På besök hos Lars Klingström

Skrivarstuga i ett gammalt uthus några meter från ån

Lars Klingström utanför sin skrivarstuga.

HEDA (LT)

Den gamla gården Vallby Brogård ligger vid Disevidån i Heda socken i Ödeshögs kommun. Här skapas tidningen Skogshistoriska Tidender av dess redaktör Lars Klingström i ett… redaktionsrum inrett i ett uthus. Tidningen är Skogshistoriska sällskapets ansikte och kommer ut med fyra nummer per år.

Sällskapet bildas år 1990 av Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien med stöd av Föreningen Skogen och Järnkontoret. Dess uppgift är att förmedla historiska aspekter på skog och skogsbruk. I dag har den runt 1500 medlemmar, främst i södra och mellersta Sverige. Många har en bakgrund i skogen.

Lars skriver mycket i tidningen men medlemmar bidrar också med artiklar och underlag. Redaktören säger sig vara noga med språket och redigerar ganska friskt. Han gör en råskiss till layout i Powerpoint och fotograferar det mesta. På nätet letar han upp gamla bilder.

– En tidning ska göras så att läsaren känner igen sig, säger Lars bestämt.

Tidningen är inte sällskapets enda publikation. Det ger även ut en årsbok, som kommer till i Lars skrivarstuga. Varje bok har ett tema och han passar på att prisa biblioteket i Ödeshög och möjligheten att låna böcker från vilket bibliotek som helst.

Den senaste årsboken heter ”Virkets, malmens och järnets vägar”. Lars ser ett tydligt samband mellan skog, malm och järn. Boken för år 2020 handlar om skogen i litteraturen under fem sekler och innehåller både artiklar om författare och stycken ur deras verk.

Sällskapet ordnar även exkursioner och för år 2022 planeras de till Morlanda på Orust, Iggesund, Kinnekulle, Bergslagen, en fäbod i Jämtland och Siljansfors Skogsmuseum i Mora.

För Lars börjar skogslivet med att han ser en annons, söker och blir personaltidningsredaktör i Fiskeby. När Holmen köper Fiskeby följer Lars med och blir Informationschef. Några år senare köps Holmen i sin tur av Örnsköldsviksföretaget MoDo, men informationsavdelningen blir kvar i Norrköping där Lars fortsätter till sin pensionering.

År 2008 flyttar hustru Margareta och Lars till Ödeshög. De köper Vallby Brogård, som då är ett renoveringsobjekt men samtidigt en avstyckad gård med möjligheter. Huvudbyggnaden är från början av 1800-talet och gården den enda i Vallby som inte påverkats av tidigare århundradens skiften utan ligger kvar på sin ursprungliga plats, berättar Lars.

Under sin tid som informationschef upplever Lars den heta debatten på 1990-talet när kritiska kunder i Europa har synpunkter på hur man sköter skogarna i Sverige. En spännande tid tills debatten dör år 1998.

Nu är en ny debatt om skogen igång. Det är skilda meningar om dess roll för klimatet. Antingen ska man bruka skogen intensivt för att ersätta olja och kol eller också ska man lagra koldioxid i träd och i mark. Det är en het fråga som också diskuteras inom EU.
– Om EU-kraven går igenom behöver avverkningen i svenska skogar sänkas med 15 procent, säger Lars.

Det finns två sätt att sköta skogen. Antingen gör man kalhyggen eller också tar man bara de gamla träden och ser till att det alltid finns träd i alla årsklasser kvar. Det senare kallas blädningsskogsbruk och kräver mycket kunskap av skogsägarna.

Lars kan sin skogshistoria. Han berättar hur industrialismen i Europa skapar en enorm efterfrågan på trävaror och hur man under 1800-talets första hälft dammsuger de värmländska skogarna på timmer. Från Värmland flyttar intresset norrut. Det blir huggsexa om de norrländska skogarna och arbetsvandring av värmlänningar som kan jobbet.

Älvarna förvandlas till flottleder och vid deras mynningar anlägger man stora sågverk. I brist på lagar sker under andra halvan av 1800-talet en enorm exploatering av norra Sveriges skogar. Med skogsvårdslagen år 1903 blir skogsägarna skyldiga att plantera sedan de har avverkat. Tack vare den lagen finns det idag mer virke än kanske någonsin i de svenska skogarna.
– Många ifrågasätter det moderna skogsbruket, säger Lars.

Med bättre kunskaper om skogshistorien tror han att vi skulle kunna få en mer nyanserad debatt. Skogen har fortfarande en mycket viktig roll i samhället.
– Numera vet vi också dess betydelse både för den biologiska mångfalden och för människors välbefinnande och hälsa.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Share