Länstidningen i Mjölby
Mjölby kommuns webbplats
Om Mjölby kommun på Wikipedias webbplats
Om Mjölby på Wikipedias webbplats
Mjölbys historia
Mjölby Företagscentrums webbplats
Skänninges webbplats
Om Skänninge på Wikipedias webbplats
Skänninge markens webbplats
Välkommen till Länstidningens sida med material om Mjölby kommun. Här finner du en del av de artiklar som vi publicerar om Mjölby med omnejd.
Hon vägde 815 gram vid födseln
Flora kom till världen två månader för tidigt och fick tillbringa sin första tid i kuvös med minutiös övervakning.
Fredagen den 11 juni 2010 såg lilla Flora Celeste Vedeja dagens ljus för allra första gången. Med betoning på ”lilla”! Flora kom nämligen till världen exakt två månader tidigare än vad det var
tänkt och vägde vid födseln endast 815 gram. Längden var 34 centimeter.
Text: KLAS JOHANSSON
Bild: STEFAN VEDEJA
Familjen Vedeja bor i Skänninge och består av pappa Stefan, systemutvecklare på Väderstad-Verken, mamma Fanny, bördig från Boxholm, och där hon normalt jobbar som barnskötare. I familjen finns också Floras storebrorsa Moby, 1,5 år gammal, samt Stefans dotter Amidala 9 år, som vid tiden för intervjun befann sig på Kreta.
Fortsättning publicerad 20100903
Bjälbo lockar många besökare
När Ingmarie Karlsson på turistbyrån i Skänninge lägger ut brosch - yrer om Bjälbo tar de
slut direkt. – Bjälbo har alltid väldigt många besökare säger hon. I sommar var besökarna
ännu fler än vanligt, lockade av Birger jarls 800-årsjubileum.
Folke den Tjocke, Birger Brosa, Magnus Minnesköld och Ingrid Ylva är alla personer som för tankarna till Bjälbo. I Bjälbo föddes också Birger Magnusson, rikets siste och mäktigaste jarl för 800 år sedan. Några synliga spår efter Bjälboättens sätesgård från 1100- och 1200-talet finns inte kvar men forskarna tror att den har legat väster om kyrkan på den tomt som idag tillhör gården Bjälbo Trädgård.
Fortsättning publicerad 20100827
Kristin har eget B&B i Bjälbo
Kristin Henrysson driver sedan ett drygt halvår tillbaka ett B&B i Bjälbo. Besökarna kan njuta av ett totalrenoverat hus i gammaldags stil. Sonen Erik, 2,5 år, delar mammas glädje över det nya boendet.
Renoveringen av huset pågick under hela 2009. Men nu har Kristin Henrysson, Bjälbo, sitt B&B.
– Jag vill att turister ska stanna längre på landet och se det fina som finns här, ger hon som en förklaring till att hon ordnat hyrbart boende.
Text och bild: LEIF LARSSON
Kristin Henrysson på Bjälbo Norrgård, strax utanför Skänninge, är en riktig mångsysslare.
Aktiviteterna blir bara fler och fler. Hon är lammbonde och har 100 tackor, hon håller kurser i Sunt bondförnuft, hon är vice ordförande i styrelsen i ett närbeläget föräldrakooperativt dagis, hon är handledare åt eleverna som har sommarkafé i Bjälbo. Och nu driver hon också ett bed & breakfast, alltså rum och frukost. Kristin har dessutom två små barn, Erik 2,5 år och Klara sju månader. Hur hinner du allt?
– Dygnet har ju 24 timmar, säger hon och ler.
Fortsättning publicerad 20100820
Perfekt väder i Skänninge
De senaste 700 åren har Vårfrukyrkan funnits med, när det hållits marknader i Skänninge.
Vädret var helt perfekt under årets Skänninge marken, som ägde rum på onsdagen och torsdagen i förra veckan. Det var inte stekhett och det regnade inte – och det syntes på tillströmningen av besökare. Dessutom märktes det att valet är i antågande.
Text och bild: ANDREAS NORLÉN
Skänninge marken är Sveriges äldsta och största torgoch gatumarknad. Långt över 100 000 besökare kommer varje år för att uppleva kommers, nöjen och folkvimmel i den lilla medeltidsstaden på östgötaslätten. 1 700 knallar delar på mer än 5 000 löpmeter försäljningsyta.
Länstidningen besökte marknaden på torsdagsförmiddagen och kunde konstatera att kampen om kunderna började redan innan besökarna hunnit ur sina bilar.
Fortsättning publicerad 20100813
Konstnärliga sjalar
Ann-Marie Dufva, Skänninge, har varit konstnärlig rådgivare när sommaruställningen satts upp och valde placering av de olika scarfarna, sjalarna och halsdukarna.
Hur många bärare av scarfar, sjalar och halsdukar tänker på vilken konstnärligt utförd design som ligger bakom produkten! Vid Skånska Lassegården i Mjölby kan den intresserade få sitt lystmäte. Där visas under sommaren ett 80-tal i skiftande storlekar och material och flera med spännande bakgrund. Utställningen har med äkta dialektkänsla fått namnet "Ett slösse um halsen".
Text och bild: ING-MARIE HAGELIN
Sommarutställningen har lånats ihop och hjälpsamheten varit oändlig. Alla loppis och secondhandbutiker till trots, det tycks finnas mängder kvar i byrålådor och källarhörn. Här är färgstarkt mönstrade sjalar från Ryssland, Iran och Thailand, exklusivt mönstrat siden, skiraste miniscarfar och många med konstfärdigt designade djurmotiv. En konstutställning av det mer ovanliga slaget. För övrigt är det sällan man får möjlighet betrakta hela motivet på ett plagg som knyts och viras runt hals och huvudknopp. Bland de utställda plaggen finns också en docka korrekt iklädd den muslimska huvudbonaden, det är Shaliba från Afghanistan som hjälpt arbetsgruppen med den rätta snitsen.
Fortsättning publicerad 20100806
Sol i hjärta, sol i sinne
Trots 33 graders värme svek inte publiken när Tranås Paviljongorkester gästade hembygdsgården.
Värmetopp, vindstilla, klarblå himmel, härliga förutsättningar för en söndagskonsert i naturskön miljö.
Text och bild: ING-MARIE HAGELIN
Emellertid, det är inte alltid sommarvärmen lyckliggör evenemang med förväntad publik. För tredje året gästade Småländska paviljongsorkestern från Tranås Mjölby hembygdsgård, de tidigare två åren hade arrangemanget regnat bort. Skulle nu motsatsen inträffa, trettiotre graders värme, snudd på rekord, skrämma bort publiken? Men icke så. Arrangören STF Vandrarhem Mjölby med värden "Jappe" Bo Arvidsson på plats kunde till stor förnöjelse räkna in en publik på 80 personer när konferencieren och allsångsledaren Jan Fransén hälsade välkommen. Han hade ett erfaret och snitsigt grepp om programmet med sex blåsare, tjejtrion Clav, allsång och eget framträdande som solist. Publiken hade ockuperat kafé, skuggsida av hus och trädkronor men fanns också i bänkraderna framför scenen. Samarbetsvilliga med allsångens repertoar som var både måttligt moderiktig och med kärlektsfullt utvalda gamla låtar.
Fortsättning publicerad 20100723
Föreställningar råkade kollidera
Innan framträdandet vid Lundby kapell hann Bernt Fransén och Åke Säll även med en uppskatttad spelning på äldreboendet Boken. Föreståndarinnan Gun fick en dvd med duon.
Det blev dubblerat Skånska Lasse i Mjölby torsdagskvällen den 8 juli. I Hembygdsgården underhöll Birgitta Wigforss med sitt revygäng och vid Lundby kapell populära "Mjölby -Frasse", Bernt Fransén.
Text: ING-MARIE HAGELIN
Bild: BOKEN
– Synd att det måste kollidera, tyckte flera av fansen som valt Lundby Kapell. Där hade närmare 70 personer samlats och Bernt Fransén med sina framträdaden har blivit synonym med rollfiguren. Hans målsättning är sedan många år att samla in pengar till Barndiabetesfonden och vid Lundby var det kaffepengarna som blev behållningen. Samtidigt presenterade han en dvd med inspelning av de program han framför tillsammans med ackompanjetören Åke Säll. En nog så efterlängtad inspelning för Skånska Lassefansen och den kommer bland annat att säljas vid Skånska Lassemuseet på Sandgatan. Bernt framträder också i traditionell anda med sitt program under Skånska Lasse-dagen på hembygdsgården den 14:e augusti.
Fortsättning publicerad 20100716
Gymnasieelever bakar i Bjälbo
Nu blir det andra bullar i Bjälbo. Nämligen sådana som bakas av elever från Dackeskolan i Mjölby. Under sex veckor i sommar sköter de kafé i den lilla orten i Mjölby kommun.
– Förhoppningsvis drar Birger jarl-jubileet mycket folk till Bjälbo, påpekar Torsten Ohlsson, rektor på Dackeskolan.
Text: LEIF LARSSON
Bild: FUTUREIMAGEBANK
Mjölbys gymnasium, Dackeskolan, fick frågan av kulturoch fritidsnämnden om de ville anordna sommarkafé i Bjälbo. Ett passande inslag nu när nämnden håller i Birger jarljubileet i Mjölby kommun och att den forne statsmannen dessutom föddes i Bjälbo för 800 år sedan. Skolan tackade ja och 32 elever från hotell- och restaurangprogrammet får chansen till denna speciella praktikplats. Eleverna ska baka, servera, planera, städa och sköta ekonomin.
– De ansvarar inte för driften men för den praktiska hanteringen. Det blir en bra möjlighet för dem att lära sig en sådan här typ av verksamhet. Dackeskolan har ett eget kafé och en egen restaurang och entreprenörskap är något vi tycker är viktigt, fastslår rektorn.
Fortsättning publicerad 20100709
Rock´n roll och raggare
Till finaste bil utsågs en Cadillac Eldorado Biarritz från 1960 ägd av Tomas Brage från Norrköping
Rock- och countrymusik tog över fåglalåten när hundratalet tjusiga raggaråk flöt in hos Onkel Sam i Mjölby ackompanjerade av svängiga toner från bandet Nella Nice Band.
Text: STEN-ÅKE ANDERSSON
Bild: JANNE PETTERSSON
Försommargrönskan konkurrerade förgäves med storslaget utbud av monstermönstrade T-shirts, kassetter salufördes metervis och redan från början infann sig den rätta stämningen av äkta raggarkultur. Det till att börja med vackra vädret, hade lockat rekordstort antal kostbara åk till Onkel Sam i Mölby, totalt 90 bilar var anmälda.
Fortsättning publicerad 20100702
Mjölbygrabb fick prova Lansen
Några som fick möjlighet att se närmare på Lansen var från vänster Adam Wiss från Mjölby (på väg upp i cockpit), Inge Thoor, Boxholm och till höger Christian Thoor, Mjölby. Alf Ingesson,
Karlsborg flög Lansen och Safir vid södagens uppvising.
Flyga! Det är pojkdrömmen framför andra. Tioåriga Adam Wiss från Mjölby fick en extra upplevelse vid flygdagen på Malmen. Han fick kliva in på plattan och pröva förarsätets höjd på jaktflygplanet Lansen 32.
Text och bild: ING-MARIE HAGELIN
Fyra timmars intensiv kontakt med allt vad flygdagen erbjöd i fråga om uppvisning, information, ljudeffekter och viktigast av allt - den atmosfär som FLYG erbjuder, ihop med med uppskattningsvis 50.000 besökare gjorde flygdagen på Malmen till en dundrande folkfest. Att söndagen till största delen bjöd på bra väder, gjorde förstås sitt till att höja stämningen.
Fortsättning publicerad 20100624
Sommarparadiset mitt i stan
Efter den intensiva renoveringen de första åren har Kristina slagit av på takten, nu tar hon det lite lugnare.
Nygifta och fulla av energi tog Kristina och Ingemar Falk sig an 1700-talshuset i Gamla Skänninge för nästan 40 år sedan. Idag är det mesta gjort, renoverat från grunden. Två rum och kök och en tomt som är 80 meter lång och 10 meter bred, blev familjens sommarparadis mitt i stan.
Text och bild: ANNA WÅTZ
Vistenagatan i Skänninge, saknar trottoar och går från torget bort till järnvägsspåret. Under medeltiden kallades den Brödrumsgatan för att den passerade dominikanerbrödernas kloster. Nu är gatan kantad av flera låga små timmerhus och innanför dem skymtar grönskande innergårdar och uthus i miniatyr. Man får lust att böja sig ner och kika in genom ett fönster. Hur ser det egentligen ut bakom spetsgardiner och pelargoner? Och hur känns det att omslutas av växtlighet och faluröda plank i denna prunkande oas? Några som vet är Kristina och Ingmar Falk, ägare till ett av husen på gatan sedan 1972. Nygifta och med jobb och bostad i Stockholm, ville de ha något eget när de hälsade på sina föräldrar som bodde i trakten. Att två av Ingemars stora hobbies var målning och renovering var kanske en förutsättning.
– Det fanns mycket att göra förstås, men vi var heta på gröten. Vi jobbade väldigt hårt de två första åren. Det mesta av renoveringen skedde under somrarna och vi fick mycket hjälp av släkten säger Ingemar.
Fortsättning publicerad 20100618
Trampa dressin i Mjölby
Järnvägspåret från resecentrum. Långt bak i bilden syns bron över Svartån. Det råder som synes ingen brist på spännande natur.
I Mjölby kommun finns möjligheten att lämna medborgarförslag på något som man vill att kommunen skall satsa på. Det kan vara i princip vad som helst. Lisa Johansson har lagt ett förslag om att kommunen skulle satsa på att inköpa en eller ett par dressiner som kommuninnevånarna och turister kan få hyra.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Tanken är att man skulle kunna låna dressiner och trampa på det gamla spåret mellan resecentrum och BT, en vacker sträcka som tar dig genom staden och över Svartån via en gammal järnvägsbro. Sträckan är nedlagd sedan många år, men fortfarande fullt körbar och man hamnar slutligen på BT:s område intill en idrottsplan. Att åka dressin är ganska vanligt på många håll i Sverige. Närmaste spår finns i Vadstena, där man kan cykla från Vadstena till Fågelsta och man hyr dressinerna vid golfbutiken bakom slottet.
– I Norrland och Skåne finns gott om nedlagda järnvägsstumpar där man kan hyra dressiner. Där fungerar det utmärkt och det borde även fungera i Mjölby, menar Lisa Johansson, när Länstidningen träffar henne vid det gamla järnvägsspåret.
Det krävs dock en viss upprustning av sträckan, speciellt där den korsar en bilväg vid Järnvägsgatan. Signalerna finns kvar, men är knappast i brukbart skick, men det är en ganska enkel åtgärd att sätta dem i funktion.
Fortsättning publicerad 20100611
Vill satsa på motion i parken
Kerstin Lundmark tycker att Gästisparken vore en utmärkt plats att placera några motionsredskap i.
Att träna på gym har blivit populärt, speciellt i dessa friskvårdstider när man mer och mer ser till kost och motion för att hålla sin kropp i trim. När nu blivande hertig Daniel Westling, tidigare gymägare ska gifta sig med vår kronprisessa blir intresset ännu större.
– Men ett årskort kostar mer än en pensionär klarar av, säger Kerstin Lundmark och lämnar in ett medborgarförslag.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
I Gästisparken, som ligger centralt i Mjölby vid Svartåns strand, föreslår Kerstin Lundmark i sitt medborgarförslag att man sätter upp olika träningsredskap, som vem som helst får utnyttja. Idén fick hon på en bridgeresa till Fuerteventura på Kanarieöarna, där just sådana redskap fanns.
– Redskapen där var utförda i rostfritt stål för att kunna stå ute året runt, och även om klimatet skiljer sig en hel del mellan Mjölby och Kanarieöarna skulle man kunna göra likadant här, menar hon.
Fördelarna är att det ska vara gratis och tillgängligt för vem som helst att använda. I Mariehamn på Åland har stadsfullmäktige beslutat att avsätta 4000 euro för att satsa på träningsredskap utomhus.
– Det finns en mängd företag som säljer träningsredskap anpassade för utomhusbruk och kostnaderna behöver inte bli så stora, anser Kerstin.
Fortsättning publicerad 20100604
Digitala filmer räddar biografen
Tobias Andersson är biografansvarig på Centrumbiografen i Skänninge.
Biografen i Skänninge hängde på fallrepet. Men lever vidare tack vare att ny digital teknik installeras. – Utan det digitala hade vi inte fortsatt efter nyåret 2009/ 2010, avslöjar Tobias
Andersson, projektledare för den elektroniska revolutionen.
Text och bild: LEIF LARSSON
Biografer på mindre orter har på senare år ofta förknippats med nedläggningshot och i motvind hårt arbetande eldsjälar. I Skänninge är tongångarna annorlunda. Framtidshoppet har tänts tack vare digitalt intåg. – Än är den nya tekniken inte installerad. Planerna är att första digitala filmen ska visas någon gång i sommar, omvittnar Tobias Andersson, biografansvarig för Centrumbiografen i Skänninge som drivs av Biografföreningen Galaxen som startade 2001.
Fortsättning publicerad 20100528
Välskött lantbruk diplomerades
Torbjörn trivs på gården med alla grisar, som tycks känna igen honom.
Hushållningssällskapet i Östergötlands län delade nyligen ut diplom och utmärkelser vid sin
senaste stämma. En av de som fick diplom för välskött lantbruk var Torbjörn och Susanne
Svensson på Dragestad Västergård som varit i familjens ägo i flera generationer. Länstidningen
besökte gården i förra veckan.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Det första som slog oss var det inklämda läget med väg 206 på ena sidan, E4 på andra
sidan och Mantorp park på den tredje sidan, vi kunde under besöket höra och även se mc och bilar som tränade på Mantorps bana. Ganska kul. Gården är främst en gård med slaktsvin just nu har man knappt 2000 svin i olika åldrar. Det är främst Torbjörn som tillsammans med en anställd sköter gården. Torbjörn sköter och matar svinen och den anställde sköter markerna och grödorna.
Fortsättning publicerad 20100520
Framtid: Skänninge
Ca 60 personer hade kommit för att höra om Skänninges framtid och fick även en intressant
dos av stadens historia.
Skeninge Föreläsningsförening inbjöd till ett föredrag om Skänninges framtid med betoning på
Turism. Föreningen hade inbjudit journalisten Torbjörn Gustavsson för att höra hans syn på Skänninges dåtid - nutid - framtid. Alla vet ju att Skänninge har en storstilad och spännande historia.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Torbjörn som är uppvuxen i Vadstena och hade under sin uppväxt god kontakt med Skänninge och känner stadens historia väl delade upp sitt föredrag i te delar. 1. En kort tillbakablick och historiebeskrivning. 2. Nuläget, var står Skänninge idag? 3. Framtiden, hur skall vi utveckla staden? Redan på 1500-talet dömde Olaus Magni ut Skänninge som en stad utan framtid och senare i början av 1700-talet gjorde en genomresande framtid samma sak. Skänninges storhetstid var ju långt tidigare på 11- 12- och 1300-talet då Skänninge nästan var Sveriges huvudstad, men därefter koncentrerades blickarna mot
Fortsättning publicerad 20100515
Uppskattad konsert i Västra Harg
Plym, gester och färgstarkt framförande hör till när Zarah Leander tolkas.
Vid säsongens sista eftermiddagscafé i Västra Harg bjöd Anna Arkevret, kyrkomusiker i Vifolka pastorat, på en musikalisk kavalkad med Zarah Leanders sånger. Nils- Gunnar Hurtig på dragspel och Sven- Inge Karlsson på gitarr ackompanjerade. Samlingen leddes av Ingrid Karlsson.
Text: BIRGITTA WIDÉN
Bild: HANS BLOMBERG
Anna inledde med ”Vill ni se en stjärna”, Zarahs paradnummer. Därefter följde några andra av Zarahs välkända melodier. Publiken var genast med på noterna, och bland annat de sprittande och glada tonerna från ”Bei mir bist du schön” inspirerade åhörarna att sjunga med. I repertoaren fanns även vemodiga visor som ”Jag kan inte längre höra syrsor”, även den på ett speciellt sätt förknippad med Zarah Leanders sånger – särskilt i den senare delen av hennes karriär. Musikintresset fanns hos Anna redan som liten. Hon växte upp i Vadstena och fick följa med kyrkans kantorer när de var ute på spelningar.
Fortsättning publicerad 20100507
Arbetslösa renoverar båtar
Philip, Emil och Fredrik framför Trissen som skall renoveras till nyskick.
Philip Appelsved är projektledare för ett projekt som genomförs av Leader Folkungaland i samarbete med Mjölby kommun och Piwic. Projektet syftar till att minska arbetslösheten bland ungdomar, men även att förbättra integrationen och stimulera till eget företagande bland ungdomarna och Mjölbyborna.
Text & bild: BJÖRN STRIDBECK
Idéskolan är ett samarbetsprojekt som drivs av Leader Folkungaland, Mjölby kommun och Piwic. Projektets huvudmål är att hjälpa arbetslösa ungdomar inom Mjölby kommun in i arbetslivet och utveckla regionen Folkungaland enligt Leadermetoden. För att bredda deltagarnas kompetens och göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden kommer såväl praktisk som teoretisk kunskap vävas in i programmet. Med hjälp av att arbeta i mindre projekt inom idéskolan skall deltagarna få en övergripande inblick i hur projekt planeras, budgeteras, genomförs och slutförs.
Fortsättning publicerad 20100430
Snödrabbade tomatodlare
Växthusen orkade inte med tyngden av snön utan säckade ihop. Nu återstår ett jättejobb att
få undan allt glas.
Ingen som passerat på 206:an mellan Mantorp och Skänninge har undgått att notera tomatodlingen mitt emot entrén till Mantorp Park. Årets vinter har dock gjort att tomatodlingen
tillfälligt fått upphöra. Hela taket har nämligen rasat in av snöns tyngd och det tar säkert minst ett år innan man rivit förödelsen och kan satsa på nytt.
Paret Maria och Tommy Andersson bor på Mörbylund och driver bland annat en handelsträdgård. Mörbylund är Marias föräldragård och hon är nu den 4:e generationen som bedriver handelsträdgård i Mörby. Maria berättar att odlingarna på Mörbylund startade 1965.
Då var det allehanda frilandsgrönsaker som odlades, lök, vitkål, bönor, purjo ja vad du kan komma på. En del blommor för knippning odlades också. 1973, efter en brand, tog odlingen en ny inriktning till växthusodling. Tomatodlingen var på frammarsch och det blev den nya inriktningen.
Fortsättning publicerad 20100423
Kolstad ska snart få bredband
Tobias Josefsson kollar rullen med fiberoptikkabeln som inom kort ska grävas ned och bli
bredband till 20-25 hushåll och företag i Kolstadtrakten strax utanför Mjölby.
I lilla Kolstad utanför Mjölby är ett bredbandsprojekt på gång. Runt 25 hushåll och företag ska kopplas in på denna moderna form av elektronisk kommunikation. – Om allt går i lås ska det vara inkopplat och klart tidigt i höst, berättar projektledaren Tobias Josefsson, boende i Ekeberg Skogsberg nära Kolstad.
Text och bild: LEIF LARSSON
Det hela är ett Leaderprojekt beviljat av Leader Folkungaland och kallas Projekt Degdala - pilot Bredband. Landsbygden är ännu så länge svältfödd på bredband men de närmaste åren satsas det från statsmakterna och EU ett antal hundra miljoner kronor för att förbättra situationen. I Kolstad, en halvmil sydöst om Mjölby, är ett projekt i gång sedan årsskiftet. Resultatet ska bli att 20-25 abonnenter på landsbygden ska kunna se på tv, ringa och surfa på internet utan problem
och med hög kvalitet och snabbhet.
Fortsättning publicerad 20100416
Årets Leaderprojekt hjälper unga
Toste Länne (Slakamusiken), Marie Länne Persson (Slakamusiken), Mats Åstrand (Klimatsmarta transporter), Magnus Holgersson (tf landshövding), Bengt Liljedahl (Byggfront), Ragnar Ronneteg (Byggfront), Monika Wilhelmsson-Oyan (Sysselsättning med hästen som hjälpmedel), Margareta Forsberg, (Sysselsättning med hästen som hjälpmedel), Andreas Norlén
(Länstidningen).
Spänningen steg i lokalen i takt med att kandidat efter kandidat presenterades. När de fem nominerade hade stigit fram väntade alla på att få veta vilket namn som stod i det gyllene kuvertet
och som skulle läsas upp av tf landshövding Magnus Holgersson.
Platsen var Missionskyrkan i Linköping. Evenemanget var prisutdelningen till Årets leaderprojekt inom Leader Folkungaland som har kontor i Mantorp. Bakom prisceremonin stod Leader Folkungaland och Länstidningen Östergötland. Plötsligt riktades allas blickar mot en liten gosse, som kom bärande på en röd kudde, på vilken det guldfärgade kuvertet var placerat. Han räckte fram kudden mot landshövdingen och bockade och Magnus Holgersson tog emot kuvertet. Han sprättade upp det och läste att till Årets Leaderprojekt hade utsetts... ....”Sysselsättning med hästen som hjälpmedel för unga vuxna med psykisk ohälsa” i Motala.
Fortsättning publicerad 20100409
Funktionshindrade startar eget
Mats Linder leder ett projekt som ska ge funktionshindrade både uppmuntran och större möjligheter att starta egna företag på landsbygden.
Eget företag har sällan setts som ett naturligt alternativ för de med funktionshinder. Det ska bli ändring nu – med hjälp av Leaderprojektet Funktionshindrad – resurs i Folkungaland. – Vi är i fasen där vi ska försöka hitta förutsättningar och hinder samt resurser för stöttning, fastslår projektledaren Mats Linder.
Text och bild: LEIF LARSSON
Landsbygdsprojektet som i huvudsak görs i Mjölby kommun är en förstudie och i sin linda. I slutändan finns inga siffermål men förhoppningen är att funktionshindrade med anknytning till landsbygden startar egna företag. Åtminstone får upp ögonen för det som ett alternativ på arbetsmarknaden. Mats Linder redogör: – En första del är att kartlägga de funktionsnedsatta,
exempelvis hur många som är intresserade av att starta eget. I andra läget ska vi uppmuntra
dem och berätta om vägar till att skaffa eget företag eller mer jobb till ett redan befintligt företag.
Fortsättning publicerad 20100401
Handelsanalys – Mjölby kommun
Det går enkelt att ta sig till fots från stationen in till Mjölby centrum.
Den handelsanalys av Mjölby kommun som genomförts av AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har kartlagt handelns förutsättningar och ger en vägledning om strategier för utveckling av detaljhandeln inom kommunen.
Text och bild: BO BÄCKMAN
En viktig del i arbetet med att utveckla en attraktiv stadskärna är att ha kunskaper om handelns förutsättningar. Kommunledningskontoret i Mjölby kommun gav AB Handelns Utredningsinstitut,
HUI, i uppdrag att utreda förutsättningarna för en utveckling av detaljhandeln i Mjölby kommun. Extra fokus har lagts på kommunens stadskärna
Fortsättning publicerad 20100326
Nätverk som gagnar landsbygden
Christer Hederberg, Mantorp, är ledamot i styrgruppen i riksomfattande Landsbygdsnätverket
med knappt 100 medlemsorganisationer.
Riksomfattande Landsbygdsnätverket startade 2007. Christer Hederberg, Mantorp, är en av ledamöterna i styrgruppen. – En viktig uppgift i nätverket är att sprida information om bra saker
som sker i medlemsorganisationerna och som utvecklar landsbygden, fastslår han.
Text och bild: LEIF LARSSON
Landsbygdsnätverket har närmare 100 medlemmar. Det är organisationer i Sverige av vitt skilda slag som alla vill landsbygdens väl. Nätverket har en styrgrupp på tolv ledamöter som kommer från någon av medlemsorganisationerna samt en ordförande från Jordbruksverket.
Christer Hederberg, även ordförande i östgötska Leader Folkungaland, berättar här om vad Landsbygdsnätverket gör och vill uppnå. Ett primärt mål är att samla information från medlemmarna och förmedla den vidare
Fortsättning publicerad: 20100319
Debatt om trygghetsboendet
Bengt Ahlesten (M), Irene Langvik (KD), Miko Månsson (S), Sven-Åke Persson (FP), Inger Steen (C) och Lilian Alexandersson (SPI) deltog i valdebatten i Vårfrukyrkan.
Den debatt om äldreomsorgen som var tänkt att hållas i Församlingshemmet i Skänninge fick i all hast på grund av vinterns härjningar med vattenskador flyttas till Vårfrukyrkan. Det var PRO och SPF som bjudit in omsorgspolitikerna i kommunen till en utfrågning med självaste kyrkoherden Mikael Eriksson som moderator. Då man förutsett att intresset för det tilltänkta trygghetsboendet
är stort deltog även Bostadsbolagets ordförande Bengt Ahlesten (M) i panelen.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Efter en kort presentation kom man snabbt in på Bostadsbolagets planer att bygga om tre hus på Lilla Vallgatan i Skänninge till trygghetsboende. Tanken är, berättade Ahlesten, att börja
med hus Lilla Vallgatan 3 men det kräver att man först kan evakuera huset på befintliga
hyresgäster och här kan problem uppstå. Många har bott väldigt länge i sina lägenheter och vill
inte ändra på något. En i publiken som helt motsatte sig att flytta ut var Tore Edestedt som vältaligt pläderade för att få bo kvar i sin lägenhet.
Fortsättning publicerad 20100312
Ovanlig myntskatt
Två penningpungar innehöll 225 silvermynt från Svealand och Gotland.
Förra året hittades en mystisk myntskatt från slutet av 1100-talet i Skänninge. Skatten tillhörde
en köpman på tillfälligt besök i Skänninge. Det tror Kenneth Jonsson, professor i numismatik och
verksam vid Stockholms Universitet.
Text och bild: ANNA WÅTZ
Det var vid utgrävningarna för dubbelspåret i Skänninge i maj förra året som arkeologerna
hittade något så ovanligt som en myntskatt i en kristen grav från 1100-talet. Den begravde var en ung man, drygt 20 år gammal, som har fått smeknamnet Erik. Med sig i graven hade han två penningpungar, en med svealändska och en med gotländska mynt i, sammanlagt 225 stycken.
Fortsättning publicerad 20100305
Mycket kärlek i stor familj
Det bästa med att ha många barn är att man får så mycket kärlek, säger Pernilla men visst händer det att hon känner att honfår svårt räcker till för alla.
Selma tycker det är pinsamt när folk frågar hur det är att ha många syskon. Och den frågan får man ganska ofta om man är sju år och har fyra småsyskon. Men för Selma är det inget konstigt, bara praktiskt för då är man ju fler som kan hjälpas åt.
Text och bild: ANNA WÅTZ
Det är söndag och lunchdags hemma hos mormor och morfar i deras hus utanför Skänninge. Bordet är dukat för fem. Moa, 5, är förkyld och orkar inte sitta upprätt. Selma, 7, tycker inte om ärterna och har svårt att sitta still. Jacob, 5, försöker prata med Gustav som är 3 år och inte riktigt verkar hänga med i diskussionen. 1,5-åriga Karl äter med stor beslutsamhet, även om
en del hamnar utanför både tallriken och bordet. En helt vanlig syskonskara alltså, bara något större än vi är vana vid. – När de yngsta var på väg frågade folk om vi skulle befolka världen själv eller om vi var med i någon sekt berättar mamma Pernilla och skrattar.
Fortsättning publicerad 20100226
Närproducerad mat
Butikschefen Mats Carlheim på Coop i Skänninge med en De ekologiska äggen hos Coop kommer från Haddorps gård. ost från Boxholm.
Närproducerade livsmedel efterfrågas mer och mer. Hur väl tillgodoser livsmedelsbutikerna den efterfrågan? Länstidningen har undersökt den saken i Skänninge, där det finns två livsmedelsbutiker: dels Östenssons, dels Coop Konsum.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Coops butikschef Mats Carlheim berättar att man hela tiden tittar på vad man kan hitta på den lokala marknaden. – Det går dock tyvärr inte att ta emot varor från alla småodlare. Det skulle inte vara så miljösmart om mängder av leverantörer själva skulle åka till olika butiker med sina varor. Därför tar vi det mesta av varorna från våra storlager, men det vi kan tar vi ändå från lokala producenter, framhåller han.
Fortsättning publicerad 20100219
Birger Jarls ring
Guldsmed Ann-Sofie Tengstrand visar en brudkrona som hon skapat tidigare.
Till Birgittajubileet 2003 skapade guldsmeden Ann-Sofie "Fia" Tengstrand i Skänninge några
smycken som numera blivit rariteter, bl a Skänningekorset efter en förlaga som hittades
på 1920-talet i Skänninge. Nu har hon designat en ring till 800-årsfirandet av Birger Jarls födelse i Bjälbo.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Jubileumsringen tillverkas i brons, silver och guld och består av en lilja omgiven av två vildrosor. Den 6 februari skedde riksinvigningen av Birger Jarljubiléet i Bjälbo kyrka med en
medeltida vesper, ledd av biskop Martin Lind. Eftersom kyrkan rymmer blott ett hundratal personer kunde enbart speciellt inbjudna beredas plats. Allmänheten var välkommen den 7 februari till den mässa som hölls på latin i Vårfrukyrkan i närbelägna Skänninge. Under året kommer Birger Jarl att uppmärksammas såväl i Östergötland och Västergötland som i Stockholm med utställningar och föredrag. Det finns även möjlighet att inta en medeltidsmiddag
på Skänninge stadshotell.
Fortsättning publicerad 20100212
Blåsargodis
Gästdirigent vid Mjölby Stadsmusikkårs konsert blir Alexander Hanson, chefsdirigent och konstärlig ledare för Göteborg Wind Orchestra.
Mjölby Stadsmusikkår kommer vid sin nästa konsert den 7 mars på Lagmansskolan att dela
scenen med Östgöta Blåsarsymfoniker. Medverkar gör gästdirigenten Alexander Hanson.
Bild: MICHAEL CLAXTON
Programmet kommer till stor del att bestå av musik som komponerats för blåsare.
”Blåsargodis” kallades två konserter som de båda orkestrarna gav tillsammans hösten 1991. Nu är det dags för 2:an. Mjölby Stadsmusikkår har samarbetat med Östgöta Blåsarsymfoniker vid ett flertal tillfällen. Som exempel kan nämnas två konserter hösten 1991, en i Linköping och en i Mjölby.
Fortsättning publicerad 20100205
Samhället i samhället
Skänningeanstalten arbetar mot missbruk
Skänningeanstaltens uppgift är att ta emot narkotikamissbrukande intagna och hjälpa dem ut ur missbruket. På anstalten arbetar 150 personer, vilket gör den till den fjärde största arbetsplatsen i Mjölby kommun.
Text och bild: BO BÄCKMAN
I juni 2008 invigdes den utbyggda Skänningeanstalten. Den är med sina drygt 150 anställda Mjölby kommuns fjärde största arbetsgivare. Man arbetar med att behandla drogmissbruk
bland de intagna med 12- stegsprogrammet. Skänningeanstalten har funnit sedan
15 november 1966 och var fram till 2004 en öppen anstalt. Över tiden har verksamheten bytt
skepnad, men många tänker fortfarande på Skänningeanstalten som platsen dit rattfyllerister kommer. Idag är det dock annorlunda.
Fortsättning publicerad 20100129
Lyckade två år
Christer Hederberg, ordförande i Leader Folkungaland, tycker att de två första åren varit lyckade.
Leader Folkungaland har funnits i drygt två år. Ordföranden Christer Hederberg tycker att det klaffat galant så här långt.
– Det har till och med gått bättre än vi hoppats. Vi har lyckats få till en bra bredd i projekten, konstaterar han.
Text och bild: LEIF LARSSON
Leader är en metod för att utveckla landsbygden och stöttar olika projekt ekonomiskt. Folkungaland har högkvarter i Mantorp och finns i kommunerna Mjölby, Linköping, Motala och Norrköping. Man har några miljoner kronor i sin budget.
– Under de här två åren har vi beviljat stöd till 50-60 projekt, upplyser Christer Hederberg.
Han är således belåten med de två första åren. På flera vis.
– Flest projekt är i Mjölby och Linköping men vi är glada att vi har projekt i även Motala och Norrköping där bara vissa delar av kommunerna tillhör Folkungaland. Vi är också nöjda med att ha lyckats få till näringslivsprojekt, det har andra Leaderområden i landet haft svårt med.
Just näringsliv och företag är Leaders huvudsakliga inriktning denna programperiod.
Fortsättning publicerad 20100122
Mästare på målning
Målning av Mäster Amund från Ask kyrka föreställande Patriarken Isac.
År 2010 är det mycket som talar för att det är 500 år sedan Skeninges och kanske även Sveriges främsta medeltida kyrkokonstnär gick ur tiden. Med en utställning under januari månad på biblioteket i Skeninge vill jag därför i bild och text uppmärksamma denne märklige person.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Amund Nilsson (ca 1440 –1510) eller som han vanligtvis kallades ”Mäster Amund” har på senare tid främst genom bl a. framlidne licentiaten och hedersdoktorn Åke Nisbeths forskning med stor säkerhet kunnat knytas till Skeninge. Arkivaliska uppgifter om de svenska målare som var verksamma i det medeltida Sverige är i övrigt mycket sällsynta. Åke Nisbeth har i sina efterforskningar funnit att Amund Nilsson har varit borgmästare i Skeninge vid två tillfällen i slutet av 1490-talet. Dessutom visar återfunna brev att han upprätthållit olika sysslor i Skeninge. Detta talar för att han var en aktad och kunnig man. Vidare känner man namnet på hans hustru, Cristin Magnusdotter, och att de båda år 1500 låter skänka Amunds föräldragård i Skeninge till Vadstena kloster. Man vet att de båda hade en son Nicolaus Amundi, född i Skeninge, som blev kyrkoherde i Röks församling och senare munk och generalkonfessor i Vadstena kloster i omgångar mellan åren 1517 och 1529.
Fortsättning publicerad 20100115
Spännande projekt
Delar av den gamla medeltida kyrkogården används idag till bete.
Ett nytt spännande projekt kommer att påbörjas i Bjälbo kyrkby nästa år. Med anledning av Birger Jarls 800-års-jubileum vill man nu återuppbygga den träkyrka som arkeologerna grävde ut på 80-talet. Kanske är det Bjälboättens gårdskyrka som kommer att återuppstå?
Text och bild: ANNA WÅTZ
För 27 år sedan grävde arkeologer fram resterna av en träkyrka i Bjälbo, bara 100 meter från den nuvarande stenkyrkan. Det man fann var stenar som fungerat som fundament till en träkonstruktion, ett golv av kalkbruk, brandrester, tre gravar och ett mynt från 1400-talet. Stenarna visade att långhuset hade varit sex meter långt och minst fem och en halv meter brett. Koret saknade grundstenar, men tack vare kalkbruksgolvet, kunde man ändå se var det hade legat. Av träkonstruktionen finns ingenting kvar, ändå tror arkeologerna att det kan röra sig om en stavkyrka från 1100-talet. Brandresterna som hittades på syllstenarna visar att kyrkan brann ner till grunden. När det inträffade kan arkeologerna inte ge något svar på. En av gravarna hittades framför koret. Den speciella placeringen tyder på att den begravde var en person med mycket makt, möjligen kan det röra sig om en förfader till Birger Jarl.
Fortsättning publicerad 20100108
Livs levande riddare
Johan Elofsson på Sörby levandegjordes vid föreläsning.
Livs levande och till medeltida musik trädde riddaren av Tyska Orden Johan Elofsson på Sörby med mäktiga steg rakt in i den välfyllda lokalen i församlingshemmet i Skeninge. Detta vid Föreläsningsföreningens sista sammankomst för detta året.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Det var Göran Tevell, själv boende på Sörby i Varv som i jagform berättade om denne märklige man. Johan Elofsson levde under senare delen av 1200-talet och tillhörde den vapen-förande jätten Elofssönerna, en av landets främsta frälseätter. Gården Sörby som man passerar längs vägen mellan Skänninge och Motala är känd sedan 1200-talet. Egendomen som var en huvudgård (Curia) kan vid denna tiden ha omfattat hela denna by och ägdes då av riddaren Johan Elofsson och hade troligen tillhört släkten redan tidigare då det omnämnes att gården år 1293 tillhört Johans fädernearv. Johan var nära besläktad med Bjälboätten och fanns med i kretsen runt Birger Jarl och hans söner främst då Magnus Ladulås. Johan hade tre syskon, en
bror Anders som sägs ha innehaft höga ämbeten och sammankopplas ibland med gården Medhamra norr om Vadstena.
Fortsättning publicerad 20091218
Något alldeles extra
Igor med Peter Karlsson på kuskbocken, ger sig av på en provtur med tre unga entusiaster.
I söndags anordnades Syas traditionella julmarknad, numera tradition sedan 2002. Hembygdsgårdens egen tomtefar hälsade flera hundra besökare välkomna och tomtemor bjöd på glögg i gammelstugans kök.
Text och bild: ANNA WÅTZ
Stig Andersson agerar tomte för andra året i rad. Ur säcken som han bär över axeln, fiskar han då och då upp ett litet paket som han ger till nyanlända förväntansfulla yngre besökare.
– Det gäller att lägga de små ungarna på minnet, det var två grabbar här som försökte lura till sig två paket var säger han och skrattar. Annars är det bra att vara tomte.
För den hästintresserad var årets julmarknad något alldeles extra. Det gick både att åka häst och vagn med den Nordsvenska Brukshästen Igor och att rida på Shetlandsponnyn Ante, om man inte var för tung vill säga. Handelsboden och alla utställningar hölls öppna liksom hembygdsgårdens äldsta hus, mangårdsbyggnaden till Hydinge Mellangård, byggd 1717. I det gamla husets kök stod tomtemor i skenet av de levande ljusen och rörde i glöggrytan och delade ut pepparkakor. Gick man uppför den trevligt slitna trätrappan till andra våningen kom man till hembygdföreningens loppmarknad med mängder av bra-att-ha-grejer.
Fortsättning publicerad 20091211
Nyårskonsert
Populära Molly Sandén är gästartist.
Nu är det åter dags för Mjölby Stadsmusikkårs nyårskonsert, den artonde i ordningen. Under en period då det vimlar av julkonserter laddar Mjölby Stadsmusikkår för en annan typ av evenemang.
Gäst denna gång är Molly Sandén, mest känd från deltagandet i Melodifestivalen i våras och två Diggiloo-turnéer. Den 3 januari är det dags för Mjölby Stadsmusikkårs nyårskonsert. Konserten har blivit en institution, det är nu dags för den artonde upplagan. En mängd artister har gästspelat i detta populära arrangemang. Bland gästartisterna märks Poppeprimadonnan, Berit Carlberg, operasångerskan Tua Åberg, skådespelerskan Tina Leijonberg, underhållaren Stefan Ljungqvist och musikalartisterna Hanna Norman och Åsa Fång. Helena Eriksson och Rolftolkaren Hans Josefsson har varit med två gånger. Förra nyårskonserten var Jessica Andersson gäst. Omdömen som ”Sprittande underhållning”, ”Härlig orkester”, ”Nyaste traditionen med äkta Wienerton” ”Proffsig och pampig Wienerfest” har vi sett som rubriker på referat. Biljetterna till konserten släpps för förköp den 29 november. De säljs hos Mjölby Bok- och Pappershandel i Mjölby, Nya Mantorps Blommor i Mantorp och Colorama i Skänninge.
Fortsättning publicerad 20091204
Årets nötköttsföretag
På gården sysslar de med avel av rasen Charolais.
Fogdegården utanför Hogstad i Mjölby kommun har korats till Årets nötköttsföretag i Östergötland.
– Jätteroligt. Det känns extra meriterande eftersom kriterierna ändrats och det var första gången en avelsbesättning kunde få priset, säger Bengt Sturesson, ägare till jordbruksföretaget.
Text och bild: LEIF LARSSON
Han äger Fogdegårdens Lantbruks AB tillsammans med hustrun Agnetha och sonen Gustaf. För några veckor sedan kom meddelandet om att de tilldelats nämnda utmärkelse. Det är LRF i Östergötland och Nötköttsproducenterna som står bakom. Så här löd deras motivering: "Hela familjen arbetar långsiktigt och målmedvetet med avelsarbete för rasen Charolais och är engagerade i visningar på djurutställningar. Man har också under lång tid tagit emot studiebesök från såväl skolor och köttklubbar som andra intresserade företag och organisationer." Bengt berättar att han blev både stolt och glad över utnämningen. Och ser även nytta med priset.
– Det kan bli en positiv sak i marknadsföringen av våra avelsdjur.
Det är för övrigt inte första gången som Fogdegården belönas med ett pris som precis instiftats.
Fortsättning publicerad 20091127
Lanthandeln är kvar
På den relativt lilla ytan trängs varorna.
För ett litet samhälle är ofta lanthandeln en central knutpunkt och mycket viktig för ortens
överlevnad. Önnebo Lanthandel är inget undantag. Lanthandeln som numera drivs av Tord Carlsson är en given knutpunkt för Önneboborna och utgör navet för orten.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Den första kända handlaren i Önnebo var Carl Gustaf Aronsson, som 1881 öppnade lanthandel i backstugan Bergslund, i en liten flygelbyggnad invid Bergslund. Den nuvarande Lanthandeln, Dalhem, stod klar hösten 1938 och består av tre våningar. Överst en lägenhet som är uthyrd, på gatuplanet ligger affären och i källaren finns en pub som bland annat utnyttjas av idrottsföreningen. Tord som tog över den 1 juni i år planerar dock att som föregångarna ha några pub-aftnar för allmänheten på vinterhalvåret. Det har varit många ägare till lanthandeln, bland annat drev Tords mor Inger Carlsson affären några år på 80-talet tills Staffan Nordlund tog över och drev den under 19 år mellan 90 - 09. Numera är det alltså Tord Carlsson som driver den tillsammans med sambon Marlene, Marre, som även kör skolbuss för Önnebo Buss. Även mamma Inger är involverad och sköter hemkörningen av livsmedel till de kunder som så önskar, en service som är kostnadsfri för kunden.
Fortsättning publicerad 20091120
Livfull träffpunkt
Bosse Stefansson och Göran Lindqvist.
Målet är att skapa naturliga mötesplatser, roliga evenemang, nya företag, umgänge över generationsgränserna. Plus mycket annat för att dana en angenämare ort. Var ska allt detta trevliga hända? I Mantorp såklart!
Text och bild: LEIF LARSSON
Det sägs att det är öde och stilla på Mantorps torg och gator. Det verkar som om 3 300 personersorten i Mjölby kommun mår bra av en energikick. Det kan det några månader gamla Leaderprojektet Hjärtat i Mantorp hjälpa till att alstra.
– Det finns definitivt potential att göra nåt här, understryker Göran Lindqvist, projektledare och sekreterare i Hjärtat i Mantorp ideell förening som är huvudman.
– Egentligen finns inga begränsningar. Till att börja med kan man utveckla det som redan finns, inskjuter Bosse Stefansson, gruppledare i en av de tio så kallade fokusgrupperna i projektet.
Leaderprojektet som fått ja av Leader Folkungaland stöttas av medel från EU och det offentliga med 285 000 kronor och ideellt arbete av föreningen värt 130 000 kronor. Det hela är fas 2 i samma projekt som började med en enkel enkät som kartlade intresset till förändring i Mantorp.
Fortsättning publicerad 20091113
”Valle i Kvarna”
Heikki är den sista länken i fyra generationer med anknytning till Kanike Gårds kvarn.
Den var en köpstad i staden, ett fort i Mjölbys affärsliv. Kanikegården med byggår 1914. Det snirklade årtalet som pryder tegelstensfasaderna var inledningen till intensiv aktivitet med kvarn, hästforor, kafé, smedja, korvfabrik. För att inte nämna baksidan till alla de finare affärer som skyltade mot Kungsvägen.
Text: ING-MARIE HAGELIN
Bild: PRIVAT
På övre planen rymdes läkarmottagning, tandläkare och advokat och som kronan på verket finvåningar för stans socitet. Men det var på bakgården ”inne på Kanikegårn” som det aktiva vardagslivet försiggick. Till Kanikegårds Kvarn, den sista att sätta punkt för den intensiva kvarnrörelse som under flera sekler präglat stadslivet, anlände hästfororna med sin last av säd. Och i varje fall vid ankomsten med nyktra körkarlar. Det var nämligen i Kvarnkammaren som största delen av sällskapslivet frodades och samvaron var långt ifrån torrlagd. Vad som där avhandlades av aktuella händelser, skvaller och skrönor kan Heikki Johansson, son till den sista mjölnaren Vallentin Johansson allmänt benämnd och känd som "Valle i Kvarna" berätta.
– Jag var ju med där redan som liten pojk, först med farfar Valfrid, han var kvarnmästare före pappa och före honom hans far. Jag fick tidigt hjälpa till vid kvarnen och efter skolan börja jobba där en period.
Fortsättning publicerad 20091106
En stjärna i köket
Emma vann en resa till New Orleans.
Den 10 oktober 2009 tilldelades Emma Erlandsson, tidigare elev vid Hotell- och Restaurangprogrammet vid Mjölby gymnasium/Dackeskolan utmärkelsen Årets unga förmåga 2009 vid mässan Smaka på Östgötamat. Nu är det dags igen! Nu är hon nominerad till "Årets framtidslöfte 2009".
Text: BJÖRN STRIDBECK
Bild: MICHAEL ISAKSSON
Emmas väg till att bli en fullfjädrad kock har varit spikrak och hon berättar om sig själv:
– Jag är 19 år och jobbar på ”PM och vänner” i Växjö. Jag är otroligt matintresserad och älskar att laga mat och prata mat. Mitt matintresse väcktes tidigt och redan i åttonde klass tog jag över matlagningen hemma. Jag tror framförallt att det är min farmor som har inspirerat mig och väckt mitt intresse för mat.
Därefter vann hon såväl titeln Årets kockelev samt tävlingen Hottest chef. Om kockläraren Katarina Westlund, på Dackeskolan i Mjölby, som själv fick utmärkelsen Årets kocklärare 2008 säger Emma:
– Hon är väldigt duktig och inspirerande, Och mina höga betyg har jag haft nytta av. Det krävs mer matte än man kan tro för att komponera recept.
Nu är Emma Erlandsson utsedd till "Årets unga förmåga 2009" på Östgötadagarna och nominerad till "Året framtidslöfte 2009", detta under samma vecka.
Fortsättning publicerad 20091030
Älgjakt på gång
Kurt Germundsson, Anita Anderberg, Robert Andersson och Carl Anderberg klara för jakt.
Runt om i östgötaskogarna samlas förhoppningsfulla jaktlag som har längtat efter en skön dag i skogen och kanske något nedlagt villebråd som man kan vara stolt över.
Text & bild: BJÖRN STRIDBECK
Äntligen, älgjakten för landets nära 300 000 jägare startade i vårt område den måndagen den 12 oktober. Förra året fälldes i Sverige 83 500 älgar varav hälften i södra Sverige och i år förväntas avskjutningen öka. I en skogsglämta i närheten av V Harg och Strålsnäs träffade Länstidningen ett av många jaktlag som i dagarna har begett sig ut i skogarna för att i den klara höstluften få uppleva naturen och en fin jakt. Vi träffade jaktledaren Kurt Germundsson och hans gäng, för dagen bestående av Anita och Carl Anderberg och Robert Alfredsson. Till gänget hör även Elis Alfredsson som tyvärr inte kunde närvara just denna dag. Egentligen är det två angränsande områden man skall jaga på så man får skjuta två kalvar på årets kvot. Älgstammen behöver förstärkas och därför skjuter man inte de stora älgtjurarna. Förutom älg finns här också rådjur, räv och numera även vildsvin. Vildsvinet har blivit ett populärt, men svårjagat villebråd med mycket gott kött.
Fortsättning publicerad 20091023
Meningsfull fritid
Jakob Smith vid tömmarna.
På Mantorptravet är måndagarna heliga för då är det travkväll, ofta kombinerad med något jippo för att locka dit fler besökare. Ett exempel är de välbesökta tjejkvällarna, då enbart tjejer är välkomna till huvudrestaurangen och det finns en massa specialaktiviteter för de besökande tjejerna. Men det genomförs massor av verksamhet även icke speldagar. Länstidningen har besökt travskolan.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
På Mantorptravet är det ett ständigt myller av hästar och människor runt banan. Här hittar vi bl a en veterinärklinik. Länstidningen besökte travskolan som också ligger på området. Det finns travskolor på i stort sett samtliga 35 travbanor i Sverige som drivs i Svenska Travsportens Centralförbunds (STC) regi. Man vänder sig till i princip alla ålderskategorier och på Mantorp har man lärjungar från 3 års till 75 års ålder och det är ingen överdrift att det här är en sport för alla. På Mantorptravet är det Cecilia Fahlén som håller i trådarna. Till sin hjälp har hon ett antal duktiga ledare, sju hästar - två stora varmblod, tre gotlandsruss och två shetlandsponnyer - samt ett antal vagnar för olika ändamål. Det finns dels vagnar där man sitter bredvid varandra, dels en variant där man sitter bakom varandra och dels vanliga sulkys. Du kan välja mellan knattekurser för barn 3-7 år, pröva på-kurser för både barn och vuxna, märkeskurser järn, koppar, brons, silver och guld, företagsaktiviteter, möhippor, svensexor, födelsedagskörningar m m. Det roliga med kurserna är att man hela tiden varvar mellan körning och teori med hästen i centrum, skötsel, träning och föda.
Fortsättning publicerad 20091016
Visar livet från förr
Matkällaren var enda platsen för kylförvaring innan kylskåpet fanns. En del av konserverna har stått sig i över 35 år.
Ta ett steg några generationer tillbaka i tiden. Glöm frysbox, tvättmaskin, varmvatten, elspis och vattenklosett. Ta nästa steg in i jordkällaren på Sya Hembygdsgård och förlora er i minnnen. Den upplevelsen bjöd man på vid årets Östgötadagar.
Text: ING-MARIE HAGELIN
Bild: TOMAS UNELL
Bär, frukter, ägg, ost, jordig potatis, vinterfrukt. Allt måste tas till vara och förvaras. Men vad som förr stod till buds var konservering, torkning och saltning. Nog är vi många som minns hur det var att "gå till källar`n" och hämta ägg som låg i äcklig, smetig sörja! Vattenglas. (Sjåpa dig inte! Så, marsch iväg nu). I den välfyllda matkällaren på Sya Hembygdsgård finns det plats för minnen, både syn och doft. Där finns också det mesta som behövdes för vinterförrådet och utgör ett perfekt åskådningsmaterial för de generationer som självklart vant sig vid att fylla varukorgen i snabbköpet och gå direkt hem till kylskåp och frysbox. Med total okunnighet om gårdagens slit. Matkällaren i Sya visar upp välfyllda hyllor. Flaskor med rabarbersaft, svartavinbärssylt konserverade plommon, för att ge några exempel.
Fortsättning publicerad 20091009
Birger jarl-år
Rolf Båvius, boende i Bjälbo, ser fram emot 800-årsfirande av den svenske statsmannen Birger jarl.
Den 6 februari 2010 invigs Birger jarl-året i Bjälbo i Mjölby kommun.
– Datum och plats är klara, men inte så mycket mer, omvittnar Margareta Carling, projektledare för Birger jarl-året i Östergötland.
Text och bild: LEIF LARSSON
Birger jarl var den siste i Sverige som hade befattningen jarl. Han föddes som Birger Magnusson i Bjälbo och hans födelseår har man med gemensamma ansträngningar och gissningar kommit fram till var 1210. Känt är att han dog 1266. Nästa år är det sålunda 800 år sedan han föddes. Det firas med allehanda arrangemang som exempelvis seminarier, utställningar, historiska tv-program med mycket mera. Margareta Carling på Östsvenska Turistrådet är projektledare för den östgötska delen av det hela. Hon är också med i en arbetsgrupp med representanter från Östergötland, Västergötland och medeltidsmuseet som är drivande bakom det nästan årslånga arrangemanget. Gruppen har tagit fram en del idéer om vad som ska hända under invigningen helgen 6-7 februari.
– Vi hoppas att det blir en helgmålsringning i Bjälbo kyrka, möjligen en pilgrimsvandring till Skänninge där det blir ett medeltida jippo och på söndagen en tv-sänd gudstjänst från Vårfrukyrkan i Skänninge. Men jag måste understryka att allt detta bara är planer som vi hoppas ska gå i lås. Inget är klart, säger Margareta.
Fortsättning publicerad 20091002
Stor gräsproduktion
Olof Hermelin kontrollerar så gräset rullats ihop som det ska.
Olof Hermelin gick gymnasiet på Kungshögaskolan i Mjölby med ekonomisk inriktning, läste sedan vidare till civilekonom i Lund. Så blev det arbete på OMD Mediabyrå i Stockholm i sju år och för ett par år sedan övertog han Fallsbergs Gård utanför Skänninge. I samband med det blev det ett års distansstudier på Vreta lantbruksskola som ligger utanför Linköping.
Text och Bild: NISSE GRAAN
Vad var det som lockade att ta över en lantbruksgård istället för att jobba på en mediabyrå?
– Kombinationen med produktion och försäljning. Jag kunde kombinera marknadsföring, som jag utbildat mig till, och jordbruksproduktion som jag växt upp med.
Hur ser fördelningen ut mellan olika grödor?
– Jag har 70 hektar (ha) gräs, 40 ha spannmål och 14 ha potatis. Sedan byter jag 12 ha med en granne som odlar 12 ha potatis hos mig och jag 12 ha gräs hos honom.
Gräset är din huvudproduktion. Vad är den bästa gödslingen för att få ett bra gräs?
– Det är hönsgödsel, det är bra krut i den. Sedan använder jag restprodukter efter biogasproduktionen i Linköping. Vädret är av stor betydelse. Regnet och värmen den här sommaren har varit perfekt!
Fortsättning publicerad 20090925
Minnesvärd tur
Igor är inkörd och van vid trafik, han drar lungt sin vagn.
Paret Helene och Peter Karlsson från Sya driver företaget Sya Hästskjutsar sedan några år tillbaka. Främsta inriktningen är bröllopskörningar, men även barnridning och andra körningar står på programmet.
Text: BJÖRN STRIDBECK
Bild: LARS NILSSON
Peter och Helene arbetar båda heltid så hästverksamheten drivs som hobby vid sidan om, enligt Skatteverkets regler för detta. I framtiden hoppas man emellertid kunna utveckla verksamheten och kanske kan man då livnära sig på sitt stora intresse. Helene är hästtjej från grunden med ridning och hantering av hästar i största allmänhet. Peters intresse är betydligt yngre, men samtidigt har han ett stort intresse av körning med häst och vagn. I dag finns tre hästar, två Nordsvenskar och en Shetlandsponny i parets verksamhet. Att man valde Nordsvenskar beror på deras temperament, dom är oftast lugna och trygga och kan användas till allt möjligt. Igor som är 10 år är van vid trafik, vilket är en förutsättning när man kör på allmän, han älskar att stå i centrum och har körbarhetsintyg för både dressyrkörning och brukskörning.
Fortsättning publicerad 20090918
Unikt Telemuseum
Roger Falk har nästan 50 tjänsteår inom Televerket.
Utvecklingen på telesidan har gått med en otrolig fart. Det är inte längesedan Kungliga Telegrafverket var ett monopol som styrde all verksamhet när det gällde telegrafi och telefoni i Konungariket Sverige. En som varit med länge och varit en av de ledande krafterna i uppbyggande av Telemuseet i Sya är Roger Falk. Roger är en gammal ”televerkare” som varit stationerad i Mjölby och han lät oss ta del av all kunskap han samlat på sig under tidens gång.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Det var i Stockholm år 1880, fyra år efter att Alexander Graham Bell lämnat in sin patentansökan, som Sveriges första telefonnät byggdes. Därefter växte antalet telefonnät snabbt. Inom fem år fanns det redan 50 lokala telefonnät i Sverige och inom tio år var antalet uppe i 400. De flesta ägdes av kooperativa föreningar men i en del av de större städerna ägdes telefonnäten även av privata bolag. De olika bolagen och föreningarna konkurrerade med varandra, vilket ledde till sänkta anslutnings- och samtalsavgifter, vilket i sin tur ledde till att abonnenterna blev fler. I Stockholm ledde konkurrensen mellan Stockholms Bell Telefonaktiebolag och SAT, Stockholms Allmänna Telefon AB, till att Stockholm år 1885 var världens telefontätaste stad med 5000 telefonapparater. Telegrafverket var alltså det första namnet. Därefter ombildades det hela till Televerket, som sedan blev Telia och sedermera TeliaSonera.
Fortsättning publicerad 20090911
Brett utbud
Kicki Bergengren, sittande framför några av sina tavlor.
Mjölbys konstrunda under helgen erbjöd kultur i skiftande former. Det fanns 23 stationer att välja bland och urvalet var brett. Olja, akvarell, grafik, skulptur, keramik, textil och publiken kom. Till torp och gård på landsbygden, till småhus i villaområden, till stationshus och hyreshus.
Text och bild: ING-MARIE HAGELIN
Fredagskvällens invigning lovade inte gott, regnet öste ner. Men konstsugna besökare lät sig inte skrämmas och lördag och söndag kom med soliga löften. Ett uttalat populärt besöksmål verkade i första hand vara landsbygden utanför den tätare bebyggelsen. Dit hörde bland annat Kicki Bergengrens torp, den omskrivna och välkända Sandstugan vid Öjebro, Iréne Bäck vid Egeby Gård och Jane Kruse af Verchou, Östra Tollstad. Ewa Jönssons inredda magasin vid Sya station lockade också. Bockarsvägen i Mjölby presenterade en dynamisk konstnärskoloni med fem deltagare. och på Mjölby Bibliotek möttes man av Marianne "Majsan" Rydstedts akvareller. Där gick det att göra fynd bland verk konstnären lagt bakom sig. Kravet hos en konstnär att ständigt gå vidare är till fördel för den köplystne. Hennes akvareller med naturmotiv i milda, lugna färgskalor gav habegär.
Fortsättning publicerad 20090904
Sista samlingen
Vägkyrkan har blivit populär.
Redan på eftervintern börjar kantor Ingrid Karlsson att planera för sommarens aktiviteter i Sya vägkyrka. Hon ringer runt till vänner och kolleger om intresse finns för att medverka och uppslutningen är god.
Text och bild: EIVOR LINDAHL SCHÜTZ
Men att fylla ett program för tre veckor varje dag under sommaren tar sin tid med tanke på att varje dag omfattar två olika aktiviteter och med föredrag, diktläsning, sång och musik varvat. Så skall programmet fastställas i god tid för tryckning och distribution. Ibland händer det att den medverkande plötsligt blir sjuk, t o m dödsfall har inträffat och då gäller det att det finns en ersättare. När det så blir dags att öppna Vägkyrkan på eftermiddagen skall det finnas bröd och kaffe för besökarna. Då ingen anmälan sker i förväg gäller det att bröd och kaffe finns tillräckligt för publiken, som kan variera från dag till dag. Under kaffedrickningen cirkulerar en svart anteckningsbok där de närvarande får skriva sina namn.På så sätt håller Ingrid statistik på närvaroantalet för dagen vilket ökar år från år. I år var det rekordmånga, över 1300 personer.
Fortsättning publicerad 20090828
Lanthandelns dag
Handlaren Tord Karlsson ordnade Lanthandelns dag.
På 1930-talet och i början av 1940-talet fanns det inte mindre än fem speceriaffärer i Västra Hargs socken.
Text: EIVOR LINDAHL SCHÜTZ
Den sydligaste låg i Hulu och hade Bertil Granath var innehavare. I Önnebo fanns två affärer. Den ena drevs av Josef Ring, medan den andra hade flera olika innehavare under åren. I samhället Svängen fanns Tage Nyström och till sist i Härsnäs ännu en affär. Men idag är det bara Önnebo lanthandel som betjänar bygden. Förra året började ryktet gå att innehavaren Staffan Nordlund hade planer på att sluta och sälja affären. Men var fanns köpare? Många Hargsbor oroades. Närmaste affär fanns i Mjölby och i Mantorp.Så kom det en spekulant, en bygdens son, Tord Karlsson, som vuxit upp i Önnebo men hade sitt arbete i Linköping, dit han pendlade dagligen. I dessa tider med uppsägningar och nedläggningar så kunde framtiden verka oviss och att pendla dagligen mellan Västra Harg och Linköping tar också tid. Eftersom familjen Karlsson är bosatt i Önnebo skulle det också vara ett tillfälle att få ett arbete på hemmaplan. Dessutom innehade Tords mor Önnebo Lanthandel under åren 1984 till 1990, så han var väl känd med både affärslivet och kundkretsen.
Fortsättning publicerad 20090821
Vandring i parken
Trädgården är full av olika sittplatser, dammar och fontäner.
Vi har skrivit om Jan och Birgit Hedlund och deras unika trädgård på vägen mellan Skänninge och Väderstad. Det är tidningen Land som för 14 året presenterar ”Öppen trädgård” med 100 privata trädgårdar från Ystad till Haparanda, varav fyra i Östergötland.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Birgitta och Jan Hedlund har varit med i alla år och för de som händelsevis inte besökt deras unika trädgård utanför Väderstad kan vi varmt rekommendera detta ställe som är unikt på många sätt. Från att ha varit bonde i många år slutade paret sin bondeverksamhet 1981 för att i stället koncentrera sig på sin trädgård där man kan uppleva en uppsjö av hemliga gångar, sittplatser och många unika växter förutom Jans alla olika modellbyggen av hus och kyrkor vid sidan av barnoch dockmöbler. Dessutom finns en egenbygd kyrka på tomten som är välsignad av Biskop Martin Lind i Linköping. Trots att paret inte har internet har man lyckats marknadsföra sig så väl att man årligen har besökare från såväl England, Tyskland och Danmark. Dessutom har man en vänförsamling i Nordirland som kommer på besök vartannat år dessemellan åker man själv till Nordirland.
Fortsättning publicerad 20090814
Allsidiga Ann-Sofie
Ann-Sofie Tengstrand har många strängar på sin lyra.
Runt om i Östergötland vimlar det av trevliga utflyktsmål för den som gärna tar en biltur på helgen. En bit utanför Skänninge har Ann-Sofie ”Fia” Tengstrand sin guldsmedja och affär, där man förutom att se hennes alster på lördagar under sommarhalvåret även kan hitta knallar och rida på hästar.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Ann-Sofie hade fram till augusti 2007 en butik inne i Skänninge. När hon och maken fick sitt första barn ville hon kunna vara hemma med barnet, men samtidigt arbeta. Då föddes tanken på att jobba hemifrån och kunna kombinera mamma- och yrkesrollen. Lösningen blev att flytta ut på landet och öppna guldsmedsbutik och ateljé där istället. Efter en kortare inkörningsperiod hittade kunderna tillbaka till sin guldsmed, som numera kan arbeta hemifrån. Fia Tengstrand är som sagt guldsmed, men hon jobbar mycket i silver och designar även smycken och ringar efter kundernas egna önskemål. På vinterhalvåret håller hon kurser för dem som gärna vill skapa sina egna smycken och kurserna brukar snabbt bli fulltecknade. Till Birgittajubileet 2003 skapade Fia några smycken som numera blivit rariteter, bland annat det så kallade Skänningekorset efter en förlaga som hittades på 1920-talet i Skänninge. Kopian är sju centimeter hög i silver och är välsignat av biskop Martin Lind.
Fortsättning publicerad 20090807
Sya Hembygdsgård
Melltorp består av två våningar. På undre våningen är det ett museum och på övre ett loppis.
Sya Hembygdsgård ligger lite utanför själva samhället, men är väl värd ett besök. Under hela sommaren kan man besöka hembygdsgården på lördagar.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Här kan man köpa kaffe med dopp, träffa folk och besöka loppmarknaden. Ordförande sedan 30 år i Sya Hembygdsförening är Iris Unell, en dam med skinn på näsan, som tillsammans med maken Jan-Erik och deras söner ser till att hembygdsgården verkligen lever upp till sitt rykte. I september 1947 invigdes Sya Hembygdsförening med Hydinge Mellangård (också känt som Melltorp) som hembygdsgård. På denna vackra plats finns man kvar än idag. David Skärstrand var föreningens förste ordförande. Han innehade den posten till 1957, då han efterträddes av John Unell. Han var ordförande till 1979, då Iris Unell övertog posten, som hon fortfarande outtröttligt upprätthåller. Alltså bara tre ordföranden på drygt 60 år, det måste vara unikt i svenskt föreningsliv. Under åren har man utvecklat hembygdsgården till vad den är i dag, ett levande museum med massor av sevärda ting från närliggande orter. Spångsholms bruk, som tillverkade spik, tråd och kätting, har en stor avdelning i hembygdsgården, där brukets historia berättas.
Fortsättning publicerad 20090724
B&B i lilla Spångsholm
Jennie Liljedahl och äldste sonen Hampus, 12 år.
Mitt på östgötaslätten i anrik bruksmiljö har Jennie Liljedahl dragit igång ett bed & breakfast. I lilla Spångsholm i Mjölby kommun finns boendet som öppnade i april i år.
– Jag tror på det här, annars hade jag inte startat, understryker Jennie.
Text och bild: LEIF LARSSON
Bed & breakfast, det vill säga rum & frukost, hör i Sverige inte till de vanligare boendeformerna för de som besöker en annan ort. Att då inrätta ett sådant på landsbygden, en bit från allfarvägen, låter som ett vågspel. Men Jennie berättar att det fungerar. Även om hon inte täljer guld med kniv.
– Än går det inte runt och jag kan inte ta ut nån lön. Men om några år hoppas jag att kunna leva på det.
Men visst strömmar kunderna till Spångholmen B&B redan nu. Gästerna är vitt skilda. Att Spångsholms bruk lades ner 2003 och lokalerna blev företagshotell hjälper Jennie på traven.
– Företaget Artex är stort och har många affärsresande som bott här. Jag har också kontakt med Mantorp Park och när det är evenemang där är det fullt här. Jag har också samarbete med Sissi Lilja som har ridutbildning i närheten. En hel del ridfolk har bott här, omvittnar Jennie.
Via turistbyråer, annons i Mjölby kartguide och tidningar, egen hemsida, www.spangholmen.se, utskick till företag och muntill-mun-metoden lockas övernattarna. Man kan boka via hemsidan men ibland dyker gästerna upp oförhappandes.
Fortsättning publicerad 20090717
Nytt smultronställe
I slutet av november förra året utbröt en brand i ett av de gamla trähusen längs med Järntorgsgatan i kulturreservatet i Skänninge. Genom ett rådigt ingripande av en granne kunde räddningstjänsten snabbt komma på plats och avstyra det som kunde ha fått mycket stora konsekvenser. Det skadade huset blev sedan stående och Skänningeborna frågade sig vad som skulle hända.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Av en händelse kom det till allmän kännedom att ägaren till byggnadskontoret i Mjölby inlämnat en ansökan om rivningslov, vilket väckte stor förvåning och stort missnöje. Inte får man väl riva det äldsta huset i sta’n, byggt år 1721, när brandskadorna inte är större än i det här fallet. Debatten böljade fram och tillbaka men avstannade när huset plötsligt återfanns till försäljning på ”Blocket” till det facila priset en krona. Det väckte hopp, kanske finns någon som är intresserad. Vad köpeskillingen slutligen blev förtäljer dock inte historien. Idag några månader senare sitter jag i solen inne på tomten och pratar med den nye ägaren Ove och sonen Pelle om framtiden för det gamla huset. Det är familjen Ove och Kerstin Stenson från Gävle med sönerna Pelle, Johan och Niclas som bestämt sig för att renovera det gamla huset till ett verkligt smultronställe mitt i den Östgötska medeltiden. På min fråga varför man väljer att satsa på ett gammalt hus i Skänninge svarar Ove snabbt att huset var intressant och passar familjens intressen mycket bra.
Fortsättning publicerad 20090710
En vandring i tiden
Varje tisdagskväll under sommaren, till slutet av september utgår en upplevelsevandring i trakterna runt Bjälbo kyrka. En spännande berättelse från Birger Jarls dagar där även ett besök uppe i Ingrid Ylvas kammare ingår. Där kunde hon osedd övervaka vad som skedde nere i kyrkan.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Upplevelsevandringen börjar med att Ingrid Ylva, Birger Jarls moder dyker upp på kyrktrappan och i vresig kort ton undrar vad det är för folk som dykt upp! Själv fick jag bannor för att jag inte hade en fotsida dräkt, som var brukligt utan larviga korta hosor och så fortsatte det. Det var tre historiska turistguider som spelade de fyra rollerna som Ingrid Ylva, Birger Jarl, gycklaren och allt i allon Rangvald och kung Valdemar. Under tiden berättelsen flöt fram blev vi guidade genom historien om den märkliga och starka Folkungaättens historia, även kallad Bjälboätten. Ingrid Ylva måste ha varit en stark kvinna som födde fram tre barn, Birger Jarl Magnusson, Bengt Magnusson och Karl Magnusson tillsammans med sin make Magnus Minnesköld som senare blev mördad. Änkan bodde kvar i Bjälbo, men tidvis även i Skänninge och i orostider flydde hon till kyrktornet i Bjälbo kyrka och det går många rykten om denna kvinna. Bland annat att hon var synsk och kunde trolla. Vid ett tillfälle skakade hon ett dunbolster från sitt torn och när det dalade ner förvandlades dunen till hästar och ryttare som drev danskarna på flykten.
Fortsättning publicerad 20090703
Känd Skänningeson
Det var temat för professor Eva Öhrströms tal då hon besökte Lindbladsällskapet i Skänninge och berättade om sin forskning kring Skänningesonen Adolf Fredrik Lindblads liv.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Söndagen den 7 juni öppnade makarna Sonja och Gunnar Språng för åttonde gången sitt hem för en musikalisk sommarsalong. Fållingekvartetten bestående av Gunnar Språng, fiol, Johannes Ullström, andrefiol, Christina Enudd, viola och David Ullström, cello, inledde med Adagio av Fredrik Wilhelm Grill (1784-1861) på Godegård Säteri. Sällskapets ordförande Monica Lantz som driver antikvariat i Vadstena hade i samband med inköp av det gamla biblioteket vid Godegårds Säteri hittat ett nothäfte tryckt i Tyskland i början av 1800-talet med musik skriven av Fredrik Wilhelm Grill, ett intressant återupplivande av lokal musik skriven för 200 år sedan. Som en hyllning till A.F. Lindblad spelade kvartetten även tre satser ur Lindblads femte stråkkvartett. Lindblad föddes den 1 februari 1801 i Skänninge , mamman var den blott 17 år gamla Märta Helena Friberg. Om fadern har man vaga uppgifter , intressant att notera är att i födelseboken är Lindblad först införd under namnet Carl Gustaf vilket är överstruket och ovanför noteras det nya namnet Adolph Fredric. Vissa teorier säger att det kan ha varit officeren Fredric Adolph Söderström som var förlagd på manöver i Skänninge vid den aktuella tiden.
Fortsättning publicerad 20090626
Fick en hatt
På nationaldagen besöktes Skänninge av kronprinsessan Victoria. Efter kortege genom staden och framträdande på torget gick turen, enligt prinsessans önskan, till kulturreservatet i Gamla Skänninge, där Skänninge Knyppelgille visade sitt hantverk i Sandbergsgården.
Text och bild: EIVOR LINDAHL-SCHÜTZ
Sekretessen kring prinsessans besök där var rigorös, endast ett trettiotal gäster i hennes sällskap hade tillträde. Utanför Sandbergsgården väntade många för att få en skymt av kronprinsessan, men porten var obönhörligt stängd. Inne på gården satt Skänninge Knyppelgilles damer i en halvcirkel ivrigt knypplande. Kronprinsessan Victoria visade stort intresse för de olika arbeten, som växte fram och ställde många frågor angående de olika teknikerna. Som en överraskning överlämnade Gillets ordförande Sonja Språng en knypplad hatt. Prinsessan provade förtjust ackompanjerad av varma applåder. Idén till presenten väcktes av Maij Idmar och Göta Davidsson, då det under vårvintern blev känt att prinsessan skulle besöka Skänninge. Hatten knypplades av de skickliga damerna Marianne Andersson och Ulla Forsberg, båda medlemmar i Gillet. Skänninge Knyppelgille har 58 år på nacken. Det bildades 1951 efter en kurs ledd av slöjdlärarinnan Deci Karlsson. Intresset blev så stort att man beslöt att bilda en förening. Med Kurt Arne Liljas hjälp fastställdes stadgar och till ordförande utsågs hans hustru Ingegerd, som innehade befattningen i 33 år.
Fortsättning publicerad 20090619
Ekomjölk på Hulterstad
310 kor som mjölkar i snitt 28 liter per dag. Totalt 670 djur. 635 hektar åker, 100 hektar beten. 15 miljoner kronor i årsomsättning. Det är några fakta som beskriver det företag som de mjölkproducerande arrendatorerna på Hulterstad gård söder om Mjölby driver.
Text och bild: ANDREAS NORLÉN
Länstidningen följde med när Anders Johansson, som har arrendet tillsammans med Martin Svensson, guidade en grupp pensionärer från SPF Stenbocken i Boxholm på gården. När gårdens ägare Carl Eric Ehrencrona byggde ny ladugård och ställde om till ekologisk produktion för ett tiotal år sedan blev det mycket uppmärksammat. För några år sedan arrenderade han ut mjölkproduktionen till Anders Johansson och hans kompanjon och Boxholmspensionärerna var intresserade av att få veta hur arbetet bedrivs. Besöket inleddes med att Anders Johansson, som tidigare i år avgick från posten som ordförande för LRF Östergötland, visade det han beskrev som företagets viktigaste verktyg: fodervagnen. Med dess hjälp skapas en färdig fullfoderblandning, anpassad efter de olika djurkategoriernas behov. Vagnen är placerad på fyra vågceller, som står i förbindelse med en dator, där de olika foderrecepten finns inprogrammerade. Sedan fyller den foderansvarige vagnen med rätt mängd av de olika komponenterna i fodret, vilket kan stämmas av mot vagnens vikt efter att respektive komponent lagts till. Flertalet ingredienser till fodret odlas på gårdens egna marker, 510 hektar, och på ytterligare 125 hektar åker som arrendatorernas företag förfogar över vid sin gård i Motala.
- Vi odlar åkerböna istället för ärtor, berättar Anders Johansson.
Fortsättning publicerad 20090612
Åtta lustfyllda år
När Agneta och Lennart gav sig på ännu ett renoveringsprojekt utbrast Lennart syster högljutt ”Ska ni verkligen bo i ett hus med eternitplattor, är ni inte kloka!” Men Agneta såg aldrig eternithuset, hon såg bara hur det skulle bli när det var färdigt. Och efter åtta års lustfyllt slit är mycket gjort, fast klara, det tror de aldrig att de blir.
Text och foto: ANNA WÅTZ
I utkanten av Skänninge, alldeles invid vägkanten ligger gården Örnsro. Gårdsbilden är klassisk med mangårdsbyggnad, två flyglar och en ladugård. De ockragula fönsterbågarna och de gråvita fodren skvallrar om att de som bor här besitter kunskap utöver det vanliga. De vet hur husen var färgsatta förr och ger oss andra, när vi svischar förbi och slänger en hastig blick ut genom bilrutan, en historielektion i all enkelhet. – Jag har alltid tyckt att det har varit roligt med gamla hus säger Agneta Gustavsson som tillsammans med Lennart Green köpte Örnsro för nästan tio år sedan. Då var ingenting gjort sedan 1950-talet.
– Vi öppnade dörrarna och solen bara strömmade in. Planlösningen i gamla hus är ju nåt speciellt. Många köper ett hus och bara blåser ut alltihop och så blir det bara en stor öppen yta kvar, men så har inte vi tänkt säger Lennart. Vi har inte ändrat på så mycket.
Nu bor de i den ena flygelbyggnaden och renoveringen pågår fortfarande.
– Vi blir aldrig klara. Men vi skulle inte tveka att göra om samma sak igen, man får inte glömma bort allt roligt vi har haft under tiden. Och vi har ju fler grejer på gång berättar Lennart, övervåningen med badrum och sovrum och det gamla bostadshuset som ska bli gäststuga.
Fortsättning publicerad 20090605
Sanering pågår
Fram till en vecka in i juni pågår arbetet med att sanera den förgiftade marken i Mjölby, där Näsets Träförädling bedrev arbete med tryckimpregnering med medel, som innehöll krom, koppar och arsenik.
Text: ALEX SVENSSON
Bild: JENNY ASP-ANDERSSON
Saneringsarbetet inleddes den 27 april efter att staten beviljat 1,7 miljoner kronor och Mjölby kommun skjutit till 192 000 kronor för att täcka kostnaderna. Ytterligare 500 000 kronor har begärts från staten efter att det stått klart att arbetet blir mer omfattande än beräknat. Något besked om det tillskottet har ännu inte kommit till Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för projektet. Jenny Asp-Andersson är handläggare på Mjölby kommuns miljöförvaltning. Hon berättar att marken förorenats med främst arsenik ner till som mest två meters djup.
- En byggnad måste rivas och forslas bort, därför att den var så kraftigt förorenad att den inte kunde få stå kvar, säger hon.
Arbetet utförs av tre män och en grävskopa. Länsstyrelsen har genomfört två omfattande undersökningar av området och avgett en rapport i september 2006. Rapporten omfattade kompletterande miljöteknisk markundersökning, fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning. Totalt bedömdes cirka 1 000 kubikmeter jord vara förorenad i halter över Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning.
Fortsättning publicerad 20090529
Medeltiden är här
Sen flera år har Skänninge haft en medeltidsmarknad på hösten med tornerspel, gycklare och medeltidsmat. Tyvärr verkar det som om det numera är en svunnen tid. Från början höll man till nere i gamla Skänninge intill Skenaån, numera har man flyttat upp spektaklet till området runt den ståtliga Vårfrukyrkan, men även detta ser ut att ha varit för sista gången.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Vi pratade med en av arrangörerna Mikael Thun, från Arrangemang och Utveckling av Grupper (AUG) i Motala och operativt ansvarig för den medeltidsdag som hölls lördagen den 16 maj. Mikael berättade att man nu anordnat en medeltidsdag för skolbarn i åldrarna 5 – 10 år och lagt upp det som en femkamp. Tyvärr var det svårt med att locka sponsorer till medeltidsdagarna och nu var det Kyrkan som stod för kostnaderna och funktionärerna på de olika stationerna kom från Kungshögaskolans program Barn och fritid klass 3 i Mjölby. Från de tidigare årens stolta tornerspel återstod nu två mindre hästar Shetlandsponnyn Bonnie och Gotlandsrussen Knubbe som snällt ställde upp och lät sig beridas av barnen. Hästarna kom från Väderstad och ägdes av Sanna och Viktoria Sjölund. I femkampen ingick bågskytte, spjutkastning, musroulett, svärdtest och barkbåtstävling dessutom kunde man välja knepiga rutan eller pikanfall där det gällde att träffa en upphängd säck med en pik. Barnen och ungdomarna kom främst från skolorna i Skänninge. För den som kände sig hungrig fanns ett grillstånd med smarriga korvar och grillspett. Många var naturligtvis utklädda till medeltidsfigurer så även kyrkoherden i Skänninge Mikael Eriksson.
Fortsättning publicerad 20090522
Bästa sto
I Spellinge utanför Västra Harg bor Therese och Lars Larsson, vars idag fyraåriga sto Cruzmynta fått diplom för bästa, vid 2008 års premieringar uppvisade sto. Diplomutdelningen skedde i samband med Östergötlands läns hushållningssällskaps årsstämma för ett par veckor sedan.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Samma kväll som stämman hölls nedkom Cruzmynta med ett litet stoföl, som bara var sex dagar gammalt, när Länstidningen var på besök. Fölet är en liten sprallig tjej som förmodligen blir skäck som sin mamma, när hon blir stor. Larssons har inte hittat på något namn till det lilla fölet ännu. Även mamman till Cruzmynta finns på gården, där man föder upp hopphästar. dagsläget har man sex avelsston på gården och säljer hästar till andra ryttare. Nyligen sålde man en häst till Helena Lundbäck, en av våra främsta hoppryttare. Therese och Lars Larsson köpte gården 2004. Tidigare fanns där ett karantänstall för hjortar, som man haft i hägn närheten, men det gick lätt att göra om det till ett bra stall för hopphästar. Både Therese och Lars är sedan tidigare aktiva hästmänniskor och båda har tävlat som hoppryttare. Therese är fortfarande aktiv. När det gäller större tävlingar anlitar man Björn Svensson som ryttare. Tyvärr bär sig inte stuteriet riktigt ännu, så både Therese och Lars har civila jobb vid sidan om, men i framtiden kan det bli annorlunda speciellt som hästarna blir diplomerade och ryktet går att här föds upp duktiga hopphästar. En duktig hopphäst är som bäst när den är 10 – 13 år, till skillnad från t ex travhästar som är som bäst vid tre-fyra års ålder.
Fortsättning publicerad 20090515
Galleri G
När korna såldes stod Ulf Green med en stor tom ladugård. Vad göra? Med ett genuint konstintresse beslöt sig Ulf och sambon Kerstin Karlsson för att satsa på ett galleri lantlig miljö. Efter diverse turer kunde Galleri G ha sin öppningsvernissage.
Text & bild: BJÖRN STRIDBECK
Länstidningen var med när de fyra Mjölbykonstnärerna hade sin vernissage i ett strålande solsken den 2 maj. Galleri G är öppet varje lördag och söndag mellan 11 – 17, men är man intresserad kan man komma andra tider efter påringning. På premiärvernissagen 2009 var det fyra Mjölbydamer; som var representerade med sina alster. Barbro Ahlin har målat i cirka tio år både i olja och akvarell. Hon kallar sig själv för en glad amatör. Förutom olja ställer hon också ut arbeten i lapptäcksteknik och olja. Gunnel Eklund är allmänt intresserad av olika tekniker inom hantverk och ställer även ut vävda, tovade och sydda produkter. Även oljemålningar och bokbinderiprodukter ligger henne varmt om hjärtat. Tuula Kurkela väver mattor, plädar och braskuddar, men målar även i olja i olika motiv, både figurativa och nonfigurativa. Berit Korsbäck målar även hon i olja, ofta med starka färger, men ställer även ut stickat och vävda produkter som mattor. Galleri G är en märklig upplevelse. Det gamla kostallet är uppfräschat och nymålat, men man har behållit foderrännan och lagt in åtta ton med sand på golvet.
Fortsättning publicerad 200090508
Tvåan har invigts
Intresset var stort bland de 350 delägarna i den kooperativa föreningen Lagmansberga Tvåan, när många samlades för att inviga sin gemensamma 30-miljonersssatsning på tre mäktiga vindkraftverk vid Lagmansberga utanför Skänninge.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
Modellen med kooperativt ägande måste vara det optimala sättet för att stimulera folks engagemang i miljöarbetet för alternativa energikällor. De 5700 andelarna om 5500 kronor vardera som utgjort den ekonomiska basen för projektet slutsåldes på kort tid vilket visar på ett stort intresse för saken. Andelsägarna finns spridda över hela Sverige men med huvudparten från närområdet. Det hela började redan år 2003 med tillståndsansökan men vägen fram till ett resultat är som bekant både lång och svår i den här branschen. Redan innan föreningen formellt bildades i juli 2007 hade en beställning av tre tyska 800 kW verk av märket Enercon E53 gjorts vilket idag visat sig vara mycket framsynt då prisuppgången på vindkraftverk har varit betydande den senaste tiden. Födelsen av ett kooperativt projekt kommer inte till stånd utan några drivande personer.
Fortsättning publicerad 20090430
Läckra lastbilar
Med anledning av att Billackeringen i Mjölby AB fyller 20 år tyckte ägaren och vd:n Håkan Aniander att det vore kul att samla gamla och nya kunder till ett stort ”meeting” i Mjölby. Mitt över gatan intill Mjölby Hockeyhall fanns ytor för att ställa upp de tunga fordonen och även plats att provköra för de som önskade.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Visserligen var det stundom bitande i luften, men solen sken och folk verkade tycka utställningen var både spännande och lärorik. Främst visades det produkter och verkliga konstverk från Billackeringen i Mjölby. Designchefen Fredrik Palm var mäkta stolt, när han kunde blicka ut över företagets alla olika produkter som passerat under åren. De olika lastbilsekipage, som företaget lackerat på ett spektakulärt sätt, väckte stort intresse. Mest spektakulär var den finska bulkbilen Shogun, som vunnit många priser, senast på lastbilsmässan på Elmia i Jönköping förrförra året. Temat på bilen är japanska samurajer och frampå bilen hänger ett äkta samurajsvärd! Den finske ägaren Mika Auvien berättade att bilen används som bulkbil hemma i Finland dagligen. Inför en sådan här utställning tar det ganska lång tid att få den i utställningsskick. Hur lång tid det tog att dekorera och måla bilen är han förtegen om, men andra personer uppskattar tiden till cirka fyra månader och kostnaden till en bra bit över 200 000 kronor - men så är bilen helt unik. Gå gärna in på www.kuljetusauvinen.fi så får ni se. Förutom Auviens Scania fanns även fordon från Man och Volvo på plats och besökarna kom ända från Stockholm för att få provköra bilarna. Utöver lastbilar fanns även bussar att provköra och kön till körtillfällena var lång hela dagen, så den här truckshowen kan bli en återkommande historia.
Fortsättning publicerad 20090424
Påskritt
Man brukar ju säga att det är själva resan som är det viktiga, inte målet. När det gäller små damer och deras resa fram till tävlingsdagen på hästryggen så stämmer det här mycket bra.
Länstidningen följde hästdamerna Tindra och Amanda när de skulle iväg på sin första riktiga hopptävling. Om man från början säger att förberedelserna tog cirka tre dygn, inklusive resa till tävlingsplatsen, och att ritten tog cirka 1 minut och 11 sekunder så förstår man kanske den här historien lite bättre. Målet var Mantorpsryttarnas påskhoppning i Östra Tollstad. Höjden på hindren för duon som Länstidningen följde var imponerande 30 centimeter.
Träningen hemma i Borensberg visade att den höjden troligen inte skulle stöta på patrull eller på några hinder om man ska försöka sig på en lustighet. Anmält och klart, första start vid 13 tiden på söndagen. Då var det frågan om hur svansen skulle vara flätad, manen också flätad och vilka benlindor som passade bäst i en påskhoppning. Hästarna Pochahontas och Madicken var nyklippta dagen till ära. För att inte frysa ihjäl hade de varit täckade några dagar. Själva slutputsen dagen före tävlingen gjorde att lördagskvällen mer eller mindre firades utanför stallet. Hästtransporterna var nybäddade, sadlarna och alla remtyg inoljade, ridbyxorna nytvättade och kavaj och plastrong väl upphängda. Stövlarna ska tilläggas blänkte som damerna vore en del av vaktparaden i Stockholm. Frukostbestyren var noga inplanerade, inget fick gå fel. Fikakorgen var beställd och hade nog räckt för en utflykt på över tre-fyra dygn. Då slog bomben ner. Enligt propositionerna så fanns det chans att vinna extrapriser. Bäst utklädda ryttare kunde vinna ett speciellt påskpris. Nu blev det rättning i leden och hela schemat fick göras om.
Fortsättning publicerad 20090417
Vacker donation
Den nyligen bortgångna Barbro Gustafsson tänkte på Svenska kyrkan, när hon donerade sin Malmsjöflygel till Skänninge och dess församlingshem. Det formella överlåtandet skedde i närvaro av ett 30-tal församlingsmedlemmar samt Barbros son med hustru.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Den magnifika flygeln visades upp och konsertpianisten Magnus Blom, som bor utanför Bergen i Norge men är uppväxt i Skänninge, spelade underbart vackert på det gamla instrumentet som renoverades 2002 i Vadstena. Barbro Gustafsson var en ledande gestalt och förebild inom centerrörelsen och även en omtyckt medarbetare i denna tidning. Genom den här donationen kommer hennes minne att vara för evigt i Skänninge församling. Om Barbro har skrivits många ord, bland annat av Sven Hellström i hans bok ”Barbro – landsbygdsaposteln” utgiven 2002. Vid överlåtandet berättade Marianne Karlsson, fd riksdagsledamot (C) från Skänninge, hur gåvan kom till. Det var främst kontakten mellan Barbro och Mariannes make Bengt som gjorde det möjligt, då de under åren fick en mycket god kontakt. Därefter berättade kyrkoherde Stig Witthammar lite om Barbro, men även om konsertpianisten Magnus Blom, som var en av hans konfirmander en gång i tiden. Numera bor som sagt Magnus utanför Bergen i Norge och är en välbokad konsertpianist. Det blev en helaftonsföreställning med stycken av Bach, Beethoven, Mozart, Brahms och Chopin till publikens förtjusning och en bra demonstration av den fina flygelns kapacitet.
Fortsättning publicerad 20090409
800-årsjubileum
Nästa år är det dags för ett nytt stort jubileum. År 2010 år det 800 år sedan Birger jarl föddes.
– Man har bestämt att han föddes 1210 och troligen var det så.
Men ingen vet säkert. På den tiden var det inte så noga med att notera sådant. En del visst inte ens vilket år det var.
– Det vi vet är att Birger jarl dog 1266, säger Rolf Båvius som bor i Bjälbo, den lilla östgötska orten där Birger jarl föddes.
Text och bild: LEIF LARSSON
De senaste åren har Carl von Linné, den heliga Birgitta, Göta kanal och Borensberg månghundraårs-celebrerats. De tre sistnämnda med tydlig östgötsk koppling. Även nästa stora firande hänger intimt ihop med vårt län. Rikets siste jarl föddes som Birger Magnusson i Bjälbo, strax väster om Skänninge i nuvarande Mjölby kommun. Han skaffade sig med tiden mycket makt och var huvudfigur i danandet av Sverige. Och nu ska han firas. Runt om i landet händer det massor av saker 2010. Det blir seminarier, utställningar, paketresor i jarlens spår och öppning av Magnus Ladulås grav, som var son till Birger jarl. Vidare ges böcker ut, utbildningsmaterial tas fram, det blir historiska tvprogram, ett specialskrivet spel ska turnera runt. Med mera. På hemsidan www.birgerjarl2010.se finns information om allt som händer. I jarlens hemtrakter arbetar bland annat Bjälborådet och Bjälbo-Skänninge guideförening med firandet. I Bjälbo har Birger jarl länge uppmärksammats. På orten anordnas sommartid upplevelsevandringar där man får möta jarlen. Han spelas av Rolf Båvius, ordförande i Bjälborådet och bosatt på orten sedan början av 1970-talet.
Fortsättning publicerad 20090403
Bröder som gillar spån
Förr i tiden var det ganska vanligt med tak av spån på våra kyrktak. Det är fortfarande många kyrkor som ståtar med spåntak och ofta är taken tjärade i svart eller rött.
Text & Bild: BJÖRN STRIDBECK
En av initiativtagarna till företaget Skänninge Kyrkspån HB är den förre krögaren på Skänninge Stadshotell Ulf Pettersson som efter pensioneringen tyckte dagarna blev väl långa och innehållslösa och ville ha något vettigt att göra. Redan tidigare hade han arbetat med Hans Svensson, som tidigare arbetat som kock hos Ulf på Skänninge Stadshotell. Genom Hans kom Ulf i kontakt med Hans bror Bernt Svensson som i dag driver Svenssons Pappershandel på Vadstenagatan i Skänninge. Pappershandeln har varit i familjens ägo i över 60 år och drevs tidigare av föräldrarna. Ulf och Bernt hade en idé om att tillverka spån till kyrktak, behovet finns, det finns nämligen inte så många tillverkare i dag. Paret fick kontakt med en veteran, Ivan Johansson från Trehörna som också tillverkar takspån, men inte klarar av efterfrågan fullt ut. Han har gett tips och råd till det nystartade företaget. Det är en lång procedur och man räknar med att kunna leverera första sändningen någon gång i höst. Tillverkningen går i stort sett ut på att förädla timmer till lämpliga spån som kan läggas på kyrktak och liknande kulturbyggnader. Timret kapas till stubbar och den första hanteringen sker med en lyftanordning och klyvs därefter med en klyvyxa som kan trycka stubben med sju tons kraft, när detta sker kan man direkt se om träet är lämpligt för takspån. En mycket stor del måste kasseras och kan då bli brasved.
Fortsättning publicerad 20090327
Ny järnväg i Skänninge
Redan innan tjälen helt gått ur marken och temperaturen knappt passerat nollan är arkeologerna återigen, för femte året i följd, på plats i Skeninge för att denna säsong göra de sista utgrävningarna med anledning av dubbelspåret mellan Motala och Mjölby.
Text och bild: STEN-ÅKE ANDERSSON
– Det gäller nu att gräva ut den västra sidan av spårområdet från Linköpingsgatan ner mot Motalagatan och arbetet hastar för fram till sommaren skall det hela vara klart, berättar projektledaren, arkeolog Patrik Hedvall.
I sommar kommer all järnvägstrafik att stängas av och byggnadsarbetena tar hela spårområdet i anspråk. Vid mitt besök pågår utgrävningarna just med det avsnitt vid Vistenagatan där den forna Eriksgatan passerade spårområdet och man befinner sig plötsligt 800-900 år tillbaka i tiden. Här passerade med stor sannolikhet Birger Jarl och påvens utsände kardinalen Vilhelm av Sabina på väg till S:t Olofs kloster, när de skulle delta i Skeninge Möte år 1248.
Fortsättning publicerad 20090320
Biodiesel allt mer attraktivt
Mitt i det som kallas den ekonomiska krisen finns ljusglimtar. En är Energifabriken i Skänninge.
– Vi tror på en fördubblad omsättning jämfört med förra räkenskapsåret. Det känns bra, säger Erik Jacobsson, en av ägarna till företaget.
Tre lantbrukarfamiljer äger företaget där en i varje familj jobbar heltid. Länstidningen har träffat två, Erik Jacobsson och Johan Mattsson. Den tredje är David Varverud. De yvs inte utan berättar ödmjukt om framgången. Men visst tål den att omtalas i tider som dessa.
– Vi har brutet räkenskapsår som tar slut 1 juni. Målet är att klara en omsättning på 16 miljoner kronor, det var åtta miljoner förra året, berättar Erik.
Att det går bättre betyder att även heltiderna ökat, till tre från och med årsskiftet.
– Vi hoppas kunna öka omsättningen ännu mer framöver. Men då krävs rejäl bearbetning av marknaden, därför har Johan också klivit upp till heltid, förklarar Erik.
Fortsättning publicerad 20090313
Axelvaddar och pianon
Många känner nog till de fina arbeten som framställdes av Mjölby Intarsia eller Mjölby Kristallglassliperi, men vem vet om att det funnits en axelvaddsfabrik eller en pianofabrik i Mjölby? För att inte tala om Lagerströms, som bland alla märken, nålar och medaljer även tillverkade uniformsknappar för den persiska armén.
Boken “Mjölbys industrihistoria” skildrar utvecklingen i centralorten från den tidiga kvarnindustrin till dagens högteknologiska produktion. Författaren, Bo Jansson, har arbetat många år med lokalhistoria inom Mjölby Hembygsförening och mottog Mjölby kommuns kulturstipendium 2008. Kvarnverksamheten som den bedrevs i Mjölby från 1100-talet till slutet av 1800- talet kan knappast betecknas som “industri”, men det är uppenbart att när Wilhelm Edlund lät bygga sin mekaniserade kvarn 1884-1885, då börjar det likna en industri. Ett bryggeri hade i och för sig redan 1860 byggts i nuvarande kvarteret Hövitsmannen och strax därefter följts av ett brännvinsbränneri på Norrgårds holme. Många företag inom träindustrin startades och växte under perionden 1900-1945. Verkstadsindustrin tog från 1940- talet fart med Bröderna Forss, Kontroll-Automatik och BT, livsmedelsindustrin växte från 1930-talet och det fanns fortfarande i mitten av 1900-talet en del textil- och skoindustri.
Under senare år har flera anrika företag lagts ned eller flyttat sin verksamhet från Mjölby som Högberg & Hultner, Danfoss (tidigare Kontroll-Automatik) och ABB Transformers (tidigare Union-Securus).
Fortsättning publicerad 20090306
Grön produktion
Vindkraftverk i liten skala kan ge tillräckligt med el till en gård eller ett hushåll – det fick vi lära oss i en artikel i Länstidningen i förra veckan. Nu har vi träffat ett par personer, som valt att satsa på varsitt eget ”gårdsverk”.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Att vara ekologisk bonde förutsätter att man har ett klimatsmart tänkande. Det vet Bo Sandstedt på Högby prästgård, som dels föder upp höns, dels odlar ekologisk potatis. Kravpotatis är mycket svårodlad gröda, då det inte får användas några kemiska bekämpningsmedel och det är helt beroende av väder och vind om det skall bli någon skörd. All kemisk besprutning och liknande är alltså förbjuden, vilket betyder att skördarna kan bli utsatta för allehanda angrepp och att verksamheten är mycket väderberoende. För mycket regn är inte bra, för mycket sol och värme är inte heller bra. Egentligen vet man inte hur det har gått förrän det är dags att skörda, vilket sker i augusti, september. Utöver potatisodlingen föder Bo Sandstedt upp kycklingar. För närvarande har han runt 20 000 djur i sina stallar. Det var år 2000 som gården ställdes om till att bli ett kravgodkänt jordbruk, men gården har stolta och långa anor. Det märks bland annat av att den berömda Högbystenen– en av ÖstergötlandsÖstergötlands mer kända runstenar – står på en kulle alldeles intill gården. Här låg fordom den gamla kyrkan. Den är numera flyttad, men kvar finns flera runstenar och bevisligen levde människor här redan på 1100-talet.
Fortsättning publicerad 20090227
Estetiskt vindkraftverk
Drömmen att kunna producera sin egen elström och slippa påverkas av stigande elpriser har aldrig varit större än nu. Dessutom har behovet av miljövänlig elproduktion sällan lyfts fram så mycket som nu, apropå klimatförändringar och utsläpp. Kanske kan det stå ett vindkraftverk på varje gård?
Text & bild: BJÖRN STRIDBECK
Det var bakgrunden till att tre polare reste till Kina och beslöt att, i första skedet, importera mindre vindkraftverk och bygga och montera dem här i Östergötland, närmare bestämt i Väderstad. Patrick Forsman och Lennart Carlsen, båda tekniker, och Måns Larsson, IT- och datasnillet i församlingen, undrade varför det inte fanns några mindre vindkraftverk, som inte kostade skjortan, på marknaden. De hamnade rakt i en djungel med lagar och förordningar som reglerar marknaden. Att uppföra ett vanligt vindkraftverk är en process som tar minst fyra-fem år att genomföra och kostar allt från 7 till 40 miljoner kronor. Att det tar så lång tid beror på att det måste miljöprövas av miljödomstolen och att grannarna ofta överklagar alla beslut. De vill inte ha en stor, hög och i deras ögon ful skapelse, som dessutom låter, inpå knuten.
Grabbarna fick nys om mindre och billigare vindsnurror och tog sig till Kina för att inspektera. Den resan gjorde de för ca två år sedan. Idag har de sålt och monterat ett tiotal vindkraftverk i Sverige, främst i Östergötland, men även på ett tak i centrala Gävle, där de fick montera ett verk på en skola som bl a utbildar elektriker.
Kineserna använder systemet i första hand där det inte finns någon ström och till att ladda batterier. I Sverige är kraven högre, då det skall kopplas in på befintligt nät och hela den tekniska delen har utvecklats på Windon AB. Resultatet har blivit ett vindkraftverk för den egna gården eller företaget på landet för runt 200 000 kronor och det enda som krävs är ett bygglov från kommunen. Ingen miljöprövning är nödvändig.
Fortsättning publicerad 20090220
Digert arbete med bok
Vad gör man när åldern tagit ut sin rätt eller när andra omständigheter påverkar möjligheten att besöka kyrkogården? Alice Andersson kom, med det i åtanke, på den geniala idén att sammanställa en bok med alla gravar på Skeppsås kyrkogård i Mjölby kommun. Alla ges på detta sätt möjlighet att via boken besöka kyrkogården.
– Jag samlar tidningsurklipp och har många bilder från Skeppsås, berättar Alice, eftersom min man kom härifrån. Uppgifterna i boken måste vara korrekta och därför har jag jämfört med uppgifter både hos landsarkivet och i stiftsbiblioteket. Dessutom har jag fotograferat samtliga gravstenar och även kontaktat anhöriga, som haft vänligheten att dela med sig av sin fotodokumentation av personer, som vilar där, och deras hus och gårdar. Detta gäller anhöriga till de avlidna som bor i trakten, men andra har Alice hittat tack vare bouppteckningar.
– Det har blivit mycket positiva reaktioner när jag ringt och berättat om min bok. Jag tror att detta fått många att plocka fram sina gamla foton. Men tyvärr var gångna generationer dåliga på att skriva ned vad bilderna föreställde, säger Alice Andersson.
Leta i arkiv och släktingars är dock inget nytt, det har Alice gjort i många år. Det har tagit tid att göra boken med tanke på insamlandet av allt material, från det att dokumentationen inleddes, till dess att boken förelåg i färdigt skick, minst tio år.
– Det har varit mycket arbete med boken, men jag har fått ta emot glädje och tacksamhet från anhöriga när de sett resultatet. Det kan låta dystert att skriva en bok om en kyrkogård, men många anhöriga lyser upp när de ser den. Nu kan de genom boken besöka kyrkogården, även om de av olika skäl inte kan färdas dit, och via boken besöka anhörigas och vänners gravar, säger Alice.
Fortsättning publicerad 20090213
Nya vindkraftverk
Mjölby-Svartådalen Energi, MSE, ska satsa på vindkraftverk. Tanken är att det ska byggas vindkraftverk i både Motala och Mjölby kommun, men än är processen på ett tidigt stadium.
Text: HANNA DOCKSON
– Den 1 december kopplades det in tre nya vindkraftverk. En tredjedel kommer vi att äga. Vi samarbetar med Lagmansberga vind ekonomiska förening. Vi har tecknat ett avtal med två markägare om projektet att etablera vindkraft, säger Klas Gustafsson, vd på MSE.
Det har gjorts en överenskommelse med markägarna, och nu väntar en tillståndprocess som kan ta ett till sex år.
– Det är svårt att säga hur mycket pengar vindkraftsprojektet kommer att kosta, men jag skulle gissa på 200 miljoner kronor. Beroende på antal verk som man får in och får tillstånd till, säger Klas Gustafsson.
Han har arbetat på MSE sedan 1999, varit fjärrvärmechef och är vd sedan 2002.
– Bolagets vision är att skapa långsiktiga hållbara energisystem. Det finns både olika sätt och olika vindkraftverk att göra det med. Det är snart tolv år sedan vi för första gången var med och stöttade ett vindkraftverksbygge. Då gick vi in som garant och köpte kvarvarande andelar för att Lagmansberga vind skulle komma igång, säger Klas Gustafsson.
Fortsättning publicerad 20090206
Optimistisk fiskare
Östanbäcks Fiske har nappat på möjligheten att delta i ett projekt som ska stärka företaget.
– Jag har hållt på med fisketurism i fyra, fem år. Jag blev utvald till projektet och det hela började på vårkanten, säger ägaren Anders Rockler.
Text: HANNA DOCKSON
Projektet EU-stöttas och kallas Landsbygdsturism. Ett antal landsbygdsföretag i Östergötland, med inriktning på turism, deltar. Syftet är att sporra och stärka företagen. En coach som ger råd ingår och dessutom träffar med andra företag i projektet. Östanbäcks Fiske är en passande deltagare. Företaget finns vid Svartån, bara nån dryg mil från både Mantorp, Fornåsa, Skänninge och Mjölby. I företagets närhet finns de bästa fiskeplatserna i Svartån, ån som av den del kallas Sveriges hetaste metvatten. Fiskefirman hyr ut båt och man kan övernatta i hus som ligger i närheten av ån.
Anders Rockler ser många fördelar med att vara med i turistprojektet och ett exempel är utbildningar och resor.
– Min marknad är Polen och den svenska turismen. De svenska turisterna fiskar främst över dagen. Jag har även nyligen startat kräftfiske, berättar Anders Rockler.
Kontakten med Polen beror på att han sökte en del av östersjöpengarna som regeringen avsatte för några år sedan.
– Det gav en möjlighet att åka ner och träffa intressanta agenter i Polen. Jag behärskar engelska och tyska, och oftast har de en person som kan engelska. Någon gång har jag dock fått ringa upp agenten och bett honom förklara för gästerna på polska.
Fortsättning publicerad 20090130
Bake Off bulle
Lantmännen Unibake producerar Bake Off produkter och halvfabrikat till konditorimarknaden, men huvudlagret finns i Örebro. Vi gjorde ett besök när det var saffransbak på gång.
Text och bild: HANNA DOCKSON
– Vi är de enda som tillverkar det som vi gör inom lantmännen. Vi är som ett stort konditori och mycket av det vi gör används på konditorimarknaden. Det är allt ifrån wienerbröd, smördeg, mördeg och små bröd. Vi är bageriet utan ugn, för härifrån kommer produkterna frysta och obakta, säger Patricia Jungebrand, platschef i Mantorp.
Frysta varor kan vid första tanken tyckas något märkligt. Men faktum är att de finns överallt. Om vi går in på Pressbyrån och bensinmackar så är det sådant bröd som serveras som nybakat.
– Det är smidigt för när man bakar så måste man inte baka allt på en gång utan kan plocka fram efter förfrågan och tillgång. Vi provbakar varje deg kontinuerligt för att det ska hålla hög kvalité, förklarar Patricia Jungebrand.
Fortsättning publicerad 20090123
Ett glatt jobb
Varje morgon längs skogsvägar runt Önnebo åker sex bussar och hämtar upp drygt 200 barn och ungdomar som ska till skolor i Mjölby, Mantorp, Veta och Västra Harg.
– Det är roligt att köra skolbarn. Man får skratta varje dag, alltid kommer det nån kul kommentar, konstaterar Tom Johansson, som tillsammans med Tomas Karlsson äger Önnebo Buss AB.
Text och bild: LEIF LARSSON
Tom fortsätter att berömma de unga resenärerna.
– Barnen är alltid glada och spontana, aldrig tvära och sura. De minsta frågar om saker som man inte kunde tänka sig att de visste nåt om. I nästa stund kan de glömma både jacka, mössa och till och med stövlar, säger han och ler.
En trevlig arbetsmiljö alltså. Och samtidigt ett ansvarsfullt jobb. Unga människor ska tryggt och säkert komma till skolan – och hem igen.
– Däck och bromsar är vi noga med och det sparar vi inte in nånting på, påpekar Tom.
Vägarna som de trafikerar är på många ställen både krokiga, backiga och smala. Vintertid kan de även vara hala.
– Vi kör efter hur väglaget är. Vi kommer hellre för sent fram än inte alls, fastslår Tomas.
Mitt i den östgötska skogen, i lilla Önnebo, halvannan mil sydöst om Mjölby, har bussbolaget sitt säte. Det är ett riktigt landsbygdsföretag där det förutom ägarna, som bor i närheten, är fyra chaufförer till som kör elever till och från skolorna. Två är heltidsanställda, två är på deltid. Alla i firman kör var sin buss och fordonen är i varierande storlek.
Fortsättning publicerad 20090116
Spelglad revy
Hon har lyckats igen, Birgitta Wigfors med ensemble. Årets nyårsrevy i Mjölby fångade publiken med insprirerande texter, spelglada artister och proffsigt framträdande.
Text: ING-MARIE HAGELIN
Det var för 19:e året som det spelas nyårsrevy i Mjölby med Birgitta Wigfors som regissör och årets Mamma Mia Gittan framfördes i Kvarnparken. Elva personer starkt med Mamma Mia själv och 22 revynummer. En medryckande rivstart med nummer som Jag har en dröm, Räkna med oss och Nummerflickornas klagan fick publiken i rätt stämning. Nummerflickorna var härligt heltokig med manliga lättklädda "nummerflickor" och en pulik som skrattade sig till tårar. En toppenscen där ensemblens manliga kvartett fick visa vilka proffs de är, för övrigt en klass de höll hela revyn igenom. Göran Lidemalm, Dick Magnusson, Christer Gustafsson och Sventa Gustafsson kan det här med komedi.
Här kom nummer som visade vad en glassbil kan ställa till med, hur den store Arn (miss lyckades med korståget och så en gammal klassiker med Helan och Halvan under toffeln.
Fortsättning publicerad 20090109
Grisfötter och svinsylta
För sextio år sedan startades Länstidningen Östergötland. Hur firade man julen då och i synnerhet - vad stod på julbordet? Länstidningen har träffat Mjölbybon Ingegerd Björk, som har många minnen från 1940-talets julfirande.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Det var ganska hårda tider efter krigsslutet, men vissa ljuspunkter fanns. Det var sommarolympiad i London och Sverige tog bland annat guld i fotboll. På hemmafronten var det ganska lugnt. Många varor saknades eller var ransonerade, men Sverige hade trots allt skonats från krigets fasor. Julen var en högtid där inget sparades på en del håll, men naturligtvis var det skillnad på fattig och rik, precis som idag.
På de stora gårdarna var det ganska mycket bestyr före jul för att man skulle kunna fira en i många fall överdådig jul. Ingegerd Björk växte upp som statarbarn i Östergötland. Hon började sitt arbetsliv som piga och hembiträde på de stora gårdar där hennes föräldrar arbetade. Ingegerd berättar om hur ett typiskt julfirande kunde gå till på en större gård och vad som kunde finnas på julbordet.
- De flesta råvarorna kom från gården och man började långt före jul att salta, luta och förbereda allt som krävdes för ett riktigt julbord, minns hon.
Fortsättning publicerad 20081219
Belönad marathonman
Efter 50 genomförda maratonlopp över hela jorden tycker man kanske att det skulle vara skönt att sätta sig ner i en fåtölj och läsa en god bok? Speciellt som man är 74 år! Men det gäller inte Arne Lager, boende i Mjölby.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
När man träffar Arne är det knappt man tror att denne ungdomlige och smärte man kan vara 74 år, men det är dock ett faktum. Hans seghet kan bero på att han är smålänning i grunden och flytttade från Tranås till Mjölby 1967, som han sedan blivit trogen. Under åren har han sprungit i alla världens stora ”maror” som New York, London, Berlin, Aten och naturligtvis Stockholm där det hunnit bli 17 gånger! Och han medger att Västerbron är en utmaning speciellt på andra varvet när mjölksyran pumpar i kroppen. I London berättar han att det var 35 000 startande och man tvingades att ha två startplatser för att alla skulle få rum. Arnes bästa tid är från Göteborg när han sprang på 2 51 47, en mycket bra tid som han fick 1979.
Under åren har det blivit mängder av långlopp både i hemlandet och utomlands. En av de bästa minnen han har är det kända Broloppet över Öresundsbron år 2000, det var en mäktig känsla att springa fram högt över vattenytan det var en minnesvärd upplevelse.
Däremellan har det blivit några halvmaror i Göteborg och den 16 maj 2009 är det dags för nästa Göteborgsvarv, för några tankar på att lägga av finns inte hos denna sanna Marathonman.
Fortsättning publicerad 20081212
Populär tallriksmodell
Mjölby kommun avsätter en liten del av sina pengar till maten i skolköken. Konsekvenserna blir halvfabrikatmat och för lite personal. Ekologisk mat finns inte med på kartan och kommer förmodligen aldrig heller att komma upp som en åtgärd.
Text och bild: HANNA DOCKSON
– Våra barn äter efter tallriksmodellen som är ett praktiskt sätt att förhålla sig till komponenterna i maten. Den är indelad i tre zoner, varav den första är kolhydrater, den andra är grönsaker och den tredje är protein. Det är ett pedagogiskt och bra sätt att visa barnen hur de ska äta, säger Ann-Marie Leijon Forsberg, kostchef i Mjölby kommun.
I de flesta kommuner har det ekologiska tänkandet börjat gro, men så är det inte i Mjölby.
– Vi har inte någon politiker som driver frågan, vi får en låg tilldelning av pengar och vårt enda mål är att hålla budgeten. De små barnen är jätteduktiga på att äta efter tallriksmodellen, men de större är sämre. Vi tycker att det viktigaste är att maten tilltalar större delen av eleverna. Någon frukt kan vi inte erbjuda, för det slänger barnen bara på golvet i korridoren, säger Ann-Marie Leijon Forsberg.
Mjölby kommun är mycket stolt över sitt arbete med tallriksmodellen.
Fortsättning publicerad 20081205
Centralkrogen invigd
I ett tidigare nummer berättade vi om storsatsningen på en ny krog i Väderstad. Lördagen den 15 november var det dags för invigning med specialinbjudna gäster från både när och fjärran.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Vi har tidigare berättat om storsatsningen i lilla Väderstad, som konditorn Thomas Schwenke och krögaren Per Andersson står för. Nu var det dags för premiär och vi var spända på om de verkligen hade hunnit med att förvandla den gamla blomsteraffären med en lägenhet på övervåningen till en fullt fungerande krog. Jojomensan, så när som på några balkongräcken var krogen helt klar för att ta emot den ström av lyckönskare, som strömmade in under dagen med landshövdingen i spetsen.
För underhållningen svarade Victoria Gilstring med ett förflutet i Väderstad och Louisa Johansson, båda nu boende i Linköping. En snabb rundtur genom lokaliteterna visade att det mesta redan var klart. På nedervåningen finns köket med stora ytor och toppmoderna spisar och ugnar. Här hittar man även garderob och en modern toalett, vars ljus tänds när man går in och som har ett handfat där vattnet kommer automatiskt och är lagom varmt. En liknande toalett hittade vi på övervåningen. Båda är handikappanpassade, liksom den lilla hissen som förbinder de två planen.
Fortsättning publicerad 20081128
En pigg globetrotter
Ett av de första namnen vi lade på minnet när vi flyttade till Skänninge för några år sedan var Eive Pantzar. Dels var det ett lite speciellt namn som dök upp i olika sammanhang, dels bor paret i Cavalingården som under marknadsdagarna även fungerade som café. Nu har globetrottern Eive Pantzar en utställning på biblioteket, där han visar hantverk från världens alla hörn.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Att resa och uppleva olika länder och folkslag har varit Eives drivkraft i hela livet och redan strax efter kriget gjorde han den första långresan med en DKW från 1938, en prestation med en tvåtaktare med 22 hästkrafter. En bil som inte var mycket kraftigare än en spånkorg. Med den bilen for han ner till Afrika. I Tyskland fick inga privatbilar tanka drivmedel, men det löste man genom att fylla ett oljefat med bensin i Danmark. Förutom att resa älskar Eive att dokumentera alla resor och det gjorde han även med den här första resan. Tur var väl det för nu kan vi ta del av alla hans utfärder till alla världens hörn genom den utställning som pågår hela november på Skänninge bibliotek. Den gamla DKW:n finns fortfarande i Eives ägo.
– Jag räknar med att den skall vara körklar till den 6 juni 2009, framhåller han.
Den har under många år inte varit mycket att ha efter en olycka för många år sedan.
– På den tiden fanns en droskchaufför som allmänt kallades för ”140” beroende på hans framfart. Vi två möttes och ”spånkorgen” blev i stort sett kaffeved, men motor och chassi klarade sig och den är nu på väg att bli helt restaurerad, förklarar Eive.
Som tur är har hustrun Gunvor delat Eives intresse för långresor och alltid följt med Eive på hans eskapader. Snart bär det av igen. En resa till Oman står för dörren den 10 december.
Fortsättning publicerad 20081121
Ny rustik restaurang
Lilla Väderstad har runt 1000 invånare, men är ändå är orten föremål för en del större satsningar. Möjligen kan det framgångsrika storföretaget Väderstadsverken vara en bidragande orsak till att man vågar satsa på den lilla orten. Den 17 november är det dags för Väderstads Krog & Restaurang att öppna.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
Länstidningen har tidigare skrivit om konditoriet i Väderstad som fått flera utmärkelser för sina läckra bakverk. Thomas och Helene Schwenke, som driver det framgångsrika konditoriet, är också inblandade i det nya projektet Väderstads Krog & Restaurang. Thomas går in som hälftenägare tillsammans med Per Andersson som nu lägger ner mycket kraft på att förvandla den gamla blomsteraffären utmed genomfartsgatan i byns centrum till en fräsch restaurang.
Per Andersson är en 45- årig stockholmare från Tyresö, som arbetat som kock på diverse ställen som exempelvis Lagerlöfs Bar & Matsalar, Operakällaren och Gröna Lund. Per och hustrun Sussan flyttade till Östergötland och Väderstad i början av året och har sedan dess varit hårt engagerade i att få såväl alla tillstånd som ombyggnaden klar till julbordssäsongen 2008, inte helt lätt. I en förlängning hoppas Sussan på att också kunna etablera ett Bed & Breakfast - ställe i Väderstad, vilket det verkar finnas ett behov av.
När Länstidningen besökte huset några veckor före invigningen, var det en enda stor byggarbetsplats med människor överallt som snickrade, sågade och klättrade. Två som verkligen låg i var Thomas Schwenke och Per Andersson, som själva är djupt och handgripligt engagerade i ombyggnaden, vars resultat lär bli någonting ganska spektakulärt.
Fortsättning publicerad 20081114
Smakfullt julbord
På Rinna Gårdskrog, som ligger en bit från Hogstad, satsar man på ett julbord som täcker läckerheter från såväl Norrland som Skåne. Man har helt enkelt tagit det bästa från hela Sverige och gjort en mix. Klaus Rinnegård, som ansvarar för julbordet, berättar att man startar den 26 november och har julbord ända fram till den 21 december.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
– Helst skulle jag enbart satsa på närodlat och lokalt producerade råvaror, men logistiken fungerar inte till 100 procent och det gör att vi är tvungna att anskaffa vissa råvaror även från annat håll, säger Klaus Rinnegård.
Men den stora anledningen till att han gärna vill göra sitt julbord till en exposé över vad hela Sverige har att erbjuda i form av smaklig julmat är att svärmor från början kommer från Skåne och att han själv tidigare varit kökschef på Abisko Turiststation. Han är därmed påverkad av matinfluenser från söder till norr och på Rinna gårdskrog möts Sveriges bästa matkultur med allt från renstek till spettekaka.
Från början var det svärmor Gun Rinnegårds dröm om att starta ett litet café på gården, som gjorde att Rinna gårdskrog såg dagens ljus. År 1992 förverkligade hon sin dröm genom att man gjorde sig av med alla djur och det gamla svinstallet och hönshuset blev tomma. Här startades ett litet sommarkaffe och Gun bakade det mesta av brödet, vilket hon fortfarande gör. Bland annat finns äkta skånsk spettekaka till försäljning. När Klaus dök upp, började han och svärmor att gemensamt planera hur verksamheten skulle kunna utvecklas och man kunde 1993 servera sitt allra första julbord. Klaus stod för maten och Gun för dekorationerna, myset och dukningen. Att det är en skånsk toutch över det hela är klart och tydligt.
Fortsättning publicerad 20081107
Ljus framtid
Skänninges framtid ska bli ljus. Det vill föreningen Skänninge Framtid, nu även Leaderprojekt med samma namn, se till.
– Det är ett konkret projekt som inte går ut på att utreda utan det ska bli resultat, det ska skapas saker, betonar Mikael Eriksson, ordförande i föreningen Skänninge Framtid tillika kyrkoherde i Skänninge.
Text och bild: LEIF LARSSON
I Skänninge har det funnits olika grupper som de senaste åren arbetat för stadens väl. För ett år sedan startade föreningen Skänninges Framtid som anstränger sig för att främja orten. För att sätta ännu mer fart så har föreningen sökt och fått ja av Leaderområde Folkungaland till ett Leaderprojekt.
– Vi vill etablera gemensam mötesplats och få företag och föreningar att samverka. Utveckling ligger i samverkan, säger Mikael.
Länstidningen har träffat Mikael Eriksson och projektledaren Roland Johansson för att snacka Skänninges morgondag. De betonar att de vill få alla skänningebor att tro på framtiden, att alla ska känna sig viktiga i arbetet med att förkovra 3 000-personersorten i Mjölby kommun.
Roland Johansson ska använda utredningar och det arbete som tidigare skänningekämpar lämnat efter sig.
– Jag ska gå vidare med de tankar och idéer som finns och se vad som förverkligats. Vad man lyckats med och inte.
Fortsättning publicerad 20081031
Matbranschen främjas
Ett projekt är på gång som ska inspirera till samverkan mellan olika aktörer i livsmedelsbranschen i Mjölby kommun. Föresatsen är bland annat livskraftigare företag och fler jobb.
– Hur samverkan ska gå till finns inga svar på än. Det ska framkomma i projektet. Just nu är vi på idékläckarstadiet, säger Marianne Jansson, vd på Företagscentrum i Mjölby som tagit fram en förstudie till projektet.
Text och bild: LEIF LARSSON
Förstudien är ett Leaderprojekt vid namn Det goda livet. Nu planeras nästa steg. Ett nytt större projekt ska startas. Förhoppningen är att många nya idéer kläcks som utvecklar matsektorn och inte minst sporrar den småskaliga matproduktionen.
– Vi vill helst ha ett långvarigt projekt, tre, fyra år. Då får man tid att permanenta idéer, få in nytt tänk, nya rutiner, ett nytt sätt att arbeta. När projektet är slut så är målet att varaktiga förändringar implementerats. Det vore roligt om vi kan stärka livsmedelsnäringen, fastslår Marianne Jansson.
Tankarna om en insats i matens tecken kom i samband med den stora orienteringstävlingen O-ringen som arrangerades i Mjölby förra året.
– Folk gick man ur huse och tyckte det var trevligt. Då föddes tanken om att göra nåt återkommande i kommunen, förtäljer Marianne.
En arbetsgrupp med representanter för kommunen och näringslivet bildades. Ganska snart gled man in på mat och kom fram till att Mjölbys arv som kvarnstad bör tas till vara. I kommunen finns dessutom 500 företag som livnär sig på mat; producenter, förädlare, restauranger.
Fortsättning publicerad 20081024
En dag med potatis
Hushållningssällskapet i Östergötland kallade till en ”en het potatis” en utbildningsdag med vår älskade knöl i fokus. År 2008 är internationellt utsett till potatisens år av FN. Detta för att betona potatisens betydelse för den internationella försörjningen runtom i världen.
Text och bild: BJÖRN STRIDBECK
I Sverige och speciellt i Östergötland är potatisen en viktig och mångsidig råvara både för den enskilde lantbrukaren och för konsumenten. Att potatisen är mångsidig bevisas av att den kan uppträda i en mängd skepnader som vanlig kokpotatis via mos, till chips och som beståndsdel i lim. Dagen var upplagd så att vi först besökte potatisfälten vid Biskopsberga där potatisrådgivaren Nina Persson berättade om förutsättningarna för att odla potatis och vad jordmånen har för betydelse. Eleverna från Dackeskolan som var där samtidigt som vi delades upp i två grupper där den ena gruppen fick en teoretisk information av sagda Nina Persson och den andra halvan fick se hur man plockade potatis med en stor potatisupptagare, som kördes av bland annat Calle Hogstadius som driver Biskopsberga tillsammans med sin far.
Fortsättning publicerad 20081017