Från telefonist till smartphone

Sveriges första telefonstation var Stockholms Bell Telefonaktiebolag

Finspångs Telefonstation. Sista dagen före automatiseringen. Bilden på växeltelefonisterna är tagen omkring 25 oktober 1959. Bilden ingår i Eric Larsons fotosamling som förvaras i kommunarkivet.

FINSPÅNG (LT)

På det nyligen omgjorda gångfartsområdet vid Bergslagsvägen, i närheten av centrumhuset, ligger två fyrkantiga brunnslock av gjutjärn. Ovansidorna är prydda av en logotype, en… mycket välkänd symbol från förr – Rikstelefon, telegrafverkets varumärke för telefoni.

Allt började med en idé om att kunna föra ett samtal två personer emellan, utan att vara på samma plats. Ett samtal som omvandlas till elektriska signaler innan det sänds iväg genom rymd eller ledningar i ena änden, för att förvandlas tillbaka till ljud igen, i den andra änden. Tele som betyder fjärran och phone som står för röst eller ljud.

I slutet av 1800-talet var det flera uppfinnare som Meucci, Bell, Reis och Gray som konstruerade olika telefoner.

Alexander Graham Bell beviljades patent 1876, men un – der senare tid anses italienaren Alexander Meucci vara den förste att uppfinna telefonen. Tyvärr hade Meucci inte de ekonomiska förutsättningarna till att betala avgiften till en patentansökan, och det blev Bell som hann först ut med sitt patent. Däremot, så sent som 2002, har USA:s representanthus antagit en resolution och erkänt Antonio Meucci som den förste att uppfinna telefonen 1849.

Till vårt land kom den första telefonen 1877, ett år efter Bells patentansökan, och i september 1880 öppnades Sveriges första telefonstation av Stockholms Bell Telefonaktie – bolag, med omkring 100 abonnenter.

Det öppnades flera olika telefonstationer på privata initiativ runtom i olika städer och 1883 köpte Telegrafverket upp telefonnätet i Malmö som bands samman med Lunds. År 1889 gick verket in för att köpa upp de privata näten runtom i landet, för att sedan länka samman dem till ett gemensamt nät under namnet rikstelefon.

När behovet uppkom med att bygga ut stamnätet från Stockholm till Sundsvall, Malmö och Göteborg, gav regeringen Telegrafverket ensamrätt att bygga riksledningarna, vilket senare ledde till att verket lanserade varumärket Rikstelefon. Verkets logotype bestod av den femuddiga nordstjärnan omgiven av åskviggar under en kunglig krona, och kallades allmänt för krabban.

I början kopplades alla samtal manuellt via en telefonväxel, en anordning för sammankoppling och upprättande av samtal emellan två eller flera telefonapparater. En telefonist kopplade samman de olika samtalen. För en utomstående ser en manuell växel ganska imponerande ut, med en massa proppar och snören som sätts in i olika jack. Ju fler telefoner – desto fler telefonister, och man kan lätt föreställa sig att vid speciella tillfällen och under vissa tidpunkter att det bör ha varit hektiska perioder att hantera alla samtal.

I USA patenterades en multipelväxel där varje telefonist kunde hantera 250 samtal i timmen. Manuella växlar försvann dock mer och mer under 1950 och 1960-talen i Sverige för att automatiseras.

Den sista manuella telefonstationen som automatiserades var i Arjeplogsområdet 1972. En del företag med manuella växlar fanns kvar till och med till cirka år 2000.

Idag kan vi lätt koppla ihop oss med andra människor med bland annat IP-telefoni där signalerna går via en internetanslutning. När vi under pandemin mer eller mindre blev tvingade till att hitta nya lösningar för att upprätthålla våra kontakter, har vi fått erfarenheter av att koppla upp oss själva via Skype eller olika appar för att hålla möten, föreläsningar och annat.

Numera äger i stort sett var – enda människa, åtminstone i Sverige, en egen mobiltelefon eller smartphone. Vi har den med oss nästan jämt och ständigt, och vi kan direkt se vem som ringer och vi kan lätt uppdatera oss med att skicka meddelanden eller bilder till varandra, eller surfa på nätet.

Undrar om Meucci eller Bell kunde ha föreställt sig det om framtiden?

Text: AGNETA ÖSTLUND

Share