På jakt efter gammal slagg


Deprecated: Function create_function() is deprecated in /www/webvol37/41/f6pz56uhi1sjoub/lanstidningen.se/public_html/wp-content/plugins/wp-spamshield/wp-spamshield.php on line 2033

Göran Kidfelt letar spår efter urgammal järnframställning

Göran håller upp en bit slagg i handen, en restprodukt från järnframställningen. Just denna kommer från en plats intill vägen mot Mossebo i Boxholms kommuns västliga delar.

BOXHOLM (LT)

År 1754 erhöll Gabriel Adolf Ribbing privilegier att uppföra två manufakturhammare på Bredgårds ägor, det som kom att bli Boxholms bruk. Men i skogarna i Boxholms… kommun har det tillverkats järn långt tidigare än så. Man använde då i regel myrmalm och man fick fram järn i en blästerugn. Göran Kidfelt har som intresse att leta upp och dokumentera platserna där järn har framställts.

Göran Kidfelt bor i Mjölby sedan många år men är uppvuxen i Linköping. Göran berättar att han alltid har haft ett intresse för djur och natur, och han tar sig gärna nedåt boxholmsskogarna ibland.

Som ung bodde Göran mycket på landet sommartid och han tyckte om att gå upp tidigt på morgnarna och ge sig ut i naturen. I ungdomen var han även med i scouterna och där hade Göran en man som hette Tore Kjell som ledare.

Åren kring 1989-1990 gick Göran en studiecirkel i arkeologi och där stötte Göran återigen på Tore Kjell. Då hade Tore blivit pensionär men Göran och Tore kom att samarbeta för att hitta spår av järnframställning i skogarna.

Då var denna sydvästra del av Östergötland en vit fläck, det vill säga väldigt lite undersökt och dokumenterad. Men vi hittade en hel del berättar Göran.

År 1993 skrev Tore en uppsats vid Stockholms universitet om forskningen som han och Göran gjort och de flesta spår av järnframställning i skogarna var då inte dokumenterade.

Året efter så gick Tore bort, det var helt oväntat för Göran. Projektet med att hitta spår av järnframställning lades då på is, mycket också för att Göran hade familj. Två flickor födda under andra halvan av 1980-talet hade då högre prioritet.

Men så drabbades världen av corona och Göran som hade intresset kvar tyckte att det kunde vara en bra idé att ge sig ut i skogarna igen för att leta efter slaggprodukter. En gnista tändes också av att Erika Räf, uppväxt i Linköping och nu arkeolog i Dalarna, skrivit en rapport där hon bland annat refererar till slagghögar som Tore och Göran hittat.

Göran säger att han tycker om att gå i skogen och ”skrota”, men han funderar också mycket över hur mycket slagg efter järnframställning det finns. Hans efterforskningar i detta är mest för sin egen skull, men Göran ”rapporterar” till Erika Räf men också till Ann- Charlott Feldt på Östergötlands museum, och båda damerna brukar göra tummen upp när Göran har något nytt att berätta.

Slagghögar, eller utspridd slagg, kan antingen vara spår av järnframställning eller också smide, det vill säga rester efter en smeds arbete.

Vid järnframställning i Boxholmsskogarna så var det främst sjö- och myrmalm man använde. Man anlade små blästerugnar i en slänt, i regel på en sluttning mot sydväst varifrån de kraftigaste vindarna kom, och ugnarna var ungefär 0,25-0,6 meter stora. Där gick det att få upp temperaturer på omkring 1 300° C vilket krävdes för att frigöra järnet samt alla slaggprodukter från malmen. I och med detta så fick man fram ett järn som gick att smida och processen kallas ”blästring”.

Göran gissar att järnframställningsplatser i Boxholmsskogarna kan vara så gammalt som ner till 1200-talet, fynd i Nykilstrakten var så gammalt, men blästringsmetoden förekom ju ännu tidigare. För att kunna åldersdatera krävs att ta ett prov med C14-metoden.

Att framställa järn i blästerugnar förekom troligen åtminstone fram till 1700-talet. Sen kom masugnarna och den nya järnframställningstekniken att ta över allt mer.

Göran berättar att många tips på järnframställning har han fått i äldre skrivna källor såsom hembygdsanteckningar, men även människor i bygden har gett värdefulla tips. En del av platserna där järnframställning ska ha förekommit är dessutom inte återfunna.

Men några platser där järnframställning har förekommit är på fyra platser i Malexander socken, bland annat vid Månhult och Långsjögölen. Intill Ulrikavägen finns också en plats, liksom i Blåvikaskogen inte så långt från Storhagen. Vid Lafällemossen på Bösebos marker ska det också ha gjorts järn.

År 1921 författade kandidat Sven Erlandsson en skrift med minnen från förhistorisk tid till Boxholms AB:s planerade 50-årsjubileum, och där finns värdefulla tips på enkel järnhantering. Sven nämner torpet Dungarp, ”det avbrunna torpet Gölarna nära sjön Stora Vind”, samt torpet Stensholm under Mon.

Den sistnämna platsen ligger helt nära vägen mellan samhället Sommen och Mossebo och den hittade Göran helt nyligen, och en grå septemberdag fick Länstidningen följa med Göran till platsen.

När det schaktades för vägen och delar av höjden intill vägen skalades bort så visade sig lagret med slagg väldigt tydligt. Göran håller upp några bitar av slagg, alltså rester av järnframställningen, det är mycket fascinerande. Men samtidigt uppstår nya frågor, till exempel hur gammal slaggen är.

Det finns en förhöjning uppe på kullen som samtidigt har en fördjupning och Göran frågar sig vad det kan ha varit till.

Detta skulle det vara kul om någon tittade närmare på. Här skulle man behöva gräva för att få veta mer. Kanske är det rester efter en ugn funderar Göran.

Göran berättar att man idag känner till tre gånger så många platser med slagg efter järnframställning eller efter smide än vad man gjorde då Tore Kjell skrev sin uppsats 1993. Men alla platser som är nämnda i skrifter är inte hittade och många platser är nog inte kända.

Göran intresserar sig av slaggförekomster i sydvästra Östergötland. Så om någon har tips på slaggrester i naturen eller andra värdefulla tips som kan bringa klarhet i platser för järnframställning så skulle Göran uppskatta om han får tips på mailen. Adressen är goran.slagg@telia.com.

Göran är intresserad av området väster om väg 23/34, söder om E4, norr om sjön Sommen och bort mot Vättern.

Text och bild: KLAS JOHANSSON

Share