Ny arbetsförmedling

Utredningen om Arbetsförmedlingens framtid är här och det verkar äntligen som myndigheten kommer reformeras ordentligt, inte en dag för sent. Under en av de där sista januaridagarna kom så den stora nya utredningen om Arbetsförmedlingen. Denna kolos till myndighet som varit ett så hett debattämne de senaste åren. Utredningen kom samtidigt som ett stort varsel. På grund av budgeten från Moderaterna och Kristdemokraterna som gick igenom riksdagen sänktes de statliga bidragen till AF…

Share

Talmansbesök i Helsingfors

Den finska riksdagens talman Paula Riisiko var värd för mitt besök i Helsingfors.

I förra veckan genomförde jag min första officiella talmansresa med fullt program och besökte Helsingfors under två dagar. Det är tradition att en

Share

Förintelsens minnesdag

Viktig att högtidlighålla

Förra måndagen tillträdde till slut Sveriges nya regering och därmed var mitt arbete med regeringsbildningen slut. Nu lägger jag

Share

Sverige har en regering

Skifteskonselj på Kungliga slottet med Hans Majestät Konungen som ordförande. Även kronprinsessan deltog. Jag redogjorde för hur regeringsbildningen
hade gått till. Bild: INGEMAR LINDEWALL/KUNGLIGA HOVSTATERNA

I måndags tillträdde Sveriges nya regering vid en så kallad skifteskonselj på Kungliga slottet med Hans Majestät Konungen

Share

Dramatisk vecka i svensk politik

Veckan har bjudit på stor dramatik i svensk politik. När den här tidningen når er läsare, fredagen den 18 januari, ska riksdagen för tredje gången under den regeringsbildningsprocess, som jag leder, rösta om en statsministerkandidat. När jag skriver detta vet jag inte utfallet, så det får jag återkomma till nästa vecka.

Share

Intressanta dagar i Österrike

Jag skriver i det österrikiska parlamentets gästbok under överinseende av talman Wolfgang Sobotka.

Strax före jul meddelade jag vid en pressträff att den tredje statsministeromröstningen kommer att äga rum i riksdagen onsdagen den 16 januari, det vill säga i nästa vecka. När de här raderna skrivs är dock resultatet av partiernas överläggningar under de senaste veckorna oklart, så jag väljer i stället att i veckans spalt säga några ord om det besök jag gjorde i Österrike nyligen.

Share

Hundra år av demokrati

Som jag nämnde i en bildtext i förra veckans krönika inleddes den 17 december riksdagens firande av demokratijubiléet – att det gått 100 år sedan allmän och lika rösträtt för kvinnor och män infördes. Jag höll flera tal den dagen, däribland ett anförande som inledde ett seminarium i andrakammarsalen om antologin Rösträttens århundrade, som givits ut av Riksbankens jubileumsfond. Kungen och kronprinsessan närvarade. Då sade jag bland annat så här.

För hundra år sedan, mitt i natten den 17 december, var andrakammarsalen arenan där ett historiskt ögonblick utspelade sig. Första kammaren fattade beslut utan votering vid tiotiden på kvällen, men här i andrakammarsalen pågick debatten till långt in på natten. Beslutet blev dock detsamma. Den extrainkallade – urtima – riksdagen kunde inte anta grundlagsändringar men fattade ett avgörande principbeslut: Allmän och lika rösträtt för kvinnor och män skulle införas i Sverige.

När klubban till slut föll var säkert många trötta – men de hade just upplevt ett avgörande ögonblick, ett avgörande vägval i Sveriges historia. Riksdagen hade visat sig ha förmågan att genom fredliga reformer göra vårt land till en demokrati. Det blev ingen revolution, inget våld, ingen blodspillan – i motsats till vad så många andra länder tvingades uppleva.

Därför inleder vi, naturligtvis, just här och just i dag riksdagens firande av demokratins genombrott i Sverige. Vi vill uppmärksamma hela processen mot en demokratisk riksdag och vårt jubileum fortsätter därför ända till januari 2022, hundra år efter den dag då de första kvinnorna till slut intog sina platser i vårt parlament – Kerstin Hesselgren i förstakammarsalen och här i andrakammarsalen Elisabeth Tamm i bänk 35, Nelly Thüring i nummer 124, Bertha Wellin i nummer 14 och Agda Östlund i bänk 13.

För hundra år sedan befann Sverige sig i en brytningstid präglad av flera stora skeenden, som slutet på det första världskriget. På många sätt innebar omvälvningarna att en gammal värld gick under, att en ny tid bröt fram och att ramarna tog form för den värld vi idag lever i.

I Sverige hade kampen för fullständig demokrati pågått i årtionden, men just då uppstod ett formativt ögonblick som flera nyckelaktörer tog väl vara på. Under intensiva och bitvis dramatiska förhandlingar i skuggan av inte minst det tyska kejsardömets fall och betydande spänningar även i vårt land lyckades partierna nå enighet om den rösträttsreform vi firar i dag. Riksdagens historiska principbeslut har kallats för det enskilt viktigaste beslutet i Sveriges politiska historia och jag kan tänka mig att många nickar instämmande. Sverige passerade här den viktiga punkt efter vilken man inte längre kan vända tillbaka.

Jag tror man måste se det som att avgörandet inte enbart handlade om rösträtten i sig, utan var ett vidare vägval. Hela vår samhällsutveckling stod och vägde den där hösten för ett sekel sedan. Reformer, demokrati och jämställdhet – eller något helt annat? Även om man ska vara försiktig med att peka ut enskilda avgörande ögonblick i ett komplext historiskt flöde, så kan man – i vart fall i symbolisk mening – hävda att det moderna Sverige föddes och valde väg den där decembernatten, en natt som känns så avlägsen eftersom vi idag tar demokratin för given men som bara är ett par generationer bort.

Det fanns många olika aktörer framför och bakom kulisserna dessa dagar. Här i riksdagen agerade personer som Hjalmar Branting och statminister Nils Edén. Utanför riksdagen var rösträttsrörelsen och dess företrädare centrala. Också företrädare för näringslivet var aktiva i detta skede. En inte alltid så omtalad, men viktig, roll spelades av den dåvarande kronprinsen, blivande kung Gustav VI Adolf. Han agerade för en rösträttsreform, anhängare som han var av allmän och lika rösträtt, konstitutionell monarki och parlamentarism av brittiskt snitt.

Mycket har hänt sedan dess och säkert är att demokratin aldrig står stilla. Samtidigt som vi är stolta över de demokratiska framsteg som har gjorts är vi också medvetna om utmaningarna vi har framför oss.

Vi måste förklara demokratin för att förstå dess vikt, vi måste försvara den mot hot, och vi måste förnya den så att våra metoder och tankesätt utvecklas i takt med den tid vi lever i.

Share

Viktigt att föra samman vetenskap och politik

Expressens fotograf tar bilder när jag beundrar utsikten från riksdagshusets tak.

För första gången denna höst pågår nu regelrätta förhandlingar om regeringsfrågan. Stefan Löfven och jag ska talas vid om läget i

Share

Nationaldagsfirande

… och diplomatutbildning

Styrelsemöte med Stiftelsen Sveriges Nationaldag. Jag leder mötet med generalsekreteraren Martin Brothén vid min sida.

Frågan om regeringsbildningen är fortfarande inte löst, men jag arbetar även vidare med de många andra uppgifter som ingår i talmans-

Share

Några nedslag i en talmans vardag

Jag talar om regeringsbildningen i SVT:s morgonstudio…

När jag skriver detta vet jag inte vad Annie Lööf kommer att meddela mig om sina sonderingar av förutsättningarna för en regering som kan

Share