Informativt om demens i Nykyrka
Siw Fransson tackar specialistläkaren Göran Karlsson för den fina informationen om demenssjukdomar.
MOTALA (LT)
På novembermötet hos Västra Ny husmodersförening talade man om demenssjukdomar. För att få kunskap om ämnet hade man bjudit in specialistläkare Göran Karlsson från… minnesenheten. Ämnet intresserade många, så nästan 50 personer kom till församlingshemmet i Nykyrka.
Göran Karlsson började med att berätta att cirka 200 000 personer i Sverige har någon form av demenssjukdom. I Motalaområdet finns cirka 2 000 invånare som har det. Alzheimers är den vanligaste sjukdomen bland demenssjukdomarna och kostnaderna för vård av demenssjuka är väldigt stora.
– Om man är orolig att någon i familjen eller att man själv fått demens, kontakta sjukvården, så kan vi göra en utredning, sa Göran. Då tittar vi efter olika tecken som dåligt minne, kognitiv förmåga, det vill säga om man kan orientera sig i tid och rum, rörelseförmåga och att man haft symptomen i mer än sex månader. Likaså att det inte finns någon annan förklaring till förändringen, samt att förändringen fortskrider. Det är ovanligt före 65 års ålder, men mer vanligt efter 85 år.
– Sen måste man veta att detta är en sjukdom som alla andra. Den som fått demens kan inte rå för det. Men det kan vara svårt att få en dement person förstå att den är sjuk.
Göran berättade om hur man upptäckt sjukdomen i början av 1900-talet. Doktor Alzheimer hade en patient som han obducerade hjärnan på efter hennes död och fick se att hjärnan var förkrympt och annorlunda än en normal hjärna. Han fann liknande hjärnor hos andra avlidna patienter med liknande symptom. Därav har denna form av demens uppkallats efter honom.
På 1970-talet började man förstå mer kring demenssjukdomar, som man innan dess kallat att patienten var senil eller åderförkalkad.
– Vi kan också göra en analys på ryggmärgsvätska och en röntgen, fortsatte Göran, men även om provet på ryggmärgsvätskan visar på Alzheimer så kan det ta upp till 20 år innan den utvecklas. Så dra inte ner rullgardinen för det! Vi är ju alla olika och sjukdomen utvecklas på olika sätt och har olika tidsförlopp allt beroende på individen.
Ibland kan den dyka upp i en familj där det aldrig funnits någon med demenssjukdom, och det är inte säkert att en person får det bara för att någon i släkten haft det. Det är en konstig sjukdom.
– Det är inte säkert, sa Göran, att den som blivit sjuk tycker att de är sjuka. De förstår inte att något är fel och de kan inte rå för det. Det är därför man också kallar Alzheimers för ”den anhöriges sjukdom”.
Åhörarna fick ställa frågor under tiden som Göran berättade och en fråga som kom upp var om det finns någon form av bromsmedicin och vad man kan göra för att minska riskerna för att få någon demenssjukdom. Tyvärr finns ingen bromsmedicin, men vissa kemiska substanser kan hjälpa de celler som finns kvar att fungera bättre, men man kan inte bota Alzheimers. Man kan träna hjärnan genom att lösa korsord, läsa, delta i frågetävlingar och föreningar o s v och hålla hjärnan ”välsmord”.
Det finns händelser som kan ge en ökad risk för Alzheimers och det är om man fått kraftigt slag mot huvudet, kraftig hjärnskakning, stroke, fel medicin och igenslammade blodkärl. Men det är inte säkert att man får Alzheimers för det. Många proppar i hjärnan kan dock leda fram till demens. Hjärnan behöver hela tiden nytt syresatt blod för att kunna fungera bra, så det är bra att vara aktiv och röra på sig.
Göran visade på en bild av hippocampus (det liknar en sjöhäst, därav namnet). Det är där alla minnen ”spelas in”, likaså lokalsinnet.Alzheimers börjar där. Man får dåligt närminne, man kommer inte ihåg vad som hände för fem minuter sedan eller en vecka sedan o s v.
Dock kommer en Alzheimerpatient ihåg vad som hände förr. När sjukdomen sprider sig har patienten svårt att komma ihåg ord, svårt att tala, hitta rätt, blir tröttare och drar sig undan. Till slut skrumpnar hjärnan och patienten dör. Men ingen människa kan spara på alla minnen. De stora viktiga kommer man ihåg och man blir glömsk med tiden utan att vara dement.
Man kan bli sjuk i olika delar i hjärnan. Vid pannlobsdemens, som är en ovanlig sjukdom, mister man empati, känslor och abstrakt tänkande. Göran berättade om ett otroligt fall som hänt i USA. Bakhjärnan tar emot synintryck och blir man sjuk där, kan man få helkonstiga synintryck. Detta är inte det samma som schizofreni.
Många anhöriga eller vårdpersonal upplever att den sjuke ofta är arg och misstänksam. Göran förklarade då att den sjukes verklighet blir annorlunda, och att de inte litar på någon annan än sig själv. Vid hjälp med duschning till exempel kan de känna att någon klampar in på deras revir och visar sin ilska.
– Det är viktigt att förstå att personen är sjuk, avslutade Göran. Fokusera inte på svårigheterna och håll det inte hemligt för omgivningen. Detta är en sjukdom som alla andra och man kan inte rå för att man drabbats.
Göran fick en hjärtevarm applåd för sin redogörelse om demenssjukdomar av damerna och en herre. Vid fikat som följde pratades det om vad man fått reda på under kvällen. Ordförande Siw Fransson läste sedan upp tackkort från medlemmar som uppvaktats vid födelsedagar.
Vid nästa månadsmöte får man smörja kråset med risgrynsgröt och skinkmackor.
Text och bild: EVA CARLSSON
