Marknadsplatser i förändring

Var kommer handeln att ske i framtiden? Byten och handel med varor har funnits i urminnes tider. Många av våra svenska samhällen och städer kom till för att människor skulle kunna mötas för att bedriva handel. Andra viktiga grundpelare för samhällens tillkomst var ofta tillgången på energi, inte minst vattenkraft. Infrastrukturen var också viktig, där vägar och järnvägar möttes och där hamnar kunde anläggas skapades det också ofta en naturlig handel.

Men handeln har förändrats ganska mycket genom tiderna. I våra samhällen och städer var torgplatserna dåtidens naturliga handelsområden. Bönderna kom med häst o vagn o sålde sina varor rakt över disk. Sedan kom det nya hälsovårdslagar som tvingade in mycket av färskvarorna inomhus i saluhallar och butiker där det var tvunget att finnas kyldiskar.

På 80- och 90-talen började en ny handel att ta plats. Viberga i Finspång var kooperationens första riktiga externa storlager dit många vallfärdade för att handla billigt och man fick dessutom återbäring. Mobilia i Mantorp byggdes också. I Norrköping var politikerna inte alls glada åt externhandeln och man höll emot in i det längsta. Men när allt fler åkte till Viberga i Finspång fick man till slut ge sig, det gick inte för sig att folk åkte till andra orter för att storhandla.

Våra externhandelsområden har sedan dess vuxit enormt. Det ena varuhuset efter den andra har byggts och våra trafikflöden har genomgått en enorm förändring. Övrig handel i våra stadsdelar, i city och på landsbygden har fått kämpa på mot den hårda konkurrensen och många har fått ge upp. Det man kunnat konkurrera med är service, närhet och att göra själva citykärnan mer attraktiv på olika sätt. Trevliga miljöer, caféer, restauranger och ett allmänt stadsliv har hittills kunnat komplettera handeln, men räcker det i fortsättningen?

Idag när man besöker en matbutik så är ofta den längsta kön vid postutlämningen, inte vid matkassan. Butikerna bygger ut större och större lager för att kunna ta emot alla paket som ska hämtas och lämnas. Den digitala handeln ökar allt mer och allt fler överger nu butikerna helt och hållet. Istället för att ta bilen till stormarknaden med trötta barn kanske man sitter hemma och beställer sina varor i lugn och ro, när barnen har lagt sig. Allt ifrån mjölk till soffor.

Den här utvecklingen går fort nu även om vår externhandel fortfarande går för fullt på många håll. I USA som kanske var först med externhandel i stora Mall, har känt av detta längre än vi och idag står stora handelsområden helt tomma och övergivna. Ungefär som våra handelstorg i städerna gör nu. Kundkretsen i cityhandeln har också glesnat betydligt och många butikslokaler gapar tomma. Stora varuhus frågar nu om inte de offentliga verksamheterna skulle kunna flytta in i deras lokaler som ett komplement till ren handel. I Mirum köpcentrum i Norrköping har till exempel både ett bibliotek och en vårdcentral flyttat in.

Ett förändrat köpmönster kommer antagligen att påverka mer än vad vi kan tro. Vad händer på fastighetsmarknaden om butikslokalerna faktiskt inte går att hyra ut längre till det pris som var förväntat? Blir det attraktivt att ha kontor i city om det saknas handel? Ett förändrat köpmönster kommer också att förändra trafikflöden och annan logistik i våra tätorter. För att få maten hemkörd till sin bostad behövs det kanske kylrum i anslutning till bostaden, ifall man inte är hemma när varorna kommer.

Branschorganisationen Svensk Handel har givetvis sett det här mönstret en längre tid och följer utvecklingen och försöker möta den. Från politiskt håll finns det också all anledning att följa handelns utveckling noggrant. Handeln står inte för enbart handel utan genererar också många arbetstillfällen och bidrar till levande stadsdelar, cityhandel och landsbygd.

Den digitala handeln har givetvis också många fördelar och ger nya möjligheter. Det gäller inte minst i vårt glest befolkade land där en småföretagare helt plötsligt kan ha hela världen som marknadsplats.

KARIN JONSSON

Share