När det nu blivit dags att summera Thorbjörn Fälldins långa liv finns ett datum som är viktigare än alla andra: den 19 september 1976. Den dagen hölls riksdagsval och Socialdemokraternas mer än fyra årtionden långa maktinnehav bröts. Det var början till slutet på det som i praktiken höll på att bli en socialdemokratisk enpartistat och slutet på början av en process mot tätare borgerligt samarbete.

När Thorbjörn Fälldin blev statsminister strax efter valet hade flertalet svenskar inget eget, levande minne av någon borgerlig regeringschef. Man fick gå tillbaka till bondeförbundaren Axel Pehrsson-Bramstorps sommarregering några månader 1936 för att hitta en statsminister från något annat parti än Socialdemokraterna och i praktiken till Carl Gustaf Ekmans och Felix Hamrins frisinnade regeringar 1930- 1932 för att hitta icke-socialistiska regeringar som utövade egentligt, politiskt inflytande.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160805

Näst sista dagen under Almedalsveckan var Moderaternas dag. Anna Kinberg Batras tal utgick ifrån Moderaternas plan för ett starkare Sverige. När människor känner att utvecklingen i Sverige går åt fel håll, när barn växer upp utan att se föräldrarna gå till jobbet på morgonen, när Sverige inte håller ihop som vi borde, så kan man inte vara nöjd. Sverige behöver ledarskap och en regering med förmåga att bygga landet starkare. Det kräver idéer och reformer.

En plan för ett starkare Sverige ställer krav och gör att vårt land kan växa. Förutom ansvaret för offentliga finanser, nolltolerans mot dåliga skolor och att det alltid ska löna sig bättre att arbeta än att inte göra det, behöver Sverige också bättre villkor för jobbskapande och växande företag i hela landet, och en trygghet som inte sviker någon. Det är de fem bärande delarna i vår plan för ett starkare Sverige. Vi moderater ska vara den naturliga regeringsbildaren.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160715

Almedalsveckan är i full gång. Idag, fredag, är det Miljöpartiets dag och i helgen avslutas veckan med Moderaterna och Vänsterpartiet. I onsdags talade Stefan Löfven på Socialdemokraternas dag och han återkom flera gånger under dagen till sina tröttsamma och osakliga angrepp på alliansregeringen, som han påstår enbart sänkte skatter och inte gjorde något åt jobben. Det är samma konflikt som i valrörelsen 2014 och den bygger på att Alliansen och S har olika syn på hur verkligheten är beskaffad.

Jag tror att människor vanligtvis är ganska rationella när de fattar beslut om hur de ska agera i olika situationer och att deras rationella beslut utgår ifrån vad som är bäst – oftast mätt i ekonomiska mått – för dem själva och deras närmaste familj.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160708

När Margaret Thatcher dog 2013 sade David Cameron: ”Margaret Thatcher didn’t just lead our country, she saved our country” (“MT inte bara ledde vårt land, hon räddade vårt land”). På ett område lämnade Järnladyn dock en draksådd efter sig: Relationen till det europeiska samarbetet. Förra torsdagen fick det arvet sin tragiska fullbordan, när Brexitförespråkarna vann folkomröstningen om fortsatt brittiskt EU-medlemskap.

Margaret Thatcher kampanjade visserligen för ett brittiskt medlemskap i folkomröstningen 1975, men mot slutet av sin tid som premiärminister blev hon alltmer kritisk mot dåvarande EG:s utveckling, och hon framförde detta med det engagemang och den konfrontatoriska stil som kännetecknade henne. Hon hade dock inte en majoritet av sin regering eller sina parlamentsledamöter med sig och konflikten inom det konservativa partiet om EG bidrog till hennes fall i november 1990, även om det också hade flera andra orsaker.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160701

Inom loppet av en vecka inträffade två tragiska händelser som utgjorde angrepp på inte bara de enskilda människor som drabbades, utan också på grundläggande värderingar som bär upp fria och demokratiska samhällen. Jag tänker på terrordådet på en nattklubb i Orlando i Florida och mordet på den brittiska parlamentsledamoten Jo Cox.

Konstitutionsutskottet är det utskott som anförtrotts vården om våra grundlagar, inklusive de mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter som slås fast där. Jag inledde därför riksdagsdebatten förra måndagen om KU:s granskning av regeringen med att uppmärksamma det angrepp på också vårt samhälles värdegrund som ägde rum i Orlando förra söndagen.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160623

I onsdags röstade riksdagen igenom ett förslag från allianspartierna i konstitutionsutskottet om att genom lagstiftning säkerställa att medborgarnas önskemål och synpunkter får spela en viktig roll, när regeringen och riksdagen ska ta ställning till om och i så fall hur landsting ska slås samman. Bakgrunden är att den så kallade Indelningskommittén på regeringens uppdrag ska utarbeta förslag till landstingssammanslagningar för att skapa storregioner.

Relationen mellan centralmakten och lokala eller regionala intressen har varit ett centralt tema i Sveriges historia under de senaste tusen åren. Från början var centralmakten, kungamakten svag och den verkliga makten låg hos landskapen och deras makthavare. Detta ändrades gradvis och i mitten av 1300-talet kom Magnus Erikssons allmänna landslag, det förs ta lagverket som gällde i hela Sverige. På 1600-talet inrättades länen och samtidigt infördes landshövdingeämbetet, för att det skulle finnas en Konungens befallningshavande på plats i varje del av riket. I de nyvunna områdena inom rikets gränser skedde detta successivt.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160617

I måndags firade vi Sveriges nationaldag. Det är en dag för att högtidlighålla både staten Sverige och det svenska samhället, en dag för samhörighet och sammanhållning, en dag då vi tänker på det som förenar, inte på det som skiljer oss åt.

Många tror att staten och samhället är samma sak, men staten är den juridiska konstruktionen, den formella strukturen med riksdag och regering, lagstiftning och rättsskipning. Samhället är befolkningen och deras frivilliga gemenskaper: individerna, familjerna, föreningarna, samfunden, företagen. Staten och samhället behöver varandra. Utan samhället vore staten bara ett tomt skal av formella regler – och utan staten och dess regler kan samhället lätt falla ner i anarki.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160610

Angrepp mot blåljuspersonal – polis, ambulans, räddningstjänst – har uppmärksammats tidigare, och det är självklart helt oacceptabelt att angripa personer som är ute för att hjälpa, skydda och rädda andra, och det är nödvändigt att gripa in med kraft mot dem som utövar våld och skapar oro och otrygghet.

Alliansens partiledare, Anna Kinberg Batra, Annie Lööf, Jan Björklund och Ebba Busch Thor, presenterade nyligen gemensamma förslag för att stärka tryggheten i hela Sverige och framför allt i Sveriges utanförskapsområden. Det handlar om fler poliser, skärpta straff för attacker mot blåljuspersonal och angrepp på väsentliga samhällsfunktioner samt ökade möjligheter att bekämpa brott.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160603

Jag skrev i förra veckan om svenska värderingar. En variant av den artikeln har också varit publicerad i Aftonbladet. Där fick jag svar från en artist som heter Carlito, som gick till häftigt angrepp på mig. Hans attack visar övertydligt varför det är så viktigt, men ibland svårt, att försvara vårt samhälles värdegrund så som jag efterlyste. När jag talar om en värderingskris till följd av förtrycket i förorterna, fördömer han min text som islamofobisk och hånar begreppet svenska värderingar. Därigenom spelar han förtryckarna i händerna och vägrar se en verklighet som finns väl belagd.

Han har två huvudinvändningar: Jag beskriver förorter rasistiskt, när jag lyfter fram till exempel kvinnoförtryck i stället för social utsatthet, och jag kritiserar inte den rasism som en del infödda svenskar står för. Han frågar också om det är ett uttryck för svenska värderingar att bränna ner flyktingboenden.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160527

Miljöpartiet har haft kongress och valt språkrör som ska ge partiet en nystart. Det lär dock troligen krävas mycket mer än ett nytt språkrör innan partiet på djupet hanterat sina värdegrundsproblem. MP-krisen är också ett tecken på ett bredare samhällsproblem: Sverige har länge haft svårt att hantera diskussionen om värdegrundsfrågor, att klart ta ställning mellan rätt och fel. Där behöver hela vårt samhälle en nystart.

Miljöpartiets kris utlöstes av Mehmet Kaplans samröre med islamistiska och fascistiska rörelser. Yasri Khan, som var föreslagen till MP:s partistyrelse, fick mycket kritik för att han vägrar ta kvinnor i hand. Därtill tog han i en tidigare paneldebatt inte tydligt avstånd från dödsstraff för ateistiska bloggare i Saudiarabien. Flera bilder har visats med miljöpartister som gör Rabia-tecknet, en symbol förknippad med den islamistiska organisationen Muslimska Brödraskapet.

Andreas Norlén (M) Riksdagsledamot för Östergötland och ordförande i konstitutionsutskottet
www.andreasnorlen.wordpress.com

Fortsättning publicerad i papperstidningen 160520