Han släpper nytt och satsar stort


Deprecated: Function create_function() is deprecated in /www/webvol37/41/f6pz56uhi1sjoub/lanstidningen.se/public_html/wp-content/plugins/wp-spamshield/wp-spamshield.php on line 2033

Norrköpingsartisten har bokat Flygeln för releasespelningen

ny skiva och stor spelning på Flygeln i norrköping. john Daniel satsar hårt på musikkarriären. Bild: jens@gerillaByran.se

NORRKÖPING (LT)

Fega popstjärnor får inte spela på stora arenor. Norrköpingsartisten John Daniel utmanade sig själv och bokade in sig på Flygeln, en arena där det mest spelar rikskända artister i vanliga… fall. Den 23 oktober äger konserten rum och John Daniel själv ser fram mot en dunderkväll med mycket folk och hög feststämning.

Med sig på scenen har han sitt kompband bestående av Sara Bokvist på gitarr, Magnus Jacobson på trummor och Pierre Conradsson på bas, Malin Bratt på fiol och David Richardson på piano. John Daniel själv står för sång plus lite piano.

Flygeln kommer att ta in 600 sittande gäster denna kväll och det kommer även att bli ett slags releaseparty för den nya skivan “För mycket och för lite” som släpps strax innan.

Från början var inte tanken att släppa en skiva men efter att konserten blivit framflyttad ett helt år kan han nu kombinera en stor spelning med albumsläpp, vilket gör det ännu roligare.

Albumet har en del nyinspelat material men mest blir det en slags samling av olika låtar han släppt som singlar eller på EP de senaste åren.

– Det är låtar som jag känner mig extra nöjd med och folk har ändå inte hört dem, så nu samlar jag dem på ett tolvspårsalbum.

Den senaste spelningen med band var på Kulturnatten för två år sen, så nu är John Daniel riktigt laddad på att få möta publiken igen. Och särskilt roligt är det med det nya albumet ute och den senaste singeln “Låt mig säga förlåt mig” som släpptes i september.
– Vi kommer köra de låtarna som jag tycker är roligast att spela, och helt plötsligt har jag jäkligt många låtar att välja på. Det blir en blandning av det jag gjort från starten fram till nu.

Jag tycker att du har ett visst sound som gör att man känner igen din musik direkt när man hör den. Tänker du själv mycket på ditt uttryck och hur du kan variera det?
– Jag är glad om jag har en egen stil. Även om jag själv tycker att låtarna varierar så är själva kärnan ofta likartad, man har ju sina harmonier och melodiskapande teman. Jag tycker att jag blivit tryggare i det, de sista grejerna är det bästa jag har gjort. Låtarna har blivit tydligare och jag har vågat omfamna min historia. I början av min karriär var jag mer ängslig, jag fick inte låta som Kent eller The Ark. Numera stoppar jag gärna in lite medvetna influenser av de där banden som har följt mig, som en hyllning. Jag gillar balansen av att peta i både 80-talet och 90-talet men göra det med en modern touch.

Känner du att du hittat rätt textmässigt också?
– Texterna har alltid varit svårast för mig, jag är mer en musikalisk person som gillar melodier. Men jag tycker ändå jag har hittat teman som är jag, och jag tycker nivån har blivit jämnare och att jag fortfarande utvecklas.

Nya singeln är lite av en ordlek. Det känns som att du tycker om att lattja med ord, stämmer det?
– Jag gillar ju sånt. I det där vemodet jag har i min musik så finns det ändå ett visst mått av lekfullhet och humor. Och när jag kan hitta den kombinationen känner jag att jag har träffat rätt. Ibland kantrar det över men ibland får jag till det.

Hur är det att hela tiden dra igång projekt, spela in videos, göra spelningar och allt det där på egen hand utan att kanske inte få den uppskattning du förtjänar?
– Jag är stolt över det jag presenterar och det måste vara grunden. Sen kan man inte tvinga folk att gilla det. Det kan vara jäkligt svårt ibland, för drivkraften att skriva musik och förmedla något med texterna ligger i min natur. När jag gör det mår jag bra och då känner jag att det är jag, det kan jag inte bara strunta i.
– Men man behöver också en publik för att det ska vara komplett. Att bara skriva popmusik utan lyssnare är som att gå till gymmet och bara köra ben.
– Det är viktigt för mig att folk lyssnar annars vore det inte roligt för mig att skriva musik. Och det får jag jobba stenhårt med, men det är jag inte ensam om, det finns massor av musiker i samma situation. Jag är glad att jag har så mycket bra folk omkring mig som jag jobbar med. Jag kan inte kräva att de ska känna samma passion som jag för musiken, men jag är glad att de är med på tåget.

Text: TOBIAS PETTERSSON

Share