Annorlunda Nobelvecka

Helena och jag medverkade. Här står vi tillsammans med professor Stanley Whittingham, en av kemipristagarna.

Den 10 december varje år brukar världens blickar riktas mot Sverige och Stockholm. Då delas Nobelprisen ut vid en högtidlig ceremoni och därefter genomförs Nobelbanketten i Stockholms stadshus. I år blev det annorlunda, men Nobelprisen delas ut även pandemins år 2020 och det finns all anledning att ta detta tillfälle i akt till att uppmärksamma betydelsen av kunskap, bildning och vetenskap – i år liksom varje år.

Min hustru Helena och jag har deltagit i Nobelfestligheterna två gånger, 2018 och 2019. Vi har även båda åren deltagit i kungens middag för Nobelpristagarna på slottet kvällen efter Nobelbanketten. Allt detta har självklart bjudit på fantastiska upplevelser, men framför allt har jag känt en stor stolthet över att Sverige en gång om året under en hel vecka riktar världens uppmärksamhet mot just vetenskap, kunskap och bildning. Den stoltheten känner jag även ett år som detta, när ingenting är som vanligt.

Pristagarnas Nobelföreläsningar gjordes tillgängliga den 7 och 8 december i Nobelprisets kanaler. Under samma dagar fick pristagarna ta emot sina medaljer och diplom i Tyskland, Storbritannien och USA, tack vare ett nära samarbete med svenska utlandsmyndigheter. Nobels fredspris togs emot i Rom, Italien, av World Food Programmes verkställande direktör. Prisöverlämningarna filmades för att kunna vävas in i tv-sändningar som gjordes i samarbete med SVT och NRK.

I Stockholm hyllades årets pristagare med en ceremoni som för första gången ägde rum i Gyllene salen i Stockholms stadshus. Här hälsade Nobelstiftelsens ordförande CarlHenrik Heldin välkommen, medan ledamöter från de Nobelprisutdelande institutionerna presenterade de upptäckter och insatser som belönas med 2020 års Nobelpris. H M Konungen deltog med en digital hälsning och vi fick följa hur pristagarna tog emot medalj och diplom i sina hemländer. Konserthuschefen Stefan Forsberg var konferencier för ceremonin som ramades in av musikaliska inslag.

Sveriges utveckling under perioden 1860 – 1960 från ett fattigt jordbrukarland i Europas utkant till ett av världens rikaste länder beror på flera faktorer. En av dem är att ett antal svenska uppfinnare och entreprenörer lade grunden till många av de storföretag som var ryggraden i 1900-talets svenska näringsliv. Alfred Nobel var en av dem och han gjorde sig odödlig genom att instifta de pris som bär hans namn och som syftar till att belöna dem som gjort betydelsefulla vetenskapliga landvinningar.

I en tid som vår med fake news och andra oroande tendenser är det viktigare än kanske någonsin tidigare att lyfta fram forskning, vetenskap, kunskap och bildning som viktiga förutsättningar för att bygga ett gott samhälle. Det gör vi i Sverige under Nobelveckan. Nobelprisen gör dessutom att vi varje år hyllar de briljantaste av de briljanta för deras stora insatser för att göra världen bättre. Allt detta är något vi som svenskar har anledning att vara stolta över och glädjas åt.  

Andreas Norlén
Talman, Sveriges riksdag

Share