Endast knappt fyra av tio östgötar, 37 procent, ger godkänt betyg till bostadspolitiken i sin kommun. Endast 1 procent tycker att hemkommunen har en mycket bra bostadspolitik. Det visar en Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
– Det är oroväckande, men inte förvånande, att östgötarna saknar förtroende för kommunernas bostadspolitik. I många kommuner byggs det för lite, ofta för att det råder brist på tomter att bygga på. Där behöver kommunerna snabba på planprocesserna för att möta efterfrågan, säger Marcus Svanberg, VD på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.
Bara knappt fyra av tio östgötar, 37 procent, tycker att deras hemkommun har en bra bostadspolitik och endast 1 procent anser att bostadspolitiken i kommunen är mycket bra. 7 procent av länsinvånarna går så långt att de uppger att kommunen har en mycket dålig bostadspolitik.
– Coronapandemin har medfört att många bostadsspekulanter är på jakt efter ett större boende för att enklare kunna arbeta hemifrån. Bostäder med tillgång till fiberbredband är extra efterfrågade, så de kommuner som ännu inte byggt ut sitt fibernät behöver öka takten, säger Marcus Svanberg.
Förtroendet för regeringens bostadspolitik är också lågt bland östgötarna. Endast 24 procent av länsinvånarna tycker att Sverige har en ganska bra bostadspolitik och färre än 1 procent att bostadspolitiken i landet som helhet är mycket bra.
– Om fler ska kunna byta bostad efter behov krävs långsiktiga politiska lösningar även på riksnivå. Här bör omformulerade amorteringskrav, sänkt flyttskatt och individanpassad kontantinsats vid bostadsköp vara i fokus, säger Marcus Svanberg.
Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har i rapporterna ”Hem, bitterljuva hem” och ”Du måste flytta på dig” givit förslag på hur den svenska bostadspolitiken skulle kunna reformeras för att uppnå en mer rättvis bostadsmarknad.
Exempelvis kan kraftigt sänkt flyttskatt och nedtrappade ränteavdrag fungera kompensatoriskt i statskassan och dessutom möjliggöra ett permanent avskaffande av det skärpta amorteringskravet. Då skulle även rörligheten på bostadsmarknaden öka, vilket innebär att fler människor får möjlighet att byta bostad efter behov.
