Är hårdare tag mest effektivt?

Utvisning ur landet på grund av koppling till gängkriminalitet. Poliser med kortare utbildning. Fängelser i andra länder. Anonyma vittnen. Omhändertagande av barn till kriminella föräldrar. Hårdare straff.

De rättspolitiska förslagen står som spön i backen just nu som en förklarlig reaktion på utvecklingen i Sverige avseende gängkriminalitet. Hårdare tag är dagens modeuttryck. Frågan är dock hur effektivt det är?

Forskning visar att den största avskräckande faktorn för att avstå från brott är risken att åka dit. Det vill säga är risken att bli dömd för brott hög, är chansen att individen avstår från brott högre. Det talar för att den bästa insatsen samhället kan göra är satsningar på polisen. Men polisens arbete är bara ett steg av rättskedjan. Det krävs även satsningar på NFC (Nationellt Forensiskt Center) som ska hantera teknisk bevisning. Det krävs satsningar på åklagarna som leder många utredningar, som väcker åtal och som för talan i domstol.

Domstolarna måste i sin tur ha resurser att hantera ett ökat ärendeinflöde utan långa väntetider. Kriminalvården ska ha möjlighet att tillhandahålla häktesplatser och fängelseplatser och även hantera personutredningar innan dom och skyddstillsyn, villkorlig dom och samhällstjänst efter dom. Rättskedjan är en lång komplicerad process av olika aktörer och instanser som slukar resurser. Ett verksamt hanterande av brottslighet är att stärka alla dessa instanser först. Det når större effekt än hårdare straff.

Detta borde de politiker som föreslår de åtgärder som beskrivs ovan, vara väl medvetna om. Det är därför oroväckande att det läggs fram ytterligare mer eller mindre rättsosäkra förslag. Moderaterna föreslår till exempel att individer ska kunna utvisas från landet på grund av kopplingar till gängkriminalitet, även om personen inte är dömd för brott.

Moderaterna har även lagt fram förslag om införande av anonyma vittnen. Men vad blir egentligen bevisvärdet av ett vittne som inte kan korsförhöras och som sitter på eventuella dolda motiv för sina utsagor? Sverigedemokraterna föreslår kortare utbildning för vissa poliser för att snabbt få ut fler i yttre tjänst. Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, menar att de som föreslår kortare utbildning för poliser inte inser vad det innebär att vara polis och vilka krav som ställs på dem. Att som Kristdemokraterna föreslår, använda svenska biståndspengar för att bygga fängelser utomlands, väcker mer frågor än svar.

Ett rättssäkert rättssystem är demokratiska samhällen förbehållna och något vi ska värna. Det är lätt att lägga fram ett förslag som syftar till att få skyldiga personer dömda eller minska brottslighet. Men de förslag vi lägger fram måste alltid säkras mot tankeexperimentet att det är en oskyldig person som står misstänkt eller drabbas. Hur säkrar vi så att denne inte blir oskyldigt dömd?

Jenny Elander Ek (C)
Kommunalråd

Share