, Mosshult och Broddebo alla belägna i Gärdserums socken, sydost om Åtvidaberg. I oktober 1969 gifte sig Lisbeth med sin man Ulf Petersson. Ulf Peterssons föräldrar var ägare till Oskarsgården belägen i Nannersbo utefter allmänna vägen mellan Broddebo och Falerum. Från 1991 blev Ulf och Lisbeth och hans två systrar med sina respektive ägare till fastigheten i Nannersbo och därmed kom Ulf och Lisbeth med sina tre barn att tillbringa större delen av somrarna i Nannersbo.

Fortsättning publicerad 20111014


Förberedelserna fortsätter

Kulturhusets samlingslokal var i det närmaste fyllt av intresserade ortsbor som ville veta hur Åtvidabergs 600-årsfirande 2013 ska utformas.

Fira med framåtanda! Den devisen är en hörnpelare i det kommande firandet när Åtvidaberg 2013 fyller 600 år.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Erik av Pommern, även kallad unionskungen utfärdade år 1413 ett privilegiebrev till bergsmännen för kopparframställning. Det är så Åtvidabergsområdet på allvar skriver in sig i den svenska historien och förutsättningarna för ett samhälle skapas. Ett första informationsmöte om firandet hölls för intresserade invånare den 1 september 2011 på Kulturhuset. Runt 50 personer kom. Tre personer informerade, Karin Olanders representerande kommunchefsgruppen, Hans Grimsell rektor för Alléskolan som blivit utsedd till jubileumsgeneral och Malin Månsson kommunikationsoch utvecklingsstrateg.

Fortsättning publicerad 20111007


Inget kök är det andra likt

På företaget finns ett visningskök, men hos Falerum kök finns inget som heter standard.

Det började med Einar Meidler och året var 1926. Han flyttade från Hallingtorp i Kalmartrakten till den lilla orten Falerum i Åtvidabergs kommun där han hittade kärleken. Einar Meidler blev kvar och startade ett företag precis på den plats där det är beläget än i dag.

Text och bild: OWE BERGGREN

Nu är fjärde generationen inne i företaget då vd:n Göran Meidlers söner, Jocke och Daniel, är involverade i firman. Görans pappa Gunno tog vid efter Einar Meidler och det var han som under tidigt 70-tal gav Falerum kök AB dess inriktning med special designade kök. Företaget brann ner några år efter starten, men byggdes upp igen. Sedan har det byggts till fem-sex gånger allt efter behov och i dag omfattar produktionsytan cirka 500 kvadratmeter. Innan man började specialisera sig på kök tillverkade företaget tunga ekmöbler såsom bord, stolar, skåp och en del trappor.
– Jag blev väl mer eller mindre ansvarig i början av 1990-talet, berättar Göran Meidler.

Fortsättning publicerad 20110930


Lanthandeln fyller snart 100 år

Jennie Hagman vid kassaapparaten i Sjöberga lanthandel. Butikens service är viktig för ungefär 250 hushåll i Hannäs.

Sjöberga lanthandel i Kvarnvik i Hannäs socken i Åtvidabergs kommun är en butik med traditioner, men den har även utvecklats genom sina nästan 100 år. Ica nära-butiken har ett tredelat ägarskap genom Asta Jonsson, Jennie Hagman och Kerstin Ekström. Den senare är mest engagerad i lanthandelns försäljning av trädgårdsmöbler med lokal några stenkast från butiken.

Text och bild: OWE BERGGREN

De tre kvinnorna tog över ruljansen i maj 2002 efter diverse stormöten med bland annat kommunen, och Ica godkände slutligen den nya ägarkonstellationen. Jennie Hagman hade affärsvana eftersom hon hade jobbat tillsammans med den tidigare ägaren Maria Nilsson i tre år. Maria äger affärsfastigheten. Asta Jonsson hade jobbat 25 år inom vården och Kerstin Ekström är kunnig i bokföring. Till sin hjälp har de en timanställd som arbetar 15-20 timmar i veckan. Som alla förstår så är butiken oerhört viktig som leverantör av förnödenheter till bygden och de 470 Hannäsborna, fördelade på ungefär 250 hushåll.

Fortsättning publicerad 20110923


Världsmästaren från Dalamon

Frida Wallberg med det vackra WBC-bältet, ett bevis på att hon är regerande världsmästare i sin viktklass.

Frida Wallberg, professionell boxare, försvarade sin WBC-titel i superfjädervikt den 3 september i CCC-hallen i Karlstad mot kanadensiskan Olivia Gerula på poäng. Den titel som hon tog ifrån sin motståndare på Hovet i Stockholm den 27 november förra året.

Text och bild: OWE BERGGREN

28-åriga Frida Wallberg, med artistnamnet ”Golden Girl”, har en oerhört mjuk framtoning när Länstidningen träffar henne hemma i den mycket eleganta timmervillan, några stenkast från barndomshemmet Hemmingstorp vid Dalamon utanför Åtvidaberg. Det är svårt att förstå att hon är yrkesverksam i en av de absolut tuffaste sporterna, proffsboxning. Några märken efter lördagsmatchen syns inte i Fridas ansikte. Om sin senaste triumf säger hon så här:
– Innan jag gick in i ringen var jag laddad, fokuserad och visste precis vad jag skulle göra. Redan i första ronden kände jag att jag var starkare. Det blev bättre och bättre. Träffade bra med både höger-och vänsterkrok, bra kroppsslag men jabben var det viktigaste.

Fortsättning publicerad 20110916


Urskog blev naturreservat

I Hannnäs socken av Åtvidaberg ligger kronoparken Grävsätter som ägs av Sveaskog dvs vi alla svenska medborgare. Här har funnits ett Domänreservat sedan 1952. Nu får det ny uppmärksamhet genom att bli naturreservat. Invigningen var naturligtvis förlagt till hjärtat av reservatet. Ett underbart sensommarväder med sol och värme gjorde de yttre omständigheterna närmast perfekta.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Efter en kort promenad som ledde in till en central del av reservatet välkomnades besökarna bland alla vindfällena av Kolarkvartetten som satt och trimmade sina instrument, vidare var en skogslunch uppdukad bland stubbar och stenar, och inte minst av reservatsförvaltaren Mikael Burgman. Under måltiden underhöll Kolarkvartetten vilket bidrog till smakupplevelsen. När alla spisat färdigt utan stress så var det dags för Mikael att inleda själva invigningsprogrammet. Dan Isaksson var den siste kronojägaren som bodde och verkade på Grävsätters kronopark. Han har avsatt spår på olika sätt i kronoparken. Dan gick bort år 2000 men hans son Bengt Isaksson och hans dotter Britt-Marie Isaksson bor på Åsen mitt i kronoparken och kan berätta om sin fars arbete.

Fortsättning publicerad 20110909


Kvällens klo – kräfta från Hövern

Här har Markus Granström och Jonas Nilsson lagt till i båthuset och bär upp fångsten från 150 vittjade burar för invägning. Etableringen av signalkräftan i Hövern på 70-talet blev lyckosam och under 1980-talet kunde man börja fiska kräftor med kommersiell inriktning.

Sjön Hövern är en långsmal sjö vars vatten berör tre kommuner, Linköping, Söderköping och så Åtvidaberg som har den största delen. Sjön har alltid varit en sjö där kräftorna har trivts. Först fanns flodkräftan i riklig mängd fram till att kräftpesten slog till i slutet av 1960-talet, men markägarna runt sjön enades och satsade djärvt och den satsningen blev banbrytande och lyckosam. I dag finns ett gott bestånd av signalkräftor i sjön.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Carl G. Nilsson, som när satsningen gjordes, var en pådrivande kraft som har stor del i det lyckade resultatet. Sedan 2008 är det sonen Jonas Nilsson som äger gården och driver verksamheten. Han har fortsatt i sin fars spår med kräftfisket. Fadern bor på egendomen och hjälper Jonas med fisket och försäljningen av kräftorna. Sista året som det gick att fånga flodkräftor var 1968. Kräftpesten slår till resolut när den drabbar ett kräftvatten och så blev det också i Hövern. Markägarna runt sjön förstod att flodkräftan skulle man aldrig få tillbaka. Man visste att det gick att rädda ett framtida kräftfiske med inplantering av den amerikanska signalkräftan som inte drabbades av kräftpesten.

Fortsättning publicerad 20110902


Visst lever torget i Åtvid!

Goda vänner sedan många år som varje fredag i sju års tid träffats på Stora torget för en kopp kaffe på Sandelius konditori. Från vänster Åke och Valdy Karlsson från Kolsebo och Inger och Gunno Palmqvist från Hultsäter i Värna.

Åtvidabergs kommun har under senare år satsat på att förnya samhället och göra det mer trivsamt för sina invånare, men också med den goda baktanken att få en ökad inflyttning till kommunen. År 2009 fick Stora torget en ny look med en mer begränsad parkeringsyta och en större andel för torghandel och andra aktiviteter. Utformningen har fått både ros och ris av Åtvidabergs invånare.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under förra året, 2010, kom ”Levande torg” att introduceras och under detta år har en scen byggts i ett hörn av marknadsdelen. Länstidningen beslöt att ta reda på hur levande torget verkligen var en fredagsförmiddag i augusti 2011. När man kommer till Stora torget tidigt på morgonen en torgdag som denna fredag i augusti så kan man vara säker på att det inte går att hitta någon parkeringsruta på torget. Man får styra kosan bort mot kommunhuset och se om det finns en ledig plats på parkeringen strax intill. Där finns det flera platser att välja mellan. Där har kommunen sett till att parkeringsplatsen nu har fått den tidigare grusplanen asfalterad och föredömligt blivit försedd med kantsten.

Fortsättning publicerad 20110826


Två år kvar till 600-årsjubileet

Snart dags för 600-årsjubileum. På bilden syns modern industrihistoria i form av Facits gamla lokaler.

Den 5 maj 2013 blir det ett hejdundrande födelsedagsfirande i Åtvidaberg. Då har det förflutit exakt 600 år sedan unionskungen Erik av Pommern utfärdade privilegiebrev för gruvdrift till bergsmännen på orten. Om nuvarande kungen kommer för att sprida rojalistisk glans över firandet får arrangörerna veta först sex månader i förväg.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: MIKAEL WALL

– Vi har haft kontakter med kungafamiljen vid tre tillfällen och tycker att gensvaret är positivt, säger kommunens jubileumskoordinator sedan 2009 Ella Fronczak.
Den långa förberedelsetiden motiveras med att åtvidabergarna och inte minst deras många organisationer skall kunna planera i god tid för hur de vill medverka i firandet. Hittills har femton förslag lämnats in och presenterats på den kommunala hemsidan En arbetsgrupp som består av de fyra kommunala tjänstemännen Karin Olanders. Helene Stenberg, Anna Södergren och Ella Fronczak arbetar med att värdera och bearbeta förslagen fram till i december.

Fortsättning publicerad 20110819


ÅFF närmar sig allsvenskan

ÅFF har just fått ledningsmålet genom att Daniel Hallingström nickat in hörnan slagen av Kristian Bergström och här gratuleras han av Haris Radetinac. Resultatet 2 – 1 till ÅFF stod sig matchen ut och ÅFF hade bärgat tre poäng.

Åtvidabergs FF har under vårsäsongen hela tiden behållit en position i toppen av Superettans tabell. Många ÅFF-fans har ändå varit tveksamma till att laget ska lyckas ta sig tillbaka till Allsvenskan omgående. Nu har utsikterna kanske ökat genom den förstärkning som laget fått genom Thomas Olsson. Första matchen med förstärkningen var bortamötet mot Degerfors på Stora Valla den 6 augusti. Länstidningens utsände följde med veteranernas buss och såg matchen på plats.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Av kvarvarande matcher i spelprogrammet för Superettan är sex bortamatcher och lika många hemmamatcher. 36 poäng står på spel. Målsättningen för laget är naturligtvis att vara etta eller tvåa när alla matcherna är spelade. Då går man direkt upp till Allsvenskan. Om det mot förmodan inte skulle gå gäller det att komma trea för då får man kvalspela om den återstående möjligheten att nå Allsvenskan. På Stora Valla ska det första klivet tas till Allsvenskan genom seger och revansch för förlusten från mötet på Kopparvallen under april månad.

Fortsättning publicerad 20110812


Lär mer om avlopp och solenergi

Ann-Sofie Westin, miljöinspektör i Åtvidabergs kommun.

Har du ett enskilt avlopp? Vet du om det fungerar bra eller om du borde förbättra det? Söndagen den 28 augusti klockan 10-14 anordnas en avlopps- och energimässa på Stortorget i Åtvidaberg. Där kan man få information om avloppslösningar – och dessutom om solenergi.

Text: ANDREAS NORLÉN

– Många enskilda avlopp i kommunen har inte den rening som krävs idag. Fastighetsägaren som har ett dåligt avlopp har ansvar för att ersätta det med en godkänd avloppslösning, säger Ann-Sofie Westin, miljöinspektör i Åtvidabergs kommun.
Miljökontoret i Åtvidaberg har under 2010 och 2011 deltagit i Naturvårdsverkets tillsynskampanj ”Små avlopp – ingen skitsak” som syftar till att informera fastighetsägare med små avlopp om vilka regler som gäller. Företrädare för miljökontoret har bjudit in fastighetsägare till informationsträffar för att berätta om reglerna och hur man gör för att få en godkänd avloppsanordning. Kampanjen avrundas genom avlopps- och energimässan.

Fortsättning publicerad 20110805


”Man måste jobba med hjärtat”

Pia och Claes Söderhielm driver Mormorsgrufwans Antik & Inredning.

Letandet på gårdsauktioner efter saker att inreda sommarstugan med utvecklades över tiden till en verksamhet: Mormorsgrufwans Antik & Inredning. Affären finns i tre byggnader där föremålen exponeras i rumsmiljöer.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Pia och Claes Söderhielm flyttade från Stockholm till Närstad Gård vid Mormorsgruvan för 21 år sedan. Där har de sedan 12-13 år en antik och inredningsaffär med möbler och föremål i huvudsak från 1700- och 1800-talen. Det är både herrgårdsoch allmogemöbler, de flesta originalmålade. Det var när de gick på gårdsauktioner för att möblera sin sommarstuga i Drabo som intresset för antikviteter startade på allvar. Antikaffären vid Mormorsgruvan kan utan överdrift sägas vara en sorts motsats till trånga butiker med, av utrymmesskäl, staplade antikviteter.

Fortsättning publicerad 20110722


Gott om klenoder i Hannäs

Hembygdsföreningens ordförande Lasse Carlsson vid en raritet, en Fordsontraktor tillverkad år 1923 vid Ford Motor Company i Detroit USA.

Om man befinner sig i trakterna mellan Falerum, söder om Åtvidaberg, och Valdemarsvik så rekommenderas ett besök vid hembygdsgården Domarvik, mycket naturskönt belägen vid Grävsjön i Hannäs socken i norra Tjust. En verklig prydnad som hembygdsföreningen i Hannäs kan vara stolt över.

Text och bild: OWE BERGGREN

Föreningen firar 60-årsjubileum med festligheter senare i år. Den har 180 medlemmar och förfogar över cirka 1 000 föremål, bland annat jordbruksredskap och bruksföremål. Dessutom finns det ett stort antal fotografier prydligt insatta i pärmar. En viktig del i en hembygdsförenings historia. Domarvik var ursprungligen ett torp under Grävsätter och kan vara mycket gammalt. Den siste arrendatorn, Josef Karlsson och hans fru Stina, hittade nämligen en auktionsräkning under en bjälke på vinden utställd på Domarvik 1682. Paret Karlsson bebodde och brukade torpet fram till 1952. På hösten 1953 köptes Domarvik av Domänverket, som i sitt avtal med föreningen gav den senare fri dispositionsrätt till tomten så länge som Hannäs hembygdsförening existerar.

Fortsättning publicerad 20110715


EU-pengar utvecklar festplats

Dansbanan i fager försommargrönska. Här ska en talangjaktstävling och ett loppis locka besökare till festplatsen och Borkhultsdagen den 20 augusti. Det bjuds gratis buss

Borkhult, vackert beläget vid sjön Yxningens västra strand, är en mindre ort i Åtvidabergs kommun. Idag en stillsam bostadsort men med en mera storslagen historia som betydande bruksort. Borkhults Festplats förening har lyckats få medel från Leader Sommenbygd för att utveckla festplatsen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Med Leader avses samordnade åtgärder för ekonomisk utveckling på landsbygden. Leader är en metod för landsbygdsutveckling i EU. Metoden bygger på samverkan och lokala initiativ/underifrånperspektiv. Leader är en del av det nationella landsbygdsprogrammet 2007 – 2013. Stöd beviljas till lokala landsbygdsutvecklingsprojekt. Finansieringen sker från EU, svenska staten och kommunerna i området. Dessutom måste varje projekt ha privat medfinansiering, till exempel i form av ideellt arbete. Borkhults Festplatsförening har fått 22 650 kronor i Leaderstöd. Projektet syftar till att utveckla Borkhults Festplats genom att locka med nya aktiviteter.

Fortsättning publicerad 20110708


Hövdingen blev stins för en dag

Bo-Inge Nilsson och Elisabeth Nilsson. En är expert på Åtvidabergs historia och tar varje tillfälle i akt att berätta den och en är hövding för östgötarna, här dock förklädd till stins vid Åtvidabergs station.

Måndagen den 20 juni 2011 återinvigde landshövding Elisabeth Nilsson stationshuset i Åtvidaberg, som totalrenoverats av Åtvidabergs Bostadsaktiebolag. Åter har resenärer till och från Åtvidaberg en väntsal värd namnet. På andra våningen flyttar bostadsföretaget in.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM


– Vi var grundliga när vi startade renoveringsarbetet. Vi rev ut det mesta av inredningen så att det egentligen bara återstod ett skal med tak. Stationshuset, fast det uppfördes för 132 år sedan, har stått sig väl och det har sin förklaring i att ytterväggarna och bärande innerväggar består av kärnfriskt timmer eller grov plank, förklarar Fredrik Klint, vd för Åtvidabergs Bostadsaktiebolag.
Detta visar man för besökarna dels genom en vacker vägg i trapphuset upp till bolagets kontor, dels i ett personalutrymme. På den övre våningen har Bostadsbolaget sina kontorslokaler. Exteriört har man inte förändrat byggnaden förutom att man återskapat två mindre gavelfönster på varje sida av övervåningen.

Fortsättning publicerad 20110701


”Rälsningsarmén” bygger ut

Risten-Lakviks järnväg bygger ut sin museijärnväg och helt klart ska det vara 2012.

Nybyggnation av järnväg är en sällsynt företeelse i Sverige. I Lakvik mellan Åtvidaberg och Björsäter pågår en spårutbyggnad i mindre skala vid museijärnvägen Risten–Lakvik.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: RISTEN-LAKVIKS JÄRNVÄG

Lakvik har en intressant historik när det gäller järnvägstrafik. Redan 1878 inleddes trafiken på järnvägen mellan Norsholm och Bersbo och delsträckan ingick i NVHJ som järnvägsbolaget hette då innan banan blev förstatligad 1 juli 1949. Förkortningen betyder Norsholm–Västervik Hultsfreds Järnväg. År 1964 tog trafiken slut som passerade Lakvik men så småningom kom föreningen Risten–Lakviks museijärnväg att påbörja sitt långsiktiga arbete att åstadkomma en anläggning som skulle kunna vara ett intressant besöksmål för att få en bild av hur järnvägen en gång tog sig ut innan det fanns X-2000 tåg och höghastighetståg som ska rusa fram genom landskapet i över 300 km/h.

Fortsättning publicerad 20110624


Dags för dansens virvlar igen

Dansbanan i Broddebo när det viktiga arbetet var klart med att ha fått ett nytt tak över dansbanan. Nu är renoveringen klar och den anrika dansbanan nyinvigd.

Dansbanan i Broddebo är nyrenoverad och grann och har nyligen invigts. Mellan 160 och 170 personer kom till det högtidliga evenemanget en knapp mil sydost om Åtvidaberg.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: BERNT INGVARSSON &
KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen besökte dansbanan hösten 2009 för att få se renoveringen och berätta dess historia. Det viktiga var att få ett nytt tak. En del arbeten återstod vid den tidpunkten som exempelvis en hel del målningsarbeten. Nu i år var det äntligen dags att fira och inviga den nyrenoverade dansbanan. Dansbanan byggdes strax efter andra världskrigets slut. Första tiden var det Broddebo skytteförening som ansvarade för verksamheten. När skyttetävlingarna avtog tog en dansbaneförening över ansvaret men från början av 1990-talet kom Byalaget 35:an att ta vid och man ligger också bakom renoveringen. Följaktligen var det Byalaget 35:an som arrangerade invigningsfestligheterna.

Fortsättning publicerad 20110617


Sommarbilder från Åtvidaberg

Göran Friman, lärare på kulturskolan, ackompanjerar Emma, Othelia, Ayda, Kim och Isak från årskurs 2 på Långbrottsskolan när de framför sång ur musikalen Blommor och Skratt.

Sista dagen i maj månad, en tisdag före en efterlängtad långhelg, kom sommarvärmen till oss och med dess ankomst kan man konstatera att nu är det sommar. Alla hoppas vi att det ska bli riktigt fint sommarväder. Undertecknad begav sig till Stora Torget i Åtvidaberg för att lyssna på sång och musik.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Utanför entrén till Åtvidabergs sparbank hade ett antal ungdomar samlats och ett piano med mikrofoner fanns på plats. Här skulle den annonserade lunchkonserten äga rum. Förutom ungdomarna fanns två ledare med: dels musikläraren Fredrika Olsson från Långbrottsskolan, dels Göran Friman, musiklärare på Kulturskolan. Kulturskolan i Åtvidaberg ersatte musikskolan för sex år sedan. Verksamheten firade 5-årsjubileet förra året. Lunchkonserten skulle göra reklam för den vårkonsert som skulle ges senare på kvällen i Kulturhuset.

Fortsättning publicerad 20110610


Veteranernas vindlande resa

Åtvidabergsföreningen Veteranderna har rest till Ydre och Sommen och var med om mycket trevligt. När de kom till Kisa var det dags för fotografering.

Veteranerna är en förening i Åtvidaberg för i huvudsak pensionerade män med stort intresse för allt som berikar vardagen. Ofta ger man sig ut på en bussutflykt. Senast var Ydre och Sommen resmål.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ett av de stora intressena i föreningen är fotbollen i Åtvidaberg, och då Åtvidabergs fotbollförening, ÅFF. Man har också möten en gång i månaden på våren och hösten med något intressant föredrag. Ett annat inslag i verksamheten är bussutflykter till någon intressant plats, kryddat med ett lockande program. Nyligen åkte en fullsatt buss till Ydre och Sommen. Veteranmedlemmen Bengt ”Jesper” Johansson rattade bussen medan resenärerna njöt av den vackra naturen utanför fönstren. Bengt är rutinerad busschaufför och kör ÅFF till alla bortamatcher.

Fortsättning publicerad 20110603


Toppen bland alla dalar

Mitt i dalen ligger denna specifika gamla by där gårdarna aldrig flyttades ut utan ligger kvar tätt intill varandra. Den ovanliga byn heter Kolsebro och ett besök i lugnt tempo rekommenderas.

Uknadalens dag har nyligen genomförts med målsättningen att slå ett slag för att landsbygden ska leva och utvecklas i positiv riktning. Naturligtvis med fokus på livet i den vackra Uknadalen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Uknadalen börjar vid Forsaström i Åtvidabergs kommun och sträcker sig i sydostlig riktning ner mot havet och slutar vid Helgenäs i Västerviks kommun. Arrangemanget är ett samverkansarrangemang mellan dalens orter och de föreningar, organisationer och lokala företag där som visar på att det går att samverka för en sak trots att det berör två län och två kommuner. Besökarna kom till dalens bägge ändar beroende på var man kom ifrån. Tre lokala sparbanker sponsrade arrangemanget. Vidare har Västerviks näringslivsbolag bidragigt till genomförandet och man fick även medel från den Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Fortsättning publicerad 20110527


Snälla lamm & elaka borrar

Insektsexperten Håkan Andersson berättar om skadeinsekten granbarkborren som varit och kommer att fortsätta vara verksam i reservatet på Högboda.

Får, lamm, fårvallning med hund samt granbarkborrar stod på programmet vid en träff i Björsäter, halvannan mil nordost om Åtvidaberg. Det var lokalavdelningarna inom LRF i Björsäter, Hannäs och Åtvidaberg som bjudit in medlemmar och andra intresserade till en exkursion på gården Kvarntorp och till det intilliggande naturreservatet på fastigheten Högboda.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Mellan 20 och 30 personer hade hörsamamt inbjudan. Kvarntorp ägs och brukas av Anders och Inga-Britt Rask som har två söner, varav den ene, Erik, snart ska bli delägare. Anders och Inga-Britt har under en lång period brukat Kvarntorp så de var naturligtvi skickade att berätta om gården. Kvarntorp har mellan 85 och 90 hektar skog och jordbruksmark som utnyttjas för fårskötsel. De har den speciella svenska lantrasen rya, och att den besättning som finns på Kvarntorp är den största besättningen i Sverige. Produktionen av lammen är Krav-godkänd.

Fortsättning publicerad 20110520


Valfrihetssystem för all hemtjänst

Oppositionsrådet Sören Söderström, Centerpartiet, lyckades få kommunfullmäktige att besluta om att bifalla den motion som han väckt i ärendet om att införa ett valfrihetssystem där brukare av hemtjänst skall kunna välja utförare. Det kan bli verklighet efter 1 september 2013 när innevarande avtal med nuvarande utförare, Carema, går ut.

Från och med 1 september 2013 ska de som nyttjar hemtjänst i Åtvidabergs kommun kunna välja vem som ska utföra hemtjänsten. Ett politiskt beslut är fattat om införandet av ett så kallat valfrihetssystem i kommunen som ska omfatta all hemtjänst.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Fram till och med 31 augusti 2013 finns ett entreprenadavtal med det privata bolaget, Carema, som bedriver hemtjänst i Åtvidabergs kommun. Efter avtalsperiodens utgång blir det således en förändring. Från 1 september 2013 ska brukare av hemtjänst i kommunen kunna välja utövare av hemtjänstutförare. Resultatet, med ökad valfrihet för brukare av hemtjänst, började med att en motion väckts i frågan och att den bifölls av kommunfullmäktige. Centerpartisten Sören Söderström väckte frågan med en motion vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 september 2009.

Fortsättning publicerad 20110513


Läckra kreationer i lång rad

Birgitta Pihl i färgglad sommarklänning på väg genom publiken fram till podiet.

Det har varit traditions enlig modevisning i Åtvidaberg. Ett brett och rikt urval av kläder för kvinnor visades på catwalken i Åtvids församlingsgård av mannekänger från föreningen Åtvids kvinnor.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Bakom modevisningen står också Modecentrum, numera enda affär i Åtvidaberg med ett heltäckande sortiment i damkonfektion. Ägarinnan, Siv Nilsson, fick frågan om hennes företag kunde vara intresserat av att arrangera en modevisning tillsammans med Lokalföreningen Åtvids kvinnor i hem och samhälle.
– Vi började och nu har det blivit en kär och populär tradition, berättar Siv Nilsson och fortsätter:
– Att vi har modevisningen nu på våren är naturligt när det härliga vårvädret kommit som ger damerna inspiration. Det blir så mycket lättare för dem att veta vad de vill handla. Kommersen ökar helt klart efter att vi haft visningen.

Fortsättning publicerad 20110506


Ryggåsstugan blir något extra

Björsäters hembygdsförening är i full färd med att renovera Smedstorp. Här står den trogna arbetsstyrkan framför den vackra ryggåsstugan som de kan vara stolta över det arbete som de utfört under sammanlagt 3 000 arbetstimmar. Från vänster: Ingolf Preuschhof, Torsten Andersson, Bertil Ahlström, Åke Andersson och Sture Eskilsson.

Björsäters hembygdsförening renoverar ryggåsstugan Smedstorp för fullt. Nyligen fick man 100 000 kronor från länsstyrelsen som extra stimulans i arbetet. Tidningen har besökt Smedstorp under en aktivitetsdag.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Björsäters hembygdsförening bildades år 2000 och förvärvade strax därefter Smedstorp nu beläget i ett villaområde i Björsäter, halvannan mil norr om Åtvidaberg. I framtiden ska Smedstorp vara en hembygdsgård. Efter köpet började föreningen omgående att renovera och arbetet lär pågå än ett antal år. Smedstorp är en oas i den moderna villabebyggelsen i Björsäter. En äkta gärdsgård ramar in torpstugan. Inne i trädgården ska arbetet starta med att färdigställa den återstående delen av gärdsgården. På plats är renoveringsarbetets ledare Bertil Ahlström samt Åke Andersson, Sture Eskilsson, Torsten Andersson och Ingolf Preuschhof. Även Bengt Björner, ordförande i hembygdsföreningen och Sture Andersson från Vårdsbergs hembygdsförening som kommit för att få tips och idéer.

Fortsättning publicerad 20110429


Nytt bostadsområde planeras

Området från en udde i Bysjön in mot Villan och dess trädgård och intilliggande lövträdsparti sparas från bebyggelse. Till höger skymtas campingstugorna, där kommer hus att byggas om planerna på ett nytt bostadsområde fastställes.

För att vara en attraktiv kommun för inflyttning behöver Åtvidaberg fler bostäder. På den fronten har det börjat röra på sig. Ett nytt exklusivt bostadsområde planeras.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidabergs kommun har haft och har en negativ befolkningsstatistik. Från att för ett par decennier sedan haft runt 13 000 invånare är siffran i dag nere i runt 11 500. Denna utveckling är inte gynnsam. Kommunen förlorar skatteintäkter som behövs för en fullvärdig samhällsservice. Av det skälet är det naturligtvis hög prioritet att verka för att antalet invånare ökar. En tungt vägande faktor för att få folk att flytta till kommunen är boendet. Där måste kommunen bli mer aktiv. Och saker har faktiskt börjat röra på sig.

Fortsättning publicerad 20110421


Så formades trädgårdsstaden

Svante Kolsgård till höger har nyss avslutat sitt intressanta föredrag under rubriken Åtvidaberg – en trädgårdsstad. I efterföljande frågestund ville Gunnar Svensson ta upp frågan om hälsotillståndet för alla våra vackra men gamla lövträd i samhället.

En föreläsningsserie på biblioteket i Åtvidaberg under våren 2011 avslutades med en föreläsning av Svante Kolsgård under rubriken Åtvidaberg – en trädgårdsstad. Tidigare föreläsningar i serien har varit Tidig odling i Åtvidaberg från stenålder till 1700-tal, De odlande stadsborna och Växter i folktron.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Svante Kolsgård är universitetsadjunkt vid Linköpings universitet och är lärare i historia för blivande ämneslärare. Han har som ett betydelsefullt projekt i sin forskning varit inriktad på Bruket som det industriella mönstersamhället och med den specifika inriktningen mot Åtvidabergs lokalhistoria som kännetecknas av både bruks- och industrisamhället. Dagens Åtvidaberg lever kanske inte upp till någondera av epiteten men har en intressant historia i bägge samhällstyperna och den som verkligen besitter gedigna kunskaper i ämnet är utan tvekan Svante Kolsgård.

Fortsättning publicerad 20110415


Från Björsäter till Tanzania

Ylva Righard höll inte bara föredraget utan fick assistera Inga-Britt Karlsson i köket när det var paus i föredraget.

Ylva Righard från Björsäter var tillsammans med sina två söner i Afrika i början av 2011.
Under en intensiv treveckors vistelse upplevde de storslagen natur, ett rikt djurliv och en god inblick i människornas vardagsliv. Ylva berättade nyligen om sin resa hos LRF i Björsäter.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ylva som är veterinär och lantbrukarhustru från Valsinge i Björsäters socken, Åtvidabergs kommun, har tidigare rest långt, till Australien. Men aldrig till Afrika. Dit ville hon och det blev verklighet. Resan gjorde hon med sönerna Erik och Johan. Nyligen samlades cirka 60 åhörare i Träffpunkten, Björsäter, för att lyssna till Ylva och se hennes bilder från resan. Björsäter-Yxnerum LRFavdelning har en tradition att långväga resenärer, företrädesvis utomlands, delar med sig av sina upplevelser. Då Ylva är veterinär så var det naturligt att tro att hon gjort iakttagelser som kunde attrahera en jordbruksintresserad publik.

Fortsättning publicerad 20110408


Fler bostäder är viktig faktor

Astrid-Marie Jonsson är delägare i Sjöberga lanthandel i Hannäs. Hon är också ledamot och andre vice ordförande i kommunfullmäktige i Åtvidaberg och företräder Centerpartiet. Hon är starkt engagerad i landsbygdsfrågor som till exempel boende och infrastruktur.

Astrid-Marie Jonsson från lilla Hannäs i Åtvidabergs kommun är starkt engagerad i landsbygdsfrågor. Hon är centerpartist och andre vice ordförande i Åtvidabergs kommunfullmäktige. Tidningen har träffat henne för att diskutera bostäder, skola, inflytande, arbete och kommunikation.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Utanför kommunens tätorter Åtvidaberg, Grebo, Björsäter och Falerum bor cirka 1 500 personer, ett snitt på två-tre invånare per kvadratkilometer. Åtvidabergs kommun har under mer än tio års tid haft stadigt minskande invånarantal. Högsta siffran var en gång nära 13 000 i dag är siffran 11 500 invånare. Tappet är bekymmersamt för kommunens ekonomiska muskler att klara samhällsservicen till sina medborgare. Åtgärder krävs som gynnar boende och företagande i kommunens landsbygdsdelar. Länstidningen träffade Astrid-Marie Jonsson i Sjöberga lanthandel i Kvarnvik, Hannäs socken där hon är delägare. Samtalet kom snart att handla om viktiga landsbygdsfrågor som boende, skolverksamhet, inflytande, arbetsmöjligheter och kommunikation i vid bemärkelse.

Fortsättning publicerad 20110401


Vad händer med stora kyrkan?

Stora kyrkan i Åtvidaberg som stod klar 1885. Problemet är eftersatt underhåll och ett sporadiskt utnyttjande. Kyrkans framtid är därför osäker och en arbetsgrupp arbetar för att få fram ett bra förslag.

Svenska kyrkan har två kyrkobyggnader i Åtvidaberg, stora kyrkan och gamla kyrkan. Om inte stora kyrkan repareras så kommer utnyttjande av den både nu och i framtiden att vara ett minne blott. Den enkät som besvarades 2010 om stora kyrkans framtid är analyserad och till kommande höst tas beslut i ärendet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det vardagliga kyrkolivet är sedan många år lokaliserat till den gamla kyrkan. Den stora kyrkan har används vid ett fåtal tillfällen under åren men vid varje tillfälle då har stora kyrkan varit fullsatt. Slutsatserna från nämna enkät talar sitt tydliga språk. Rivning är inget alternativ. Åtvidabergsborna vill ha kvar byggnaden. Det finns många fina minnen förknippade med stora kyrkan. Många åtvidabergsbor minns exempelvis skolavslutningar där. Det akuta problemet är att delar av kyrkans yttre har börjat rasa ner och därmed riskera att någon kan bli skadad om det vill sig illa. Stängsel är uppsatt så att ingen kommer för nära kyrkan. Men så kan det ju inte se ut vid en kyrkobyggnad.

Fortsättning publicerad 20110325


Falerum har ståtlig historia

Utsikten över Falerum från Dacke skans är magnifik.

Några hembygdsintresserade personer i Falerum har studerat gamla fotografier som berättar mycket om Falerums imponerande historia. Utifrån dessa fotografier och andra källor har Leif Pettersson vid ett antal tillfällen berättat om Falerums historia.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nyligen visade Leif Pettersson unika bilder och berättade för en intresserad publik på Åtvidabergs bruks- och facitmuseum. I mitten av 1970-talet ordnades i Falerum, som ligger i Åtvidabergs kommun, en kurs i lokal historia där bland annat gamla fotografier studerades. Leif Pettersson som var med från början och så småningom ledde det till att Leif ofta visat bilderna för allmänheten bland annat hos Gärdserums föreläsningsförening. De som missade senaste bildvisningen kan se alla bilder, med tillhörande information, i en utställning på museet. Utställningen rekommenderas för den hembygdsintresserade. Falerums industrialisering började på 1700-talet. En avgörande förutsättning var Storån som rinner igenom Falerum och som kom att utnyttjas som kraftkälla.

Fortsättning publicerad 20110318


De förser lantbruk med varor

Peter Karmegren befinner sig mitt i den välsorterade butikslokalen där främst närboende lantbrukare kan köpa vad de behöver. Hans företag i Åtvidaberg har 800 regelbundna kunder.

I Åtvidaberg finns ett företag som säljer varor som lantbruksföretag frågar efter. Främst ”inomgårdsprodukter”, det vill säga allt som behövs för ett lantbruk med mjölk- eller köttproduktion.
– Allt utom maskiner, säger ägaren Peter Karmegren.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Karmegrens Gårdsservice AB är ett familjeföretag i Åtvidaberg som ägs och drivs av makarna Peter och Annette Karmegren. Företaget har en stabil kundstock på uppemot 800 lantbruksföretag från Flen i norr till Hultsfred i söder. Länstidningen har besökt företaget för att få veta mer om verksamheten. Peter Karmegren tar emot i företagets prydliga kontor. Hans fru Annette och en vikarierande kontorsanställd, Monica Nilsson, sitter framför sina datorskärmar. Peters skrivbord är rent, han är avslappnad och väntar att få inleda samtalet. Han är inte östgöte från början utan är född i Västmanland.
– Vi kom till Åtvidaberg 1978 och den första tiden arbetade jag i skogen åt Baroniet, berättar han.

Fortsättning publicerad 20110311


Full aktivitet på sportlovet

En bandyhalvlek är avklarad och man behöver ta igen sig. Ledarna för smågrabbarna är Olle Merkel och Jimmie Andersson.

Vecka 8 hade skolelever i Östergötland ledigt för sportlov. Länstidningen begav sig ut i vinterkylan för att se vad som erbjöds i Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Känslan är att utbudet inte är så stort som det en gång var. Det hänger på ungdomarna och deras föräldrar om det ska bli några aktiviteter. Dessutom har föreningar som tidigare stod för en stor del av aktiviteterna inte längre lika många ideella krafter som kan ställa upp. Den konstfrusna bandybanan är en stor tillgång för samhället och bandyföreningen gör en bra insats genom sin verksamhet öppnar för motion och inspiration för den som vill bli bandyspelare i ÅBK. På tisdagen i sportlovsveckan var det bandy- och skridskoskola för barn födda 1997 och senare. Två spelare från ÅBK:s B-lag, Olle Merkel och Jimmie Andersson, hade samlat ett antal grabbar.

Fortsättning publicerad 20110304


Dovvilt och älgskötsel i fokus

Kvällens föredragshållare, dovviltexperten Leif Carlström, höjer ett praktfullt horn.

Åtvidabergs Jaktvårdskrets höll välbesökt årsmöte i Åtvidabergs församlingsgård. Bidragande orsak till den goda uppslutningen var två kunniga talare. Leif Carlström berättade om dovvilt och Magnus Hesse, länsordförande i Jägarförbundet Östergötlands län, informerade om det framtida älgjaktsförslaget.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kvällens föredragshållare, Leif Carlström, är utbildad till både skogsmästare och viltmästare. I mer än 20 år har han varit lärare på Öster Malma i Södermanland och nu är han lärare på Öknaskolan, gymnasieutbildning, i ämnet jakt och viltvård. Föredraget handlade om dovviltet som inom vissa delar av södra Sverige blivit ett betydelsefullt vilt att räkna med. Dovviltet kom till vårt land 1568 på initiativ av dåvarande kungen Johan III, son till Gustav Vasa, som placerade hjortarna på Elfsborgs fästning.
– Hjortarna placerades där för att man skulle ha tillgång till kött att äta. Man hade inte sådana moderniteter som frysbox, berättar Leif.

Fortsättning publicerad 20110225


Bloms hittade sitt paradis

Inger och Jonny Blom på farstutrappan till Skomakarstället. Sotaren har nyss sotat färdigt och det är bara att invänta våren.

Jonny och Inger Blom har större delen av livet bott och arbetat i Linköping. Nu bor de i stället på Skomakarstället två kilometer norr om Hannäs kyrka, inte långt från sydspetsen på Storsjön. Processen från första tanken på en flytt till förverkligandet tog några år men idag är de båda nöjda och trivs verkligen med sina liv i vackra Hannäs.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Jonnys yrkesbana och hans talang för det konstnärliga väckte Länstidningens nyfikenhet och ledde till ett besök på Skomakarstället. Jonny och Inger framhåller att de trivs så bra med sitt boende i Hannäs.
– Jag har tre passioner. Det är först och främst min fru Inger, sedan kommer målandet och därefter fisket, säger Jonny och ler.
Det passar bra, tänkte undertecknad, för här finns gott om sjöar där Jonny kan få många tillfällen att utöva den tredje av passionerna. En fin sjö som finns alldeles inpå knutarna är Storsjön och lite längre bort finns Vindommen, en spännande sjö, där Vindommens Småbåtssällskap har sin bas för bland annat utflyktsbåten Amanda.

Fortsättning publicerad 20110218


Guldmedaljör i mathantverk

Lotta med sin pumpamarmelad. Den smakade underbart på nybakat bröd tillsammans med några ostskivor kan undertecknad meddela efter provsmakning.

Lotta Björkén, tidigare Johansson, blev trefaldig guldmedaljör vid SM i Mathantverk som ägde rum i Östersund i slutet av förra året. Lotta bor i Forsaström mellan Åtvidaberg och Falerum där Uknadalen börjar vilket inspirerat henne i valet till sitt företagsnamn.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För att få reda på hur Lottas vardag ser ut och hur de tre guldmedljerna har påverkat livet för henne, gjorde vi ett besök i Forsaström. Lotta bor i den tidigare skolbyggnaden i Forsaström med make och barn. Sitt intresse för matlagning i alla dess varianter fick Lotta till stor del av sin mormor och morfar som bodde i trakten av Sommen.
– Mormor bakade, saftade och syltade och morfar odlade grönsaker, berättar Lotta.
När Lotta började på Anders Ljungstedts Gymnasium i Linköping var det ingen valvånda utan Lotta visste att hon ville gå kock- och restaurangutbildningen där och det gjorde hon under tre läsår. Hon hade också förmånen att under en del av tiden på skolan ha Johan Weber som lärare.

Fortsättning publicerad 20110211


Härlig gemenskap

Allan Bengtsson visar egna tagna bilder från bygget av genomfarten av väg 35 genom Åtvidaberg med tillkommande rondeller och gångbroar.

Navet är en lokal som är belägen i Sporthallen i Åtvidaberg. Här finns den kommunala verksamheten som heter Anhörigstöd och dess ansvarige, anhörigkonsulent, Marielouise Karlsson. Här har också frivilligcentralen sin hemvist. Lokalen fungerar dessutom som mötesplats och har öppet varje tisdag.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vi kan alla drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning. Att vara anhörig eller närstående till någon som är drabbad kan vara både psykiskt och fysiskt ansträngande. Anhöriga kämpar ofta i det tysta för att ge sina närstående ett bra liv och det är de närmaste som fungerar som främste omsorgsgivare, den omsorgen är hela två gånger så stor som samhällets insatser. Man kan hjälpa och vårda på heltid eller deltid, i samboförhållande eller på distans. Omständigheterna i de anhörigas situation beträffande kön, ålder, relationer och tillgångar till resurser är stor. Har man kanske nyligen hamnat i den situationen och behöver ge vård och omsorg till en kär närstående som drabbats av sjukdom, kan man behöva hjälp.

Fortsättning publicerad 20110204


Odlingshistorien i Åtvidaberg

Arkeolog Olle Hörfors inleder föreläsningsserien 15 februari kl 18 på Åtvidabergs bibliotek.

Utställningen med temat ”Trädgård och odling”, följs nu upp med en föreläsningsserie, ”Åtvidaberg i backspegeln”. Den inleds av arkeologen Olle Hörfors som pratar om odling genom historien.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Det pågående arbetet med lokalhistoriska utställningar syftar till att synliggöra museets samlingar i hela länet. Man bygger upp lokalhistoriska, ”rum” eller miljöer på kommunbiblioteken. Innehållet i utställningsmontrarna tas fram i samarbete med det biblioteket där utställningen placeras. Utställningen i Åtvidaberg har temat ”Trädgård och odling”. Den innehåller föremål och handlingar hämtade från Östergötlands länsmuseums samlingar. Nu kommer utställningen att följas upp med en föreläsningsserie. Arkeologen Olle Hörfors på Östergötlands länsmuseum inleder serien med att berätta om odlingens historia i regionen.

Fortsättning publicerad 20110128


Entusiaster spelar vinterboul

Rune Liljegren har nyss kastat bouleklotet mot ”lillen” och hoppas att komma så nära som möjligt.

Som pensionär är det viktigt med motion och samvaro och det behovet kan tillfredsställas genom att spela boule en, två och kanske tre gånger i veckan. Det gör ett gäng entusiastiska pensionärer mellan 65 och 81 år.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Tisdagar, torsdagar och för vissa även lördagar träffas man under vintern på Facetten men sommartid spelar man i det som en gång kallades Folkets Park. Nu, mitt i vintern, spelar man på 5 banor i Facetten. Här har man själva arbetat med att göra i ordning banorna vilket inneburit att man har belagt banorna med ett lämpligt grusmaterial. Facetten är ett enormt huskomplex som en gång i tiden var FACITs tillverkningslokaler. Numera är kommunen ägare till Facetten. Där finns en salig blandning av verksamhet i huset. Störst yta har gymnasieskolan. Därutöver finns en hel del småföretagsamhet. Här finns också loppis och ett välutrustat Gym. Trots all verksamhet så finns det fortfarande enorma golvytor som ingen använder. Här finns verksamhetslokaler för hågade nyföretagare, det är nog bara att ta kontakt med kommunen så löser man den biten.

Fortsättning publicerad 20110121


Skogsarbetarna trotsar snö & kyla

Vid den andra maskinen syns företaget andre delägare Fredrik Carlsson och förarna Magnus Rask och dennes brorson Erik Rask.

Visserligen har marknaden för sågade trävaror svalnat något senhösten 2010 men inte mer än att sågverken vill försäkra sig om timmer till sina sågverk och i samverkan med god efterfrågan på massaved till cellulosaindustrin så råder en intensiv aktivitet på avverkningarna i skogen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen har besökt en pågående gallringsavverkning hos Torvald Carlsson och sönerna Gert och Göran i Broddebo mellan Åtvidaberg och Överum. Det välstånd som vi har i vårt land hade inte varit möjligt att uppnå utan våra skogstillgångar och den skogsindustri som vi har sett till att förädla vårt virke i och därmed kunnat exportera och därmed fått stora nettoinflöden av kapital. Nettointäkterna har legat på hundra miljarder kronor per år, kanske idag ännu högre. Dessutom tar aldrig råvaran slut som exempelvis olja och malm utan genom god skötsel och hushållning så har vi ständigt fyllda ”lager” att ösa ur. Virket som avverkas har i ett historiskt perspektiv kommit från skogen till industrin i två kanaler. Antingen har det kommit i form av leveransvirke eller genom försålda avverkningsrätter såsom avverkningsuppdrag eller rotposter.

Fortsättning publicerad 20110114



Vintern rasar i Åtvidaberg

Pampiga hjorttjurar som inte bryr sig om närgångna fotografer när försöken att hitta något att äta i trädgården pågår.

Efter förra vintern och med tanke på den långa raden av milda vintrar dessförinnan var det nog inte många som räknade med en liknande vinter igen. Den här gången har dock vintern startat en månad tidigare och den är väl så kall och snörik som i fjol.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

En och annan husägare har börjat bli orolig för att taket inte ska hålla – i synnerhet altantaket som måhända inte är lika kraftigt konstruerat som hustaket. Göran Lagerström, tog tag i saken och skottade sitt altantak.
– Eftersom det varit så kallt trodde jag att snön på altantaket skulle vara lätt men så var det inte och det beror nog på att snön har packats av vinden, förklarade Göran.
Förra året när det var som svårast, deklarerade företrädare för kommunen och den största markägaren, Baroniet Adelswärd, att det var viktigt att komma igång med stödutfodring av de vilda djuren i ett tidigt skede på lämpliga platser runt samhället. I år har balar med foder redan kommit på plats vid åkrarna vid Dalgatan och kommit till nytta.

Fortsättning publicerad 20101230


Skönsång med tradition

Kröningens höjdpunkt när 2009 års Lucia, Jenny Kempe, är Ronny Mårtensson behjälplig att behänga 2010 års Lucia med ett fint smycke designat, smitt och skänkt av Camilla Wallin. Smycket är handsmitt av Camilla med vitt och rött guld och toppat med diamant.

Luciafirandet i Åtvidaberg följer troget traditionen sedan många år. Tidigare under hösten efterlystes kandidater till årets Lucia. Glädjande nog och hedrande till Åtvidabergs flickor var det inte något problem att få kandidater.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kandidaterna presenterades i Corren och på affischer i ortens butiker för att man skulle kunna rösta på den kandidat man ville se som årets lucia. Kandidaterna presenteras dessutom vid Lions Julmarknad Första Advent. När Luciadagen randades fick Lucian och hennes tärnor uppleva en hektisk men minnesvärd dag med framträdande på många platser och med en grand finale i Stora Kyrkan där Lucian kröntes. Sedan 1986 bär Lions Club i Åtvidaberg huvudansvaret för arrangemanget men har god hjälp av Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen i kommunen, Åtvids församling inom Svenska Kyrkan och Östgöta Correnspondenten.

Fortsättning publicerad 20101223


Nya gruvmuseet invigt

Systrarna Carola Nyberg och Catarina Theorell förmedlade julstämning som värmde frusna
kroppar i väntan på invigningen med sin skönsång.

Många intresserade hade kommit till Mormorsgruvan några kilometer utanför Åtvidaberg för att vara med om invigningen av det nya gruvmuseet på söndagseftermiddagen när decembermörkret hade fallit. Arrangemanget var gediget och passade bra in så här nära julhelgen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Brukskultur i Åtvidaberg hade bjudit in intresserade att komma till Mormorsgruvan och vara med när det nya gruvmuseet skulle invigas. Byggnaden har funnits på plats sedan gruvdriften var i gång och fungerade då som gruvkontor. Brukskultur i Åtvidaberg har sedan renoverat den lilla byggnaden och i dess två små rum hänger bilder av fotografen Johan Thorin och yrkeskollegan Augusta Zetterling. Hennes fotografier är ett viktigt tidsdokument som visar gruvkulturen som var så betydande i Åtvidaberg och dess omgivningar under framför allt 1860- och 70-talen. Mörkret och vintervädret gjorde att det var svårt att ta del av bilderna och texterna. När vintern väl släppt sitt grepp och vår och sommar kommit är gruvmuseet i Mormorsgruvan ett trevligt och lärorikt utflyktsmål att besöka.

Fortsättning publicerad 20101217


Motion är bra för kropp och själ

”Vart tog bollen vägen?” undrar Bengt Wind, Anders Ericsson och Ingemar Larsson.

Varje tisdagskväll träffas ett antal män i gymnastiksalen vid Långbrottsskolan. Kvällspasset innehåller gymnastik halva tiden och fotboll och innebandy resterande tid. – Efter avslutade övningar kopplar vi av i dusch och bastu, berättar Bo Nyman som leder gymnastiken.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gymnastiken för herrar startade någon gång under 1960 talet. Först bedrevs gymnastiken i stora Sporthallen. När så tiderna i Sporthallen inte räckte till fick gubbarna finna sig i att flytta till den betydligt mindre gymnastiksalen vid Långbrottsskolan. Till en början var de missnöjda med lokalbytet men nu, med några fler år och kilon på kroppen går det bra med nuvarande lokal, erkänner gymnastikledaren.

Fortsättning publicerad 20101210


Positiv entreprenörsdag

Urban Evertsson och Ronny Mårtensson avhandlar sysselsättningsläget i Åtvidaberg.

Så var det åter dags för Entreprenörsdagen 2010 i Åtvidaberg – en entreprenörsdag med
positiv inramning av dels den remarkabla klättringen på rankinglistan med företagsvänligt
klimat i kommunen och dels att Näringslivscentrum i Åtvidaberg AB, NC, fyller 5 år. Begivenheterna hölls på Kulturhuset i Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Evenemanget inleddes i foajén på Kulturhuset där man kunde mingla runt och bekanta sig med varandra med en kopp kaffe i handen. En minimässa fanns på plats med utvalda företag från besöksnäringen som visade upp en del av vad Åtvidaberg kan erbjuda. Huvuddelen av de närvarande kom följaktligen från företagen i kommunen och därutöver fanns representanter
för kommunen och andra organisationer i samhället.

Fortsättning publicerad 20101203


Stensättning som kittlar fantasin

Här har alla ”torsdagsvandrarna” tagit sig upp på det mystiska byggnadsverket.

I östra änden av Håcklasjön finns ett monument från en svunnen tid. Det handlar om en av människa gjord stensättning – men till vad har den en gång använts?

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Undertecknad kom till platsen någon gång i mitten av 1990-talet och förundrades då över vad monumentet kunde ha använts till. Ingen tycks veta något om det. När ”torsdagsvandrarna” nyligen passerade i närheten på vägen mot Falla berättade Ingvar Svensson om det säregna monumentet. Uppenbarligen var vi då två som hade kännedom om mysteriet vid Håcklasjön. Undertecknad kom till platsen med anledning av att Södra hade fått uppdraget av Vattenfall att ta tillvara virke som fällts i en kraftledningsgata och transportera ut virket till bilväg. Detta ägde rum för 15 – 20 år sedan. För att kontrollera att inget virke blev kvarglömt så gick undertecknad i kraftledningsgatan från Fallasjön till Håcklasjön.

Fortsättning publicerad 20101126


Epoken från 1926 och till idag

Olika hemgjorda produkter från de rikliga skördarna i den egna trädgården. Safta, sylta och konservera, det hör till.

I lokaler som en gång tillhörde företaget ÅSSA finns idag de museer som skildrar Åtvidabergs historia. Historien är i mångt och mycket förknippat med två företeelser; bruksorten Åtvidaberg och FACIT-koncernens etablering, blomstring och fall. November månad ut kan man se utställningen Blommande Trädgård som omspänner tidsepoken från 1926 fram till idag.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

På Godtemplarvägen 4 bor idag Hans och Margareta Malmquist. De äger och förvaltar denna magnifika fastighet. Tomten är en av de allra högst belägna i Åtvidaberg. Hans och Margareta har bott här sedan 1986 och innan dem bodde där Margaretas föräldrar. Från 1926 till 1970 ägdes fastigheten av Gustaf och Amanda Ekström. De lade ner ett enormt arbete för att förverkliga sin drömträdgård. Hans och Margareta driver den vidare i paret Ekströms anda. Denna kulturgärning som det utan tvekan är har paret Malmqvist på ett förtjänstfullt sätt utfört och det vill de fortsätta att göra. Dessutom har de med utställningen velat berätta historien om en unik Blommande Trädgård för andra trädgårdsintresserade åtvidabergare.

Fortsättning publicerad 20101119


Bättre ytor för torghandeln

Roland Severin tycker om att komma ut och träffa folk och måhända handla en del.

En hel del kritik vädrades över de allt för små parkeringsrutorna och i somras fick man krypa till korset och göra dem större vilket säkert uppskattas. Kvarstår dock det faktum att det inte finns så
många parkeringsrutor på det nya torget. Det var naturligtvis ambitionen att det skulle bli så för miljön och trevnaden.

Fortsättning publicerad 20101112


För ett år sedan blev Stora torget i Åtvidaberg färdigt efter omfattande arbeten att förnya och miljöanpassa det samma. Kommunens ambitioner var att bereda större och ordnade ytor för torghandel och andra aktiviteter på delvis bekostnad av mindre parkeringsyta.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Match både sommar och vinter

Eldsjälen Börje Johansson i Bandyklubben har visioner för framtiden för Bandyklubben och för idrotten i Åtvidaberg.

Hösten 2009 tog ÅFF steget upp i Allsvenskan. Vårvintern 2010 tog ÅBK steget upp i Allsvenskan. ÅFF, Åtvidabergs Fotbollsförening, är välkänt i hela Sverige för såväl gamla som nya meriter. ÅBK, Åtvidabergs Bandyklubb, är inte så välkänt hos den breda massan men för de som gillar bandy kommer det att bjudas på sevärt spel på isbanan vid Kopparvallen under vintern, var så säker.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningens utsände var med förra hösten när ÅFF klarade av sitt avancemang till Allsvenska på Skytteholm IP i mötet med Vasalund. Näst sista matchen spelas mot Mjällby AIF på bortaplan den 1 november och sista matchen spelar ÅFF hemma mot AIK från Solna söndagen den 7 november. Skulle det allra värsta hända att ÅFF ramlar ner i Superettan igen så har Åtvidaberg ändå ett Allsvenskt lag att heja på och det är ÅBK.

Fortsättning publicerad 20101105


Spöket Labans mamma på besök

Inger Sandberg läser högt ett stycke ur sin och Lasses bok ”Rundhunden kommer igen” och
många skrattar gott åt den fyndiga texten.

Lena Djurström, eldsjäl på bok- och stickcaféet vid Byxficketorget, hade ordnat besök av
författaren Inger Sandberg, mamma till Spöket Laban, Labolina, Lilla Anna och Långa farbrorn. Då dök 40 år gamla minnesbilder upp från sagoläsningen för mina egna barn, och plötsligt blev undertecknad än mer nyfiken på författarbesöket i Björsäter.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lokalen var proppfullt med åhörare så man knappt kunde komma innanför ytterdörren. 25-30 åhörare hade tagit tillfället i akt att få höra i det närmaste en ikon som erkänd och välkänd
barnboksförfattare, faktiskt känd av barn runt hela vårt jordklot. Lena Djurström berättade hur det gick till när det bestämdes att Inger Sandberg skulle komma på besök.

Fortsättning publicerad 20101029


Kulturveckan ståtligt invigd

Bland besökarna kunde ses Johan och Viveka Adelswärd häpet betrakta något på låg nivå.

Lördagen den 16 oktober 2010 inleddes Åtvidabergs Kulturvecka genom att vår nya landshövding Elisabeth Nilsson förrättade invigningen. Evenemanget innefattade också invigning av 50 års jubilerande Åtvidabergs Konstförenings Höstsalong ”Hemvändande konstnärer”.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kulturveckan arrangerades nu för tredje gången. Tidigare arrangemang hette ”Musik i bruksbygd”. Då innefattade programmet enbart musikaliska begivenheter men med Kulturveckan
har man breddat innehållet. Naturligtvis kommer veckan att innehålla mycket musik i olika former. Det blir någon musikbegivenhet varje dag.

Fortsättning publicerad 20101022


Kräva kräftor dessa drycker?

Erik Gruvebäck med Allan Edvall på duken som fängslat Erik och gett stoff till både gjorda och kommande framträdande.

”Kräva kräftor dessa drycker?” var rubriken på Erik Gruvebäcks Café- program på Godtemplargården i Åtvidaberg i arrangemang av Åtvids Föreläsningsförening. Klockan närmade sig tidpunkten då Erik Gruvebäck skulle inta scenen men innan dess skulle Alexander Travtjenko hälsa publiken och Erik Gruvebäck välkomna till en för bägge parter givande kväll.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Erik Gruvebäck är kommen från gården Gruvdalen i den vackra Uknadalen där hans föräldrar bor men Erik har inte flyttat så långt bort han bor ett par kilometer bort från barndomshemmet i den vackra radbyn Kolsebro. Pappa, Bengt Gruvebäck, är en välkänd person som en gång i tiden vid stadgad ålder sadlade om från lantbrukare till prästyrket eller rättare sagt till det kallet. Detta som en bakgrund till det faktum att Erik, sonen, Gruvebäck är verksam som kyrkomusiker och besitter stor musikalitet både vad gäller att kunna sjunga men också att kunna spela ett flertal instrument vilket naturligtvis är nödvändigt för att kunna vara en verksam kyrkomusiker.

Fortsättning publicerad 20101015


Fibernätet byggs ut

Kommunens it-chef och tillika vd i det samägda Vökby Bredband AB, Alberto Necovski, informerar engagerat den skara Grebobor som vill veta mer om projektet.

Nu är det dags för invånarna i Grebo, Björsäter och andra mindre tätorter i Åtvidabergs kommun att ta ställning till om de ska ansluta sig till det fibernät, som kommunen är i färd med att bygga ut. Anslutningsavgiften har satts lågt för att så många som möjligt ska passa på.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Någon politiker för många år sedan myntade begreppet ”Bredband åt alla”. Åren har runnit på och långt ifrån alla har fått tillgång till bredband i form av fiberkabel. I Åtvidabergs kommun är man på god väg att ge innevånarna möjligheten att hoppa på tåget och få fiberkabel in i huset. Att inte alla fått tillgång till fiberkabel har berott på att det under tiden funnits alternativa sätt att åstadkomma Internetuppkoppling. Nu finns tankar om att ge medborgarna i EU-länderna uppkopplingar med mycket högre hastigheter och då duger bara fiberkabel. Åtvidabergs kommun fick redan 2002 del av statliga medel i en infrastrukturplan och kunde bygga ett fibernät i dels Grebo samhälle, dels Åtvidabergs tätorts centrala delar. En hel del hushåll i Grebo samhälle var kloka nog att ansluta sig till det då byggda nätet vilket de har en stor favör av när nästa steg nu skall tas.

Fortsättning publicerad 20101008


Skördemarknad i Forsaström

Duktiga läderhantverkare. Jens Neelsen vid sin syhäst och hustrun Ursula som står för försäljningen.

I bästa tänkbara förhöstväder arrangerades en skördemarknad i Forsaström, beläget mellan Åtvidaberg och Falerum. Bakom arrangemanget stod Gärdserums hembygdsförening och föreningen Grodden. Dagens begivenheter fanns utplacerade mitt i byn i anslutning till Gärdserums hembygdsgård och den intill liggande kvarnen. På en åker vid infarten till Forsaström kunde man se veterantraktorer som frenetiskt plöjde upp vallen där.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen träffar Anna-Karin Gustavsson, ordförande i föreningen Grodden, och sekreteraren Phia Hänni i sekretariatet. Anna-Karin berättar att Grodden bildades i februari 2009 och alltså är en relativt ung organisation.
– Vi var en samling människor med stort och genuint intresse för djur, kanske främst mindre djur såsom höns och kaniner. Vi kom att lära känna varandra över nätet kan man säga och då främst på webbplatsen alternativ.nu där vi kunde utbyta kunskaper och få hjälp med att skaffa djur som vi var ute efter. Så småningom så insåg vi, jag och Gunnel Olsson och en tredje person, att vi skulle kunna starta en organisation som tog hand om hela verksamheten, berättar Anna-Karin Gustavsson.

Fortsättning publicerad 20101001


Ambassadör och fjällrävar

Fulltalig publik i bygdegården i Falerum vid en av fjolårets föreläsningar.

När kvällarna börjar bli mörka och kalla startar höstens föreläsningar i Gärdserum. Det finns många trogna besökare som ser fram emot att vika torsdagskvällarna för denna trevliga och lärorika samvaro.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gärdserums föreläsningsförening bedriver verksamheten från och med i höst tillsammans med studieförbundet Bilda. Programmet inför hösten är späckat och omväxlande. Det börjar med musik, fortsätter med ett ambassadörsbesök, därpå blir det musik igen, sedan en föreläsning om bistånd och så rullar det på. Det är torsdagar som gäller, med ett undantag: måndagen den 25 oktober. Då kommer naturfilmaren Ingemar Lind och visar en film om fjällrävar.
Här följer hela höstens program:
Torsdagen 30 september
En bygdens son som bosatt sig i småländska Lenhovda kommer på besök. Det är Nils-Gunnar Lundgren som kommer till bygdegården i Falerum. Programmet för kvällen heter Musikkväll med ”Gubbröra & Kjoltyg”

Fortsättning publicerad 20100924


Fortsatt förtroende för (S) & (M)?

Oppositionsrådet Sören Söderström (C) samlar argumenten om vad skillnaden skulle bli för Åtvidabergs företagare om Centerpartiet kommer till makten efter valet.

Oppositionsrådet Sören Söderström (C) och kommunalrådet Lennart Haraldsson (S) i Åtvidaberg tittar tillbaka på den snart gångna mandatperioden och blickar fram mot kommande mandatperiod som får sin politiska sammansättning efter valet den 19 september.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under den innevarande mandatperioden har en allians av Socialdemokrater och Moderater innehaft den politiska majoriteten i kommunen.
Vad vill ni åstadkomma nästa mandatperiod?
Sören Söderström (C):
– Det finns många angelägna områden att arbeta med men en viktig fråga för vårt parti är att jobba med att få till fritt val först och främst inom hemtjänsten och att också göra en plan för att få in det i det särskilda boendet. Tyvärr är varken Socialdemokraterna och Moderaterna i kommunen intresserade.
– Vi skulle också arbeta för att införa det kommunala vårdnadsbidraget. Vi har motionerat om det men dessvärre inte fått gehör för vår önskan. Vi tycker åtminstone att majoriteten skulle kunna gå med på att göra en intresseundersökning i kommunen för vårdnadsbidraget.

Fortsättning publicerad 20100917


Rosenhills konst på Facetten

Intresserade konstvänner, Rolf Waldmark och Kjell Samuelsson, lyssnar på Tapio Rautjärvis (t h) berättelse om konstnär och motiv.

Länstidningen berättade hösten 2008 om Tapio Rautjärvi och Anneli Kultakuusi som tog beslutet att flytta från Södertälje till Falerum. Här fann de sitt Rosenhill som de nu definitivt har flyttat in i.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vid sidan av sitt förvärvsarbete inom såväl verkstadssom byggindustrin har Tapio alltid haft ett starkt intresse för konst och då främst oljemålningar från tiden 1850 –1950. Han har under åren samlat på sig en ansenlig mängd konstverk främst tavlor men även bronsskulpturer. Genom att Tapio haft besvär med främst ett av sina knän fick han möjligheten att förkovra sig i sina kunskaper att renovera tavelramar vilket även innebär att förgylla sådana. Dessa kunskaper har naturligtvis varit ovärderliga när det gällt att hitta god konst. Tapio har under åren gjort otaliga konstresor och varit på många konstauktioner och då har han kunnat förvärva målningar som han har tyckt om och trott skulle komma att växa i värde.

Fortsättning publicerad 20100910


Trolling gav 578 kg gädda

Här gäller det att förbereda sig så att det inte blir trassel när storgäddan hugger.

I helgen den 21 till 22 augusti avgjordes den tredje deltävlingen i Lake Tour 2010 på sjön Yxningen, nära Borkhult i Åtvidabergs kommun. Det handlar om trollingfiske.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: MIKAEL SKAGER

Trollingfiske går ut på att dra beten på olika djup med varierande hastighet efter en båt. Många kallar trolling för rovfiske men det är helt fel. Det handlar om att hitta fisk. Presentera rätt bete på rätt djup och med rätt hastighet. Trots att du gör allt detta rätt så kanske du ändå inte lyckas fånga fisken.Trollingfiske är en hel vetenskap som tar lång tid att lära sig. Det kommer ständigt ut nya produkter och metoder på marknaden och man blir aldrig en fullärd trollingfiskare.

Fortsättning publicerad 20100903


Med Smedstorp i centrum

Dagen till minne planterades ett äppelträd av sorten Gyllenkroks astrakan.

Jubileumsfirandet den 21 augusti 2010 inleddes i Träffpunkten kl. 11.00. Där kunde besökarna
ta del av bilder på föreningens arbete med att restaurera det gamla torpet, Smedstorp. Ordföranden i föreningen, Bengt Björner, fanns på plats och berättade om det arbetet som nedlagts och om vad som återstår att göra.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: BJÖRN NILSSON

Fram till år 2000 hade den kulturellt betydande platsen Björsäter ingen hembygdsförening
vilket var en aning märkligt. Detta missförhållande hade Björsätersbon Björn Nilsson i Tegelsäter, länge velat få en ändring på och när han sedan i början av år 2000 dryftade spörsmålet med en, en gång inflyttad stockholmare vid namn Bengt Björner, så kom man fram till att de nog skulle se till att med andra goda krafter i byn att få se en egen Hembygdsförening födas.

Fortsättning publicerad: 20100827


Klubbträff på Björkholmen

Första lördagen i augusti samlas medlemmar i ÅBK, Åtvidabergs Båtklubb, till den traditionella
klubbträffen på Björkholmen strax utanför Loftahammar. Vid den tidpunkten på sommaren brukar det vara fint väder med sol och värme men den 7 augusti 2010 strilade regnet ner mest hela
dagen. Vädret till trots så var bryggan fullbelagd redan på fredagskvällen med ett femtontal
båtar såväl segel- som motorbåtar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Klubben bildades 1965 och dess ändamål är att som ideell allmännyttig förening främja båtlivets verksamheter, inklusive hamnverksamhet, samt verka för sjösäkerhet, god miljö och ett gott sjömanskap. Idag har klubben cirka 250 medlemmar, huvudsakligen från Åtvidaberg och Linköping men även många medlemmar som bor långt inne i landet men som har sin båt i Östersjön. Det finns även utländska medlemmar som har båt i Loftahammar.

Fortsättning publicerad 20100820


Bockjakten är höjdpunkten

Jägaren, Rune Kindén, Åtvidaberg, med många års jakterfarenhet och hans trogna och kära
jaktkamrater Zai 6 år, och Flax 3 år, ser fram emot att få bege sig ut i skogen när det blir så dags.

Den 16 augusti är för mången jägare startpunkten på det nya jaktåret. Då blir det tillåtet att skjuta råbockar genom pyrschjakt vilket betyder att jägaren antingen tidig morgon eller sen eftermiddag intar en lämplig plats att vänta ut en bock eller smyga sig fram till en bock och fälla den med ett välplacerat skott.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För att jakten skall bli framgångsrik krävs en del förberedelser och Länstidningen träffar en erfaren jägare, Rune Kindén i Åtvidaberg, som kan berätta om det. Förhållande till bockjakten
Bockjakten kan ha en varierande betydelse och innebörd för var och en av jägarna.
Många ser fram emot den 16 augusti då man kan få fälla sin bock. Rune Kindén ser också
fram emot tidpunkten för bockjakten men har en egen syn på den.

Fortsättning publicerad 2010813


Ökad livskvalitet med balkong

Kjell Hallgren på sin nya större balkong. Bakom honom står bostadshandläggare Agneta Westrin, Klints fastigheter, och Kjells personliga assistent Thomas Eriksson.

Kjell Hallgren, som blev rullstolsburen efter en stroke för tre år sedan, har fått sin balkong utbyggd så att han kan ha verklig nytta av den. Detta har högst påtagligt ökat hans livskvalitet, berättar hans personliga assistent Thomas Eriksson.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När Kjell flyttade in i sin lägenhet ägdes huset fortfarande av det kommunala bostadsbolaget. Balkongen såg då ut som alla andra balkonger i området och var inte särskilt användbar för en person som var rullstolsburen.
- Behovet att göra något för att kunna utnyttja balkongen fanns naturligtvis redan då, men det enda som blev gjort var att man placerade en liten ramp framför tröskeln ut till balkongen och att man höjde upp trägolvet på balkongen så att det kom i nivå med tröskeln. Kjell kunde dock ändå inte utnyttja balkongen, eftersom den var för smal för rullstolen, förklarar Thomas Eriksson.
Våren 2008 avyttrade kommunen sitt bostadsbolag till Klints fastigheter och då öppnade sig så småningom nya positiva möjligheter för Kjell.

Fortsättning publicerad 20100806


Björsäter är en levande bygd

Ingela och Tommy Aarna är nöjda med både vädret och antal besökare.

Om man googlar på Björsäter får man upp Björsäters egen fullmatade hemsida som inleds med ”Björsäter, i hjärtat av fjärde storstadsregionen”. Det låter kanske storvulet för i Björsäter bor endast 1008 innevånare, Yxnerum inräknat och orten är inte mer än en prick på kartan.

Men Björsäter, beläget i Åtvidabergs kommun är en mycket levande bygd med storslagen natur, underbara sjöar med friskt vatten, ett rikt naturliv och med ett väl fungerade jordbruk insprängt i det kuperade landskapet. På Björsäters hemsida går det även att läsa det lokala vädret, och det var väl vad PRO, Byalaget, Hembygdsföreningen och Träffpunkten gjorde lagom till den 4 juli för bättre väder med högsommarvärme och strålande sol från en knallblå himmel hade man inte kunnat önska sig. Det var då samtliga nämnda föreningar i Björsäter hade premiär för det som förhoppningsvis kommer att bli tradition år efter år, Björsäters Marknad.
Eller hur Tommy Aarna, ordförande i Byalaget, vad säger du om vädret?
– Ja det här är ju både bra och dåligt säger Tommy och fläktar sig med en liten handfläkt. Många kanske vill åka till någon av sjöarna och svalka sig, men vi har i alla fall haft runt 1500 besökare under dagen så vi är verkligen nöjda och det har varit idel glada miner på både arrangörer och besökare försäkrar han.

Fortsättning publicerad 20100723


Samarbete över länsgränsen

Här har Rolf Lagerholm stannat till på sin resa från Linköping till Kaggebo med barnbarnen Efraim och Mikaela Nicklasson.

I förra numret av Länstidningen berättade vi om projektet Uknadalen. se som syftar till att dels på kort sikt åstadkomma samverkan och samarbete över kommun gränsen mellan lokal befolkningen, föreningar och företagare, dels på lite längre sikt åstadkomma företagssamverkan för nya idéer och affärsmöjligheter. Den här veckan gör vi en tur genom Uknadalen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ett synligt resultat av projektet är de fem informationsskyltar som finns uppsatta på strategiska platser utefter färdvägen. De innehåller till vänster namnen på de företag som stöttar projektet. Centralt finner man ett utmärkt kartmaterial med en detaljkarta och en karta över ett vidare område runt platsen. Till höger finns en likartad kartbild på alla tavlorna som visar bilden av hela sträckningen av Uknadalen. Under kartorna finns en historisk redogörelse för det liv och den verksamhet som varit genom åren på platsen.
Börjar man resan genom Uknadalen från Åtvidaberg kommer man in i dalen när man kommer till Forsaström. Nu är tavlan inte placerad i själva byn Forsaström utan vid den större rastplatsen strax före Kvistrum.

Fortsättning publicerad 20100716


Samarbete över länsgränsen

Från vänster Lars Dahlqvist, Edsbruk, Leif Pettersson, Falerum, Ingela Larsson, Ukna och Lars Nilsson, Edsbruk.

Några kreativa personer i Falerum hade funderat en längre tid på att man skulle vilja underlätta för folk att få kännedom om vad natursköna Uknadalen är och vilken potential dalen har. Resultatet blev Uknadalen.se.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Uknadalen har ett natursceneri utan konkurrens i Sverige. Dalgången bildades en gång i tiden som en sprickbildning som till en början, efter att inlandsisen drog sig bort, var en vattenfylld vik. När sedan landhöjningen fick verka så försvann vattnet och en bördig dal fanns där, för människors boende och odlande. På ömse sidor om dalgången höjer sig landskapet kraftigt och bitvis framträder imponerande bergsformationer. Dalgången ingår bland de naturföreteelser som anses vara av riksintresse. Projektet med att öka allmänhetens kännedom om detta spännande naturområde inleddes med ett möte den 23 april 2009 där näringsliv och föreningsliv deltog. Syftet var att utröna intresset för att gå vidare. Resultatet blev positivt och därför bildades en projektgrupp på fyra personer i Falerum.

Fortsättning publicerad 20100709


Tur och retur med nya tåg

P-G och Lisbeth Granath från Brokind med barnbarnen Elsi och Siri från Rimforsa hade siktet inställt på Västervik.

Efter ett halvårs uppehåll i persontrafiken på Tjustbanan mellan Linköping och Västervik var det så dags i början av juni månad att starta upp trafiken på nytt med splitter nya tågsätt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Alla boende utefter banan kommer ihåg eländet innan man beslöt om stoppet i avvaktan på de nya vagnarna med ständigt inställda turer och ersättningsbussar istället vilket gav resenärerna ständiga huvudbry att veta vad som gällde. Detta skall nu förhoppningsvis vara ett sorgligt
minne blott och Länstidningen beslöt att provåka det nya tåget, Åtvidaberg – Västervik, tur och retur.

Fortsättning publicerad: 20100702


Bärbara datorer till alla elever

Arvid Lagerström från Bovik börjar klass 8 till hösten och ser fram emot att få en egen dator. Just nu känns dock

Alla elever i Alléskolans årskurser 6-9 och gymnasieskolan Facetten får i början på höstterminen egna bärbara datorer. Detsamma gäller också alla lärare. Alla ska få samma chans genom att ha tillgång till egen dator!

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

– Det här är en fantastisk sak för skolan, säger Hans Grimsell, rektor på Alléskolan i Åtvidaberg.
Skolornas lyckade satsning på entreprenörskap byggs nu på med en bärbar dator till varje elev i årskurs 6-9 och på gymnasiet. Eleverna har tillgång till datorn på heltid.

Fortsättning publicerad 20100624


Kan bli självförsörjande på el

Vindkraftverken på östgötaslätten är vanligtvis 70 meter höga, räknat till navet. För att ett verk i skogsmiljö ska fungera bra, byggs det omkring 30 meter högre.

Samtliga hushåll i Åtvidaberg kan få sitt elbehov tillfredsställt med hjälp av vindkraft, som produceras inom kommunen. Den ambitionsnivån präglar det förslag till vindkraftsplan, som en arbetsgrupp skall presentera på ett samrådsmöte den 23 juni i det gamla kommunalhusets sessionssal.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: BJÖRN ÖST

Teknikutvecklingen har öppnat möjligheter för vindkraft även i områden med skog och inte bara i slättbygder. Därför har det blivit meningsfullt att planera för vindkraft i skogrika Åtvidaberg. Här handlar det om verk med navhöjd på omkring 100 meter, vilket är cirka 30 meter högre än vad som gäller på slätten. Jonny Andersson är projektledare för den arbetsgrupp, som undersökt förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraft i Åtvidabergs kommun.
– Vi har kommit fram till att det finns tre primära områden och fyra sekundära områden, som passar för att etablera vindkraft, förklarar han.
Olika parametrar har vägts in, som man måste ta hänsyn till. Det handlar om hur mycket det blåser, hur nära bebyggelse området ligger och vilka hänsyn som måste tas till naturvårdsområden. Hur många vindkraftverk, som kan byggas på respektive område har inte arbetsgruppen tagit ställning till. Det är även en öppen fråga vem eller vilka, som skall svara för att verken byggs.

Fortsättning publicerad 20100618


Viltet har en tuff vinter bakom sig

Här har en grupp hjortar stannat för att äta och vila i den ymniga grönskan. Nu finns det äntligen gott om föda igen.

Det har inte gått så många månader sedan viltet, och då framförallt klövviltet såsom hjortar och rådjur, verkligen led av dels den stora snömängden, dels den starka kylan. Nu har vi kommit fram till inledningen av sommaren och Länstidningen har försökt få en bild av hur djuren har det idag och vilka konsekvenser som den svåra vintern kan ha haft för viltstammarna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vintern vi har bakom oss var en riktig vargavinter för både folk och fä. Vi minns väl alla ännu problemen med kommunikationerna i samhället och all den snö som villaägare och väghållare hade att tampas med i flera omgångar. Likaså den långvariga kylan som var närmast en psykisk påfrestning. Vi människor har ju trots snön och kylan klarat oss ganska bra men för våra vilda djur fick vintern på vissa ställen och under vissa förutsättningar betydande negativa konsekvenser. Viltmästaren Stefan Rehnholm vid Baroniet Adelswärd AB i Åtvidaberg ansvarar för viltförvaltningen inom bolaget. Eftersom arealen är stor, 23 000 ha inklusive vatten, och härbärgerar ansenliga stammar av klövvilt såsom dovhjort och rådjur har han en välgrundad uppfattning om läget.

Fortsättning publicerad 20100611




Kopparvallen får konstgräs

Här har Urban Jonsson i sin grävmaskin hunnit med en stor del av arbetet med att skala bort naturgräset på Kopparvallen.

Under speluppehållet i fotbollsallsvenskan, mitt i högsommaren, genomgår ärevördiga Kopparvallen i Åtvidaberg en metamorfos. Det naturliga gräset grävs bort och ett nytt konstgräs skall komma på plats i god tid till första hemmamatchen i mitten av juli månad.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När ÅFF tog steget upp från Superettan till Allsvenskan hösten 2009 var glädjen stor hos alla som har ett hjärta som klappar för klubben. Det var kanske inte alla som tänkte då på vad som skulle komma att krävas av föreningen och Arenabolaget för att motsvara alla krav som ställs och som dessutom fick tufft motstånd av Kung Bore. Naturligtvis är alla även idag glada och förhoppningsfulla för framtiden för ÅFF, först och främst för innevarande säsong men även för kommande säsongen antingen man är kvar i Allsvenskan eller fått ta steget ner i Superettan.

Fortsättning publicerad 20100604


Lyckat provboende i Hannäs

Rutger Nestor ger goda råd till damerna med gröna fingrar, Inger Pettersson och Ebba Jonsson.

På toppen av en lövskogsbeklädd kulle inte långt från Hannäs kyrka ligger ett stort hus som bara väntar på att få komma till användning. Huset uppfördes 2007 med målsättningen att det skulle
komma att fungera som seniorboende men än har ingen flyttat in i huset.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Bakom satsningen står Bygg och Bo i Hannäs ek. förening som tidigare agerat för att tillföra pensionärslägenheter till socknen och också varit initiativtagare till den friskola som fanns i Hannäs 1998 - 2009. Som ett led i att få igång verksamhet i lokaliteterna fick föreningen Leaderpengar för ett testboende som genomfördes i början av maj månad.
Den ursprungliga idén var att möta behovet som borde finnas hos äldre som är friska nog att klara sig själva men som vill ha en trygghet och gemenskap som annars för många inte är så lätt att få.

Fortsättning publicerad 20100528


Åtvids näringsliv klättrar uppåt

Kommunalrådet Sverre Moum (M) läser om Åtvidabergs kommuns framgång och ser ganska så nöjd ut.

Under förra året tog Åtvidabergs Fotbollsförening steget upp till Allsvenskan efter 27 års bortavaro från fotbollens högsta division. När Svenskt Näringsliv publicerade den senaste rankingen över kommunernas lokala företagsklimat har Åtvidabergs kommun klättrat rejält bland Sveriges kommuner. I år hamnar Åtvidaberg på plats 90, en klättring med 103 platser jämfört med i fjol.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Länstidningen träffar ett av kommunalråden, Sverre Moum (M), som tecknar skeendet från maktövertagandet 2006 till dagens positiva läge för kommunen som helhet och betingelserna för näringslivet som gett ett gott utfall i form av en kraftfull klättring på Svenskt Näringslivs rankinglista. Kommunledningen tidigare, fram till valet 2006, hade inte lyckats med vare sig den ekonomiska eller den politiska ledningen. Kommunen utmärkte sig negativt med en urusel ekonomi. Åtvidabergs kommun var i stort behov av en kraftfull ledning som vågade ta de nödvändiga besluten för att få en förändring och det krävde att få alla att dra åt samma håll.

Fortsättning publicerad 20100520


Dubbeldiplom till Chantilly

Chantilly med stolt ägarinna Johanna Söderlund Olsson. Här kan man se att Chantilly snart skall föla.

Vid Östergötlands läns hushållningssällskaps årliga stämma onsdagen den 28 april 2010 utdelades ett antal priser och diplom.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen i Östergötland bedömde 77 startande hästar i 2009 års 3- årstest och bland de diplomerade stona fick 3 ston dubbla diplom, dels för Hopptalang och dels för Dressyrtalang och i och med det så blev de 3 stona de bästa uppvisade 3- åriga stona år 2009 och ett av stona är Chantilly från Åtvidaberg. Ägarinnan är Johanna Söderlund Olsson som bor vid Kvickstorp strax utanför Åtvidaberg.

Fortsättning publicerad 20100515


Sjösättning av E/S Vågspelet

Vågspelet har lagt till vid sin kajplats. Båtöverste Leif Wallquist är nöjd och tittar förväntansfullt
ut över Bysjön. Han hoppas på en fin sommar med många turer med Vågspelet.

Två dagar före Valborgsmässoafton var det dags att sjösätta E/S Vågspelet i fartygets rätta element, Bysjön, efter att det legat på land under den långa vintern. Sjösättningen var över på några minuter och flytetyget kunde snabbt förflytta sig till sin kajplats i hemmahamnen invid Villan.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nuvarande E/S Vågspelet är den fjärde upplagan av musikbåtar i Bysjön. Bysjön är en liten sjö alldeles invid bebyggelsen i Åtvidaberg. Öster och norr om sjön breder Åtvidabergs samhälle ut sig och mittemot ligger udden Adelsnäs varpå Adelsnäs vackra herrgård tronar på en höjd med omgivande mäktiga lövträd. Utmed den norra stranden ligger Åtvidabergs golfbana. En bit söderut från golfbanan hittar man Villan. Huset uppfördes i slutet av 1800-talet och arkitekt var den berömde Isak Gustav Clason, mannen bakom bl a Nordiska museet, Selma Lagerlöfs Mårbacka, Norrköpings rådhus och Adelsnäs herrgård.

Fortsättning publicerad 20100507


Ny mötesplats i Björsäter

Från vänster Birgitta Björk från Sollentuna, Anki Björk, Birgitta Eskilsson, Eva-Lisa Johansson, Kerstin Wärnelius, skymd Anna-Lena Hylén, Lena Djurström och den yngste deltagaren Emma Hylén.

När man far vägen fram från Åtvidaberg via Bersbo, Missmyra och Lakvik så kommer man strax fram till Björsäter. Björsäter är ett livaktigt mindre villasamhälle med trygg förankring i genuin landsbygd.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I Björsäter finns affär, skola, äldreboende, kyrka, lokalt brandförsvar och duktiga företagare inom olika branscher, kort sagt det mesta som behövs för att trivas och bo i ett samhälle. För innevånarnas fritid finns ett stort urval av föreningar av alla de slag men med sina kopplingar till specifika intressen. Lena Djurström, arbetsterapeut och mångårig Björsätersbo, kom på idén att det skulle behövas en ”ny” mötesplats som står fri från vanligt föreningsliv och där alla kan känna sig välkomna. Byxficketorget är den centrala punkten i Björsäter. Historiskt har torget haft ännu större betydelse som en central plats i samhället när järnvägen en gång passerade Björsäter mellan Ringstorp och Åtvidaberg och när kvarnen var i full drift. Tack vare att affären finns där idag så är torget fortfarande den centrala platsen i Björsäter.

Fortsättning publicerad 20100430


Blir busstrafiken bättre?

Idag går bussarna här från hållplats Åtvidabergs centrum, längs hela Stenhusgatan och Nygårdsvägen ut till riksväg 35, men så förblir det inte så lång tid till.

Åtskilliga Åtvidabergsbor lever med att dagligen pendla till Linköping. Framöver kommer en del förändringar av busstrafiken att genomföras. Om detta innebär förbättringar eller försämringar
finns det uppenbart delade meningar om. Länstidningen ger hela bilden.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I samband med att Stora Torget blev klart i höstas deklarerade kommunalrådet Lennart Haraldsson (S) att nästa steg var att skapa en naturlig förbindelse mellan Stora och Gamla torgen i Åtvidabergs centrum. Därefter skulle man ta sig an Stenhusgatan, som ursprungligen var infartsleden till Åtvidabergs samhälle från Linköpingshållet och som även efter att den nya infarten till samhället tillkom på 1960-talet har fungerat som en pulsåder inom Åtvidaberg, inte minst för kollektivtrafiken till och från Linköping.

Fortsättning publicerad 20100423


66 års arbete för fotbollen

Åke Bergström poserar gärna med en fin utmärkelse för ett gott arbete som han lagt ner för
fotbollen och ungdomen i Falerums IF.

Åke Bergström, 80 år nyligen fyllda, är intimt sammankopplad med fotbollen i Falerum alltifrån upptakten 1944 och fram till slutet för seniorfotbollen för herrar 2008. Han hälsar Länstidningen välkommen till lägenheten på Smällgatan i Åtvidaberg och vi slår oss ner i finsoffan för att ta det från början.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

År 1930 föddes Åke i Öjantorp beläget i hjärtat av Gärdserums socken. Kort tid efter födelsen flyttade så familjen till Källsätter invid gården Bergsjö på Baroniet Adelswärds marker. När det var dags att börja skolan hade familjen åter igen flyttat och nu till gården Sund belägen på sundet mellan sjöarna Svalgen och Lillsjön. Strax intill vid Svalgens västra strand ligger Svaltorp och där fanns då en skola i vilken Åke gick sina första år. Efter skolgången fick Åke hjälpa till hemma i jordbruket som innefattade sju kor och två hästar. Under vinterhalvåret fick både hästarna, Åke och hans far delta i skogsarbetet med att transportera ut virket från avvverkningarna till väg och vidare till Baroniets dåvarande sågverk i Forsaström. När Åke fyllt 19 år var det dags att skaffa sig ett eget arbete. Han uppsökte då Facit och fick frågan om han kunde börja arbeta på onsdagen i veckan därpå.

Fortsättning publicerad 20100416


89 år och cyklar till jobbet

Holger Nilsson, 89, har anlänt till smidesverkstaden. Klockan är 07.00 en måndagsmorgon och han möts av Gösta ”Bolle” Karlsson.

Holger sme´, eller mer formellt Holger Uno Nilsson, har aldrig förändrat vardagen som de flesta gör när man når pensionsåldern. Han har fortsatt att bearbeta järn till diverse produkter och han har inte någon plan på att sluta, fast han fyller 90 år i början av december. Varför skulle han göra det när orderboken fylls på efter hand och hälsan står bi?

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Holger föddes i december 1920 som ett av sju syskon, fyra pojkar och tre flickor. När Holger föddes bodde familjen i torpet Klacksäter som ligger två km nordväst om byn Börsebo i Gärdserums socken. Idag är det bara Holger kvar i livet av syskonen. Skolgången bestod av två år i Svaltorps skola, fyra år i Sandsjö skola i Drängsbo och sex veckors fortsättningsskola i Frängsbo.Hösten 1929 flyttade familjen från Klacksäter till Karlsholm och bodde där till
1944 för att sedan flytta till Drängsbo. Det var inga långväga flyttar, men flytten från
Klacksäter till Karlsholm innebar att man lämnade Gärdserum för Yxnerums socken.

Fortsättning publicerad 20100409


Vi Unga ordnade kollo i Hannäs

Lina Jonsson konstaterar att pastan är färdig att serveras.

Tre systrar, Rosa, Diana och Lina och en kusin Saga, alla med efternamnet Jonsson tog hand om och ansvarade för genomförandet av ett ”helgkollo” för ungdomar mellan 7 – 13 år på det nya
äldreboendet i Hannäs.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vi Unga är en organisation som bildades 1955 av dels Svenska Landsbygdens Studieförbund,
SLS, och dels av Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund, SLU. Syftet var att skapa verksamhet med unga själva som ledare och initiativtagare men med stöd av äldre personer.
Målet var att fostra ansvarskännande samhällsmedborgare som sedan kunde ta plats i föreningslivet. Det finns 160 klubbar i landet. I klubbarna får man göra vad man vill under förutsättning att all verksamhet är alkohol- och drogfri.

Fortsättning publicerad 20100401


Ida blev Årets Ungdomsledare

Åtvidabergs Ridklubb har omkring 300 medlemmar som träffas i det nybyggda ridhuset och i det nyligen renoverade stallet.

Att ridklubben i Åtvidaberg med sina omkring 300 medlemmar har ambitiösa ledare dokumenterades i slutet av januari, när 18-åriga Ida Eriksson utsågs till Årets ungdomsledare av Östergötlands Ridsportsförbund.

Text: ALEX SVENSSON
Bild. ÅTVIDABERGS RIDKLUBB

Att erövra en sådan hederstitel efter att endast under ett halvår arbetat som ridinstruktör säger något om vilket slags virke Ida Eriksson är byggd av. Själv klarar hon inte av att förklara vilka särskilda egenskaper hon besitter, när vi når henne med mobilens hjälp på tillfälligt besök i Malmö.Ida studerar andra året på Ridgymnasiet i Åtvidaberg på dagarna och i stort sett all ledig tid ägnas åt hästar på det ena eller andra sättet. – Ridinstruktör blev jag i fjol höst efter att jag fått utbildning, berättar hon. – Jag har tävlat lokalt i hopp och dressyr, men tävlande i större sammanhang har det inte blivit, bland annat eftersom jag inte har någon egen häst. Men visst lockar tanken på att få vara med i större tävlingar och känna efter hur långt man kan komma inom ridsporten. Självklart vill man nå så långt som möjligt.

Fortsättning publicerad 20100326


Många hjälper ÅFF

Lördagen den 6 mars kom över hundratalet fans, gammal som ung, för att göra sin insats för
att få bort snön från planen. Även om uppgiften här ser övermäktig ut var det mesta av snötäcket
borta när dagen var slut.

Åtvidabergs FF tog steget hösten 2009 från Superettan till Allsvenskan i fotboll. Det är 27 år sedan laget senast var i högsta serien och den 15 mars var det dags för avspark. Första matchen
var en bortamatch mot ÖSK, Örebro Sportklubb, på Behrn Arena. Premiärmatchen på Kopparvallen skall spelas den 22 mars om detta blir möjligt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Spelprogrammet har komprimerats såväl under våren som hösten för att det ska bli ett längre sommaruppehåll när världsmästerskapet i fotboll pågår i Sydafrika. Detta blev inte så lyckat
med tanke på den vargavinter som vi haft och fortfarande har. Jämfört med en normal säsong inleds det allsvenska spelprogrammet nästan en månad tidigare. Första hemmamatchen på
Kopparvallen ska enligt programmet gå den 22 mars. Två veckor före avspark låg ett mäktigt snötäcke på inemot 60 cm över hela anläggningen.

Fortsättning publicerad 20100319


Vasaloppsveterans 49:e runda

Här poserar en stolt far Lennart Ottosson tillsammans med barnbarnet Ida, som gjorde sin
Vasaloppsdebut den 7 mars 2010, samt hennes mamma och tillika Lennarts dotter Annika
Ottosson.

Lennart Ottosson från Åtvidaberg inledde sin enastående svit redan 1961 och har sedan
dess startat i alla Vasalopp. Ett år, 1990, inställdes Vasaloppet på grund av snöbrist. Alla loppen utom ett har han fullföljt. Detta år är det lite speciellt för då har han sällskap av en dotter och hennes dotter.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Har man kört fler än 30 Vasalopp blir man medlem i Veteranklubben och det måttet har Lennart uppfyllt med råge. Flest körda lopp och då också körda i en följd har Bengt Eriksson, Sälens IF. Han har avverkat Sälen – Mora 56 gånger. De första fyra åren i sin svit körde Lennart för BSK, Björsäters Sportklubb, men därefter har han kört för Åtvidabergs Idrottsförening, ÅIF. Lennart uttrycker stor tacksamhet för att han har fått vara frisk under hela sin skidkarriär och han nekar inte till att 50 körda lopp hägrar, men i samma andetag säger han: – När man har nått min ålder
tar man ett år i taget.

Fortsättning publicerad 20100312


Framtidens företagare

Företagarna bakom Zip it UF, Lina Skogh, Sara Ahlgren och Therese Skarin. De tog tredjepriset
i tävlan om Bästa företag.

Onsdagen den 17 februari 2010 var det fullt hus på UF-mässan på Mässen vid Gamla
torget i Åtvidaberg. Kreativa ungdomar från Gymnasieskolan på Facetten visade upp sina projektarbeten i montrar för sina UFföretag. Utställarna var 21 till antalet och i minglet bland alla besökarna kunde man se föräldrar, företagare, kommunalråd och en prisutdelare av klass,
nämligen Claes-Göran Österlund.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Läraren Lars Håkansson berättar att han och två kollegor, Kerstin Hübel-Felldin och Lars Eklund, är engagerade i ämnet Unga företagare. Ung företagsamhet innebär att en stor del av eleverna under sitt sista år på gymnasiet startar ett UF-företag. De kan starta företaget individuellt eller i grupp. Innan man startar sitt företag måste man ha en idé om vad företaget ska syssla med. Ungdomarna får med hjälp av lärarna och rådgivare från det lokala näringslivet uppleva ett företags livscykel genom att starta, driva och avveckla ett UFföretag.

Fortsättning publicerad 20100305


Samvaro och tävlan

Utblick från läktaren över spelplanen. Totalt deltog 63 gentlemän i dagens tävling.

När vintern sätter stopp för golfrundorna på Åtvidabergs golfbana samlas varje onsdag
förmiddag 60 – 70 golfare i tennishallen, ett stenkast från både bandyplanen och Kopparvallen, för en puttningstävlan på 18 hål.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gentlemannagolfen, ”Ggolfen”,finns sannolikt inte på något annat håll i Sverige i det utförandet, med det deltagarantalet och med den familjära andan. Verksamheten startades för
30 år sedan och har sedan vuxit till vad den är idag. År 1995 hade omfattningen med framförallt deltagarantalet vuxit kraftigt och då gjordes en nystart av verksamheten och det hela strukturerades till en effektiv och fungerande organisation. G-golfen har naturligtvis koppling till Åtvidabergs Golfklubb men lever ett eget liv som en kommitté inom klubben, har ledning och
egen ekonomi.

Fortsättning publicerad 20100226



Snabbare Internet

Här har diket grävts och bredbandsslangarna är ditlagda. På den här sträckan lägger man ner en extra plastslang som skall innehålla elledningen till gatubelysningen mellan samhället och samlingslokalen Träffpunkten.

Arbetet pågår sedan den 1 februari med att gräva och lägga ner bredbandskabel mellan Gistad och Åtvidaberg. Genom kabeln förbinds Åtvidaberg med Linköping. Kabeln beräknas vara klar för
användning i maj månad.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Den aktuella kabeln utgår från Gistad, mellan Linköping och Norrköping, och går sedan söderut. Den första delen går genom Linköpings kommun. När man passerar gränsen mellan Örtomta och Björsäters socknar så har man kommit in i Åtvidabergs kommun. Väl inne i Åtvidabergs kommun så är inte sträckningen den kortaste vägen till Åtvidabergs tätort utan här snirklar sig bredbandet fram genom kommunens landsbygd på ett sätt som skall vara det mest optimala för att så många som möjligt av befolkningen skall kunna få nytta av bredbandet. Därför blir den totala längdenpå kabeln cirka sex mil och kabeln passerar Björsäters samhälle – Sjöberga – Värna – Grebo samhälle – Målbäck och fram till Åtvidabergs tätort.

Fortsättning publicerad 20100219


Aktiv förening

Vid entrén till den renoverade dansbanan i Broddebo står från vänster en av de omvalda
styrelseledamöterna Bernt Ingvarsson, kassören Göran Jonsson och omvalde ordförande
för 35:ans Byalag Berndt Alfredsson

Av namnet framgår att byalaget har sitt verksamhetsområde utefter länsväg 35 som går mellan Linköping och Västervik, dock inte hela sträckan utan mellan Åtvidaberg och Överum.

Byalaget är ett forum för de boende utefter nämnda sträcka i syfte att tillvarata deras krav på fungerande samhällsservice. Byalaget har varit framgångsrikt i sitt arbete att få till bra lösningar på olika problem. Bland det första som byalaget med framgång kunde påverka
var att se till att dagstidningarna delas ut på morgonen. Dessutom har man gjort sin röst hörd i olika kommunikationsfrågor varav ett konkret resultat presenterades vid årsmötet. I samband med stormen Gudrun gjorde också byalaget en bra insats vilket bidrog till att man efter stormen fick en stor del av elnätet i området nedgrävt. Byalaget kommer att fortsätta ta sig an nya angelägna frågor.

Fortsättning publicerad 20100212



Satsar på inflyttning

Mathias Lindholm, är med sitt företag Mediatornet.se initiativtagaretill marknadsföringen via internetportalen.

Åtvidaberg vässar både kommunen och bostadsföretagen sina verktyg för att få fler att flytta dit. För fem månader sedan genomfördes en kampanj för att rikta östgötarnas uppmärksamhet
på den nyöppnade boendeportalen www. flyttatillatvidaberg.se.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: MARIA LINDHOLM

Mer än 2000 personer har använt sig av portalen för att bli informerade om fördelarna
med att flytta till Åtvidaberg. De flesta noterades i direkt anslutning till att en kampanjen genomfördes vid starten i september med annonser i radio och dagspress, men fortfarande vänder sig mellan 100 och 200 personer varje månad till www.flyttatillatvidaberg. se.
Det berättar initiativtagaren till portalen Mathias Lindholm, som med sitt företag Mediatornet.se tog initiativet till den här formen av marknadsföring av samhället. – Snart hoppas jag på startskottet för en ny kampanj av samma slag, säger han.

Fortsättning publicerad 20100205


Uppskattad lanthandel

Sjöberga Lanthandel kan man inte missa om man far genom Kvarnvik. Här finns det mesta på hyllorna.

I Hannäs socken inom Åtvidabergs kommun finns flera duktiga kvinnliga företagare.
Länstidningen har tidigare besökt några av dessa och nu var det dags att hälsa på i Sjöberga
Lanthandel i Kvarnvik som är beläget mellan Åtvidaberg och Valdemarsvik. Här har alltid funnits en lanthandel och sedan 2002 driver Jennie Hagman, Astrid-Marie Jonsson och Kerstin Ekström Sjöberga Lanthandel.

Text och Bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

År 2002 skulle någon ta vid att fortsätta driva lanthandeln i Kvarnvik. Han näs - borna ha alltid värnat om sin bygd och det var nog allas krav och önskemål att det skulle finnas en affär i byn.
Tre kvinnor som kände varandra och som var bekanta med fastighetsägaren beslöt sig för att ta sig an uppgiften. De tre kvinnorna var Jen - nie Hagman som hade jobbat i butiken tidigare, Astrid-Marie Jonsson och Kerstin Ekström som kan ekonomi och bokföring.
– Det var nog inte så många som trodde att vi skulle klara av det, berättar Astrid-Marie medan Jennie får springa ner till kassan när en kund står där för att betala.
– Vi beslöt att ”köra vårt race” vilket innebar att vi pratade igenom hur vi skulle arbeta med att fördela arbetsuppgifter och ansvar och la fast klara och tydliga regler, säger Astrid-Marie och Jennie nickar instämmande. – Det är vi tre som driver företaget och vi blandar absolut
inte in våra ”gubbar” i verksamheten. De kan få hjälpa till med arbete om något skall göras om i butiken, förtydligar Astrid-Marie leende.

Fortsättning publicerad 20100129


Elaggregat och foder

Bertil och Göran tycker att sparken är ett utmärkt redskap att förflytta sig med i rådande väglag.

Vintern så här långt har varit överraskande sträng. Länstidningen har besökt Dahla Säteri i Grebo socken för att höra hur ett sådant lantbruk klarar av påfrestningarna som svår kyla och mycket snö innebär.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

En mäktig allé leder upp till Dahla Säteri. På en höjd med omgivande åker- och betesmark och lövskogspartier ligger en stor ladugård och alldeles intill reser sig ett högt silotorn. Bortom ladugården finns tre stora gödselbrunnar där gödsel och urin mellanlandar innan det ska spridas ut på jordbruksmarken. Dahla ägdes fram till 2002 av Uppsala Universitet. Samma år fick Bertil och Göran Tillmar med sönerna John och Markus förvärva hela egendomen, förutom den del som är ett stort grustag. Före förvärvet hade Bertil och Göran Tillmar varit arrendatorer på gården och före dem var deras far, Nils Tillmar, arrendator med början 1962. Snart inpå förvärvet beslöt fäder och söner att göra en omfattande investering i en modern och rationell mjölkproduktionsanläggning. Investeringen innebar att man byggde en ny ladugårdsdel som sammankopplades med den äldre ladugården. Produktionsformen är varm lösdrift med en mjölkningsanläggning, där man i en så kallad grop kan mjölka 16 kossor samtidigt. 100 kor ska mjölkas två gånger om dagen.

Fortsättning publicerad 20100122



Satt på prov

Här står Leif Franzén framför en ”påselad” snöröjare.

Fram till en vecka före jul var de flesta nog inställda på att jul- och nyårshelgerna skulle bli gröna och milda, precis som varit vanligt de senaste 10-15 åren, men så slog Kung Bore till ordentligt. Hur hanterar samhället ett rejält vinterväder?

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ganska precis en vecka före julafton kom ett kraftigt snöfall som resulterade i ett för årstiden anmärkningsvärt djupt snötäcke och därtill kröp temperaturen ner en bra bit under nollstrecket och låg kvar där i flera veckor. I östra delen av Östergötland blev snöfallet veckan för jul som ymnigast och inledningsvis drabbades Valdemarsvik allra värst. Där nödgades räddningstjänsten försäkra sig om att ha tillgång till bandvagn om det skulle uppstå ett akut behov av en sådan resurs, berättar räddningschefen för Åtvidabergs och Valdemarsviks kommuner, Bho Eklund. Snön låg djup, mellan 20 och 50 cm, och i anslutning till att den föll så föll också temperaturen till som kallast mellan 15 och 20 minusgrader. Frånsett det första dygnet i främst Valdemarsviks tätort och omgivningar så har snösvängen klarat ut att hålla gator och vägar öppna, men eftersom det mesta av snön som föll ligger kvar kan det bli prekärt om det skulle komma stora mängder till, vilket inte är osannolikt.

Fortsättning publicerad 20100115


Forn- och kulturminnen

Gunnar invid en spisel som han nyligen tagit fram invid Barkdalen.

Förr i tiden var det stor aktivitet i våra skogar. Man kan se spår efter den om man är uppmärksam när man vandrar fram i barrskogen. Skogen har i alla tider varit en värdefull tillgång för Sverige och dess invånare. Utan den skulle vi garanterat inte ha haft det så bra som idag. Därför har Länstidningen hälsat på hos Gunnar och Mary Olofsson i Rumma.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gunnar och Mary Olofsson bor på Ohlsgården i Rumma, en släktgård på Gunnars sida. Gunnar och Mary är sjätte generationen ägare och brukare. Den låg före laga skiftet på 1850 talet i nedre Rumma, men flyttades som flera andra till övre Rumma. Gunnar har ett stort och genuint intresse för att föra kunskaper vidare från forna tiders arbete i skogen till kommande generationer. Utgångspunkten för Gunnars intresse och nedlagda insatser är den egna fastigheten och att hans farfar Emil Olofsson var duktig på att föra bok om räkenskaper och annat. Vi åker en liten bit bort i byn mot Fröjerumshållet och tar av till vänster efter ett hus som en gång var byns första skolbyggnad. När vi kommer in i skogen bär det rakt upp och Gunnar berättar att vi just far uppför Himlabacken. Vi befinner oss relativt högt upp i landskapet. Därför dominerar tallen där vi går fram. Skogen är välskött men Gunnar visar också på spår av stormarna Gudrun och Per. Vi kommer efter en stund fram till en vandringsled.

Fortsättning publicerad 20100108


Julen är här

Julstämning överallt i Åtvidaberg.

Vädret har under större delen av november och december varit grått och mörkt. Snön har lyst med sin frånvaro hittills men meterlogerna har börjat tala om kallare nordvindar och det skulle sitta fint med lite vitt på marken till julafton.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Även om vädret varit grått så har alla juldekorationer på gator och torg och det julpynt som vi alla bidragit med i våra fönster och entréer gjort att vi med lättare sinnen stått ut med mörkret. Lagom till julmånaden blev arbetena med att fräscha upp Stora torget färdiga och förhoppningsvis är de flesta nöjda med resultatet. Kommunen har gått vidare med att förnya och utveckla de kommunala juldekorationerna. Lindarna som inramar Stora torget har fått ny dekorativ belysning och Järnvägsgatan har fått en mycket inbjudande ljusallé som avslutas i rondellen vid stationen med en traditionell julgran. Inte långt därifrån kan man skåda ett lövträd i vars grenverk det hänger blå droppar, mycket dekorativt. Bortom Eksågen har en kraftverksbyggnad fått en vacker ljusbård runt taket och vid fjärrvärmepannan intill Facetten har den resliga skorstenen fått lodräta ljusslingor från toppen till marken runt om.

Fortsättning publicerad 20091218


Upptäck biblioteket

Patrik Carlsson passar på att läsa tidskrifter i lugn och ro.

Vid det nyligen uppfräschade Stora Torget i Åtvidaberg ligger gamla Domushuset och på övre våningen där finns Åtvidabergs kommunala bibliotek. Alla Åtvidabergare känner till att vi har ett bibliotek i kommunen, men långt ifrån alla är flitiga besökare där.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

De som regelbundet besöker biblioteket uppskattar och utnyttjar dess möjligheter och erbjudanden och med denna artikel vill Länstidningen att flera innevånare skall upptäcka den fina tillgång som ett bibliotek är. Tyvärr finns det i vissa kommuner illavarslande signaler om sparkrav som kan gå ut över just biblioteket. I Åtvidaberg finns inte den risken idag men för att den frågan aldrig ska behöva komma upp så är det värdefullt att tillgången utnyttjas flitigt. Många är kanske kvar i den tron att på biblioteket kan man bara låna böcker och kanske på sin höjd läsa någon tidning men ack vad fel de har, utbudet på biblioteket är mycket mer än så. Gör gärna ett eget studiebesök för att bekanta dig med det som finns där. Man kan som man alltid kunnat göra låna en eller flera böcker från hyllorna och mycket böcker finns att välja emellan. Länstidningen träfffar Stig Blomqvist som har lämnat tillbaka en bok och lånat en ny för trevlig läsning där hemma.

Fortsättning publicerad 20091211


Stor vildsvinsjakt

Dagens deltagare såväl skyttar som hundägare/hundförare samlade med det fällda villebrådet.

Vildsvinsstammen i södra Sverige tillväxer stadigt varje år och alla är nog införstådda med att man skulle behöva en bättre kontroll av tillväxttakten än den vi har idag. Den enda metoden vi har att begränsa tillväxttakten med är jakten i en eller annan form och då är det nödvändigt med ökad samverkan mellan jaktlag.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Detta har ett flertal markägare och jakträttsinnehavare i Gullebo, Mosshult, Stora Ved och Tingetorp/Kvistrum tagit fasta på och för tredje gången genomfördes en sådan storjakt den 28 november 2009. Ansvaret att arrangera och genomföra jakten detta år hade två unga grabbar, Andreas Nåhdin och Andreas Tingefors med rötter i Stora Ved respektive Falerum, tagit på sig. Bägge har vuxit upp med egen skogsmark och har också valt att utbilda sig för ett yrkesliv inom skogsbruket. Under nästa år är bägge klara med sin utbildning till skogsmästare och med den bakgrunden och det yrkesvalet så är det naturligt att man också har ett stort intresse och engagemang för jakt. Klockan 07.00 samlades alla deltagarna vid Allhuset i Gullebo och det var en skara på inalles 76 laddade skyttar och hundägare.

Fortsättning publicerad 20091204


Boendemiljö för alla

Bedårande vackert ligger Johnny och Beryl Johnssons hus alldeles intill stranden av Storsjön.

I Hannäs socken inom Åtvidabergs kommun ligger Rumma by som består av två delar Övre och Nedre Rumma. Namnet Rumma är mycket gammalt och betyder glänta eller en öppen plats i skogen. Om man färdas igenom delarna så upplever man bebyggelsen som vilken annan by som helst men känner man till lite om de som bor och lever där så händer mer än man kan ana.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Trakten runt omkring Rumma är rofylld och vacker och till skönheten bidrar sjöarna Västersjön och Storsjön som innan Storsjön sänktes hängde ihop. Här kan man finna boende med kvalitet för både pensionärer såväl som för yngre barnfamiljer och sommarboende från storstaden. Dessutom kan det, inom en snar framtid, bli en mindre industrietablering i byn. När man färdas landsvägen fram mellan Falerum och Kvarnvik kommer man först till Övre Rumma som är den delen av Rumma som har mest bebyggelse. Här finns idag en verkstad utefter genomfarten och en samlingslokal som tidigare utnyttjades för regelbundna dansarrangemang. En gång i tiden fanns också här en skola som numera fungerar som bostad. Trakten blev redan på stenåldern en plats, som tack vare att man kunde, på vattenvägar nå hit, där man slog ner sina bopålar och livnärde sig först på jakt och fiske. Man har hittat urholkade stammar som var dåtidens båtar och man har även hittat yxor från den tiden.

Fortsättning publicerad 20091127


Planer för torget

Tilasvägen från Stenhusgatan ner till Tilas plan återstår att färdigställa för gångtrafik.

Under större delen av hösten har arbeten pågått på och i anslutning till Stora Torget i Åtvidabergs centrum. Länstidningens utsände tog sig till torget för att höra vad besökarna där tycker om förvandlingen. Det som återstår är att färdigställa Tilasvägen ner från Stenhusgatan mot Tilasplan för gångtrafik samt nedfarten från Stenhusgatan för biltrafik på Louisevägen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Kommunalrådet Lennart Haraldsson (S) sågs på väg mot kommunhusets entré och det gick att få en spontan pratstund med honom.
– Arbetet som utförts på och invid torget är ett första steg på ett långsiktigt arbete att göra de centrala delarna mer attraktiva och trivsamma för kommunens innevånare och besökare, framhåller han.
– Vi kommer att gå vidare med att så småningom knyta ihop Stora Torget med Gamla Torget, förklarar han.
Då förstår man att kommunen kommer att arbeta med både Stenhusgatan bort mot Kulturhuset och Järnvägsgatan. Skulle man lyckas att få tillbaka något av hur Järnvägsgatan en gång såg ut skulle nog mången Åtvidabergare glädjas. Därtill finns planer på att sälja kvarnbyggnaden invid nämnda gata för att en seriös köpare ska kunna bygga attraktiva lägenheter nära centrum.
– Senare mot år 2012 kommer vi att ta oss an hela Stenhusgatan, berättar Lennart Haraldsson.

Fortsättning publicerad 20091120


Naturreservat

Sällskapet vandrar fram på den fint framtagna rullstensåsen.

Björn Nilsson, Tegelsäter Björsäter, tog initiativet till att Björsäter/ Yxnerum LRF avdelning inbjöd medlemmar till en exkusion om bildandet och skötsel av naturreservat i kommunen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Mötesplatsen för första delen av exkursionen var vid Kvarntorpsgölen i Björsäters socken för att där besöka ett befintligt naturreservat på fastigheten Högboda. Den andra punkten för dagen var reservatet vid Åsen på Grävsätter i Hannäs socken. Med tanke på att dagen skulle handla om naturreservat och i viss mån problematiken om granbarkborreangrepp i reservaten och på angränsande fastigheter så var det på sin plats att chefen för Naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen, Claes Svedlindh var på plats och han hade med sig Mikael Burgman, förvaltningsansvarige för reservaten och Therese Holmgren som expert på granbarkborrarna. Bland de närvarande fanns representant för fastigheten Högbodas ägare, Arne Karlsson med fru. Vidare fanns företrädare för intilliggande fastigheter som gränsar emot reservatet.

Fortsättning publicerad 20091113


Fyller frysboxarna

Ingmar Karlsson styckar kalven och Nils-Gösta Johansson hjälper till att hålla kroppen still.

Om älgjakten förhoppningsvis har varit lyckosam så följer bestyren att slakta älgkroppen och ta tillvara det ätbara på bästa sätt.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Jakten på Brantsbo och Rosenlund i Tryserums socken som jagar älg tillsammans har varit lyckosam och av den tilldelning som jaktlaget fått på ett vuxet djur och 2 kalvar så har det vuxna djuret och en kalv hittills fällts. Den återstående kalven får fällas från den 1 december till och med den 31 januari 2010. Jaktlaget ingår i Tryserums Älgskötselområde.Den 12 oktober började älgjakten i södra Sverige och det gällde naturligtvis också för jaktlaget som jagar på fastigheterna Brantsbo och Rosenlund i Tryserums socken. Klockan 06.30 samlades hela styrkan vid svinhuset på Brantsbo för en sista repetition innan var och en begav sig till sina tidigare utlottade pass för att där njuta av spänningen ett par, tre timmmar. Ingen skjutbar älg visade sig, bara en älgko med sin enda kalv och en enkelkalv får inte fällas förrän efter 1 december. Efter det inledande passet smakade det bra med matsäcken och att ventilera vad man sett och hört under morgontimmarna.

Fortsättning publicerad 20091106


Företagen i Facetten

Facetten vid infarten till Åtvidaberg.

Bos Handel AB är ett mindre företag som finns i Facetten som ligger i det centrala industriområdet i Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Facetten ägs idag av det kommunala Åtvidabergs Industribyggen AB men var en gång i tiden platsen där Facit tillverkade sina produkter och varifrån världskoncernen styrdes. Den epoken i svensk industrihistoria tog ju dessvärre slut i början av 70-talet som alla äldre Åtvidabergare kommer ihåg. Efter Facit har olika företag bedrivit tillverkning i lokaliteterna, de flesta med anknytning till möbler. 1993 förvärvade kommunen hela anläggningen och har sedan dess arbetat med att fylla lokalerna med verksamhet. Lokalytorna är mycket stora, inemot 30 000 m2 och det fylller man inte på en gång. I dagsläget är väl ungefär halva ytan fylld med verksamhet av mycket skiftande karaktär. Trots tomma lokalytor kan man se det positivt, det finns verksamhetslokaler att erbjuda intresserade företag. Vem vet vad som kan hända med företagande efter ÅFF:s spektakulära avancemang i fotboll. Ingen har nog kunnat undgå att höra talas om supermatchen nu gäller det att ta vara på den positiva händelsen i kommunen.

Fortsättning publicerad 20091030


Laget som tog chansen

Förväntansfulla Kopparslagare i bussen.

Sedan 1982, då ÅFF ramlade ur Allsvenskan, har nog alla som följt ÅFF haft en dröm där inne i bröstet att det skulle vara häftigt om laget någon gång kunde återkomma till högsta divisionen och nu är de där. Det är omtumlande och det tar tid att förstå vad som skett. De allra flesta människor här känner alldeles säkert en stor lycka att få bo i det kära Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nu är det bara en match kvar i Superettan år 2009 och det är mot Mjällby AIF på lördag den 24 oktober. Då möts ettan och tvåan som följs åt till Allsvenskan 2010. Peter Swärd, som nu har tränat Mjällby AIF, tränade dessförinnan ÅFF och lade grunden till dagens ÅFF och den lagmoral och inställning som kännetecknar laget. ÅFF:s nya tränare Daniel Wiklund har fortsatt att bygga vidare på ett lysande sätt. I sammanhanget får man inte glömma bort assisterande tränaren Andreas Thomsson, som funnnits med hela tiden, och inte heller övriga funktionärer runt laget. Laget har haft sina höjder och dalar under spelåret, men hela tiden kommit tillbaka och kunde ta det avgörande steget i näst sista matchen mot Vasalunds IF. På förmiddagen den historiska dagen samlades fansen vid Kopparvallen för att kliva på bussarna till matchen i Solna.

Fortsättning publicerad 20091023


Lola kurerar dig

Lola Johansson, Naturkraftens Källa & SPA, hälsar välkommen in till sin behandlingslokal.

I Hannäs socken finns det anmärkningsvärt många duktiga kvinnliga entreprenörer med rörelser som Tyger & Ting, Marias Hus, Eva´s Café, lanthandeln i Kvarnvik och nu även Lola Johansson och hennes företag Naturkraftens Källa & SPA.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Lola Johansson är en ung och välutbildad person med rötterna i Hannäs som nyligen invigde sin nyinredda verksamhetslokal vid gården Mantorp i hjärtat av Hannäs socken. I en byggnad som man tidigare förvarat spannmål i har Lola och hennes man Jan-Olov Karlsson åstadkommit en mycket varm och smakfull miljö för sin verksamhet. När Länstidningens utsände når förstukvisten öppnar Lola dörren och hälsar välkommen. Innanför tröskeln möts man av en varm och inbjudande atmosfär och det första man lägger märke till är golvet som består av klinkers med en däri liggande åtta av avvikande färg och form som stäcker sig över hela golvytan på nedre planet. Lola som förstår att besökaren funderar vad ”åttan” skall vara bra för, förklarar ”att från den skall energin flöda kontinuerligt” och det är inte utan att man känner av det. På nedre botten hittar vi behandlingsrummet med två behandlingsbritsar sedan förflyttar vi oss till ett stort och vackert badrum som också är ett behandlingsrum med ett stort badkar och de tekniska finesser som behövs när man däri får en vederkvickande behandling.

Fortsättning publicerad 20091016


Driftigt byalag

Den geniala och vackra konstruktionen som bär upp taket är värd att studera.

Taket till dansbanan i Broddebo hade sett sina bästa dagar. Byalaget 35:an, som har sina medlemmar utefter väg 35 mellan Gullebo och länsgränsen, har sett till att det nu finns ett renoverat tak över dansbanan.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Dansbanan byggdes åren 1946/47. Broddebo Skytteförening genomförde byggnationen och stod inledningsvis för driften. På den tiden fanns det på många mindre platser skytteföreningar som hade en betydande verksamhet. Beslutet att bygga dansbanan då var ett sätt att få in pengar till verksamheten. Så småningom minskade intresset för skytte av flera orsaker och då bildades en dansbaneförening som ansvarade för aktiviteterna runt dansbanan fram till skiftet 1980/90-talen. Därefter blev det Byalaget 35:an som fick ta över. Länstidningen mötte ordföranden i byalaget Berndt Alfredsson, kassören Göran Jonsson och styrelseledamoten Bernt Ingvarsson i strålande höstsol som gav en magnifik inramning till dansbanan. Berndt Alfredsson berättar om dansbanans historik och om alla goda krafter som en gång i tiden byggde den.

Fortsättning publicerad 20091009


Älgjakt på Baroniet

Målet är att höja medelåldern för älgtjurarna.

När älgjakten i Östergötland inleds den 12 oktober, blir det stor aktivitet på de 20 000 hektar som utgör Baroniet Adelswärds älgskötselområde. Jakten bedrivs enligt den så kallade Kalmarmodelllen med inriktning på att skapa en älgstam i balans mellan tjurar, kor och kalvar.

Text : ALEX SVENSSON

– Medelåldern är alltför låg för älgtjurar och därför bedrivs jakten så att mer än hälften av alla djur som skjuts skall vara kalvar, en fjärdedel tjurar och en fjärdedel kor, förklarar Gustaf Adelswärd, ägare till Baroniet.
– Målet är att höja medelåldern för älgtjurarna och att därigenom utjämna åldersskillnaden mellan kor och tjurar vilket kommer att förbättra reproduktionstalen och djurhälsan. Det gör att vi för tillfället håller tjuravskjutningen på ett minimum.
Antalet nedlagda älgar på Baroniets marker har varierat ganska kraftigt genom åren. I medeltal under den gångna femårsperioden har man fällt 50 älgar per år med en fördelning på 12 procent tjurar, 23 procent kor och 65 procent kalvar, vilket innebär ungefär en vuxen älg per 1150 hektar jaktmark. Hälften av Baroniets jaktmark arrenderas ut till huvudsakligen lokala jägare och på den andra hälften arrrangerar Baroniet så kallade säljjakter.

Fortsättning publicerad 20091002


Nådens år 1819

En del av ensemblen.

Enaktaren Rågstölden gavs i två föreställningar, dels lördagen den 12, dels söndagen den 13 september, för fullsatta stolar på logen i Linneberga. Årets första föreställning av pjäsen gavs i tingshuset i Fillinge på hembygdsdagen den 6 juni.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Bankekinds Hembygdsförening står bakom arrangemanget och framförde skådespelet. För att kunna genomföra en sådan sak fordras naturligtvis entusiastiska och positiva människor och det finns det helt klart i Bankekinds socken. Kanske finns det någon som sticker ut lite extra, kommer med idéer och ser till att det blir genomfört. Värden för kvällen, eldsjälen Allan Ånell, är ett lysande exempel på hur man gör för att få en teaterföreställning att dra fulla hus. Rågstölden handlar om den rättegång som genomfördes den 20 april 1819 i Fillinge tingshus. Innan själva föreställningen börjar så ger regissören Jan-Åke Andersson en kort men klargörande beskrivning om rättsväsendet vid den tiden. Det fanns betydande skillnader mot i dag kan man konstatera, både vid själva rättegången och med avseende på de utmätta straffen.

Fortsättning publicerad 20090925


Spännande höst

Samlingslokalen invid gamla skolan i Mosshult.

Förra året firade Gärdserums Föreläsningsförening 60 år. Föreningen fortsätter sin verksamhet och erbjuder åtta föreläsningar under hösten 2009.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Bland programpunkterna finns kära återseenden blandat med nya upplevelser och med kännedom om publikintresset så lär nog alla föreläsningarna dra fulla hus som vanligt och det är imponerande i dagens lägen med så mycket som konkurrerar men det är förutom ämnet för kvällen den sociala gemenskapen som i dessa nejder värderas högt. Höstens första föreställning hölls torsdagskvällen den 17 september dvs kvällen innan denna artikel kunde läsas i Länstidningen den 18 september med ett framträdande i Bygdegården i Falerum av Gladpack från Västervik. Då vankas ett kärt återseende i Samlingslokalen i Mosshult för då återkommer Johan Birath från Boxholm och han om någon kan ju berätta.

Fortsättning publicerad 20090918


Minskat matsvinn

Att äta ”matsmart” innebär bland annat att ta lagom med mat och se till att man har tid att äta i lugn och ro.

Alléskolan i Åtvidaberg är en av de skolor där tallrikssvinnet i skolrestaurangen minskats med 75 procent på ett år. I september förra året slängde eleverna 175 kg skolmat per vecka. Idag slängs mindre än 50 kg och målet fram till årsskiftet är att minska svinnnet med ytterligare 10 procent per vecka.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: SODEXO

Sedan ett år tillbaka arbetar Sodexo med att minska svinnet och äta ”matsmart”. Alléskolan i Åtvidaberg är en av Sodexos skolrestauranger som har arbetat med detta under det senaste året. Sodexos personal på Alléskolan har genom att utbilda elever och lärare, fått igång en dialog, som alla har vunnit på. Det handlar bland annat om en förbättrad matsalsmiljö och att vara ännu mer lyhörd för elevernas önskemål.
– Utbildningen startade med att vi ville informera elever och lärare vad Sodexo menar med att vara ”matsmart”. Vi ville lära elever och lärare mer om betydelsen av att äta varierat, att inte ta mer mat än man orkar och framförallt att man ska ha tid att sitta ner och äta, säger Mikael Larsen, platschef Åtvidabergs skolor, Sodexo.

Fortsättning publicerad 20090911


Bra ålderdom

En kvinna som kan hantera en symaskin.

Den något ovanliga åsikten framför 91 åriga Siri Karlsson som bor för sig själv i Björklund mellan Hannäs och Kvarnvik. Hon flyttade vid 90 års ålder från ett pensionärsboende i Hannäs kyrkby till ett eget boende.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Siri Karlsson föddes 1918 i Ringarum men växte upp i Breviksnäs i Hannäs socken. I familjen fanns 8 barn som nu alla, utom Siri, är borta. Hennes mor och far gick bort i början av 1970 talet. I samband med att hon gifte sig så bosatte hon och maken sig i Blidstena för att därefter flytta till närbelägna Storsjö där de bodde i 8 år. 1964 flyttade de till Ukna och bodde där i eget hus. Maken avled 1974 men Siri berättar att hon trots det inte känt sig ensam så många dagar. Siri har ett barn, en son, som är lärare och boende i Linghem utanför Linköping. Hon har också två barnbarnsbarn. Siri arbetade som kokerska på ålderdomshemmet i Ukna fram till sin pensionering. Efter att i 10 år bott i en pensionärslägenhet i Hannäs kyrkby så var Siri inställd på att flytta in i det nyuppförda äldreboendet i Hannäs men det enda som blev med det var, att där hade hon sitt 90-års kalas men någon inflyttning blev det inte. Goda vänner som Siri umgåtts med, Aine och Evy Svensson, erbjöd Siri att flyttta in i en liten stuga som de har intill sin villa när Evys svärmor gått bort. Hon klarar sig själv utan kommunal hjälp och turligt nog så finns lanthandeln i Kvarnvik inte så långt borta och därifrån får Siri sina varor hemkörda.

Fortsättning publicerad 20090904


Borkhultsdagen

Carola Nyberg och Catrina Ottten bjöd på show.

Borkhultsdagen inleddes med sol och fladdrande vimplar, flaggor och ett myller av besökare.

Text och bild: HASSE JOHNSSON

Närmare åttahundra besökare kunde räknas in, enligt Christina Ottosson, ordförande i Hembygdsföreningen. - Vilken tur vi har med vädret, trots att det blåser, säger Christina.
Bygatan var fylld med försäljare av olika slag. Längst ner spred sig en doft av strömming, där fanns strömmingsburgare att köpa. I Lövsalen fanns kaffeservering och på fotbollsplanen kunde man se en rad veteranbilar. På scenen spelades dragspelsmusik och senare intogs scenen av Frälsningsarmén och Linda Cederholm predikade. Överstelöjtnant CH Löfgren paraderade med sina mannar, som bar uniformer från 1675 fram till 1939. Uniformer och vapen presenterades senare vid scenen. Vid scenen bjöds det också på musikshow av tjejerna Carola Nyberg och Catarina Otten som blandade rock, pop och country i en fartfylld show där publiken var med i handklappning.

Fortsättning publicerad 20090828


“Drömaltanen” är klar

Hantverkarna Sören Wilhelmsson och Peter Kjellgren.

Efter att jag fullgjort mitt åtagande att göra förberedelsearbetena var det bara att invänta att hantverkarna Sören Wilhelmsson och Peter Kjellgren skulle höra av sig när de skulle komma och göra sitt jobb. I mitten av juli månad kom så beskedet att de skulle komma på måndagen den 27 juli och då kom mycket att hända på en förvånansvärd kort tid. Någon vecka tidigare hade materialleveransen till bygget anlänt med lastbil och förhoppningsvis skulle allla detaljer finnas med.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Det första som Peter Kjellgren och Sören Wilhelmsson började med var att kontrollera att gjutbädden låg plan och på rätt nivå och till sin hjälp satte de upp en apparat som medelst varierat ljud gav besked om det var bra eller inte. En del smärre justeringar gjordes och därefter kunde grabbarna ställa ut kantelementen och fixera dem efter att de gjort noggranna mätningar så att grunden verkligen skulle passa till de beställda glaspartierna. Tisdagen den 28 juli skulle gjutningen ske. Betongen var beställd till klockan 08.00 och strax före utsatt tid kom så betongbilen med sin roterande tunna och då fanns ingen återvändo, nu måste betongen förflyttas från bilen till formen på baksidan av huset och det innebar att 70 skottkärrelass skulle upp för en backe och tippas i formen. Förutom undertecknad och Sören och Peter så hade grannen Olle Olsson lovat att hjälpa till. Det var en ovärderlig hjälp och trots ett ganska ihållande regn den dagen var betongen på plats efter cirka 2 timmar och hantverkarna hade hunnit med att både vibrera betongen och göra en perfekt slät yta.

Fortsättning publicerad 20090821


Ger unga framtidstro

Hans Grimsell är projektledare för ”Från bruksanda till framåtanda”.

Med 3,1 EU-miljoner i ryggen ska skolorna i Åtvidaberg styra in verksamheten till att ge eleverna bättre förutsättningar att bli företagare. Efter en förstudie i höstas inleds nu ett tvåårigt projekt, som har fått namnet ”Från bruksanda till framåtanda”.

Text: ALEX SVENSSON

Syftet är att fördjupa och utveckla samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet. Projektledare är rektorn för Alléskolan Hans Grimsell. Och han berättar att samverkan etablerats med organisationerna Framtidsfrön, som vänder sig till de yngre eleverna och Ung Företagsamhet med verksamhet på gymnasieskolan.
- Vi hoppas att det här projektet skall ge större självförtroende hos eleverna och fungera som en drivkraft, säger han. Avsikten är inte att göra eleverna till företagare, däremot företagsamma, kreativa och driftiga, säger Hans Grimsell.
Projektpengarna från Socialfonden inom EU skall främst användas till att täcka kostnaderna för utbildning av Åtvidabergsskolornas lärare och projektledningens omkostnader. Kommunen står för lärarnas löner i samband med utbildningen och det innebär att totalkostnaden för projektet blir betydligt högre än de 3,1 miljoner kronor, som EU bidrar med.

Fortsättning publicerad 20090814


Studie av eldsjälar

Föreningens ordförande Gun-Britt Nyhlén.

Magdalenadagen, onsdagen den 22 juli mitt i fruntimmersveckan, är det dukat till kaffekalas i anslutning till örtagårdsanläggningen. I den delen som en gång i tiden var trädgårdsavdelningen till närbelägna Villan men där nu Åtvidabergs Örtagårdsförening Borago har sin örtagård sedan 25 år.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Verksamheten startade 1984 av ett antal personer som gått en studiecirkel om ”Örtkunskap”. Tre år senare fick man hjälp av kommunen att fräsa upp en större yta där man sedan anlade den örtagård som har den omfattningen än i dag. Ordförande Gun-Britt Nyhlén hälsar gästerna välkomna och anbefaller att kaffekalaset kan börja och gästerna är inte sena att hörsamma inbjudan när man har sett var som vankas.En örtagård som Borago anlagt sköter sig inte självt utan kräver att medlemmarna ställer upp och ser till att anläggningen ansas och hålls i ett sådant skick så att utomstående lockas att besöka örtagården. Idag är man cirka 75 medlemmar och en stor andel av dem är stödmedlemmar. De flesta är kvinnor över 65 men man välkomnar mer än gärna nya medlemmar, både yngre som äldre, kvinnor som män. Den totala manliga medlemsandelen kunde skådas runt ett av kaffeborden nämligen Stig Andersson, Rune Sandahl och Stig Johansson som förrresten hade bakat de gudomligt goda bullarna som bjöds till kaffet.

Fortsättning publicerad 20090807


Bästa miljön?

Varje år familjehemsplaceras ungefär fem barn i kommunen.

Vilken miljö är den bästa för ett barn, som av någon anledning måste skiljas från sina föräldrar? Är det en lantlig miljö med närhet till djur och natur? Eller är centralorten i en kommun bättre med dess kanske större tillgång på stimulerande aktiviteter och möjligheter att få kompisar?

Text och bild: ALEX SVENSSON

Vi ställer den här frågan till gruppledare Anna Pettersson på vård- och omsorgsförvaltningen i Åtvidaberg.
- Det går inte att ge ett entydigt svar, säger hon och framhåller att det är det enskilda barnets egna behov och intressen, som måste vara avgörande i varje enskilt fall.
Åtvidaberg är en förhållandevis liten kommun med ett begränsat antal lämpliga familjer, som både vill och kan ta hand om ytterligare ett barn. Totalt är ett 20-tal barn från Åtvidabergs kommun familjehemsplacerade. Ibland handlar det om syskon, vilket innebär att antalet familjehem är något mindre.
- Det är ofta svårt att få tag på ett lämpligt familjehem, som passar ett visst barns behov och intressen, förklarar Anna Pettersson.
- När vi söker ett sådant hem använder vi oss av annnonsering och vår hemsida. Vi använder även den kännedom som finns på förvaltningen och tips från andra familjehem. Det händer också att vi ringer runt till andra kommuner och frågar om de kan rekommendera en lämplig familj, fortsätter hon.
Varje år familjehemplaceras omkring fem barn i Åtvidabergs kommun. Siffran kan dock variera.

Fortsättning publicerad 20090724



Komiform med musik

För andra året arrangerades KOMIFORM - en viskväll i sommarfagra Adelsnäsparken. Förutom lokala förmågor och de är många och verkligen duktiga så medverkade också den välkända trubaduren Finn Zetterholm. Entrén fick var och en lägga i en bössa och behållningen går oavkortad till Fredrik Åkrans Minnesfond. Förra året inbringade visaftonen hela 30 000 kr till Minnesfonden.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Fonden finns till för de barn och ungdomar som är i behov av ekonomiskt stöd i olika situationer. Detta stöd kan komma till uttryck såsom julklappar, enskilda gåvor, stipendium samt läger- och skolresor. Arrangörerna är mycket tacksamma för att Gustaf Adelswärd med familj upplåter parken till detta arrangemang och uppenbarligen så tycker familjen Gustaf Adelswärd att det är trevligt att kunna ”bjuda” in Åtvidabergare till denna musikala anrättning och man kan förhoppningsvis räkna med att detta kan bli en årligt återkommande tradition att se fram emot. Given konferencier för kvällen var naturligtvis Gustaf Adelswärd och med hans erfarenheter som väderbiträde och efter att ha konsulterat SMHI och dess norska motsvarighet så kunde han garantera att vädret skullle bli bättre och bättre under kvällen och si han fick i stort sett rätt för efter några inledande stänk så sprack molnen upp och en skarp kvällsssol strilade ner mellan trädkronorna. Magnus Jönsson, styrelseledamot i Minnesfonden, hälsade publiken välkommen på arrangörernas vägnar och överlämnade ordet till konferencieren Gustaf Adelswärd.

Fortsättning publicerad 20090717


Kanonsabotör

När klockan närmade sig ett försvann plötsligt hundratals hundar från Kanonvallen i Åtvidaberg under veckoslutet 4-5 juli. Efter smällen från solkanonen kunde omkring 400 hundar med deras hussar och mattar från en stor del av Sverige fortsätta att tävla mot varandra i agility och hopp.

Text: ALEX SVENSSON
Bild: THERESE ANDERSSON

I år var det fjärde gången som Linköpings HU (Hund Ungdom) och Åtvidabergs Hundklubb arrangerade tävlingarna, som de gett namnet Kanonsabotören. Till skillnad från förra årets agility- och hopptävlingar på ett underlag, som närmast liknade lervälling, gynnades arrangörer och tävlande ekipage genna gång av sol och värme med undantag för en smula regn på lördagsmorgonen och mot slutet av söndagen. Agility är en relativt ny och fartfylld tävlingsgren inom Svenska Brukshundklubben. Agility handlar om att på kortast möjliga tid och utan fel eller vägringar ta sig igenom en hinderbana. Sporten visades första gången vid en stor hundutställning i England år 1978. I mitten av 1980-talet introducerades agility i Sverige, och sedan 1987 är det en officiell hundsport med bland annat Svenska Mästerskap och championat. I agility kan man tävla både individuellt och i lag. Tävlingarna är öppna för alla hundar över 18 månaders ålder. Agility är en modern och publikfriande tävlingsform. Det går fort mellan slalompinnar, på vippbrädor, genom tunnlar och över hinder.

Fortsättning publicerad 20090710



Sport, lek & politik

Åtvidaberg var målet, när landshövding Björn Eriksson förra måndagen packade in flertalet av Östergötlands riksdagsledamöter i en buss för en heldag med möten och studiebesök. Det var elfte året i rad som landshövdingen ordnade en kommmunresa för riksdagsledamöterna – en uppskattad tradition som det återstår att se om hans efterträdare fortsätter.

Text och bild: ANDREAS NORLÉN

Det är ett tillfälle för östgötabänken att få se Östergötland och att få träffa och prata med lokala representanter för kommuner, näringsliv och kulturliv.
– Jag och länsrådet har under arbetsåret regelbundna träffar med östgötabänken och¨det avslutas sedvanligt med en rundtur någonstans i Östergötland, förklarar Björn Eriksson.
Dagen inleddes med ett besök hos det framgångsrika företaget Rodeco AB, som tillverkar lekanläggningar, inredningar till äventyrsbad, skulpturer och badleksaker. VD Daniel Lind berättade om företagets utveckling och visade runt i lokalerna. En milstolpe i företagets historia var när man fick Ikea som kund med uppdraget att göra i stort sett alla lekrum till Ikeas varuhus. Under lunchen berättade kommunfullmäktiges ordförande Hans Andersson (S) om Åtvidabergs historia, medan kommunstyrelsens vice ordförande, Sverre Moum (M), redogjorde för Åtvidabergs väg från en ekonomi i kris till dagens stabila situation. Socialdemokrater och moderater styr kommunen i en ovanlig koalition sedan valet 2006 och båda parter verkar vara nöjda med samarbetet och det som uppnåtts.

Fortsättning publicerad 20090703


Bra med rotavdrag

Under många år har vi haft tanken på att göra slag i saken och bygga ett inglasat uterum som fått lite vanvördigt epitetet ”pensionärskuvös”. Grannar och bekanta har vittnat om att det har varit den bästa investeringen som de gjort sedan de blev husägare. När så rotavdraget blev verklighet bestämde oss för att göra slag i saken.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Rotavdraget var saken som fick oss att ta beslutet men eftersom vi behöver hjälp av hantverkare, och det är ju där som man får bäst effekt av rotavdraget. Så vårt beslut blev ännu mer definitivt när vi fick besked av två hantverkare, som byggde om ett garagetak hos grannen, att de skulle kunna åta sig jobbet hos oss under den senare delen av juli månad.. Undertecknad lovade att göra sin insats för att ställa iordning markytan där uterummet ska byggas upp. Det har inneburit att jag först fick börja med att riva bort den gamla trallen som tjänat ut efter 35 år. Sedan fick jag schakta bort jordmassor som sedan skulle återfyllas med singel. Det fungerar som en bädd för att därpå kunna gjuta en cementgrund. Nu är det så att vi har ett sutteränghus där baksidan ligger två-tre meter högre än framsidan mot gatan. Detta förhållande har både en positiv och en negativ sida. Men det var utför så det gick som en dans. Den positiva sidan gav sig till känna i första delen av arbetet när det gällde att bli av med schaktmassorna för då var det nerför när man körde skottkärran till containern i gatuplanet och tippade av innehållet. Den utgrävda volymen blev ungefär nio kubikmeter vilket innebar 150 skottkärrrelass.

Fortsättning publicerad 20090626


Festplatsen 80 år

Borkhult ligger utefter vägen från Åtvidaberg till Ringarum. Och här finns en festplats vars storhetstid ligger några decennier tillbaka.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: JAN ROSIN

När man kört igenom Borkhult kan man se den vackra sjön Yxningen ner till höger. Tittar man åt andra hållet finner man Yxnerums Kurs & Naturgård och strax efteråt passerar man Yxnerums kyrka. Men om man hejdar sig när man förstår att man kommit till Borkhult och tar av mot Odensgöl så är man strax framme vid Borkhults Festplats. Festplatsen som har år 1929 som födelseår har haft sin storhetstid ett antal decennier tillbaka. Om man går tillbaka till mitten av 1900-talet så fanns mer folk boende ute på landsbygden. Så också i Borkhultstrakten och televisionen hade ännu inte tagit sitt grepp på människorna. När man skulle ut och roa sig så var det festplatserna som gällde på landsbygden och Folkets Hus i de större samhällena. På den tiden kom artisterna och dansorkestrarna ut till sin publik och så var fallet också i Borkhult. Ett belysande exempel på detta förhållande var när Calle Jularbo med sin orkester besökte festplatsen och stod för uppträdande och kvällens dansmusik. Då kom hela 1 200 personer dit för att se Calle Jularbo anlända i sin vita Cadillac och dansa till hans eminenta orkester och året var då 1963.

Fortsättning publicerad 20090619


Gård i Gärdsnäs

Mycket skog, mycket utsikt, mycket fisk – och en potentiell stugby. Det får den som köper den av gårdarna i Gärdsnäs by som nu bjuds ut till försäljning. Gärdsnäs 2:2 och Gärdsnäs 2:16 är fastighetsbeteckningarna – vi tycker att det är bättre säga att det rör sig om en ”Gård till salu” i Länstidningens artikelserie.

Text: ANDREAS NORLÉN

Gården, som ligger öster om Åtvidaberg, omfattar 87 hektar (ha), varav 83,9 hektar skogsmark, 2,4 hektar åker samt 0,7 hektar tomt och övrig mark. Till detta kommer del i samfällt, oskiftat fiskevatten i sjön Yxningen med erkänt bra fiske och god tillgång på kräftor. Totalt har gården två kilometer strand i Yxningen. Det är således fråga om en riktig skogsgård, representativ för de djupa skogarna i södra Östergötland och norra Småland. Gärdsnäs är faktiskt endast i ett avseende en östgötsk by – den ligger i Östergötlands län. Däremot¨befinner den sig i landskapet Småland. Om dess invånare känner sig som östgötar eller smålänningar förtäljer inte historien. Den produktiva skogsmarksarealen uppgår enligt skogsbruksplanen till 76,3 ha och virkesförrådet uppgår till 7 629 skogskubikmeter, vilket innebär ett genomsnittligt virkesförråd på 100 skogskubikmeter per hektar. Medelboniteten är 5,8 skogskubikmeter per hektar och år. Den löpande tillväxten bedöms till 276 skogskubikmeter per år. Trädslagsfördelningen är 56 procent tall, 27 procent gran, 12 procent blandat löv och 5 procent ek. Skogsbruksplanen föreslår att 11,8 procent eller 9 ha av den produktiva skogsmarken lämnas orört för naturvård.

Fortsättning publicerad 20090612


Lockade med musik

Pingstdagen bjöd på ett underbart försommarväder som var en fin inramning för Mors Dag och en ljuvligare plats än Adelsnäs Kaffestuga kan man inte tänka sig för där vankades inte bara morotskaka och kaffe utan också dagen till ära skön sång och musik att avnjuta under fruktträdens behagliga skugga.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I anslutning till Adelsnäs Herrgård finns sedan några år Adelsnäs Kaffestuga. Här fanns tidigare under första halvan av 1900-talet en trädgårdsskola. Kaffestugan har öppet under sommarmånaderna och på söndagseftermiddagarna har man musikunderhållning av skiftande slag. Kaffestugan drivs av Per och Birgitta Gustavsson med benäget bistånd av hennes mamma Barbro Ljungdahl. Per Gustavsson, själv musiker av rang, har komponerat sommarens musikaliska anrättningar och han framstår mer och mer som en verklig tungviktare när det gäller Åtvidabergs musikliv. Naturligtvis när det är en Kaffestuga så är det hembakat som gäller. Innan man slår sig ner vid Kaffestugans bord så är det rekommendabelt att ta en liten promenad runt Adelsnäs Herrgård och betrakta Åtvidaberg tvärs över Bysjön där man ser den vackra golfbanan och Villan där en gång Gunnar Ericsson, VD för Facit, bodde. Har man tur kan man få se E/S Vågspel på Bysjöns bölja på sin väg mot sin tilläggsplats vid Kanonvallen för att passagerarna skall få uppleva ett Solkanonsskott som sannolikt inte går att få uppleva någon annanstans i Sverige.

Fortsättning publicerad 20090605


Fint avslutningsbesök

Landshövding Björn Eriksson gästade Veteranerna och såg derbymatch på Kopparvallen med kommunalråden.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: LARS-ERIK GÄRDEMAN

Veteranerna är en förening i Åtvidaberg vars medlemmar har ett idrottsligt förflutet av något slag och som har som målsättning att vara ett forum för trevligt umgänge parat med lärorika och intresssanta aktiviteter. Måndagen den 18 maj var en passande dag för föreningens traditionella våravslutning och till den var celebra gäster inviterade. Ordförande i Veteranerna, Berndt Alfredsson, berättar :
- Eftersom vår landshövding Björn Eriksson frånträder sitt ämbete den 1 september så ville vi bjuda in honom till vårt sista månadsmöte innan sommaruppehållet för att avtacka honom för det förtjänstfulla arbete som han utfört för föreningslivets fromma, som vår förening Veteranerna och andra föreningar av skiftande slag i länet har stimulerats av.
Berndt Alfredsson forsatte:
- Vi har haft god hjälp av kommunalrådet Lennart Haraldsson med att få hövdingen till Sock´na just den aktuella dagen. Ett dragplåster var naturligtvis derbyt mellan IFK Norrköping och Åtvidabergs FF på ärorika Kopparvallen. Arrangemanget var förlagt till Stiftelsen Missmyra Risten Resurscenters anläggning i Missmyra en mil utanför Åtvidaberg. Medlemmarna samlades på Ålundaplan i Åtvidaberg för gemensam avfärd till Missmyra.

Fortsättning publicerad 200090529


Ett säkert vårtecken…

Varje år i början av maj månad väcks Åtvidabergarna av taktfast musik som förflyttar sig genom samhället så även denna första söndag i maj 2009.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Redan på 1700-talet finns omnämnt i dåvarande brukets räkenskaper att det fanns en blåsorkester i Åtvidaberg. Musiklivet blomstrade och utvecklades och 1869 uppfördes Musikpaviljongen i Klockarängen. När det musicerades där kunde man också ta sig en svängom med sin käraste för Klockarängen var ett av samhällets två nöjescentrum på den tiden. Det andra innestället var Fabrikskullen där nuvarande Hembygdsgården ligger. År 1908 förärades samhället och dess omgivning med en ytterligare nöjesattraktion, nämligen Folkets Park. Musik med företrädesvis blåsinstrument har bevisligen mycket djupa rötter i Åtvidaberg. År 1920 är ett betydelsefullt årtal i Åtvidabergs musikala historia. Då föddes Åtvidabergs Blåsorkester och initiativtagare till tilldragelsen var en kyrkoorganist vid namn Karl Engquist. Gunnar Nygren anställdes av Åtvidabergs Musikförening 1944 som ledare för blåsorkestern. Han kom att leda orkestern i hela tjugofem år. När Olov Kvarforth var orkesterledare 1972 togs beslutet att ändra namnet till Åtvidabergs Musikkår. Hans Malmqvist tog över ledningen 1977 och var ledare till 1987 då Lars Sundvall tog vid. Därefter höll Tommy Friström i taktpinnen fram till 1993 då orkestern fick en kvinnlig tamburmajor vid namn Camilla Thornberg.

Fortsättning publicerad 20090522


Vind i seglen

För de flesta idrottsintresserade är Göran Marström välkänd. Han tillhör utan tvekan en av de främsta tävlingsseglare som Sverige någonsin haft.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Han har tävlingsseglat i mindre och större sammanhang under 50 år av sitt liv och gör det fortfarande trots att han nått pensionsålder. Hans förnämsta prestation under de olympiader han har deltagit i var bronsmedaljen han erövrade vid Moskvaolympiaden 1980. Segeltävlingarna hölls då utanför Tallin. Sannolikt är Göran Marström mångdubbelt mer känd runt hela jordklotet om man begränsar sig till seglare och seglingsintresserade än han är här hemma. Det beror på dels hans framgångar men också på det fantastiska företag som är ensamt om bredden av kunskap och kompetensen i Sverige när det gäller kompositmaterial. Göran och Per Wärn träfffades i Åtvidaberg 1983 och från starten gällde naturligtvis att tillverka båtar och då katamaraner för det var den sortens båtar som Göran tävlade med. Klassen heter Tornado och eftersom Göran tampades med världseliten så ville han tillverka en optimal båt i alla avseende men framför allt lätt men ändå stark. Den första båten blev klar 1984. År 1988 drabbades företaget av en förödande brand och man tog då beslutet att köpa Eksågen i centrala Åtvidaberg.

Fortsättning publicerad 20090515


Aktivt ”koppargäng”

En lång vintersäsong med ett ”gympapass” varje tisdagskväll är över och en skön sommar väntar. Övningarna betyder inte bara nyttig motion för kroppen utan har också ett betydande socialt värde.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åtvidabergs Idrottsförening, ÅIF, har genom åren bland många andra idrottsaktiviteter haft gymnastik för både kvinnor och män, såväl unga som gamla. Herrgymnastiken i sin nuvarande utformning startade i början av 1970-talet. Faktum är att det fortfarande finns en kärntrupp med från den tiden. Därmed är det ganska naturligt att andelen av dagens motionärer som har passerat pensionsstrecket är i övervikt, antalsmässigt men inte kroppsligen. Under lång tid var aktiviteten förlagd till Sporthallen, men för några år sedan fick man flytta till Långbrottsskolans gymnastiksal. Under den snart 40-åriga perioden har gymnastiken letts av personer som Kihlman, Brodén och Bo Nyman som är nuvarande ledare sedan många år. Nya deltagare tillkommer varje säsong och inom grupppen har det alltid funnits personer med skiftande bakgrund, det ökar förståelsen människor emellan. Vid en av säsongens sista övningar kom man överens om att samlas på Ålundaplan i Åtvidaberg för vidare transport till Västervik.

Fortsättning publicerad 20090508


Ny biltvätt

När OK/Q8 i Åtvidaberg upphörde som en bemannad bensinstation med möjlighet att själv tvätta sin bil i tvätthallarna, fanns ingen inrättning där man kunde få tvätta bilen för hand på ett miljömässigt bra sätt. Den som accepterade automattvätt hade tre anläggningar att välja mellan. Sedan i januari 2009 har läget förbättrats.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Nu finns en funktionell biltvättsanläggning på industriområdet Fågelsången i Åtvidaberg. Anläggningen har en automattvätthall och tre hallar för självtvätt. Företaget som äger och driver anläggningen heter Åtvidabergs Biltvätt AB och ägarna till företaget är Ulf Johansson och Nils Rundberg. I och med att OK/Q8 och dess tvätthallar försvann förstod snart Ulf Johansson och Nils Rundberg att det skulle finnas ett behov av en anläggning i samhället för bilägare som vill tvätta sina bilar för hand.
- Först gällde det att ta reda på vilka regler som finns för en sådan anläggning när det gäller att ta hand om avloppsvattnet, förklarar Ulf.
Därvidlag så hade man en bra kommunikation med ansvariga på kommunen som informerade om regelverket. De har också följt installationsarbetet. När det var dags för att dra igång projektet undersökte kompanjonerna marknaden för reningsverk och den maskinutrustning som behövdes.
- Vi hade tur och hittade en station som skulle avvecklas i Linköping och vi köpte där reningsanläggningen och automattvättmaskinen, berättar Ulf.
Ulf och Nils är förståndiga och ekonomiskt kalkylerande företagare så de åtog sig naturligtvis att själva montera ner anläggningen i Linköping och montera upp den i sin nyuppförda byggnad i Åtvidaberg, som de också till största delen har färdigställt med egna resurser.

Fortsättning publicerad 20090430


Ekhults Säteri

Alldeles norr om Björsäter i Åtvidabergs kommun och nära näset mellan sjöarna Norra och Södra Teden ligger Ekhults Säteri. Där bedrivs ett jord- och skogsbruk som med avseende på produktion, gjorda investeringar, framtidstro, stor och erkänd professionalitet i arbetet och en föredömligt inledd generationsväxling verkligen är värt ett besök.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ekhult och den arrenderade Linghems Gård har 280 hektar brukad åkermark. Betesmark som helt finns på Ekhult är 60 hektar, medan skogsmarken som hör till Ekhult är 160 hektar. Grunden i verksamheten har varit mjölkproduktion. För att kunna bedriva ett komplett jordbruk vill man också odla spannmål. Det tredje benet är skogsbruk. Det är svårt att hitta någon fastighet som är så välskött som Ekhult. Det innebär ett omfattande arbete att sköta en så stor djurbesättning som 120 kossor. Susanne Grönqvist, klarar det ansvaret med bravur.
– Jag har redan hunnit med att jobba med korna på Ekhult i sju år, berättar Susanne.
Förutom det vardagliga handhavandet ligger avelsarbete henne varmt om hjärtat. Tillsammans med Freja Husdjur matchar hon kon till rätt tjur för att få fram bättre kalvar. Just nu är fokus på att få fram bättre juver, men de har också varit inriktade på att få fram individer med starkare ben. Susanne berättar att genomsnittet under ett år är 9970 kg mjölk per ko och det är en mycket bra siffra, men hon vill gärna nå den magiska gränsen 10 000 kg. Vi vandrar runt i ladugården och konstaterar att alla djuren ser ut att trivas och må bra. Stämningen mellan djuren är lugn och avspänd. Med jämna mellanrum kommer den datorstyrda fodervagnen tyst och fint fram och serverar tilltugget på bordet. Vill man ha något extra gott, kan kon alltid gå bort till kraftfoderautomaterna.

Fortsättning publicerad 20090424


Nytt ansvar

Omsorgsgruppen IN AB tar från månadsskiftet över delar av kommunens verksamheter för personer med funktionshinder. De verksamheter som berörs är gruppbostäder, daglig verksamhet samt korttidsvistelse och korttidstillsyn. Avtalet sträcker sig över tre år.

Omsorgsverksamhet bygger på personlig omtanke och empati kombinerat med ett professionellt förhållningssätt och god kompetens. Nu ska Omsorgsgruppen IN AB ta över delar av Åtvidabergs kommuns verksamhet för personer med funktionshinder. I januari beslutade kommunstyrelsen att Omsorgsgruppen i Norrköping skulle få ta över delar av handikappomsorgen på entreprenad. Beslutet föregicks av en offentlig upphandling där Åtvidabergs kommun, med stöd från upphandlingsenheten i Norrköpings kommun, arbetade fram underlag för kvalitetskrav och omfattning av uppdraget. Enligt Andreas Capilla, chef för Vård- och omsorgsförvaltningen, kommer bytet av entreprenör inte innebära några större förändringar för de funktionshindrade. Däremot har personalen fått välja om de vill gå över och jobba för Omsorgsgruppen IN AB eller stanna kvar inom kommunen. Två tredjedelar av personalen har valt att gå över till den nya aktören.

Fortsättning publicerad 20090417


Kvinnor kan!

Utefter färdvägen från Åtvidaberg till Valdemarsvik passerar man Falerum, Rumma och Kvarnvik. Ihopbyggt med Kvarnvik finns Holmbo och där ligger inredningsbutiken ”Tyger & Ting” som framförallt kvinnor med intresse för heminredning besöker.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Verksamheten startades av AnnMarie Lundqvist 1985 vid Nyholm i Holmbo. I början hade AnnMaries make också verkstad där och tillverkade den välkända Bersbolampan. AnnMarie har byggt upp sin butik under 24 år och sedan en tid tillbaka har hon också en mindre filial i Norrköping som helt enkelt heter ”Lilla Tyger & Ting”.
- I sortimentet finns tyger från välkända leverantörer som vi har plockat ut det bästa ifrån och hela butiken är stil- och färgkoordinerad, berättar AnnMarie.
Trendiga, tidlösa saker förhöjer och förstärker känslan av ett vackert hem. Nu strax före påskhelgen finns färgglada tuppar och hönor i allsköns former och olika arrrangemang är uppdukade.
Man kan också få hjälp med att sy det som hör till heminredning och sömmerskorna på ateljen har den utbildning och erfarenhet som krävs. AnnMarie erbjuder också inredningskonsultation till både företag och offentliga miljöer.

Fortsättning publicerad 20090409


Svarv i lanthandel

I Åtvidabergs kommun, men inte i tätorten utan i kommunens verkliga ytterkant ungefär 100 meter före gränsen till Dalhems socken i Västerviks kommun, ligger företaget Ömek/CAG One Service AB. Företaget ligger mitt i centrala Önhult och är inrymt i en före detta lanthandel. Här tillverkas vissa komponenter och görs slutmontering av företagets geniala skridskoslipningsmaskin som till 90 procent exporteras.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Vet man var affären har legat i en by så kan man ganska lätt hitta rätt när man skall besöka företaget Ömek. I produktionsrummet som är fyllt med svarvar, borrmaskiner och bandsåg och vid en svarv jobbar en ung flicka som heter Lotta Johansson. Fyra steg åt höger ligger företagets kontor och där jobbar Tina Halldorf halvtid med kontorsgöromål och intill henne träffar vi företagets vd Mats Johansson. Till vänster om rummet med svarvarna bara 15 steg från kontoret finns monteringsrummet och där arbetar Sven-Inge Pettersson och Lars Franzén.
– Ursprungligen hette företaget Finmek och ägaren av firman, Sune Svensson, började som så många andra har gjort före honom i ett garage i Åtvidaberg 1980, berättar Mats.
– Till en början tillverkade Sune verktyg åt en guldsmed, berättar Mats.
1981 flyttades verksamheten till Önhult och så småningom började Sune och fem andra personer att jobba med att utveckla sina idéer om hur en skridskoslipningsmaskin skulle vara beskaffad.
– Jag kom med i bilden någon gång under åren 1984, 1985, sa Mats.
Utvecklingsarbetet som kostat flera miljoner kronor som riskkapitalbolag ställt upp med resulterade i att man färdigställde prototyper som utmynnade i den första säljbara maskinen som såldes till Södertälje Sportklubbs ishockeylag lagom till att laget vann SM-guld 1985.

Fortsättning publicerad 20090403


Åtvids Kvinnor möttes

Förr hette det Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund, men nu är namnet Riksförbundet Hem och Samhälle. Organisationen på riksnivå fyller 90 år i år. Åtvids Kvinnor i Hem och Samhälle fyller 75 år 2010. En gång i månaden träffas man i Församlingshemmet i Åtvidaberg.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

För underhållningen denna marskväll svarade duon Pelle Björnlert och Erik Gruvebäck med föreställningen ”Spela Allan”. Hem och Samhälle är Sveriges största partipolitiskt och religiöst obundna kvinnoorganisation. Organisationen vill verka för en positiv utveckling av samhälle och lagstiftning, skapa trygghet både socialt och mänskligt, värna om familjen, vara remissinstans, bedriva studieverksamhet, bevaka konsumentfrågor, kämpa för kvinnors jämställldhet, arbeta för fred i världen och samarbeta internationellt, vilket kan sammanfattas i devisen ”Vi lägger oss i och påverkar”.
Föreningen Åtvids Kvinnor har 146 medlemmar och är den största föreningen inom Hem och Samhälle i Östergötland. Ordförande på sitt andra verksamhetsår är Ing-Britt Travtjenko. Föreningen bedriver en omfattande studiecirkelverksamhet med ämnen som litteratur, körsång, gymnastik, stickcafé, stavgång och Qi Gong.
Gudrun Nilsson sitter mittemot Länstidningens utsände vid det dukade kaffebordet. Hon berättar att hon och framlidne maken Arne Nilsson flyttade till Åtvidaberg 1958.
- Min man var kyrkoherde i Åtvidaberg fram till sin pensionering och han gick bort 1998, berättar Gudrun.
- Arne efterträdde Valdemar Lindeborg och hans hustru Jane Lindeborg var kassör i föreningen då. Hon bidrog till att jag blev medlem men jag kunde inte åta mig någon föreningsfunktion eftersom jag då hade tre barn, sju, fyra och ett halvt år gamla, förklarar Gudrun, som har varit medlem i 51 år.
- Jag har tyckt att föreningen har haft bra och intressanta program och den sociala samvaron har varit betydelsefull, framhåller hon.

Fortsättning publicerad 20090327


Åtvid i topp

I de nuvarande fem församlingarna inom Åtvids pastorat kan man uppvisa mycket goda siffror på deltagande i konfirmationsundervisningen. Ja, man kan ståta med så höga siffror som att 73 procent av den aktuella åldersgruppen av ungdomarna under 2008 deltog i konfirmationsundervisningen och blev konfirmerade. Resultatet blir ännu mer imponerande när siffran för landet i sin helhet ligger på 35 procent.
Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

En av kyrkans huvuduppgifter är att förmedla kunskap i kristen tro och ge möjlighet att uppleva en andlig verklighet. Det är naturligtvis rätt och riktigt men budskapet går att utveckla mer så att det blir mer begripligt. I Församlingshemmet i Åtvidaberg finns mycket av den kyrkliga verksamheten i pastoratet koncentrerad och då även konfirmanderna när det är undervisning och naturligtvis de som skall vara ledare för undervisningen.
Vid ett av borden i samlingslokalen sitter Anders Säberg från Åtvidaberg och en ung kvinna från Alingsås, Elin Hylander som är volontär och skall vara delaktig i församlingsarbetet från augusti månad 2008 till juni månad innnevarande år. Församlingspedagogen Elisabeth Roos ansluter.
Elisabeth berättar att konfirmationsundervisningen är att ”möta ungdomarna i ett samtal”, naturligtvis pratar vi om den kristna tron och kyrkan men man bryter också ner det lite högtravande till mera handfasta och begripliga ämnen som vad är människovärde, respekt för andra männniskor och för varandra i gruppen, solidaritet och relationer och då kan det handla om exempelvis mobbing och hur man skall motverka det. Elin inflikar att det kan även handla om att lära sig att sätta gränser.

Fortsättning publicerad 20090320


Pensionär designar tuppar till påsk

I påskveckan ställer Åke Allard ut sin egen tupp, stor och gul med röd kam, i trädgården invid östra infarten till Grebo samhälle. Där får den stå i två veckor. I ”snickeboa” tillbringar Åke Allard en stor del av sin tid och ur hans flitiga händer kommer många färggglada tuppar och andra konstverk av trä och metall.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Åke Allard och hans hustru bor sedan 17 år tillbaka i en stor gul villa med en trädgård på hela 2 tunnland. Det finns inte bara fruktträd i trädgården utan man hittar ett och annat konstverk där också.
Åke behövde inte flytta så långt när han gick i pension 1992. Han är född på Rödsten för 82 år sedan och har under hela sitt yrkesverksamma liv varit arrendator på gården. Gården Rödsten vid väg 35 vid Grebo är välkänd av de flesta östgötar och utsocknes för Röstensgubben som står där mitt i åkern röd och grann.

Fortsättning publicerad 20090313

En solskensdag i Grebo

Landshövding Björn Eriksson invigde nya Förskolan i Grebo och Thomas Wernersson invigde det nya Fritidshemmet, det var ”Läge för lycka” i Grebo och dess innevånare!

Text & bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Den sista dagen i februari 2009 var det dags att inviga den nybyggda förskolan i Grebo. Solen sken från en klarblå himmel och temperaturen var strax under ”nolllan” vilket gav de rätta förutsättningarna för att man skulle ”gå man ur huse” i Grebo för att få vara med om högtidligheterna. Åtskilliga av besökarna var också komna från Åtvidaberg och andra delar av kommunen. Förutom det fina vädret så ”drog” nog också de två invigningsförrättarna, landshövding Björn Eriksson och fotbollslegenden Thomas Wernersson med förflutet i ÅFF.
För ganska precis ett år sedan sattes spaden i marken och byggandet tog fart. Bakgrunden till satsningen var att tidigare var förskolan uppsplittrad på tre lokaliteter i Grebo och fritidsverksamheten hade inga egna lokaler att husera i. Det fanns också en ekonomisk aspekt på satsningen. Tidigare hade man dyra hyreskostnader för de baracker som förskolan då disponerade. Det ansågs bättre att betala räntor på något eget ägt än att betala dyr hyra för något som man inte äger. Strategin ingår i den styrande alliansens målsättning att sanera den kommunala ekonomin och det kan konstateras att de är på god väg att lyckas. De nya fina lokalerna har också stor betydelse för pedagogiken. De anställda har haft bra möjligheter att följa byggnationen och kunnat få gehör för sina synpunkter i utformningen av både den inre och yttre miljön i och runt förskolan.
Dagen till ära och med det fina vädret som inramning skulle ceremonin genomföras utanför den nya förskolebyggnaden.

Fortsättning publicerad 20090306


Känslor som berör

Annandag jul 2004 befann sig några svenskar från Åtvidaberg på Sri Lanka. Tsunamin drabbade länderna runt Indiska Oceanen med förödande konsekvenser, omkomna i stort antal och mycket lidande för de drabbbade ländernas befolkningar även så på Sri Lanka.

Text: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM
Bild: CARL-ANDERS ”LULLE” LUNDGREN

Även gästande Åtvidabergare fick fly för tsunamins framfart och blev hjälpta och omhändertagna av hjälpsamma lankeser och med det efterföljande behov av hjälp som behövdes så bildades den Ideella föreningen Sri Lanka – Åtvidaberg.
Carl-Anders Lundgren möter upp i loppisbutiken vid Gamla torget i Åtvidaberg. Han är en mycket engagerad medlem i föreningen, nyss hemkommen från Sri Lanka.
– Jag har varit där 3 gånger nu och tillbringat sammanlagt 8 veckor där. Många har olika hobbies som jakt eller golf men jag har sett möjligheten att få lära mer om världen bortom Lilla Örsätter utanför Åtvidaberg och jag känner mig privilegierad som får delta i dettta arbete.
– Jag har också många gånger fått frågan, ”är du religiös”? Min ledstjärna är att vara snäll och hjälpsam för jag tror att det finns någon som håller koll på vad man har gjort här nere på jorden. Resten av mitt liv har jag bestämt mig för att göra saker som betyder något för någon annan än mig själv, jag har lagt mitt ego åt sidan för jag har mat att äta, någonstans att bo och kläder på kroppen.
Engagemanget har gett Lulle många vänner som han kommer ha livet ut och det kan man konstatera att Lulle värdesätter högt.

Fortsättning publicerad 20090227


Årsmöte i Björsäter

Utställning, ett bildspel och musikalisk underhållning bildade fin inramning när Björsäters hembygdsförening hade årsmöte i Träffpunkten.

Text & bild: OWE BERGGREN

Under 2007/2008 har årskurs 2 vid Björsäters skola jobbat med temat ”Från frö till väv”. En resa genom linets olika stadier och vilka redskap som används vid beredningen. En hel del bilder på några skärmar visade vad eleverna sysslat med. Senare på årsmötet meddelades det att verksamheten förmodligen skulle fortsätta. En som kan väldigt mycket om lin, och tydligen varit behjälplig enligt bilderna, är snart 85-årige Arvid Rask. Han fanns på plats i Träffpunkten och är uppenbart en riklig kunskapskälla vad gäller lin.
Tidigare levde och verkade i Björsäter en man som hette Axel Ek. På sin fritid dokumenterade han med bilder folket och arbetslivet i socknen. Han har skänkt 900 av dessa, som dryga 30 personer studerar vid nio tillfällen under våren, för att försöka identifiera personer och andra detaljer.
Ett bildspel hade sammanställlts, som Berit Heimdal visade under kvällen. Det finns ytterligare 500 bilder att jobba med, så nog har de idoga personerna i bildcirkeln material att jobba med. Kvaliteten på bilderna är utmärkt. Dessutom fanns en pärm med bilder betitlad ”Torpen under Byrum”.
Kvällens musikaliska gäster var riksspelmannen Arne Blomberg från Törnevalla och Margareta Höglund från Flatbjörke i Finspångs kommun. Blomgren hade ett härligt schvung i sitt fiolspel och visade teknisk briljans. Hans kvinnliga musikpartner var en mångsidig instrumentalist. Hon trakterade fiol, cittra och dragspel och dessutom sjöng hon utmärkt.

Fortsättning publicerad 20090220


Timpelinas Vävstuga

I ett stort rött hus i Falerum bor och verkar Elisabeth Svensson. Huset byggdes 1898 till skola. Från 1952, i dåvarande Uknadalens kommun, så användes huset som kommunalkontor. Det fanns även distriktsköterskemotttagning där och under en tid var också polisen inhyst i huset.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

I samband med kommunsammanslagningar som gjordes 1972 kom kommunalkontoret att placeras i Åtvidaberg och då utnyttjades huset huvudsakligen som bibliotek. År 1983 flyttade Elisabeth och hennes man Sven Tore Svensson in i huset och Elisabeth öppnade sin vävstuga.
Unga fröken Elisabeth Wallin hade 1961 fullgjort sin utbildning till hemsyster i småländska Tenhult och sökte och fick arbete i Falerum. När hon flyttat dit och inrättat sig i sin tjänstebostad så träffade hon så småningom en fotbollssparkande ung man vid namn Sven Tore Svensson. Sven Tore var mycket lik, till utseende och spelstil, en stor fotbollsidol på den tiden som gick under namnet ”Timpa” Simonsson från Jönköping.
– Då blev det så att jag kom att kallas ”Timpelina”, förklarar hon och när det var dags att ha ett namn på sin hobbyverksamhet fick det bli Timpelinas Vävstuga.
Sven Tore ”Timpa” gick bort för tio år sedan men ”Timpa” och ”Timpelina” är så väl förankrade i bygden att skulle man komma till Falerum och idag fråga var Elisabeth Svensson bor så är det inte säkert att man får ett klargörande svar men frågar man efter ”Timpelina” så vet alla var man kan hitta henne.
Timpelina tar emot på förstubron och hälsar välkommen in. Hon bor i en lägenhet på ovanvåningen men på nedre botten finns det vävstolar och åter vävstolar – närmare bestämt hela 18 stycken. I kapprummet hänger spunnet lin i stora härvor och eftersom linet är ett betydelsefull material som används i vävstolen så berättar hon om hela processen från att det blir skördat på åkern tills det hamnar i den vackra duk som lämnat vävstolen. När man skördade linet ryckte man upp linplantan med rötterna som bands till små kärvar som man hängde upp på tork, därefter repades det på en kam för att få bort fröna.


Fortsättning publicerad 20090213


Det kommer en vår...

Efter alla helger rivstartade ÅFF med träningen under ledning av den nye huvudtränaren Daniel Wiklund och assisterande tränaren Andreas Thomsson. Till största delen är spelartruppen klar, det finns någon som ansluter senare och en brasilianare som man ska titta närmare på inom de närmaste dagarna.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Under senaste säsongen 2008 böljade spelet och placeringen i tabellen en del. Man inledde lite tveksamt men efterhand som man kom in i spelet gick det bättre och bättre och många och kanske även en del spelare började känna att man kanske skulle kunna gå hela vägen och måhända gå upp i Allsvenskan men så kom då den remarkabla Häckenmatchen i Göteborg då i princip förhoppningarna grusades och när man inte i nästa hemmamatchen mot Qviding FIF kunde vinna så förstod alla det var bara att inrikta sig mot nästa säsong i Superettan och det är ju inte fyskam att hamna där på sjätte plats när säsongen var slut.
Men det trots allt goda resultatet som laget presterade innebar att publiken och förhoppningsvis spelare och ledare kunde konstatera att det finns potential i laget att ta steget om man spelar bra och det gör att man som åskådare väntar intensivt att det skall bli dags för avspark på Koppparvallen.
Peter Swärdh valde att efter föregående säsongs slut se sig om efter ett tränarjobb närmare sina hemtrakter och han kommer att träna Mjällby AIF. Han har gjort ett bra jobb i ÅFF under den tiden som han ansvarade för laget. Därför gällde det för ÅFF att hitta en ny tränare som förhoppningsvis kunde utveckla laget och spelet så att man kan nå ännu längre och det förefaller som om man nog ganska säkert har hittat en tränare som med friskt mod går in för sin uppgift och kommer att höja spelkompetensen i laget. Mannen som åtagit sig den tuffa men stimulerande uppgiften heter Daniel Wiklund och han kommer från Eskilstuna.
– Jag kommer att veckopendla mellan Eskilstuna där jag har min familj och bostad och Åtvidaberg där jag bor under veckorna, berättar Daniel.

Fortsättning publicerad 20090206


Friskvård i Björsäter

Varje måndag förmiddag samlas ett antal glada och vitala pensionärer i PRO-lokalen i Björsäter för att under Gun-Britt Nyhléns ledning ge kroppens alla leder och muskler en ”duvning” med syfte att bibehålla rörligheten och helt enkelt må bra. Dessutom och inte minst så har övningarna en stor social betydelse genom att träffas och umgås och på så sätt förena nytta med nöje.

Text & bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Verksamheten startade den 10 februari 1992. Gun-Britt Nyhlén var med och startade och har allt sedan dess varit den som lett övningarna. Än idag finns två deltagare som varit med sedan starten, nämligen Margareta Berling och Arvid Rask.
Länstidningens utsände begav sig iväg till Björsäter för att i god tid infinna sig vid PRO-lokalen. Det är ju inte så många som är ute och rör sig här en kulen måndagsmorgon i januari, så det var bara att följa en bil som var på väg mot den troliga lokalen och mycket riktigt så stämde det. Väl inkomna i övningslokalen så hälsade Gun-Britt Nyhlén hjärtligt välkommen och det var bara att ta av sig ytterkläderna och skorna och slå sig ned på en stol. Efter hand så droppade deltagarna in och intog sina platser. Inalles så kom 10 deltagare denna måndag, 4 herrar och 6 damer. När alla kommit och hälsat på varandra så sa Gun-Britt ”nu kör vi igång” och det gällde även undertecknad.
Nu var det så att de gymnastiska rörelser som skulle utföras skulle utföras antingen sittande på en stol eller stående, hållande i stolen. Då kan man ju kanske tro ”vad skulle det bli för gymnastik?” men se det kom man snart till insikt om att det kändes ordentligt i kroppen där det skulle och det tog inte lång tid förrän man fått upp temperaturen i kroppen.

Fortsättning publicerad 20090130


Östgötar på seglats

I mitten av september månad drog sjutton östgötar, åtta smålänningar och en skotska till Kroatien för att segla på Adriatiska havet under en vecka.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Den gemensamma bakgrunden till resan är att alla inblandade har ett stort intresse av havet och segling. Av sällskapet på inalles 26 deltagare så är man ägare till 11 segelbåtar som man utnyttjar i våra hemmavatten vilket betyder Östersjön och då i östgötaskärgården och norra Smålands övärld men här skulle resesällskapet hyra båtar på plats.
Gemensamt för deltagarna är att de flesta är medlemmar i Åtvidabergs Båtklubb, ÅBK, några är medlemmar i Loftahammars Båtsällskap, LBS, som av namnet framgår var och som också är närmaste hamnen vid kusten för östgötar från Åtvidaberg och Linköping med båtintresse.
Rune Haettner, kassör i Åtvidabergs Båtklubb, har varit den drivande till att seglatsen skulle bli verklighet. Han har också en gedigen erfarenhet av att vara ute och segla runt om i världen så sent som i somras så var han en av en besättning på fyra man som seglade hem en 46 fot´s Swan från Karibien till Spanien.

Fortsättning publicerad 20090123


Brant slutavverkning

Mitt i Uknadalen på södra sidan ligger fastigheten Finntorp. Där avverkar SÖDRA den återstående äldre granskogen som finns den branta sluttningen ner mot järnvägen mellan Åtvidaberg och Överum.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Finntorp är en för trakten ganska stor fastighet. Skogsarealen ligger på 300 ha och den största delen av skogsmarksarealen ligger på höjden ovanför Uknadalen. Mitt i dalen ligger sjön Åkervristen. På senare tid har byggnationerna styckats av och sålts. Fastigheten har flera ägare men två systrar bor i Åtvidaberg nämligen Gunnel Sandgren och Ulla Jobér. Gunnel är den av ägarna som svarar för egendomens skötsel och drift.
Sedan lång tid tillbaka har SÖDRA varit den samarbetspartner som ägarna anlitat för sitt skogsbruk. Den långa tid av ett aktivt skötselprogram som gällt genom åren för fastigheten har resulterat i ett gott skogstillstånd med gallrade bestånd och röjda ungskogar och avveckling av den mogna skogen när så har varit dags och som omgående har ersatts med ny planterad skog så ägarna har på ett föredömligt sätt tagit sitt ägar- och förvaltaransvar.
Trots den rådande lågkonjunkturen så fortlöper vinterns avverkningar i normal takt men det är klart att vänder inte konjunkturen och byggnationerna i världen kommer igång så kommer förmodligen begränsningar i avverkningarna att förmärkas framöver.

Fortsättning publicerad 20090116


Aktiviteter i vintersolen

De två första dagarna på det nya året har det varit ett underbart vinterväder. Visserligen finns det inte så mycket snö på marken men solen har lyst från en klarblå himmel och det har varit några grader kallt, vilket har betytt att sjöarna fått sitt efterlängtade istäcke.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Den här tiden mellan helgdagarna när många är lediga och många som annars bor på annan ort men som nu hälsar på sina anförvanter här så är det intressant att kunna få ägna sig åt vissa aktiviteter för att om inte annat sätta fart på kroppen så att Julmaten inte sätter alltför bestående avtryck i figuren. Länstidningen begav sig ut i kylan för att kolla läget.
Åtvidaberg erbjuder sina innevånare och deras gäster ett brett utbud av möjligheter till aktiviteter. Samhällets storlek och dess vackra omgivningar ger möjligheter att kunna komma ut i naturen på ett enkelt sätt. Innan snön finns för skidåkning så duger promenader väldigt bra och den som vill plåga sig lite mer så är det ju bara att börja jogga. När det nu har varit ordenligt kallt så fryser ju sjöarna till och där finns då Bysjön att ge sig ut på när man vet med sig att isen håller och även då som alltid så skall man vara väl utrustad och ha sällskap med någon men skulle man vara orolig för sjöisens beskaffenhet så kan man istället skrinna ut på bandybanan intill Kopparvallen.

Fortsättning publicerad 20090109


Trogna läsare

Med anledning av 60- årsjubileet 2008 har Länstidningen besökt två trogna prenumeranter
med långvariga relationer till Länstidningen. I Björsäter, på gården Bråta bor Gunnar Nilsson. Han har haft Länstidningen under hela tidningens levnad alltså hela 60 år. I Gärdserum, närmare bestämt, i Börsebo bor fru Gun Andersson.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gun Andersson och hennes framlidne make, hedersmannen Bertil Andersson, har varit prenumeranter sedan november, 1983 dock med den reservationen att före det datumet så fördes prenumerationsregistret för hand och det är nog ganska troligt att Gun och Bertil började prenumerera betydligt tidigare än 1983 om man skulle gräva i arkiv. Gunnar i ”Bråta” var med när Länstidningen föddes och fick hjälpa till i dess födslovåndor. 1948 var Gunnar Nilsson 17 år och bodde hemma i Trulstorpet söder om Åtvidaberg. Gunnar som de allra flesta ungdomar på den tiden var med i SLU, framförallt de som bodde på landsbygden.
– Jag var ordförande inom avdelningen Åtvids Södra från det jag fyllt 17 år tills jag blev 53 år, sa Gunnar.
Det vittnar onekligen om ett stort eget intresse och framför allt att Gunnar var uppskattad som ordförande.Vintern 1949/50 gick Gunnar på Gamleby Lantmannaskola och när han var där tog han körkort så fort han fyllt 18. Pappa hade en A-Ford där hemma så Gunnar hade tränat på körandet där hemma. Uppkörningen i Västervik gick utan problem. Varför detta om körkortet? Jo det har en viss betydelse för Länstidningens utveckling. 1950 engagerade sig SLU för att sprida kännedom om tidningen och hjälpa till att skaffa prenumeranter.
– Jag fick låna pappas bil en dag det året för att åka till järnvägsstationen i Åtvidaberg och hämta upp en person. Vi åkte runt en hel dag trakterna mellan Åtvidaberg och ner mot Tyllingekanten och knackade dörr och pratade för tidningen, berättar Gunnar.
– Vi var in i åtskilliga stugor den dagen och vi fick nog ihop cirka 20 – 25 nya prenumeranter den dagen.

Fortsättning publicerad 20081219


60 års jubileum

En mycket uppskattad föredragshållare var inbokad till jubileumskvällen nämligen Ingemar Lind från Tänndalen. Vem är då jubilaren? Jo, Gärdserums Föreläsningsförening. Kvällens jubileumsföreställning var förlagd till Falerums Bygdegård eftersom man har 14 års erfarenhet av att just Ingemar Lind drar fulla hus och då räcker inte lokalen i Mosshult till.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När det är något extra som händer i Falerum ser man det redan på infarten från Åtvidaberg för då är kullen där Bygdegården ligger upplyst. Man skall vara på plats minst en halvtimme innan det hela börjar för att få en bra parkering och en bra sittplats med en kaffekopp framför sig. Det där kan den trogna föreläsningspubliken i Gärdserum för det har man tränat in under 60 år.
Ett mäktigt sorl hördes från salen. Innanför dörren satt Vilgot Björkegren och kontrollerade medlemskorten. Han behöver inte ha så stor handkassa för det är få som löser inträde för kvällens föredrag. Så gott som alla har medlemskort vilket innebär att man kan gå på alla föredragen under en säsong för 80 kr. Eftersom det är 8 föredrag under säsongen så blir priset per föredrag 10 kr. Koordinator med ett vakande öga, så att ordförande, köket och föredragshållaren är på plats och kommer att fungera enligt planerna, finns Henry Wiklund.
Ordförande Ingmar Karlsson älskar tystnad genom att knacka med föreningens mycket speciella mötesklubba och hälsar Ingemar Lind välkommen för fjortonde gången i rad. Det lyser igenom att han tycker om att vara här och publiken tycker om att han är här igen, alltså ett kärt återseende som är i högsta grad ömsesidigt.

Fortsättning publicerad 20081212

Julstämning i förskott

Det var mycket folk i rörelse båda dagarna när det var julmarknad i Holmbo/Kvarnvik i Hannäs. Ett tjugotal utställare fanns på plats i Bygdegården i Kvarnvik.

Text och bild: OWE BERGGREN

Gediget hantverk exponerades av både Hannäsbor och gäster utifrån. Till de senare hörde Ville Svensson från Åtvidaberg, som var en hejare på att sticka. Stickorna höll en rasande fart, när det växte fram vantar med ett nordkarelskt mönster. Ville, som tidigare har bott i Hannäs, har stickat i 40 år. Affärerna gick utmärkt, 50 par hade sålts vid Länstidningens besök på söndagen. Bitten Svensson och Gunnel Wallberg (proffsboxaren Frida Wallbergs mamma) från Åtvidaberg sålde tomtar och vättar. Med ensamrätt för Sverige sålde de glada damerna även ljus från Litauen. Linnea och Birgit Leo från Hannäs visade upp sina stickade dukar på både vägg och bord. Fina arbeten, där särskilt Birgits avlånga duk var ett vackert blickfång. Sexton timmar tog det att tillverka den.

Fortsättning publicerad 20081205

Per i hagen

I Hannäs socken i Åtvidabergs kommun inte långt från Yxningens södra strand ligger Gärdsnäs by. Det är inte svårt att hitta dit. Sväng av vid festplatsen i Kvarnvik och kör så långt det går eller står ”Här slutar allmän väg” för då har man kommit rätt och där finns ”Per i Hagen”.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Gärdsnäs är en liten by inte långt från den fina sjön Yxningen. Här bor i byn med närmaste omnejd ungefär 20 25 personer. Mangårdsbyggnaderna och ekonomibyggnaderna ligger tätt utefter bygatan. Från Gärdsnäs kommer både Pelle Hagman och Anne Hagman men de har varit borta från hembyn ett antal år men har nu återkommit med idéer och planer. Pelle och Anne flyttade 1988 först till Åtvidaberg och efter två år till Rimforsa eftersom Pelle arbetade som vaktmästare vid Liljeholmens Folkhögskola och Anne jobbade som laboratorieassistent vid Universitetssjukhuset Linköping. Men längtan till hemtrakten fanns där och i början på 1990 talet påbörjade Pelle och Anne bygget av ett bostadshus som kunde få bli antingen en permanentbostad eller ett fritidshus beroende på hur framtiden skulle utveckla sig. Under ett antal år så tillbringade man helgerna i Gärdsnäs med att bygga på sitt hus i Hästhagen.
År 2001 satt Pelle och Anne och några vänner i huset och spånade om vad man skulle kunna göra av de vackra och rofyllda omgivningarna och och med det så började man spinna planer som man sedan dess arbetar för att förverkliga. År 2005 tog Pelle och Anne steget fullt ut och flyttade tillbaka till Gärdsnäs.

Fortsättning publicerad 20081128

Gemytlig samvaro

Folkets Hus i Björsäter har blivit Träffpunkten Björsäter. Folkets Hus rörelsen avvecklades och istället bildades Träffpunkten Björsäter. Flera Björsätersbor har varit med i processen men Kjell Mattson har varit en som drivit på utvecklingen dithän. Söndagen den nionde november mitt i höstmörkret bjöds det på musikcafé med tema Evert Taube.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Som på många andra mindre orter, som till exempel i Åtvidaberg, har det tillskapats en ersättning mer anpassat i tiden efter Folkets Hus eran, så även i Björsäter. Målmedvetna Björsätersbor har varit med om att bilda den andels ägda intresseföreningen Träffpunkten Björsäter. Man har också sett till att den tidigare Folkets Hus lokalen genomgått en genomgripande renovering för att kunna vara en mötesplats i många år framöver.
Gun-Britt Nylén, en av pådrivarna och tillika styrelseledamot, berättar att man har en stor och åldersmässigt bred sammansättning av ledamöter i styrelsen. Ordförande är Cathrine Larsson, boende i Sjöberga, som också tillsammans med sin mamma driver lanthandeln i byn vilken har en oerhört viktig betydelse för byns innevånare och för att nya innevånare skall flytta in. Man känner av strävan i byn att slå vakt om det man har och det är förutom Träffpunkten Björsäter och affären även skolan, kyrkan, församlingshem, äldreboende, barnomsorg och ett ansenligt antal företagare inom skiftande verksamhetsområden.

Fortsättning publicerad 20081121

Tre julbordsskildringar

Att äta julbord är en kär tradition som står sig och de allra flesta av oss unnar sig de läckerheter som bjuds på borden. I Åtvidaberg finns ett stort utbud av julbord och förberedelserna är igång. Förra veckan berättade vi om julborden på Åtvidabergs Hotell & Restaurang samt Missmyra- Risten resurscenter. Här kommer ytterligare tre julbordsskildringar.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Trädgårdshotellet i Åtvidaberg ligger vackert på en liten kulle mitt i centrum av Åtvidabergs Golfklubbs anläggning. Hotellet är inrymt i en vacker gulmålad byggnad, som en gång byggdes för den trädgårdsskola som drevs här tidigare. Här verkar idag krögarparet Birgitta och Urban Däljemar. De har att föra arvet vidare från Lars ”Pluto” Johannisson, som många förknippar med Trädgårdshotellet. Trädgårdshotellet är medlem i den ekonomiska föreningen Regional Matkultur Östergötland vilket borgar för att man värdesätter råvaror och mat som har lokala traditioner och dessutom strävar efter att utveckla traktens mattraditioner. Urban och Birgitta berättar att de använder så mycket lokala råvaror som möjligt. Framförallt handlar de in viltkött, även förädlat till rökta produkter, från lokala producenter såsom Stein-Mården Förädlat Vilt HB. Makarna Däljemar lagar så mycket som möjligt i det egna köket. Det innebär naturligtvis alla de traditionella rätterna som man förväntar sig av ett rikt julbord, men också mycket vilt i olika anrättningar. Dessutom blir det många anrättningar av fisk såsom inlagd sill, dragonsenapssill, biskopssill, gravad lax och dito hälleflundra och kräftor från intilliggande Bysjön.

Fortsättning publicerad 20081114


Uppskattat julbord

Att äta julbord är en kär tradition som står sig och de allra flesta av oss unnar sig de läckerheter som bjuds på borden. I Åtvidaberg finns ett stort utbud av julbord och förberedelserna är igång.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

På Åtvidabergs Hotell & Restaurang är det nuvarande restauratörerna tillika kompanjonerna Thomas Collin och Nils-Erik ”Nisse” Elf Svensson som driver Åtvidabergs Hotell & Restaurang, eller ”Klintas” som gamla Åtvidabergare säger, och fortsätter naturligtvis traditionen att servera julbord. De inleder julbordsperioden den 27 november med att som traditionen bjuder att duka upp ett julbord på Kulturhuset för Veteranerna. Förutom att man bedriver catering med julbord till företrädesvis företag och avhämtning om så önskas så dukar man upp julbordet på restaurangens övre våning.
Eftersom man har öppet varenda dag i veckan och serverar dagens lunch och à la carte så serverar man företrädesvis julbordet fredag, lördag och söndag och då är det praktiskt att kunna ha julbordet i separata lokaler.
– Vi har ett stort antal stamkunder som äter här varje dag hos oss och för att visa vår uppskattning av att de gör det, så bjuder vi dem på julbordet, förklarar Nisse.

Fortsättning publicerad 20081107

Kvinnofrukost

Utmed väg 35 från Åtvidaberg mot Överum och Västervik finns bebyggelse utefter hela vägen
med viss koncentration i Gullebo, Mosshult och Broddebo. Här har de boende förstått vikten av att hålla ihop och engagera sig i sin hemtrakt som man har runt omkring sig dagligen.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Ett nytt och oprövat kort var att stärka gemenskapen genom att ordna en Kvinnofrukost och naturligtvis en Herrfrukost. Mellan 30 – 35 damer hade hörsammat inbjudan och tagit sig till lokalen intill fd skolan i Mosshult. När undertecknad kom tog Britt Carlsson emot vid ytterdörren och hälsade välkommen. En trappa upp i lokalen hördes på långt håll sorlet av kvinnoröster och det var inte utan att man som ensam karl kände sig lite som en katt bland hermeliner, nej så farligt var det inte. Damerna hälsade mig välkommen när Britt presenterat mig och mitt ärende.
Lite till höger i lokalen var uppdukat ett magnifikt frukostbord som inte låg långt efter ett liknande på ett bättre hotell. Där fanns hembakat bröd av olika sorter, pålägg såsom ost, korv och skinka, ägghalvor, sill, fil av olika slag, keso, juice och naturligtvis kaffe och te. Morgonen till ära så var det inte nog med en stabil frukost utan det skulle också vara underhållning så därför var fem damer från Åtvidaberg och Grebo inbjudna att med sina cittror och röster framföra skön sång och musik.
När alla var på plats tog Britt Carlsson till orda och hälsade alla välkomna och i sitt välkomstanförande citerade hon ur Klokboken följande ”Livet består av små stunder som det är viktigt att kunna njuta utav” och det här skulle vara en sådan stund. När Britt sagt varsågoda så dröjde det inte länge förrän damerna skyndade till frukostbuffébordet.

Fortsättning publicerad 20081031


Kultur för ungdomen

Kulturyttringar av olika slag stod i fokus, när Kulturberedningen inom Åtvidabergs kommmun hade kallat till möte i Värna församlingshem.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

När nuvarande majoritet, bestående av socialdemokrater och moderater, tillträdde efter valet 2006 skrotade man tidigare nämnder och inrättade istället ett antal så kallade beredningar. Detta ska förhoppningsvis ge större helhetssyn, ökad samordning, ökade medborgarkontakter och ökad delaktighet. Kommunfullmäktige beslöt att inrätta fyra beredningar:
Kulturberedningen, Idrottsberedningen, Beredningen för demokrati och medborgarkontakt och Beredningen för infrastruktur, näringsliv och boende.
Beredningarna har till uppgift att inom olika ansvarsområden utreda och lägga förslag till politiska visioner och styrdokument. Två beredningar, Kulturberedningen och Idrottsberedningen, startade sin verksamhet hösten 2007 och har sedan dess regelbundna sammanträden och det var denna kväll dags för ett nytt möte med Kulturberedningen, denna gång förlagt till församlingshemmet invid Värna kyrka.
Ordförande Inga-Britta Jungeström deklarerade att mötet kunde betecknas som ett ”bubbelmöte” med en bakomliggande avsikt att därigenom få ledamöterna att känna sig delaktiga i mötet. Förutom ordförande deltog Jimmy Uller, Inga-Lill Karlsson, Anna Södergren, Anki Dahlgren, Odet Klaff, Ella Fronczak Stefan Lindén, Per Gustavsson och Camilla Wallin med snart ettårige sonen Vincent samt som sekreterare
Bengt Wind.
Avsikten med att förlägga kvällens möte till Värna var att ge kulturintresserade i den delen av kommunen möjlighet att komma till mötet och presentera sina kulturaktiviteter, som skulle kunna delta i den förestående Kulturveckan. Det var klent med den representationen och det noterades som en besvikelse av de ledamöter i kulturberedningen som hade uppgiften att påverka de kulturella krafterna i Grebo/Värna.

Fortsättning publicerad 20081024

Storskogsdag

Norrköpings skogsbruksområde inom Södra arrangerade den 3 och 4 oktober en Storskogsdag på ägorna till fastigheten Brestad på Vikbolandet.

Text och bild: KLAS-GÖRAN WENNERSTRÖM

Förtroenderådet inom skogsbruksområdet med Christian Ankarstrand som ordförande och områdets inspektorer tyckte att det var dags att damma av ett tidigare flitigt använt instrument igen nämligen en Storskogsdag. Att arrangemanget blev förlagt till Brestad berodde på att den fastigheten är en av Södras alla demonstrationsgårdar i kampanjen Kraftsamling Skog.
En Storskogsdag är en kraftsamling vid ett tillfälle för att visa upp var ett modernt skogsbruk står idag med avseende på teknikutveckling, nya skogsskötselrön och andra nyheter som berör ett modernt skogsbruk men även gamla sanningar i sammanhanget får plats för det är viktigt att sådana förs vidare till nytillkommande generationer av skogsbrukare.

Fortsättning publicerad 20081017

Lennart och Lena Källström, medlemmar sen begynnelsen. Lena på hugget för att ta bilder till nästa medlemstidning.

Veckans Holmertz
Det går åt skogen – men det blir bra!
Gud så spännande det är! På måndag har vi svaret, ja om det ...
 
Läs jordbrukaren
Jordbrukarbanner
Ulf Holmertz
Johan Birath
Mikael Billemar
Andreas Norlén
Kungen