Grunden lagd för svenska cideräpplen

Härdiga svenska korsade med franska och engelska

Några av de tusen fröplantor som är nya korsningar av dessertäpplen och cideräpplen. Bild: KIMMO RUMPUNEN, SLU

ALNARP

Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor… i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning. Bakom forskningen står projektet Framtidens Äpple inom SLU Grogrund.

Det är skillnad på dessertäpplen, som äts färska, och cideräpplen som gärna ska vara bittra med mindre syra för att ge en god cider. Därför behövs det olika sorters äpplen för olika ändamål.

– Traditionella cideräpplen har mer av vildapel i arvsmassan, och innehåller mer bitterämnen som behövs för att få aromrik cider. Bitterämnena påverkar mikroorganismernas ämnesomsättning vid jäsningen och ger en önskvärd smak och torrhet när sockret är bortjäst, säger Kimmo Rumpunen, forskare vid institutionen för växtförädling vid SLU.

Idag finns få cideräpplesorter som är anpassade för svenska förhållanden. En utvärdering av elva nya och äldre franska och engelska cideräpplesorter i svenskt klimat har belyst både möjligheter och problem. Många utländska sorter mognar för sent här och de är känsliga för svampsjukdomar, och dessutom faller ofta frukten i förtid från träden.

Utvärderingen bidrar med kunskap för intresserade odlare och understryker behovet av härdiga och friska svenska cideräpplesorter. Det finns en ökande svensk dryckesproduktion som behöver odlingssäkra äpplesorter av rätt kvalitet att arbeta med. Detta för att företagen ska kunna bedriva hållbar äppelodling, producera högkvalitativa produkter och ha god lönsamhet. Äppleförädlarna jobbar med mål såsom tidigare mognad, motståndskraft mot svampsjukdomen skorv, god lagringsduglighet och tillräcklig avkastning.

När dessertäpplesorter korsas med cideräpplesorter uppstår nya aromkombinationer i äpplena.

– Vi har gjort ciderjäsningar och aromanalyser där vi ser att korsningar mellan dessertäpple och cideräpple ger unika aromer och dessutom bredare smakprofiler när de fermenteras, så vi är på rätt spår. Vi har lagt grunden för ett bra växtmaterial för svensk produktion av både alkoholfria och alkoholhaltiga drycker av bra kvalitet, och som kan skapa mervärde också för befintlig industrifrukt säger Kimmo Rumpunen.

När kan man då dricka cider som gjorts på dessa nya äpplesorter? När det gäller de nya svenska sorterna får man vänta ett tag.

– Sortutveckling är alltid en långsiktig verksamhet. Vi har nu tagit fram mer än tusen fröplantor, korsningar mellan svenska härdiga äppelsorter och utvalda utländska cideräppelsorter. Om tre år, 2024, förväntar vi oss att de första plantorna börjar blomma och bära frukt och sedan fortsätter utvärderingen i ytterligare steg (se nedan). Om cirka femton år kan vi ha en ny sort för kommersiell odling. Det finns flera metoder som kan få en äpplefröplanta att blomma tidigare och snabba på processen något, men det tar ändå lång tid att få fram en ny sort, säger Kimmo Rumpunen.

Forskningsprojektet Framtidens äpple bedrivs inom ramen för SLU Grogrund – centrum för växtförädling av livsmedelsgrödor. De kompletterande projekten ”Konkurrera med kvalitet – svensk äppleodling i framtiden” och ”Konkurrera med kvalitet 2: nya äpplesorter för färskkonsumtion, must och cider” har finansierats av Partnerskap Alnarp och Wiklands fond.

Share