Välkommen satsning på vår landsbygd

Kalla landsbygdssatsningarna för investeringar – inte stöd

Så kom äntligen hela förslaget till statsbudget, och med den en fråga för landsbygdsbor. Är det nu slut med att en dumsnål politik sparar på landsbygden?

Den 21:e september presenterades budgetpropositionen för 2021. Även om de stora satsningarna handlade om att möta coronakrisen och den ekonomiska kris som följer i pandemins spår, så kom det också några viktiga besked för svensk landsbygd: Det blir ingen överindexering av bränsleskatten. Staten lägger en miljard till på vägunderhåll i hela landet, och nästan lika mycket för att fortsätta bygga ut bredband.

Men det kanske viktigaste var att landsbygdsprogrammet förstärks med 2,1 miljarder för att kompensera att mindre pengar kommer att komma Sverige till del från EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det är bra, men det är en satsning som inte hade behövts om alla partier från början hade förstått hur värdefull CAP är för svensk landsbygd, och hur värdefull svensk landsbygd är för hela landet.

Upprinnelsen är de segdragna förhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Förhandlingarna har varit svåra eftersom EU på grund av Brexit-omröstningen blir av med både en nettobetalare och ett stort land som ofta varit försiktig med att öka EU:s budget och makt – Storbritannien. Därför har både finansieringen av och förhandlingsläget kring EU:s budget varit mer oklar än vanligt. Sverige har haft ståndpunkten att EU:s budget inte ska öka, och särskilt inte vårt eget bidrag till den.

Det är i sig en ganska rimlig ståndpunkt, men med ett stort problem. I princip alla svenska partier vill att EU ska göra mer, men få kan svara på vad man ska göra mindre. Det enda klara svaret från regeringens sida har varit att man vill skära i ”en ineffektiv jordbrukspolitik”, som EU-minister Hans Dahlgren sagt i riksdagens kammare. Det visar på en bristande förståelse för EU:s gemensamma jordbrukspolitik och hur viktig den är för Sverige.

Visst kan mycket av den gemensamma jordbrukspolitiken förbättras, inte minst det faktum att skurkar som Ungerns premiärminister Viktor Órban har kunnat utnyttja den för att stjäla pengar till sig och sina hantlangare.

Visst kan mycket effektiviseras, och mer riktas in på att utveckla lantbruket snarare än att kompensera bristande konkurrenskraft. Men om man tror att det görs genom att helt enkelt skära ner på pengarna, då har man inte förstått hur avgörande CAP är för att många svenska lantbruksföretag ska klara av att gå runt.

Då har man glömt bort hur mycket av politiken för landsbygdsutveckling som ligger inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Då har man gått på en nidbild av CAP, snarare än vad den faktiskt betyder för svensk landsbygd.

Nu kommer landsbygdsprogrammet att förstärkas, tack vare en bra kampanj från LRF och en skarp insats från Centerpartiet i budgetförhandlingarna. Det är bra så långt, för det är inte svensk landsbygd som ska betala för Brexit. Men förhoppningsvis kan vi också lära oss något av den här historien.

Landsbygdssatsningar beskrivs ofta som stöd, när det egentligen handlar om investeringar. Investeringar i den delen av landet som levererar vår mat, vår energi och råvarorna till en grön omställning.

Investeringar i ett levande jordbrukslandskap och bygder där så många av oss hämtar kraft och vistas när vi själva får välja (inte bara vi som bor här). Investeringar i en levande landsbygd som växer, frodas och fortsätter bidra till hela samhällets bästa.

När landsbygdssatsningar beskrivs som stöd får man lätt bilden av att landsbygden är tärande. Det är inte sant. Men när vi ser det som investeringar kan vi också lätt räkna ut vad som händer om investeringarna uteblir. Finns inte infrastrukturen, samhällsservicen och förutsättningarna att växa, då är risken att landsbygdens potential vissnar.

Det hoppas jag att politiker i alla partier minns nästa gång någon föreslår att vi ska spara på landsbygden.

MAGNUS EK (C)

Share