Julmat och traditioner då och nu

Birgit Axell och Anton Homer berättar

Traditionellt julbord med inte minst köttbullar, Janssons och prinskorv vill nog de flesta ha.

MJÖLBY (LT)

Brist på dagsljus och långa mörka nätter har gjort att vi firar årets största högtid, julen, i midvintertid. Högtiden förbereds långt i förväg och har så gjorts i århundraden.

Om minnen från sin barndom på 50-talet berättar Birgit Axell från byn Aha i Sorsele kommun Västerbottens län. Anton Holmer ger en bild av nutida traditioner. Anton är uppväxt mitt i Östergötland på 2000-talet och är kökschef på Väderstadkrogen.

Birgit berättar:
– När jag var barn hämtade far julgranen dagen före julafton. Den skulle stå ett dygn i källaren och tina för att kläs på julafton. Mor lagade all mat varav mycket kom från grisen. Det var bland annat pölsa, sylta, korv, grisfötter, skinka samt röding som gravades. När mjölk separeras skiljs vasslen från grädden. Vasslen användes till att baka mjukbrödet med. Det är ett fint bröd som skilde sig från det hårda tunnbrödet. Mor lagade all mat och jag tänker på allt arbete hon hade på gården och till jul blev det extra mycket med alla förberedelser.

– På julafton kom hela släkten och vi umgicks och åt av mors goda mat. Vi sjöng, diktade och det var mycket skratt och glädje. Framåt kvällen gjorde far iordning risslan (släden) med renskinn och hästen fick bjällra – sen åkte vi rakt över sjön till en släktgård. Jag kan än känna den mysiga och speciella känsla det var att krypa ned i renskinnen och lyssna på bjällran och hästens hovar. På julaftonskväll åt alla som samlats blodkorv, vilket var en tradition. Den var gjord av renblod. När renarna slaktades var fruarna i byn där och vispade blodet och frös ned det. Min faster var en av dem och hon bidrog med renblodet när det behövdes.
– Kaffet kokades i en stor panna, och till kaffet fick vi torkat renkött och färskost. Färskost gjordes av mjölk och ostlöpe som då den silades blev till färskosten. Julklappar fick alla – men aldrig mer än två och jag minns när jag fick en vacker grön jacka; den kommer jag ihåg ännu.
– Före jul kom samerna i långa rader till byn och vi i vårt hus gav dem husrum. Ibland var skorna och benen helt frusna och därför hade mamma spänt långa klädstreck i källaren och där fick de torka sina skor. Jag kommer ihåg hur enkelt de kunde sova. De lade sig direkt på golvet och somnade. Min förundran och beundran var stor över deras tuffa liv bland hård kyla och mycket snö.

Birgit kom tidigt i sitt liv till Östergötland. Hon kom att ägna sitt liv åt restaurangbranschen bland annat 40 år på Klosterhotellet i Vadstena. Är det någon som sett många fantastiska julbord så är det Birgit Axell!

Hur ser ett modernt julbord ut och har det förändrats över tiden?

Anton berättar:
– Vi har tyvärr ingen ren men vi får klara oss ändå, ler han och fortsätter. Topp fem är fortfarande julskinka, Janssons frestelse, prinskorv, köttbullar och sill. Sen finns revbensspjäll, bruna bönor och dopp i gryta som gamla traditionella rätter. Med inlagd strömming och lax blir dessa tillsammans topp tio. Lutfisk är på väg att försvinna, men om det önskas brukar det ordnas. Ett måste när det gäller bröd är vörtbröd och sirapslimpa. Fortfarande är ostkakan i Östergötland viktigast som dessert och uppskattad är hjortronsylten. Så där finns kopplingen till Norrlands guld.

Var kommer då rätterna ifrån?
– Bakgrunden är vårt svenska smörgåsbord och mycket av det som serveras kommer därifrån. Förr, särskilt i bondehemmen, bestämde den slaktade grisen i stort de flesta rätterna. Så varifrån har seden med lax, strömming och ål kommit? Troligtvis är det den ökade förbindelsen med kusten och kringresande fiskbilar från väst- och östkusten. I Blekinge levde ju många i befolkningen på ål och där var ålen och grisen nästan synonyma.

Anton betonar att många frågar efter närodlat och svenskt. Kvalitén är viktigare än kvantitet och frosseriet är borta.
– Vegetarisk mat ökar och vi serverar även en vegansk tallrik. Trenden går mot minskat öldrickande och nu finns ju alkoholfri variant och det populäraste är julmust. Vi lägger även upp mindre på faten och hygien står verkligen i centrum.

Traditionellt julfirande tog fart under 1700- och 1800-talet, och då i de högre stånden. Den första julgranen lär för övrigt ha blivit klädd 1741. Traditionerna spred sig så småningom till hela befolkningen och numera kläs omkring tre miljoner julgranar i svenska hem.

En rolig lek under juldagarna kan vara när släkten samlas att skriva ned vad var och en minns. Kanske detta är något som kan bli en liten artikelserie till nästa år i Länstidningen.

God Jul!

Text: INGA BIRGITTA WIDÉN Bild: HANS BLOMBERG

Share