Min arm är en gren är en arm är en gren

KRÖNIKA AV KRISTIN KRAMER

Östergötland 2018. Jag har lämnat dig och barnen och skogen. Till en annan plats har jag åkt. Till en stad. Ensam sitter jag i en lägenhet, med en klocka som tickar vansinnigt, med undervattensljud från osynliga människor över mig och under mig och från sidorna, med ett blankt dokument.

Vill du läsa mer? Bli prenumerant.

Skapa konto
Logga in

Share