När jag såg Stefan Löfven i partiledardebatten i söndags rya om att Alliansen lämnade efter sig budgetunderskott och nu vill sänka skatterna och sänka lönerna, då suckade jag och tänkte på vad bra det vore för svensk, politisk debatt om Socialdemokraterna inte försökte förfalska historien och vantolka motståndarnas förslag, utan accepterade verkligheten sådan den är och förde en hederlig debatt.

Jag kan leva med att de inte vill sänka lönerna för folk som jobbar, men jag har svårare att acceptera att de bekämpar skattelättnader på arbete med så oseriösa argument.

Snart sagt alla ekonomer är eniga om att sänkt skatt på arbete ökar drivkrafterna för människor att arbeta eller arbeta mer och därmed gör det att fler anstränger sig mer för att få jobb – vilket leder till att fler jobbar (eller, på ekonomspråk, att sysselsättningen ökar). Och omvänt: Om man höjer ersättningarna till människor som inte arbetar (till exempel genom att höja a-kassan eller sänka skatten för sjukskrivna, som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten för nästa år) så minskar drivkrafterna för människor att söka sig till arbetsmarknaden och då kommer färre att jobba.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171013

I söndags valdes Ulf Kristersson till ny partiordförande för Moderaterna. Han lade i sitt installationstal ut texten om hur han ser på Moderaternas roll i svensk politik och vilken politik Sverige behöver. Det var ett tydligt, ideologiskt förankrat tal och jag återger här några viktiga delar.

”Vad är då vår roll i svensk politik idag? En del säger att Moderaternas förening av liberalism och konservatism inte längre fungerar. Att det råder en helt ny konflikt mellan frihetens idéer, och en stark stat. Mellan individuell frigörelse och gemensamt ansvar. Mellan sökandet efter det nya och respekten för det gamla.

Jag tror att det är helt fel. Jag tror att Sverige behöver en värderingsburen pragmatism. Det är ett vuxet förhållningssätt till politik och samhälle: Fast förankrad i stabila värderingar om rätt och fel, utan att snegla på vad som är opportunt för stunden. Vi springer ingens ärenden. Vi avlönar inte organisationer som skrubbar vår rygg om vi skrubbar deras.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171006

Ett av de politikområden där det finns stort behov av reformer är bostadspolitiken. Det råder bostadsbrist i ett stort antal av landets kommuner, samtidigt som det tar alldeles för lång tid från idé till färdigt hus.

Vi moderater har inför vår arbetsstämma i oktober utarbetat ett reformpaket för att röja undan de onödiga hinder som har ställts upp för bostadsbyggande i Sverige. Här nedan följer några särskilt viktiga delar, som presenterades i en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen.

Bättre tillgång till byggklar mark. Sverige har omfattande ytor som kan bebyggas, men kraftiga begränsningar gör att attraktiva områden står obebyggda utan anledning. Mer mark i bra lägen behöver göras tillgänglig. Vi vill bland annat reformera bullerreglerna, för att till exempel kunna bygga bostäder i närhet till goda kommunikationer. Detsamma gäller mark nära dagens tätorter.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170929

Systembolagets vd vill inte tillåta gårdsförsäljning av vin.

Systembolaget annonserar över hela landet för att påverka riksdagen om vingårdarnas vin ska få säljas i gårdsbutiker. Vd Magdalena Gerger skriver brev till folkets företrädare i riksdagen och talar om vad de ska göra. Detta ska inte ett statligt bolag och dess ledning ägna sig åt, det är omdömeslöst och fel.

Jag interpellerar nu socialministern och regeringen om detta, och om vilka åtgärder som ska vidtas (hoppas jag) så att detta inte upprepas.

Staffan Danielsson
Riksdagsledamot (C)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170929

Sedan förra veckan  har inte mindre än två  förtroendeomröstningar  ägt rum i riksdagen.  Förra fredagen hade  SD krävt att kammaren  skulle förklara att  statsministern inte  längre åtnjöt riksdagens  förtroende och  i tisdags genomfördes  en motsvarande omröstning,  den här  gången på begäran  av Moderaterna och  angående riksdagens  förtroende för försvarsministern.

Både statsministern och försvarsministern  klarade sig  som bekant. Vad gäller statsministern  var det enbart SD  som röstade för misstroendet,  medan förslaget om misstroendeförklaring  mot försvarsministern  stöddes av M, KD  och SD efter att sommarens  alliansenighet i frågan olyckligtvis  brutits upp.

En och annan kanske tycker  att Alliansen borde ha stött  kravet på misstroendeförklaring  gentemot statsministern,  och visst är det så att Alliansen  varje dag egentligen vill ha  en annan statsminister och en  annan regering än den nuvarande,  men det fanns goda  skäl för Alliansens agerande.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170922

Den gångna veckan har varit dramatisk i svensk politik. Anna Kinberg Batra aviserade sin avgång som Moderaternas partiledare och statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson avgick efter att inte ha agerat i säkerhetsskandalen kring Transportstyrelsens IT-upphandling.

Eftersom konstitutionsutskottet granskar säkerhetsskandalen vill jag dock inte föregripa det arbetet genom att resonera om Emma Lennartssons avgång, och Moderaternas situation finns det anledning att återkomma till när den extra partistämman, den 1 oktober, nalkas.

Jag tänkte i stället skriva om en helt annan sak. Antisemitism. Något som borde ha hört till historien efter andra världskrigets fasor, men som dessvärre är en påtaglig realitet för Sveriges judar som utsätts för påhopp, trakasserier och judehat från extremister av alla slag: vänsterextrema, högerextrema och islamister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

En flygskatt skulle få ner utsläppen med upp till 180 000 ton koldioxid per år. Detta motsvarar utsläppen från cirka 100 000 bensinbilar, skriver insändarna.

Svar till Jenny Ek (C) och ledaren i Länstidningen den 18/8:

I Länstidningen den 18 augusti angriper såväl Jenny Ek (C) och ledaren Miljöpartiet för förslaget att införa en flygskatt. På något sätt verkar de båda tro att Miljöpartiet inte förstår att flygskatten får som effekt att färre flyger och fler resor kommer att göras med andra färdmedel som exempelvis tåg, buss och bil.

Samtidigt har man väldigt svårt att bestämma sig. Å ena sidan sägs att förslaget inte kommer få någon effekt alls och å andra sidan att snart sagt varje flygplats kommer att få lägga ner. Hur ska ni ha det?

MARGARETA FRANSSON (MP) Regionråd
OLOF ÖBERG (MP) Ersättare i Regionfullmäktige

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Har ägarna råd att låta sina flygplan stanna på marken?

Genmäle

Visst kan man göra teoretiska beräkningar hur mycket utsläpp en skatt på flygresor kan ge. Margareta Fransson och Olof Öberg, båda MP, hävdar att en flygskatt får ner utsläppen med upp tlll 180 000 ton koldioxid per år.

Problemet är bara att det förutsätter att många flygplan stannar på marken. För det är ju flygplanen som orsakar utsläppen och inte passagerarna. Flygplan är dyra och att inte låta dem flyga har nog inga ägare råd med. Därför torde flygplan på inställda rutter sättas in på andra ställen

SVEN ERIK JANSSON

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Efter förra torsdagens fega och motbjudande attack kan nu Barcelona läggas till den allt längre lista av europeiska metropoler som drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd. Vi minns också hur nazister var ett ovälkommet inslag under Almedalsveckan, samtidigt som vänsterextremister genomförde våldsamma upplopp vid G20-mötet i Hamburg.

Våldsbejakande extremism är alltså högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Allianspartierna har därför förslagit en rad åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism och regeringspartierna i konstitutionsutskottet har gått med på dem.

Det finns tre extremistiska inriktningar i Sverige, farliga var och en på sitt sätt. Vänsterextremismens brutalitet visades nyligen i Hamburg. De säger sig tro på rättvisa och jämlikhet, men i själva verket tror de på den starkes rätt. Demokratin ger varje människa en röst, den tydligaste formen av jämlikhet, men de vänsterextrema accepterar inte demokratin när ”fel beslut” fattas. Den som kastar sten på polisen kastar också sten på demokratin.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken hora eller kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170818