Verka i anrik småländsk bygd

huvudvink

Med en vacker mangårdsbyggnad från 1700-talet, flera övriga byggnader och 109,5 hektar mark följer möjligheter. Här i en anrik vacker småländsk miljö drevs under mer än hundra år ett gästgiveri och en del finns bevarat från den tiden. Välkommen till Tranås Hult som är veckans Gård till salu.

Östergötland har övergått i Småland. Det märks något på landskapet, men ännu skulle det kunna vara någonstans i den södra östgötska skogsbygden. Det är vackert på flera sätt. Här finns en trakt där man kan upptäcka mycket av natur och historia.

Adelöv socken inrymmer mer än vad man först kan tro. Som en del av Holaveden utgörs den av sällsam historia och en spännande natur. Man kan läsa att Holaveden för länge sedan var ett tillhåll för rövare som låg i bakhåll för resenärer. Namnet på Holaveden: ”Helvetets portar” hade också sitt ursprung i den besvärliga vilda skogsterräng som de resande hade att ta sig genom.

Det berättas att under sjuårskriget på 1560-talet så användes skogen som ett hinder för den danska härens återtåg från sina härjningar i Östergötland. Idag ser man väl helst att just sådant, bortsett från rövarna som förpassats till arkiven, är en tillgång för upplevelse och bevarande av det inte helt exploaterade.

Veckans gård finner man genom att sväng mot Adelöv från väg 133 mellan Tranås och Gränna. Det är sedan bara att fortsätta mot Duvebo. Efter 4,5 km finner man den nära vägen. Närmast bostaden möter en passande skön trädgård där stora askar, lönn, fruktträd och andra växter bidrar till en trivsam lummig miljö.

I bygdens historia ingår även den här gården. Den omnämns redan i en jordbok från 1539 som ett nybyggt torp. Under åren 1754 och 1877 var den enligt Gods och Gårdar gästgivaregård. På länsmuseet i Jönköping finns tavlan som visade taxorna för skjuts till olika platser i trakten. Skulle man till Hullaryd, Boet, Fruktnöte eller Örserum var det bara att se på tavlan som tjänade som prislista. Idag finns en kopia av tavlan i hallen i huset och påminner om en annan tid och gårdens historia.

Mangårdsbyggnaden i två plan är i vacker 1700-talsstil med en boyta på 180 kvadratmeter. I huset finns flera äldre detaljer bevarade. Här kan nämnas sådant som den ursprungliga spiskåpan med sin bevarade bakugn i köket, en vedspis av märket Husqvarna, ursprungliga lås och vred på dörrar samt kakelugn i vardagsrummet och eldstäder i sovrummen. Byggnadens ursprungliga själ finns alltså kvar trots renoveringar och moderniseringar som ger ett bekvämt boende som passar vår tid.

Lillstugan är uppförd i 1 1/2 plan. Även den är från 1700- talet och har tydlig karaktär av den tiden. På nedre plan finns kök, duschrum med wc och ett rum. Liksom i mangårdsbyggnaden finns här en bevarad ursprunglig spiskåpa. På övre plan finns ett rum med en öppen spis.

I trädgården finner man vidare en bod, drängstugan och en källare i sten. Till fastigheten hör även en ladugård som kan göras om till stall och ett magasin. Gårdens areal uppgår enligt skogsbruksplanen till 109,5 hektar. Av dessa utgörs 94,4 av skog med ett totalt virkesförråd på 13 140 skogskubik och en medelbonitet uppskattad till 8,7. Det är en barrdominerad skog där 75 procent består av gran och 6 av tall. Åker och bete tillsammans är 11 hektar, varav knappt hälften för närvarande är muntligen upplåten. Jakten tillfaller ny ägare nästa sommar då upplåtelsen av den upphör.

Här i en anrik vacker småländsk miljö väntar en fastighet på en ägare som förstår att uppskatta vad gården erbjuder.

Text: BO BÄCKMAN

Share

Öppet hus visade nytt boende

Verksamhetschefen Anna Södergren och James Danielsson, ungdomspedagog och gruppledare. I bakgrunden syns Björsäter skola med multiarenan.

Verksamhetschefen Anna Södergren och James Danielsson, ungdomspedagog och gruppledare. I bakgrunden syns Björsäter skola med multiarenan.

BJÖRSÄTER (LT)

I Björsäters gamla servicehus öppnar nu ett boende för ensamkommande ungdomar. Det blir tio platser. Inför öppnandet hölls öppet hus på boendet så att allmänheten fick en chans att själva se lokalerna och prata med personalen.

Åtvidabergs kommun har flerårig erfarenhet av mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. I dagarna öppnar ett nytt boende i HVB-form i det gamla servicehuset i Björsäter.
– Åtvid har tagit emot ensamkommande sedan 2010, berättar verksamhetschefen Anna Södergren.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Fortsättning publicerad i papperstidningen 150828

Share

Björklöv ökar sammanhållningen

Stellan Thagesson, ordförande i Holavedens handelshus sedan 10 år, vid sin kiosk där han säljer grillkol.

Stellan Thagesson, ordförande i Holavedens handelshus sedan 10 år, vid sin kiosk där han säljer grillkol.

HOLAVEDEN (LT)

När man plockar björklöv och blommor tillsammans ökar sammanhållningen i bygden, konstaterar Stellan Thagesson, som sedan snart tio år är ordförande i den ekonomiska föreningen Holavedens handelshus.

Tio medlemmar har i år plockat 50 kilo björklöv och 100 kilo älgört och tappat 1700 liter björksav. Älgörten är ovanligt långlivad i år och växer fortfarande tät utmed vägen.

Än så länge ligger alla råvaror i frysar men allt ska snart bli drickbart. Löven blir björklövssaft i början av augusti. Den är ingen storsäljare men den går. Älgörtens produkt kallar de älgörtsdryck, inte saft. Anledningen är att den passar mer för vuxna, barn brukar inte gilla den då den smakar litet mandel.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Fortsättning publicerad i papperstidningen 150828

Share

Årliga slåttergillet en tradition

Slåtter i härlig natur. På de sluttande och steniga ängarna går lien bättre än en slåttermaskin.

Slåtter i härlig natur. På de sluttande och steniga ängarna går lien bättre än en slåttermaskin.

TORPÖN (LT)

Lieslåtter har månghundraåriga traditioner, numera är dock kunskapen att hantera en lie inte lika vanlig. Men på Torpön hos Bernt Johansson i Packarp hålls slåttertraditionen vid liv. Och när tidningen besöker Packarp strax före kl 10 slåtterdagen är sju slåttergubbar och två räfserskor i full gång med liar, räfsor och hötjuga.

Dagen började med ett lätt regn men snart lyfte molnen och ska lien bita bör gräset åtminstone vara daggvått så snart var alla i full gång och det höga gräset slaget på en stor del av markerna ner mot sjön Sommen.

Text och bild: BERNT KARLSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 150828

Share

Vammardagen – fin kompott

Anton Isaksson, tillsammans med Lisa Lenper, visade upp sin bil som han kör rallycross med. Efter förra året som SM-vinnare i juniorklassen tar han nu steget till värstingklassen.

Anton Isaksson, tillsammans med Lisa Lenper, visade upp sin bil som han kör rallycross med. Efter förra året som SM-vinnare i juniorklassen tar han nu steget till värstingklassen.

VALDEMARSVIK (LT)

Vammardagen har blivit ett årligen återkommande evenemang där det bjuds på lite olika begivenheter för besökarna. Förutom att det finns en del specialerbjudanden i butikerna i detta utanför centrum belägna köpcentra i Valdemarsvik.

Bilar och båtar av olika slag fanns till beskådande och för den skönsjungande delen stod Izabella Swartz, som vanligt kompad av Roland Engdahl. På plats fanns även systrarna Annie Svensson och Sussi Jonsson med sina produkter med varumärket Stora Ljungbo. Namnet har de fått av gården som Annie och hennes man driver.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 150828

Share

HV71 är Jens stora passion

Notis

Boxholm_Jens_Sehlstedt_2

På besök i Kinnarps Arena stöter Jens och Länstidningens reporter på Oscar Sundh som gärna låter sig fotograferas ihop med North Bank Supporters ordförande Jens Sehlstedt från Boxholm

Boxholmskille ordförande i HV 71:s supporterklubb

BOXHOLM

Den sextonde och sjuttonde september drar en ny SHL-säsong i ishockey igång, och en som längtat till detta är Jens Sehlstedt. Han flyttade ner till Huskvarna och Jönköping för mindre än fyra år sedan, och hockeyintresset hade han med sig vid flytten. Numera är den unge boxholmskillen Jens Sehlstedt ordförande för HV 71:s supporterklubb North Bank Supporters. Jens Sehlstedt föddes 1992 och han växte upp i Boxholm. Han var väl som de flesta andra killar, och redan i riktigt unga år började ett intresse för ishockey att gro hos Jens. När han bara var sex, sju år gammal så tog pappa Mikael med honom till dåvarande Rosenlundshallen i Jönköping, HV 71:s hemmaborg.

Share

Rovdjurskonflikten – politiker, dags att lösa den nu

Världsnaturfonden WWF beklagar att regeringens svar till EUkommissionen den 19 augusti inte innehöll någon handlingsplan för förvaltningen av vargen i Sverige. Det är något som EU vill ha och som även skulle bidra till att få ordning och reda i den svenska vargpolitiken och mildra konflikterna i denna fråga.

WWF kan inte se att regeringens svar ger EU-kommissionen något annat val än att saken prövas av EU- domstolen. Det innebär i så fall att det inte blir någon licensjakt i vinter. Vi beklagar att regeringen inte vidtagit de enkla åtgärder som behövts för att undvika den här situationen. Det är därför hög tid för Sveriges politiker att sluta med paj kastning en, kavla upp ärmarna, och gemensamt över partigränserna skapa förutsättningar för att få ordning och reda i den svenska rovdjurs- och viltförvaltnings politiken.

Det går att åstadkomma och måste göras. Det är politikens ansvar att skapa en lösning på denna utdragna konfliktfråga. Vi behöver skapa en grund så att förvaltningen av våra rovdjur och annat vilt som exempelvis gäss, tranor och vildsvin blir långsiktig, förutsägbar och tydlig. Ovisshet vill ingen ha och osäkerhet är vad som genomsyrar rovdjurs politiken. Ingen vet vad som ska hända i morgon eller framöver – och det upplever folk som högst otillfredsställande.

Extra tydligt är det i varg frågan. Vad behöver då göras politiskt för att få ordning på rovdjurs och viltpolitiken? Det viktigaste är att skapa en trovärdig färdplan framåt som har acceptans och är formellt beslutad. Den ska innehålla en handlings plan med tidsangivelser för vad som ska göras och när.

Hela arbetet ska grunda sig på en ekosystem baserad förvaltning som tar hänsyn till människor, natur och djur – ett helhetsperspektiv! WWF föreslår följande process för att komma vidare och göra förvaltning en logisk, transparent och operativ:

1 Upprätta och besluta om en tydlig handlingsplan med tidsangivelser.

2. Att det i jaktförordningen införs en ny paragraf som ger Naturvårdsverket och länsstyrelserna mandat att utfärda förvaltningsplaner efter enhetliga riktlinjer för vilda däggdjur och fåglar.

3. Att det i jaktförordningen införs mandat att använda förvaltningsplanerna som underlag vid beslut om förvaltningen.

4. Att en arts gynnsamma bevarandestatus slås fast utifrån bästa möjliga vetenskapliga underlag och inte genom politiska beslut.

5. Att beslut fattas om att en ny modern jaktlagstiftning för förvaltningen av vilda däggdjur och fåglar ska utarbetas.

6. Att i jaktlagstiftningen införa organisationers rätt att överklaga beslut fattade med stöd av denna till domstol.

7. Att skapa ett forum för dialog mellan olika intressentgrupper kring viltförvaltning och rovdjursfrågor. Inled arbetet redan nu med en fast ställd handlingsplan och beslut som visar att regeringen och politikerna menar allvar. Låt förvaltningsplanerna bli styrande för viltförvaltningen och skapa en logisk beslutsprocess som alla kan förstå. Att förningsplanerna ska vara styrande be slutades av riksdagen i december 2013. Det är dags att genomföra detta nu. Varg frågan är egentligen en relativt liten fråga. Samtidigt är den stor. Den skär rakt igenom samhället från statsministern ner till kön i matvaruaffären, till frukostbordet och vidare till EU-kommissionen i Bryssel. En fråga som berör så många får inte vara olöst. Det är re ge ring ens och politikens ansvar att efter dialog med brukare, miljöorganisationer och andra intressen ter skapa för ut sättningar för en långsiktigt hållbar lösning.

Peter Westman naturvårdschef, Världs naturfonden WWF
Tom Arnbom rovdjursexpert, Världsnaturfonden WWF
Mats Forslund naturvårdsexpert, Världsnaturfonden WWF

Share