Mitt i debatten om regeringens hantering av säkerhetsskandalen vid Transportstyrelsen känns det angeläget att också diskutera sakpolitik. Svensk välfärd måste stärkas och de problem som finns måste lösas. Idag saknas det vårdplatser och köerna växer. Många medarbetare går på knäna.

Det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av niondeklassarna blir behöriga till gymnasiet. På många håll finns stora brister i omsorgen av äldre. Hur skapar vi resurser för en god välfärd, nu och i framtiden?

Behoven ökar hela tiden. Fler barn och äldre, ökade kostnader i kommunerna för integration samt svårigheter att rekrytera medarbetare är några av orsakerna.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

De senaste veckorna har varit dramatiska i svensk politik. En stor säkerhetsskandal har rullats upp, Alliansen har krävt att tre ministrar ska avsättas av riksdagen och två av dem har i stället avgått. Fortfarande kommer nya avslöjanden nästan varje dag. Jag har kallat riksdagens konstitutionsutskott till ett extra sammanträde den 17 augusti för att inleda konstitutionsutskottets granskning av skandalen.

Eftersom KU ska granska händelserna i detalj vill jag inte föregripa utskottets arbete genom att skriva alltför mycket om de konkreta händelserna inom Transportstyrelsen och hur regeringen reagerade på detta. Låt mig i stället sätta in det extra sammanträdet i ett sammanhang. Varje år brukar KU få in 20 – 40 anmälningar från riksdagens ledamöter mot enskilda statsråd med påståenden om att en viss minister har brutit mot lagar, praxis eller andra regler som styr regeringsarbetet.

KU utreder dessa anmälningar och det är ett omfattande arbete. Utredningsarbetet börjar med att en tjänsteman vid KU:s kansli skriver en promemoria om ärendet – vad gäller anmälan, vilka lagar och andra föreskrifter finns på området i fråga, hur har KU bedömt liknande fall tidigare och annan bakgrundsinformation.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170804

Almedalsveckan avslutades i söndags med Moderaternas dag och tal av Anna Kinberg Batra. Det var ett starkt och tydligt tal, grundad i tydliga principer men också späckat med konkreta förslag inom tre prioriterade områden: integrationen, jobben och tryggheten.

Hon inledde dock talet med att gå till hårt angrepp på extremister och riktade sig särskilt till de nazister som under uppmärksammade former kommit till Visby: ”Ni som bekämpar demokratin med hat och hot, ni som tar till våld mot andra som står i vägen, ni hatar allt Sverige står för. Jag har en sak att säga till nazisterna på Visbys gator: Åk härifrån, Sverigehatare!”

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170714

Almedalsveckan är igång, men redan innan veckan inleddes levererade Alliansen ett viktigt besked: de fyra partierna har enats om gemensamma förslag för att utveckla RUT-avdraget. Det är utmärkt att Alliansen nu börjar ge gemensamma besked – och mycket bra att jobbpolitiken lyfts fram. Den är nyckeln för både integrationen och välfärdens finansiering.

Många skulle säga att Sverige är ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men det gäller inte för alla i Sverige. Ett av de tydligaste tecknen på det är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda – det skulle behövas 100 000 nya jobb till utrikes födda för att sysselsättningen ska var lika hög för utrikes födda som för inrikes.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170707

Världen är mer osäker och orolig än på länge och oförutsägbarheten ökar. Rysslands aggression mot Ukraina fortsätter och spänningen i vårt närområde är fortsatt hög med ett allt mer auktoritärt och aggressivt Ryssland.

I Mellanöstern och Nordafrika ökar radikaliseringen och följs av terror i och utanför regionen. De sönderfallande staterna destabiliserar hela regionen och utgör baser för terror som även riktas mot Europa. De mångfasetterade utmaningar vi står inför kräver ett starkt svenskt försvar. Försvarsförmågan måste stärkas och samarbetet med andra likasinnade stater måste öka för att möta gemensamma utmaningar.

Till detta kommer att den nya administrationen i Washington och effekterna av Brexit skapar osäkerhet när det gäller utvecklingen av den transatlantiska länken och säkerheten i Europa. I ett bredare perspektiv utmanas västerländska värderingar som frihandel, mänskliga rättigheter och rättsstat såväl av yttre auktoritära krafter som populistiska strömningar inom våra egna samhällen.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170630

I måndags debatterade konstitutionsutskottets granskning av regeringen. KU har i över 200 år granskat att regeringen och dess medlemmar i sin ämbetsutövning har följt grundlagarna och andra lagar och regler som styr regeringsarbetet. KU:s granskning är formell. Frågan är inte om en viss åtgärd är politiskt önskvärd eller inte, utan om gällande regler har följts när beslutet fattades eller åtgärden företogs.

Denna granskning av anmälningar som lämnats in av riksdagsledamöter gör KU varje vår. Alla anmälningar som kommit in senast i slutet av januari granskas innevarande vår, medan anmälningar som kommer in senare granskas nästa vår.

Genom åren har det med jämna mellanrum uppstått en debatt om KU:s påstådda politisering. Vissa år har motsättningarna i utskottet varit stora och lett till ett antal ställningstaganden som partierna inte kunde bli överens om. 2015 och 2016 års KUgranskningar var därför historiska, eftersom KU då var i princip helt enigt över alla parti- och blockgränser om sina slutsatser.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170622

Många utrikes födda arbetar, men andelen är betydligt lägre än bland inrikes födda. Det tar lång tid för dem som kommit till Sverige som asylsökande att komma i arbete och egen försörjning. Det dröjer nio år från det att uppehållstillstånd har beviljats till att hälften i denna grupp har någon form av arbete. Många fastnar i bidragsberoende. Särskilt utrikes födda kvinnor har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Här krävs nytänkande.

Insatserna för att påskynda vägen in i arbets- och samhällsliv brister betydligt i dag. Bristande samverkan mellan de aktörer som har ansvar för nyanländas etablering, däribland Arbetsförmedlingen och kommunerna, försvårar för flexibla lösningar.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170616

En stor och ökande andel av de som är arbetslösa i dag har svag förankring på arbetsmarknaden och svårigheter att etablera sig. Det kräver nya vägar in på arbetsmarknaden och ökade drivkrafter för företag att anställa.

Kostnaderna för att anställa en person med bristande erfarenhet eller kort utbildning i kombination med ett starkt anställningsskydd leder till att inträdande grupper har en svagare ställning än den etablerade arbetskraften. Att sänka kostnaderna för, och osäkerheten med, att anställa minskar arbetsgivarens risktagande och gör att fler vågar öppna dörren. Bättre möjligheter behövs också för att pröva om en arbetssökande fungerar på arbetsplatsen och för de specifika uppgifter som ska utföras.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170609

Många delar av de svenska bidragssystemen har reformerats under de senaste åren för att öka drivkrafterna att arbeta och minska risken att människor pressas ut i utanförskap – men mer behöver göras, särskilt vad gäller de grupper som står längst ifrån arbetsmarknaden. Moderaterna föreslår därför en bidragsreform i flera delar för att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att arbeta för de som står längst ifrån jobb.

Det finns många orsaker till att människor hamnar i utanförskap, men oavsett anledning får det negativa effekter för individen och för samhället. Varje människa i utanförskap nekas möjligheten att bygga en framtid utifrån sin egen vilja och förmåga. Det skapar otrygghet och ofrihet.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170602

Den fria världens öppna och demokratiska samhällen är byggda på värderingar om individens frihet, ömsesidig respekt och tolerans gentemot personer med andra uppfattningar. Det fruktansvärda terrordådet i Manchester – en dryg månad efter aprilattacken på Drottninggatan i Stockholm – visar åter att det finns krafter som hatar friheten och demokratin och som mördar urskillningslöst som en del av en extremistisk kamp.

Som pappa skär det särskilt starkt i hjärtat när man inser att dådet i Manchester medvetet inriktades mot en konsert som besöktes av många barn och ungdomar. Det är svårt att komma ifrån intrycket att syftet var att förorsaka extra mycket sorg och lidande genom att mörda barn. Den ytterligare dimensionen gör att det denna gång blir än mer uppenbart att orden inte räcker till för att beskriva det omänskliga i angreppet.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170526