LINKÖPING (LT)
Medeltida mat och liv behandlas utförligt i den nyutkomna boken Biskop Brasks måltider. Tretton forskare under redaktion av Magnus Gröntoft har studerat medeltida liv och mat med utgångspunkt i dokumentet Kh 54 som är skrivet av Brask själv. En bokrelease hölls på Linköpings slott. Det var en passande inramning till boken med titeln Biskop Brasks måltider, då slottet varit biskopsgård innan det blev slott och att Brask bott där.
Boken är skriven av tretton forskare under redaktion av Magnus Gröntoft, som är medlem av Hagdahlsakademin. Boken handlar dock inte bara om maten. Den ger inblickar i årets sysslor, personalen, hushållet och mycket annat om livet på medeltiden. Underlaget för forskarnas arbete, utifrån olika discipliner, finns till stor del i det nyöversatta dokument med beteckningen Kh 54, Kyrkohistoria 54.
Biskop Brasks måltider – Svensk mat mellan medeltid och renässans.
Det är biskop Brasks egna anteckningar från tidiga 1500-talet. Hedda Gunnings nyöversättning lyfter upp det medeltida livet och maten till en lättillgänglig läsning. Landshövding Elisabeth Nilsson välkomnade till träffen.
Några av de tretton forskarna närvarade vid releasen. Redan deras snabba presentationer av sina respektive områden gav en fascinerande inblick i medeltida liv. Sofia Gustafsson har bland annat gått igenom räkenskaper från 1400-talets Stockholm. En ytterligt intressant del är fiskimporten. ”Bergerfisk”, troligen torkad torsk, och torkade gäddor från Finland, vilket även Marja Hartola berättar om, var stora poster.
Importerade kryddor markerade status. Recept är däremot en svårare del av det här. – Det finns olika aspekter av mathållning på medeltiden. Vi vet inte exakt vad som ingick i recepten, men vad Brask kallat rätterna och vad han köpt in. – Mat är inte bara vad man stoppar i sig och har produktion av, berättade Markus Lindberg. Han ställer frågan om Kh 54 beskriver faktiska förhållanden eller hur det borde vara.
I jämförelsen mellan Vadstena kloster och biskopsgården finns förstås att båda var bundna till vad som fick ätas och när, maten som ritual. Alf Ericsson har sett till arbetsinstruktionen för dels mjölnare och dels sågmästaren som var anställda på Biskopsgården. Här förs två centrala saker samman. Mjöl och öl var basen i maten.
Teknikutvecklingen var betydelsefull för stad och rike. – En vattendriven såg var en nyhet på 1400-talet. Det är första gången man kan belägga tekniken. Arkeologen Ann-Charlott Feldt har sökt igenom tidslagren, kulturlagren. Det går att få fram mycket information om livet under olika perioder från dem med moderna analysmetoder. – Vi har hittat en huggkubbe i biskopstornet där man styckat kött, berättar hon.
Markus Andersson, för övrigt årets Hagdahlskock tillsammans med Magnus Ulván, stod för provsmakningsmenyn vid pressreleasen. – Vi har tagit till oss andra matkulturer men är dåliga på att vårda vår egen. Idag har folk blivit så pippliga, säger Markus Andersson. Nu har industrin börjat kalla allt för filé. Han syftar på den oxtunga i provsmakningsbuffén han på pin kiv har kallat tungfilé. – Förr var man tvungen att ta tillvara och äta hela djuret, säger Markus. Historien avslöjar mer och mer som kan användas även idag.
Text och bild: BO BÄCKMAN
