I Kisa- Mors vackra lustgård

Frivilliga håller trädgården vid liv

Inger Sandén, Göran Styrenius och Torsten Sandén utgör en stor del av den handfull engagerade
pensionärer som sköter Kisa-Mors Lustgård i Horn.

HORN (LT)

Det första som möter är en doft av isop och timjan. Fåglar sjunger, insekter surrar. Den lummiga lustgården med sina grusgångar breder ut sig i sluttningen intill Horns kyrka med sin karaktäristiska spira. På två ställen står hon staty – Kisa-Mor – och på andra sidan kyrkan ligger hon begravd. Det är av henne lustgården fått sitt namn.

Maria Jaensson, Kisa-Mor, var i början av 1800-talet en känd läkekvinna. Under en period av sitt liv bodde hon i Kristineberg, huset som idag ligger granne med lustgården, och kanske odlade hon sina läkeörter just på den här platsen.

I år är det nio år sedan Kisa-Mors Lustgård invigdes. Den är resultatet av ett Leader-projekt som startades 2006 med Svenska kyrkan, Södra Kinda Hemträdgårdsförening, Bygdegillet och skolan som projektägare. Marken där trädgården skulle anläggas ägs av Svenska kyrkan och var då mer eller mindre en djungel. Stora granar och en mängd lövträd fälldes för att ge plats för den prydligt anlagda trädgården som sedan 2013 sköts av Hemträdgårdsföreningen.

 

– Allt arbete här bygger på frivillighet och alla är välkomna att hjälpa till, säger Inger Sandén som tillsammans med sin man

Torsten utgör en stor del av den handfull personer som är engagerade i skötseln. Vi har personalbrist just nu. Vi behöver nya fräscha pensionärer, skrattar hon.
– Arbetet med en trädgård är aldrig färdigt, det måste alltid göras om och förändras. Det

är ett ständigt rensande, omplanterande och nyplanterande.
– Det är trevligt med de här odlingslådorna, men de är inte lättskötta, säger Torsten Sandén och visar på de lådor där det växer läkeörter och kryddor. Annars är trädgården genialiskt placerad. Den är öppen mot söder och har god dränering och det gör att den är en-två odlingszoner bättre än Horn i övrigt, säger han och tillägger:
– Vi har också obegränsad tillgång till vatten, tack vare kyrkan, och ett bra

bevattningssystem. Det har varit viktigt i år när det varit så varmt och torrt i maj. Vi får också mycket fin jord från kyrkans kompost.

– Det är en väl vald plats intill den unika kyrkogården och den är lättillgänglig. Det kommer många besökare hit. Vi har ingen koll på hur många, men vi ser av fotspåren på gångarna, som vi krattar ofta, att de är många, säger Inger som guidar i lustgården på beställning och efter önskemål.

– Jag är själv sjuksköterska så det ligger mig varmt om hjärtat att prata om Kisa-Mors medicinska behandlingar.
Kisa-Mors Lustgård är indelad i olika sektioner. Förutom lådorna med läkeörter och kryddor finns en Sinnenas trädgård, en trädgård inhägnad med hasselstaket med växter som har biblisk anknytning, en vårrabatt, en liljerabatt, en pionrabatt, en med rhododendron och en med lite ”mormorsväxter”, som Inger kallar den – till exempel lavendel, blåklockor, alunrot, tagetes och löjtnantshjärtan. Det finns också en Skolträdgård där barn och lärare i Horns skola tvärs över vägen odlar lök, morötter, rödbetor med mera.
I lustgården finns olika platser att slå sig ner på och njuta av blommorna, dofterna och ljuden. Inför säsongen 2018 har gångarna breddats och dammen, som byggdes 2015, har reparerats. En trappa med ledstång på stigen upp på rundhällen ovanför lustgården har anordnats och stigen leder vidare till minneslunden och kyrkogården.

Så passa på att göra ett besök i Kisa-Mors Lustgård i sommar. Här finns ro för själen och rum för vila och eftertanke. Det finns också möjlighet att köpa växter.

Den 2 augusti kl 18 kommer Inger och Torsten Sandén att guida i lustgården, men det går alltså att få visningar även vid andra tillfällen i sommar.

Text och bild: JAN HULTMAN

Fakta om Kisa-Mor

Maria Jaensson föddes i södra Närke 1788. Hennes far var en känd botare vid namn ”Läke-Jan” och Maria intresserade sig tidigt för faderns läkekonst. Maria gifte sig med en man som hennes far valt ut, födde ett barn som dog efter några dagar och skilde sig från sin man, vilket var mycket ovanligt på denna tid.

Hon flydde från sina hemtrakter till Flytthem i Horn där hon odlade sina läkeörter. Och till henne kom folk från stora delar av landet. Hon tog emot dem i Kisa, därav namnet Kisa-Mor. Maria Jaensson var en av dåtidens kändisar och 1825 fick hon av Sundhetskollegiet, som enda kvinna någonsin i Sverige, behörighet att utöva läkaryrket.

Kisa-Mor råkade senare i svårigheter och dog i misär 1842.

Text och bild: JAN HULTMAN

Share