Ändå läggs skolan ner

Tack för frågorna, som sätter fokus på många frågor som berör Godegård och landsbygden. Då en majoritet av Sveriges befolkning numera bor i städer och tätorter, så är risken stor att staden betraktas som norm och landsbygden som något som alltid behöver stöd för att överleva. Såväl tätorterna som landsbygden behöver samhällets stöd, men de ser olika ut.

Klicka på rubriken för hela texten

Det är landsbygden som försörjer landet och inte minst tätorterna med livsmedel. Skogen och malmen, som efter förädling, ger Sverige stora exportinkomster, som behövs för att försörja bland annat stadsbefolkningen med importerade varor. Stad och land står alltså inte emot varandra, de förutsätter varandra, det är vår utgångspunkt.

Skolan

Skolan är livsviktig för Godegård. Om skolan läggs ner, då är risken stor att även andra samhällsfunktioner faller, som till exempel förskolan och äldreboendet. Skolan i Godegård, och även skolan i Tjällmo, är speciella då de ligger i den norra delen av Motala kommun med långa avstånd. Redan idag har högstadeeleverna norr om Godegård lång resväg till högstadieskolan i Motala. Skulle även låg- och mellanstadiebarnen få en resväg till Nykyrka eller till Motala, så skulle det bli orimligt långa resvägar för barnen norr om Godegård i Tjälltorp, Torsjö och Båseberg.

Skolan i Godegård fungerar bra med en stabil lärarkår och en lugn miljö. Studieresultaten är goda och är i stigande. Eleverunderlaget är stabilt de kommande fem åren, men är förhållandevis lågt.

För att få fler elever måste man se möjligheterna före hindren. Till exempel att ändra skolans upptagningsområde. Ett tågstopp skulle innebära att även låg- och mellanstadieelever från Motala skulle kunna välja Godegårds skola i det fria skolvalet, när restiden blir cirka 11 minuter och gångvägen till skolan två till tre minuter. Idag tar bussen 40-45 minuter och då är Godegårds skola inget realistiskt alternativ för barn från Motala centralort. För cirka 15 år sedan befarade kommunen att det skulle vara svårt att få behöriga lärare till Godegård. Detta har inte besannats.

Modern teknik skulle kunna användas i högre utsträckning för att ta del av undervisningen. Men där sätter lagstiftningen tyvärr gränser att nyttjas i de lägre årskurserna. Vår utgångspunkt är alltid barnens bästa. Och barnens bästa är att så långt som möjligt behålla Godegårds skola.

Bredband är en förutsättning för att kunna verka på landsbygden. Särskilt om man har ett företag. Utbyggnaden har gått trögt i Motala kommun, men har under den senaste tiden tagit fart tack vare att flera privata aktörer gått in. Vi efterlyser dock en kommunal samordning av utbyggnaden, så att det inte uppstår vita fläckar, där ingen aktör erbjuder bredband. Tyvärr har vi sett flera exempel på där det just har uppstått vita fläckar, bland annat i Fågelsta och längs Verkstadsvägen i Motala. Vi har exempel på där både två och tre aktörer opererar i samma område, men trots det så finns det hushåll som inte får något erbjudande om bredband. Det medför att insatt kapital inte används optimalt. Här måste kommunen snarast agera och styra upp.

Vi anser att kommunen ska ta fram en detaljplan för Godegårds samhälle som erbjuder byggbara tomter. Det borde finnas en potential att fler vill bygga i Godegård. Kommunen måste ta alla tillfällen att marknadsföra Godegård. Till exempel Örebroregionen har en ambition att växa med 50 000 invånare under de närmaste åren. Då ska vi naturligtvis påminna om att Godegård ligger inom arbetspendlingsavstånd till Örebro, särskilt om vi får ett tågstopp. Detta försökte alliansen med i kommunstyrelsen när vi remissvarade på Örebros översiktsplan, men vi fick inte med det. Om 0,5 procent av expansionen i Örebrotrakten spiller över på Godegård, skulle det innebära en ökning av antalet invånare med 250 personer, alltså en fördubbling. Det skulle innebära fler elever i Godegårds skola.

Dubbelspåret genom samhället

Dubbelspåret är planerat gå den befintliga sträckningen rakt igenom samhället. Om det inte blir något tågstopp så tillför dubbelspåret inget till samhället, utan det blir en barriär som måste överbryggas på olika sätt. Godegård måste naturligtvis dra nytta av järnvägen genom en station.

En planfri korsning för biltrafik planeras strax söder om samhället och den nuvarande plankorsningen inne i samhället kommer att stängas. Den planfria korsningen kan utgöra en del i en framtida station. På bron kan fotgängare röra sig för att nå perrongerna och genom anläggande av trappor till perrongerna skulle man lätt kunna nå båda perrongerna.

Det har nämnts att en station skulle kosta mellan 40-70 miljoner kronor att bygga. Vi ifrågasätter starkt dessa belopp. Den planerade vägbron som nämns ovan, kan användas även för passage av resenärer vid stationen via trappor. Perrongerna beräknas kosta cirka två miljoner kronor per styck enligt uppgift. Parkeringsplatser, cykelställ, staket, med mera behövs.

Det bästa är naturligtvis att stationen byggs i samband med att dubbelspåret byggs, men om inte det skulle ske, så har Trafikverket enligt uppgift förberett för en framtida station. Det är mycket dyrare att komma i efterhand och komplettera på en befintlig anläggning. Trafikverket planerar ett bullerplank vid stationsläget och det byggs så att det måste rivas vid ett stationsbygge. Detta har påtalats av kommun att man bör bygga bullerplanket så att det inte behöver rivas. Vi delar den uppfattningen.

Fortfarande finns det allmänna vägar som är grusvägar på landsbygden, även i Godegårdstrakten. Kommunen bör bearbeta Trafikverket att snarast belägga dem med asfalt.

Vägen Godegård-Nykyrka

Vägen Godegård-Nykyrka är Godegårds livlina. Därför är det viktigt att den är i gott skick. Den fick en ny beläggning för ett tiotal år sedan, men det blev inte riktigt bra. Den bör därför nu ett decennium senare få en ny toppbeläggning i hela sin sträckning. Det bör kommunen försöka påverka Trafikverket.

Bidrag till vägsamfälligheterna

Kommunen bör överväga att höja bidraget det kommunala bidraget till de ca 100 vägsamfälligheterna som finns i kommunen. Bidraget togs bort för några år sedan men återinfördes efter påtryckningar från allianspartierna. Men bidraget återställdes dock inte till den tidigare nivån, vilket vi anser att den minst ska göras. Även det statliga bidraget får inte släpa efter.

Coffice i Godegård

I Motala har man sex arbetsplatser i s k Coffice, en inkubatorverksamhet för nya företagare. Här får man hyra kontorsarbetsplatsen upp till ett år. Man skulle kunna ha det även i mindre orter som i Godegård. Det finns tomma lokaler i f d kommunalhuset och i skolan som kan nyttjas. Det finns många enmansföretagare på landsbygden och många av dessa är kvinnor. Vi anser att det skulle vara värdefullt om de har möjlighet att träffas i ett sådant kluster. Många jobbar ensamma och skulle uppskatta att får träffa andra företagare för social samvaro och utbyta erfarenheter. Här skulle man få hyra sin plats utan tidsbegränsning till en rimlig kostnad. Detta skulle kunna vara ett effektivt och billigt sätt att stödja mindre företag i bygden.

Mobil distriktssköterska

Istället för att alla ska åka till vårdscentralen i Motala, skulle en distriktssköterska kunna besöka Godegård med omnejd en gång i veckan. Hon skulle kunna åka i en husbil och på så sätt komma ändra fram till bostaden. Det är en fråga som vi har tagit upp i vår regiongrupp och som vi har fått stöd för.

Vattenförsörjning

Godegårds vattentäkt ligger i anslutning till det planerade dubbelspåret. Om det ska vara kvar så krävs att det upprättas ett vattenskyddsområde. Ett alternativ kan vara att bygga en överföringsledning från Bona. En utredning får visa vilket alternativ som är bäst.

Brandstation

Räddningsstyrkan i Tjällmo har även stora delar av Godegårds socken som sitt insatsområde. Vi anser att en ny brandstation i Tjällmo snarast ska byggas, den nuvarande är uttjänt. Det är viktigt att räddningsstyrkan behålls i Tjällmo för att befolkningen ska känna sig trygg vid olyckor och sjukdomar i hela den norra delen av kommunen.

Valdistrikt

Majoriteten i kommunens valnämnd har föreslagit att valdistriktet Godegård ska läggas samman med valdistriktet Nykyrka, med röstlokal i Nykyrka. Liberalerna har protesterat mot detta då vi anser att det är allt för långt att åka till röstlokalen för dem som bor norr om Godegård. Från Tjälltorp till Nykyrka är det cirka 3,5 mil. Man skulle istället kunna justera valdistriktets gränser genom att t ex tillföra delen av Kristbergs socken som är belägen väster om järnvägen till Godegårds valdistrikt. Ett valdistrikt bör omfatta mellan 1 000 och 2.000 röstberättigade. Vid särskilda skäl kan det få understiga 1.000, vilket det gör i Godegårds valdistrikt. De långa avstånden anser vi är skäl nog. Om kommunen driver igenom att lägga ned valdistrikt Godegård så är det ytterligare signal om avveckling av samhällsservice i Godegård.

Busstrafik

Busslinjen till Godegård, linje 629, trafikerar Motala-Godegård med sex turer/dag måndag-fredag. Det är det minsta antalet turer för att linjen ska vara attraktiv. Ingen trafik på lördagar och söndagar.

Närtrafik

Vi anser att Närtrafiken är ett bra komplement där inga busslinjer går. Den är bättre än den kompletteringstrafik som tidigare fanns. Då kunde man endast åka ett par gånger i veckan och då på fastlagda tider. Nu kan man själv välja tider, inom givna tidsramar, som är m-f: kl 09.00-12.30, 17.00-22.00 och l-s: kl 09.00-17.00. Även personer som inte är skrivna inom Närtrafiks-områdena kan nyttja Närtrafiken. Dessa tidsramar bör succesivt utökas och vi kan tänka oss en högre taxa sena kvällar. Dessutom bör avståndet där Närtrafik gäller minska från 2 till 1 km från en linjelagd busslinje. Då linje 629 inte har någon trafik lördagar och söndagar och linje-sträckningen inklusive Godegårds samhälle inte omfattas av Närtrafiken, så har detta område ingen Närtrafik under lördag-söndagar, vilket Nrtrafikområdena har. Detta är en stor brist och bör snarast åtgärdas.

Affär

En affär gör att orten ökar i attraktivitet. Det är viktigt att affären har ett så attraktivt utbud att befolkningen är köptrogna sin butik på orten. I annat fall är det nog svårt att uppnå lönsamhet. Som regelverket är just nu så får kommunen inte gå in och stödja en affär enligt kommunallagen. Vi anser att lagen borde ändras så att livsmedelsbutiker skulle kunna få ett samhällsstöd som är belägna långt bort från centralorten enligt vissa kriterier. Däremot har länsstyrelsen vissa möjligheter att ge investeringsstöd och kommunen har stöd för hemkörning av varor enligt ett fastlagt regelverk.

Bensinmack

En bensinmack ökar också en orts attraktivitet. Den är oftast samlokaliserad med affären. Läggs affären ner så är risken stor att även bensinmacken försvinner. Alternativa drivmedel till fordon är på gång, vilket innebär att det ensidiga beroendet av en bensinmack förmodligen kommer att minska. Men inom överskådlig tid fyller en bensinmack en viktig funktion.

Bostadsförsörjning

Som nämns ovan är det viktigt att kommunen alltid har byggklara tomter för bostäder och verksamheter. Ett hinder för nybyggnation är ofta att bankerna inte beviljar lån då de bedömer prisutvecklingen som osäker på landsbygden.

Äldreomsorg

Vi anser att det är viktigt att äldreomsorgsplatserna finns kvar i Godegård. Om frågan om reservkraft ännu inte är löst är det hög tid att göra det. När nu äldreboendet Granliden i Tjällmo är nedlagt, är äldreboendet i Godegård detta enda som återstår i kommunens norra delar.

Förskolan

Förskolan är också viktig att den finns kvar som en del i samhällsservicen.

Tågstopp

Att få ett tågstopp i Godegård har Liberalerna i Motala drivit i cirka tio års tid. Det var våra medlemmar Johan L Nopp och Per Johansson som ansåg att Liberalerna borde driva frågan hårdare än tidigare som viktig landsbygdsfråga, vilket vi har gjort sedan dess. Våra argument för ett tågstopp i Godegård är bl a följande:

Förmodligen finns det ingen järnvägssträcka i hela Sverige som inte har ett tågstopp på en så lång sträcka som mellan Hallsberg och Motala, 68 km.

Detta innebär att Godegård har ett stort upptagningsområde av potentiella resenärer  Ca 5.000 personer inom en radie på 20 km bilväg och ca 7.000 personer som har Godegård som sin närmaste järnvägsstation.  Restiden minskar mellan Godegård och Motala från 40-45 minuter med buss till 11 minuter med tåg.

Tågen drivs med elektricitet och är därmed fossilfritt och miljövänliga.

Tågen passerar idag Godegård. Ett stopp tar ca 2 minuter.

Merparten av resenärerna mellan Hallsberg och Mjölby ska resa vidare bortom Hallsberg och Mjölby. Det innebär tågbyten. Om det bytet blir 2 minuter kortare p g a stoppet i Godegård har ingen praktisk betydelse.

Som motargument har hävdats att vid ett stopp på 2 minuter så tappar operatören 15.000 resenärer per år. En teoretisk modell som vi inte tror på.

Bygderådet har därför undersökt marknaden. Man har samlat in att minst 25.000 resor kan göras per år. Då har inte resenärer som kan åka utifrån området till Godegård inte räknats in och inte heller fritidsboenden i området. Alla potentiella resenärer har heller inte nåtts av frågan.

Som jämförelse kan nämnas att Skänninge har knappt 4 000 på- och avstigande/år på regionaltågen.

Att bygga en station är ekonomiskt överkomligt. Om Trafikverket gör nödvändiga förberedelser när man bygger dubbelspåret bör investeringskostnaderna kunna begränsa sig till mellan 5-10 miljoner kronor.

Gymnasieelever skulle kunna ta tåget till Motala och sedan gå eller cykla till Södra skolan. Det skulle kunna förkorta deras restid väsentligt mot idag.

Låg- och mellanstadieelever skulle kunna välja Godegårds skola som ett alternativ, då restiden skulle vara överkomlig vid resa med tåg.

Idag finns ingen kollektivtrafik norr om Godegård. Arbetsmarknaden i Örebroregionen skulle i ett slag komma mycket närmare. Även studier på Örebro universitet underlättas väsentligt.

Sällanresenärer skulle lätt kunna ta sig till övriga Sverige med tåg, t ex till Stockholm, Göteborg och Malmö.

Ett tågstopp innebär direkttåg till bl a Örebro, Borlänge Falun Gävle, Mora och Mjölby.

Vi anser att samtliga tåg som trafikerar linjen, 16 tåg/vardag och något färre under veckosluten, ska stanna vid behov.    I avvaktan på att dubbelspåret byggs om några år har vi drivit frågan att ett tågstopp ska beviljas som en försöksverksamhet för att undersöka om resandeunderlaget är så stort som vi anser att det är. Ett ypperligt tillfälle hade varit att anlägga en provisorisk träperrong i samband med att dubbelspåret byggdes mellan Motala och Mjölby. Då stängdes järnvägen av vid vissa tillfällen när man skulle skjuta under vägbroar, mm. Då skulle kunnat ha passat på att anlägga en träperrong i Godegård utan att störa trafiken. En träperrong kostar ca 200 tkr kr. Allians Motala har i flera av våra budgetar avsatt 200-500 tkr där kommunen skulle kunna bekosta perrong, parkeringsplatser, staket, mm.

Ett alternativ som har kommit upp är att Östgötapendeln som vänder i Motala står och väntar i ca 36 minuter. På den tiden skulle den hinna åka upp till Godegård och vända. Merkostnaden för Östgötatrafiken skulle vara liten, då bl a kostnaderna för personalen har man redan. Banavgift, el- och driftskostnader tillkommer.

Vi förstår inte att Kollektivtrafikmyndigherna i Örebro län och Österötlands län, Trafikverket, Tåg i Bergslagen och SJ inte ser potentialen av ett tågstopp i Godegård.

Invandrare

Många av våra invandrare är födda och uppvuxna på landsbygden. Många känner sig därför främmande i stadsmiljöer. Kommunen bör vid kontakt med invandrarna fråga om de är intresserade av att bosätta sig i kommunens mindre tätorter eller på landsbygden. Om man väljer att köpa en bostad så är det ofta väsentligt lägre priser på landsbygden. Att invandrare bosätter sig i andra områden än i de tre invandrartäta områden i Motala centralort skulle också motverka segregationen. På landsbygden skulle de också kanske lättare kunna komma in i en social gemenskap än i tätorten.

LIS-områden

Kommunen tog för ett par år sedan fram ett kunskapsunderlag för att identifiera vilka områden som skulle kunna passa som LIS-områden, d.v.s. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen. LIS ger alltså en möjlighet att bygga bostäder i anslutning till attraktiva lägen vid sjöar och vattendrag. Kommunen har identifierat 25 platser, varav en i Godegårds socken. Den är belägen vid Hökasjöns östra del, som är uppdelat i två områden. LIS-områden måste dock vara med i kommunens Översiktsplan och en ny håller att tas fram, som beräknas vara klar i början av 2019. Vi anser att kommunen ska pröva möjligheterna att bygga bostäder i detta område. Det skulle stärka landsbygdsutvecklingen i detta område och förhoppningsvis skulle flera barnfamiljer bosätta sig där som ger skolan ett större underlag av barn.

Mobiltäckning

Mobiltäckningen är mycket ojämn i Godegård med omnejd. Vissa hushåll har en mycket god täckning, medan andra har en nära obefintlig täckning. Detta måste kommunen påtala för operatörerna så att mobiltäckningen blir god över hela socknen.

Aktuella kartor

Det har hänt fler än en gång att ambulansen har åkt fel p.g.a. för gamla kartor. Det är viktigt att ambulans, polis, räddningstjänst, m fl har uppdaterade kartor. Varje minuts försening kan innebära att liv inte kan räddas och att bränder utvecklas mer än nödvändigt.

Turism

Turismen skulle kunna utvecklas ytterligare i Godegård. Man har ett attraktivt besöksmål i Godegårds säteri med sitt porslinsmuseum och café. Man har en vacker natur med många sjöar och en spännande historia med Godegårds bergslag och spiksmide, vilket borde marknadsföras bättre av kommunen.

Cykelleder

Cykellederna Sverigeleden och Vätternleden passerar Godegård. Man bör dock försöka hitta andra mer attraktiva och vackrare sträckningar än längs Godegårdsvägen. T ex skulle man kunna dra lederna via Godegårdas kyrka och den enskilda vägen till De Geers fors.

Förbättrad statiskt

Vi anser att kommunen borde förbättra statistiken över de boende på landsbygden i Motala kommun, så man får ett bättre grepp om vilka som bor på landsbygden. Det har t ex Linköpings kommun gjort. Då noterades bl a att andelen företagare var högre på landsbygden är staden, särskilt kvinnliga företagare. Vidare notarades att andelen barn och ungdomar var större på landsbygden än i Linköpings tätort. Dessutom att andelen som åkte kollektivt var lika stor på landsbygden som i Linköpings tätort. Det skulle vara intressant att se om det var liknande förhållanden på landsbygden i Motala kommun.

Kommundelsförvaltning

Det har kommit upp tankar inom vårt parti om s.k. Kommundelsförvaltning. Man skulle kunna delegera ut vissa lokala praktiska frågor till lokalbefolkningen som hanterades av en kommunförvaltning. T ex gräsklippning som lokala förmågor skulle kunna sköta. Därmed skulle man kunna få en kortare och smidigare hanteringstid av vissa praktiska frågor. Det är en form av decentralisering med viss autonomi.

Civilsamhället

Civilsamhället är mycket aktivitet i Godegård. Man har ett mycket aktivt bygderåd och flera mycket aktiva föreningar och kyrkor. Kommunen ska se detta engagemang som en tillgång och söka ett fördjupat samarbete med dem för att utveckla bygden.

Kjell Fransson
Gruppledare Liberalerna

Share