Jonsered – med fascinerande ursprung

Stort skotskt inflytande när Sverige industrialiserades

Tegel präglar både Jonsereds Fabriker och samhället Jonsered. Bron till porthuset från 1839 är gjuten på fabrikens eget gjuteri.

JONSERED (LT)

Jo, Jonsered är ett välkänt namn för inte minst motorsågar även om Husqvarna idag finns med i bakgrunden. Orten Jonsered och företaget med samma namn utanför Göteborg hittar man… i ett fjordliknande landskap. Hela miljön har faktiskt en smått exotisk prägel, och här finns djupa rötter i den begynnande svenska industrialiseringen under den tidigare delen av 1800-talet.

Liksom vid etableringar av flera andra spännande svenska industrisatsningar under 1800-talet spelade skottar och skotskt kapital en viktig roll. Ett exempel på skottarnas betydelse är östgötskt, nämligen Motala Verkstad. Detta välkända företag skapades i samband med bygget av Göta Kanal och brukar kallas den svenska industrins vagga.

Jonsereds Fabrikers AB startades av William Gibson, som kommit som skeppsgosse från Skottland till Göteborg, och Alexander Keiller 1833. Att dessa män var skottar märks tydligt även idag eftersom de äldre byggnaderna är mycket brittiska eller skotska med sina vackra tegelfasader. Teglet tillverkades för övrigt lokalt och även husen i samhället Jonsered, som ligger ett litet stycke ifrån fabrikslokalerna, är uppförda i skotsk tegelstil.

På Fabriksholmen utmed Säveån fanns olika verksamheter som både textilindustri, mekanisk verkstad, gjuteri med mera vilka fick sin kraft från Säveåns strömmande vatten.

Tack vare att den första delen av stambanan från Göteborg till Stockholm var klar till Jonsered 1856 revolutionerades transporterna. Via Göteborgs hamn importerades nämligen råvaror som indiskt jute, baltiskt lin, amerikansk bomull, och 1860 startades så bomullsspinneriet med produkter som segelduk, drivremmar och säckar.

Järnvägens tillkomst och betydelse kan för övrigt jämföras med Östergötlands första järnbana som anlades mellan koppargruvan i Bersbo och Åtvidaberg. Den började byggas just 1856 och stod färdig 1857 och betydde också mycket för utvecklingen av industrin i vårt område.

Den mekaniska verkstaden var den andra stora enheten där man bland annat under 1800-talet tillverkade träbearbetningsmaskiner till den växande sågverksindustrin i Norrland. Maskinerna från Jonsered belönades flerfaldigt med medaljer i Europa för sin goda kvalitet. Från 1920-talet växte också den mekaniska verkstaden i både omfattning och betydelse.

Under hela 1800-talet var däremot textilproduktionen viktigast eftersom familjen Gibson försökte bredda sin textiltillverkning så mycket som möjligt, inte minst med sin välkända tillverkning av brandslangar i lin från mitten av 1800- talet till början på 1970-talet.

Arbetet på den mekaniska verkstaden var både bättre betalt och hade högre status än arbetet på textil fabriken. Därför ville gärna fäder få in sina söner som anställda på verkstaden. På textilfabriken var de flesta kvinnor, men även barn mellan 12 och 18 år arbetade där. Miljön var bullrig, dammig och riskfylld. Tankarna går osökt till de anställda, speciellt då kvinnorna vid textilindustrin i Norrköping, vilka blivit en del av vårt litteraturarv – inte minst genom Moa Martinssons romaner.

Idag lever industrinamnet Jonsered vidare genom bland annat kranar samt presenningar. En hembygdsförening förvaltar kulturarvet genom ett museum och ett kafé i Porthusbyggnaden.

Ett annat kulturellt arvegods är Jonsereds herrgård där den återskapade och prisbelönade herrgårdsträdgården finns med sin engelska trädgård och skotska hedinslag. Detta välplanerade gröna inslag skapar både harmoni och omväxling – inte minst till tegelfasaderna nere i dalen.

Text och bild: HANS BLOMBERG

Share