Vänsterfolket är övertygat om att Sverige gick sönder under Alliansens åtta år vi makten. Högerfolket är övertygat om att ett krav för att få jobba inom public service är att man röstar vänster. Sverigedemokraterna är övertygade om att det pågår en massinvandring till Sverige och att alla invandrare kan kliva rakt in och få hela sin tillvaro betald av samhället, på pensionärernas bekostnad.
Vänsterfolket är övertygat om att företagen i välfärden plockat ut vinster långt över vad som sker i verkligheten. Högerfolket är övertygat om att det mesta av fackligt arbete går ut på att förstöra för företagen att tjäna pengar. Sverigedemokraterna är övertygade om att allt som skrivs i traditionella medier är lögn och mörkläggning därför behöver de inte ange någon källa för sina åsikter eftersom de inte finns återgivna nånstans, det bara är så.
Typ. Vi lever väl alla med våra övertygelser i olika utsträckning, de ovan nämnda är hårdragna och lite extraordinära. En stor del av svenska folket lever dock i villfarelse kring hur mycket skatt vi betalar. Nyligen presenterade Svenskt näringsliv rapporten: Underskattade skatter – En undersökning av vad svenska folket tror om skatternas omfattning.
Rapporten visar att allmänheten tror att vi i genomsnitt betalar 35 procent i skatt, inräknat alla olika slags skatter. I verkligheten ligger summan på drygt 50 procent. Självklart påverkar en utbredd okunskap om skatter och dess storlek hur vi ser på olika reformer och politiska förslag rörande skatter. De flesta löntagare ser inte på sin lön som mer än det som landar på kontot en gång i månaden.
Det är det man ”får ut” som är ens lön, det övriga ”är skatt”. Men din lön är det du får före skatt. Utöver detta betalar din arbetsgivare in ytterligare cirka 30 procent i olika skatter, så kallade sociala avgifter. Mycket skatt blir det. Skattetrycket har dock minskat från cirka 60 till 52 procent sedan 2003. Men i allmänhet tror alltså de flesta att vi betalar cirka 35 procent i skatt totalt.
Nästan alla av de svarande underskattar nivån på hushållens faktiska skatter, och andelen har ökat sedan 2003. Förklaringen anses bland annat vara att vi i dag inte behöver grotta ner oss i vår ekonomi, inte ens vid den årliga deklarationen. Allt är ifyllt av Skatteverket och även om man kan gå igenom deras siffror för att hitta möjligheter att dra av lite på skatten så nöjer sig många med att lita till myndigheten och skicka ett sms så är det klart.
Tror man att ens totala skattekostnad är 35 procent så är man sannolikt mer välvilligt inställd till höjda skatter än om man vet att kostnaden ligger på 52 procent. Tror man att de privata företagen inom svensk välfärd plockar ut 25 procent i vinst är man sannolikt mer benägen att propagera för vinstförbud i dessa företag än om man vet att summan är 6,8 procent. Och tror man att facket vill arbetsgivarna ont är man mer benägen att försämra fackligt arbete än om man ser hur mycket arbetsgivaren sparar på att ha en fungerande facklig motpart att jobba med.
