Ung fotbollsfest i Fornåsa

Tjejer och killar, långa och korta, alla i kamp om bollen. För det mesta i en härlig stämning.

Tjejer och killar, långa och korta, alla i kamp om bollen. För det mesta i en härlig stämning.

FORNÅSA (LT)

Fornåsa invaderades av unga lirare till den fjärde upplagan av fotbollsfesten, som går under namnet Multicupen.

Hela 32 lag var anmälda till årets upplaga av Fornåsa multiarena cup. Det såg ut att bli nytt deltagarrekord, men ett lag lämnade återbud, men man tangerade i alla fall 2013 års rekord med 31 lag.

– Det är fantastiskt att vi fått över 250 ungdomar hit till Fornåsa, säger Tomas Sköld, som är organisatören bakom turneringen, som Fornåsa IF arrangerar.

Text och bild: NISSE GRAAN

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Ett lagbrott var sjunde minut

Nu har väg 919 tätortsportar med både pil och pålar på ena sidan av vägen.

Nu har väg 919 tätortsportar med både pil och pålar på ena sidan av vägen.

VADSTENA (LT)

I början av september 1967 byter vi trafiksystem i Sverige och övergår till högertrafik. De flesta respekterar detta men på väg 919, det vill säga på gamla riksväg 50 mellan Vadstena och Ödeshög finns det förare, som temporärt återgår till de gamla reglerna. Det sker i Skedet och i Herrestad. Anders Agnemar, som bor i trakten, kallar det rena Vilda västern.

Trafikverket har satt upp fyra svängar med pålar vid infarterna. I regel är det hinder över hela vägen, men här är de bara på den ena sidan. Tanken är att vi ska sakta farten när vi åker in i de båda samhällena. Där gäller sedan 60 kilometer i timmen, det har Vadstena kommun bestämt.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Gemensam C-motion

Centerpartister från Linköping och Valdemarsvik på besök på Nordic Brass Gusum, motionerar om samarbete beträffande fiberutbyggnad. Vi ser från vänster Muharrem Demirok, Lars Vikinge, Göran Karlsson, Percy Axelsson, ekonomichef på Nordic Brass, samt Marie Lindh Eriksson och Jenny Ek.

Centerpartister från Linköping och Valdemarsvik på besök på Nordic Brass Gusum, motionerar om samarbete beträffande fiberutbyggnad.

VALDEMARSVIK (LT)

Nu gör Centerpariet i Valdemarsvik och Linköping en gemensam satsning på att stärka samarbetet mellan kommunerna. Ett första steg är en i stort sett identisk motion som lämnas in till respektive kommunfullmäktige, som tar sikte på fiberutbygganden.

Det hela tog sin början vid Centerstämman härförleden då Muharrem Demirok, kommunalråd i opposition i Linköping, Jenny Ek, vice oppositionsråd i Valdemarsvik, och Marie Lindh Eriksson, kretsordförande i Centern i Valdemarsvik, satt ner och pratade.

Text och bild; HANS ANDERSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Asby alpina satsar stort

En populär skidanläggning blir tack vare ideella krafter bara bättre.

En populär skidanläggning blir tack vare ideella krafter bara bättre.

ASBY (LT)

När slöjdläraren, musikanten och idésprutan Åke Dickman i slutet av 1970-talet upptäckte att den gamla ”skräpbacken” i Asby, som han använde som startplats för sin drakflygning, skulle kunna bli en bra skidbacke, hade han nog ändå ingen aning om att Asbybacken och Asby alpina skulle utvecklas som det gjort.

Idag, 2015, har Asby alpina, som i snart 25 år haft Anders Stjärne som ordförande och planerare, omkring 150 medlemmar. Många av dem lägger mycket tid och kraft på backen som idag är en av södra Sveriges mest välskötta och omtyckta backar för slalom såväl som snowboards.

Text och bild: BERNT KARLSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

”Imponerad av kulturutbudet”

Kulturklimatet är bra, utbudet brett men samarbetet med föreningslivet kan bli ännu bättre, tycker Karin Dahmén som är chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Kinda.

Kulturklimatet är bra, utbudet brett men samarbetet med föreningslivet kan bli ännu bättre, tycker Karin Dahmén som är chef för kultur- och fritidsförvaltningen i Kinda.

KISA (LT)

– Jag är imponerad över att vi har ett så stort och brett kulturutbud i Kinda. Jag tycker att kulturklimatet är bra, att vi har ett bra samarbete med övriga kommunala förvaltningar och med föreningslivet. Men vi kan bli ännu bättre på att samarbeta och en stor utmaning vi står inför nu är att integrera de nya svenskarna i kultur- och fritidsverksamheten.

Det säger Karin Dahmén som sedan den 1 mars är chef för Kultur- och fritidsförvaltningen. Efter ett halvår på jobbet börjar hon bli varm i kläderna även om det fortfarande är mycket att sätta sig in i.

Text och bild: JAN HULTMAN

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Soporna värmer våra hem

Enkelheten med fjärrvärme lockar, anser Anders Kvist.

Enkelheten med fjärrvärme lockar, anser Anders Kvist.

FINSPÅNG (LT)

Varje år slänger vi nästan 460 kilo sopor per person men jämfört med övriga EUländer producerar Sverige mindre sopor per person. Sverige utvinner mycket energi ur avfallet i de kommunala förbränningsanläggningarna vilket beror till största delen på den väl utbyggda fjärrvärmen.

Fjärrvärmenätet har byggts ut i centrala Finspång sedan mitten av 1980-talet och har idag runt 1 000 anslutningspunkter vid villor och stora fastigheter som mindre industrier, hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar.

Text och bild: CARINA LARSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

På Norrsjölandet

Pålsbotallen, döpt efter backstugan Pålsbo, är den äldsta tallen i Blåvikaskogen, 360 år!

Pålsbotallen, döpt efter backstugan Pålsbo, är den äldsta tallen i Blåvikaskogen, 360 år!

BOXHOLM (LT)

Hösten är en härlig tid att njuta av naturen, då råder hög klar luft, och sprakande vackra färger. Ett smart sätt är att njuta av naturen samtidigt som man tar del av skogarnas sevärdheter. I Blåviks skogar finns många torpruiner som alla bär på en historia, men där finns även andra saker som kan besökas. Men kom ihåg att det nu är en tid med mycket jägare i skogarna.

År 1880 bildades Blåviks socken, detta av delar ur socknarna Ekeby samt Torpa. Området som tidigare hörde till Torpa kallades då för Norrsjölandet, ett namn som nog inte är så känt idag. Numera säger nog de flesta Blåvikaskogen då området förs på tal.

Text och bild: KLAS JOHANSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Värmen som vi tar för given

Principbild på fjärrvärmerör till villa, huvudledning (i gatan) och för större fastigheter.

Principbild på fjärrvärmerör till villa, huvudledning (i gatan) och för större fastigheter.

LINKÖPING (LT)

I Sverige värms mer än hälften av alla bostäder och lokaler med fjärrvärme. Det är så vanligt att man lätt glömmer bort fjärrvärmen och dess fördelar. Även i Motala står fjärrvärmen för en betydande del av uppvärmningen.

Man tänker sällan på fjärrvärmen. Ändå är det den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Det anges att den värmer över så mycket som hälften av alla bostäder och lokaler. I synnerhet flerfamiljshus använder den här uppvärmningen. Siffran för andelen fjärrvärme i sådana bostäder når omkring 90 procent.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Vikingablod i ådrorna

Vid Motala båtvarv träffar vi Mjölbybon Sven-Erik Andersson som är där för service och reparation av sin långfärdsbåt Nikoline.

Vid Motala båtvarv träffar vi Mjölbybon Sven-Erik Andersson som är där för service och reparation av sin långfärdsbåt Nikoline.

MJÖLBY (LT)

Det nordiska vikingablodet kanske gör sig gällande när Sven-Erik Andersson ger sig ut på havet för att möta äventyret. Färder på vatten är starkt förknippat med Norden, i forntid såväl till nutid. Många nöjesseglare finns i vårt land, men inte många vågar sig på äventyret att gå österut och styra färden till Ishavet genom Ryssland.

Sven-Erik Andersson, bilhandlare från Mjölby, började segla 1980 och sedan dess är det en stor del av hans liv. De första segelturerna genomförde han på Sommen, men sedan dess har det blivit åtskilliga större sjöar och hav. Hans båt heter i dag Nikoline och är byggd på Orust 1996.

Text och bild: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share

Fler unga måste klara gymnasiet

Den årliga informationskampanjen på landets högstadier för att hjälpa eleverna att välja utbildning till gymnasiet pågår för fullt. När man är 15 år känns både vuxenliv och arbetsliv avlägset och diffust. Det pågår så mycket annat i ens liv att det är svårt att lyfta blicken och tänka på vilken bana man ska välja för att inte ångra sig.

Hur man bäst ska vägleda ungdomarna i detta val finns det olika skolor om. Somliga anser att man måste pränta in i niorna att detta är det viktigaste valet de har att göra i sitt liv (no pressure…), andra säger att man ska följa sitt hjärta och välja det man tycker är kul.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 151023

Share