Intressant besök hos Distriktsveterinärerna i Väderstad
Carina Söderlund och Annlouise Niord Hultström trivs med sitt arbete och distriktsveterinärerna har ettstort ansvar för djurhälsan i Östergötland.
VÄDERSTAD (LT)
I Väderstad ligger Distriktsveterinärerna. Alldeles bredvid macken och utmed avfarten från E4 söderut mot Ödeshög finns deras lokaler. Hit kommer djur av alla sorter och här får de hjälp med allehanda åkommor. Även stordjur ligger inom deras ansvar och många resor går ut till gårdarna inom området. Distriktsveterinärerna är en statlig myndighet och lyder under Jordbruksverket.
Carina Söderlund är klinikchef i Väderstad och Borensberg, medan Annlouise Niord Hultström är klinikchefsassistent och djurvårdare i Väderstad. De hälsar oss välkomna och tar sig tid att svara på våra frågor samt berättar om verksamheten.
– Jag har det övergripande ansvaret, men när jag inte är på plats måste jag delegera, kommenterar Carina.
Kliniken har fem veterinärer och fem djursjukskötare/vårdare. Dygnet runt och året runt går det alltid att nå kliniken eftersom någon alltid har jour. Deras ansvarsområde finns i västra och centrala Östergötland.
– Vi är underbemannade just nu och särskilt nu i coronatider eftersom sjukfrånvaron ökat. Förr kunde man gå och jobba och vara halvsjuk, men nu måste man vara hemma i sådana lägen. Blir det kris bland stordjuren måste dessa tas om hand först och då kan smådjuren få vänta. Det är frustrerande eftersom vi vill hjälpa så många som möjligt, kommenterar Annlouise Nord.
Vill man bli veterinär är djurintresse det viktigaste, men man måste även ha ett socialt intresse eftersom man möter många djurägare. Ofta är det känsligt när djuren blir sjuka och i värsta fall måste avlivas. Då måste de som arbetar vara beredda på att ta hand om oro och sorg. Studerar man till veterinär kan man emellertid välja olika inriktningar som exempelvis forskning och undervisning. Att arbeta på slakteri är en speciell gren.
Just nu är det populärt med TV- program som skildrar veterinärer från olika delar av världen men Annlouise och Carina ler och betonar att deras arbete, särskilt när det gäller hygien, skiljer sig mycket vid en jämförelse med dessa program
– Hygienfrågorna har blivit större och större. Man måste vara oerhört noggrann och det går inte att åka från en gård till en annan, utan det finns föreskrifter så man inte sprider en eventuell smitta. Man får aldrig chansa, betonar de.
Djurskyddet är ett område som uppmärksammas och den 15 juni kom nya regler. I Sverige finns drygt två miljoner katter och hundar. En femtedel av hushållen har minst en katt och 15 procent har hund. Därför är det viktigt för djurägarna att ta hand om dem på bästa sätt. Ser man att ett djur lider har allmänheten anmälningsskyldighet och en anmälan får göras anonymt.
Det finns för många lösspringande katter i Sverige och en åtgärd att råda bot mot detta är att kastrera katter. Något som många inte tänker på är att först och främst kastrera hankatter. Hankatter vandrar ju även omkring och kan bli orsak till många oönskade kattungar. Det är viktig att tänka på djurens välfärd även i detta. Nu under coronan har det varit stor efterfrågan på smådjur och många kennlar är oroliga för att en del djurägare tröttnar på sina djur och vill lämna tillbaka dem.
– Vi har inte märkt av det problemet men det kan ju komma i framtiden med större efterfrågan på valpbesiktningar, kommenterar Carina.
I Väderstad hos Distriktsveterinärerna finns som även på många andra platser regler som måste respekteras under coronaepidemin. Vid minsta misstanke om att den som kommer med ett djur har förkylningssymtom så får de inte gå in i väntrummet. Personalen kommer då ut och hämtar djuret i bilen.
Vilken trygghet för alla djurägare att det finns professionell hjälp att få… Många av oss har nog fått hjälp och stöd när något älskat djur varit i kris. Tack för att vi fick komma och vara frågvisa och lycka till i er viktiga uppgift önskar Länstidningen.
Bild och text: INGA BIRGITTA WIDÉN, HANS BLOMBERG
