Insektshotell lockar nyttiga pollinerare

Förbättrad skörd och färre skadeinsekter

Genom att sätta upp ett insektshotell kan man locka nyttiga pollinerare som fjärilar, bin, humlor och nyckelpigor till sin trädgård. Bild från Naturcentrum i Trädgårdsföreningen.

LINKÖPING (LT)

I takt med ökad kunskap om hur många av insekternas naturliga boendemiljöer försvinner dyker det upp fler och fler insektshotell. I Linköping hittar vi exempelvis stora insektshotell i… Tinnerö och Trädgårdsföreningen.

Ett insektshotell är en slags konstruktion där insekter ska kunna bo och övervintra, och kan liknas vid en fågelholk för insekter. Genom att sätta upp ett insektshotell kan man locka nyttiga pollinerare som fjärilar, bin, humlor och nyckelpigor till sin trädgård. De gör ett viktigt jobb eftersom de förbättrar skörden av frukt och bär, samt hjälper till att bekämpa skadeinsekter.

Många insekters naturliga livsmiljö har försvunnit på grund av förändringar i miljön och att sätta upp ett insektshotell är ett sätt hjälpa dem att hitta en boplats och en plats att söka skydd.

På allt fler orter har landets kommuner satt upp så kallade mulmholkar på senare år. Nuförtiden är det ont om gamla ihåliga träd som djur kan bo i. I mulmholkarna kan fåglar, skalbaggar och andra småkryp som normalt lever i exempelvis gamla grova ekar flytta in och bosätta sig.

I takt med att gamla ihåliga träd blivit allt mer ovanliga så behöver de djur som är beroende av såna nu hjälp med konstgjorda bostäder för ökad chans till överlevnad på lång sikt. Holkarna är fyllda med fuktiga spån, flis och löv, och efter en tid så utvecklas i holken en sådan miljö som finns i ihåliga träd med mulm. Mulm är en blandning av murken ved, svampar samt döda rester och avföring från fåglar och insekter.

I Linköping har entrén till Tinnerö fått stor uppmärksamhet på grund av det stora insektshotell som byggts där. Byggnaden är cirka 20 meter lång och tio meter bred, och är därmed ett av världens största insektshotell. Stora delar av fasaden är klädd med nära 300 lådor i tolv olika varianter med bihotell, fågelholkar och fladdermusholkar. Byggnaden kommer på detta sätt tillföra naturvärden till området och förhoppningsvis inspirera besökare att göra egna naturvårdsinsatser.
– Byggnaden blev långt mycket bättre än vad jag hoppades på. Den smälter in i landskapet, men är ändå en tydlig och spännande entré ut i ekarnas landskap, säger Anders Jörneskog, kommunekolog på Linköpings kommun.

Ett annat stort insektshotell finns vid Naturcentrum i Trädgårdsföreningen där man kan läsa:
”Den här pollineringsstationen gynnar många insektsarter och framförallt våra vilda biarter.

På väggarna finns bihotell i olika material för arter som bygger bo i insektsgångar i träd och på marken framför pollenstationen finns ett tjockt lager natursand, en bibädd, för de bin och humlor som bygger sina bon i marken. I pollenstationens plantering har vi valt blommor som producerar mycket pollen och nektar från vår till sensommar.

Förutom boplatser, pollen och nektar behöver våra pollinerande insekter värme. Bihotell och bibäddar ska helst placeras på varma, soliga och vindskyddade platser”.

För den som vill ha ett eget insektshotell i trädgården finns det att köpa på exempelvis olika byggvaruhus men det är också enkelt att bygga själv. Man kan helt enkelt ta borrmaskinen och borra hål i stubbar, träbitar och vedhögar.

En annan vanlig konstruktion är ett knippe bambu- eller vassrör, väderskyddade av ett litet tak. Placera insektshotellet i ett skyddat läge, gärna i öst, så att det får morgonsol. Sätt upp insektshotellet på en husvägg, grindstolpe eller staket, cirka 1-1,5 meter från marken. Hotellet ska helst placeras i närheten av blommande växter eller träd, och gärna nära vatten.

Plantera även växter som attraherar fjärilar och insekter, exempelvis lavendel, kryddsalvia, fjärilsbuske, syrén, fruktträd, rosor och bärbuskar.

Insektshotellet kan sättas upp från tidigt på våren till sent på hösten, eftersom insekterna använder hotellet på olika sätt, även som skydd för kylan. Det är en dekorativ trädgårdsprydnad som gör stor nytta för insektslivet.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share