Hon blev årets kulturstipendiat

Iréne Nordh jobbar med grafik, olja och textil

Iréne Nordh vid en av sina landskapsmålningar under konstrundan i Vadstena 2016.

VADSTENA (LT)

Den sista januari är punkt 6 på Kultur- och utbildningsnämndens dagordning ”Beslut om Vadstena kommuns kulturstipendium 2022”. Bildningschef Johan Wernström och kultur-… och fritidsstrateg Markus Lindberg redovisar i en tjänsteskrivelse ett hemligt förslag till beslut med en lika hemlig motivering.

Kulturstipendiet delas ut under kulturveckan som är vecka 10. Det är avsett att stödja och uppmuntra insatser av såväl kulturaktörer som personer i övrigt som på något sätt har berikat Vadstena kommuns kulturliv. I första hand ges det till kommuninvånare. Enligt riktlinjerna får stipendiaten inte ha politiska uppdrag inom Vadstena kommun.

Vid ansöknings- och nomineringstidens utgång har åtta nomineringar kommit in, varav en person har föreslagits två gånger. Nämnden skiljer här inte på egna ansökningar och andras nomineringar. En av de sju är ersättare i en styrelse för en stiftelse.

Man kan få kulturstipendiet endast en gång. Iréne berättar att hon har sökt en gång tidigare, år 2009. Då får hon det inte men nu ringer nämndens ordförande Göran Fältgren (S) direkt efter sammanträdet till Iréne och berättar den glada nyheten.

På kommunens hemsida säger Göran att det känns roligt att utse en stipendiat som bidragit med så mycket under lång tid och som dessutom är bördig från Vadstena. Kulturstipendiaten får ära, diplom och 25 000 kronor.

Iréne föds i Hov och bor där till och med första klass. Sedan blir det centrala Vadstena ungefär lika länge. 17 år gammal lämnar hon kommunen för 15 – 20 år i Stockholm och 25 år i Trosa. Familjen köper en tomt med ett hus från 1700-talet i Skedet.

Irénes man Kiddy Nordh hittar huset och dess läge när Iréne gör ett jobb i Motala med halmskulptur. Tanken är att det ska bli sommarstuga. De upptäcker snart att de är mer i Skedet än i Trosa, bygger sig ett nytt hus på tomten och förvandlar det gamla till ateljé.
– Det känns som hembygd, säger Iréne. Min mamma är född på Skedet.

Iréne är noga med att det heter ”på Skedet” och inte ”i”. Det har blivit 20 år här och Iréne berättar att hon och Kiddy just har hyrt en lägenhet inne i Vadstena. Det är åter dags för ett dubbelt boende.

I höstas konstateras att Iréne har grå starr på båda ögonen. Just denna dag för intervju skulle hon ha opererats i Tranås men i går eftermiddag får hon besked att läkaren tyvärr är sjuk. Detta för direkt in samtalet på isolering, munskydd i butik, barn och barnbarn i Norge och framtiden.

Iréne ser stipendiet som ett erkännande. Pengarna ska hon använda till att resa och titta på konst när ögonen är opererade och pandemin har tagit vila. Det är en av bitarna i Irénes framtid. En annan är nya textiltavlor. Hon har lådor med spetsar och många idéer. En är att göra textilkonst på temat Heliga Birgitta. När hon jobbar använder hon både pincett och förstoringsglas. Hon klipper och klistrar och skapar sina speciella textiltavlor.

Vad det gäller grafiken har Iréne plåtar som är färdiga och bara väntar på att tryckas när hon får tillbaka sin skärpa. Nu är det grumligt. Sedan låter hon Gunilla Grindblom på Vadstena Konstinramning rama. Oljemålningar, som väntar på inramning, fixar hon däremot själv.

En av de första bitarna i framtiden är att göra i ordning och möblera lägenheten i Vadstena. En annan är en Norgeresa när friheten återvänder. Så långt som till en ny utställning vågar hon inte planera men hon har fortfarande tavlor på Ombergs Turisthotell för den som vill se några verk av årets kulturstipendiat.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Share