Plocka hem färgprakt och ljuvlig doft

Pia i Gultevik har öppnat självplock av sommarblommor

Pia Asplind mitt i blomsterhavet. Blomsterodlingen Blommar och Växter öppnade den 12 augusti. Här plockar man sin bukett och betalar för det uppmätta ”midjemåttet”, stjälkomfånget.

FINSPÅNG (LT)

Självplockning av jordgubbar har funnits i många år men att plocka och sätta ihop sin egen bukett av snittblommor, är en relativt ny företeelse kombinerad med en trevlig upplevelse. I Grytgöl vid Gultevik, har en ny blomsterodling, Blommar och Växter, öppnat för självplock.

Det ökade intresset för närproducerat spelar utan tvivel en stor roll, men förmodligen lär pandemin även ha en del att göra i sammanhanget när vi åker på utflykter i vår närmiljö.

Att plocka och sätta ihop en färggrann och doftande bukett av säsongens blommor är både en trevlig, avkopplande och kreativ upplevelse.

Om man inte är så bevandrad i trakten är det lättast att komma ihåg att hålla sig längs Grytgölsvägen ett antal kilometer, innan en skylt upplyser om vägen mot Boka. Efter några kilometer i fin natur, ser man blomsterodlingen på höger sida. En mindre bod och skylt upplyser om att du kommit rätt.

Pia Asplind och hennes man har sedan många år tillbaka drivit lantbruk med grödor och boskap på heltid, samtidigt som de innehaft heltidsanställningar. Efter fyrtio år som anställd började Pia ställa frågor till sig själv om livet i allmänhet och hur länge man ska hålla på, och det här med snittblommorna är en tanke som vuxit fram allteftersom.
– Jag började i år – man måste ju prova! Det lär ju ta ett par år innan man kan se och göra en utvärdering. Det tar tid allting.

Den 12 augusti öppnade Pia sin blomsterodling för självplock och hon siktar på att ha öppet kontinuerligt några dagar i veckan. Öppettiderna är avhängiga gentemot väderlek och säsong, och det bästa är att kolla sociala medier under Blommar och Växer i Gultevik, om man vill vara riktigt säker, påpekar hon.

Man plockar sin bukett och betalar för det uppmätta ”midjemåttet”, stjälkomfånget. En hink eller liknande är bra att ha med sig för att transportera hem sina blommor rekommenderar Pia.

Färdiga buketter finns även till försäljning och senare på höstkanten kommer det att finnas eterneller, som hon plockar innan frosten tar dem, och sätter ihop till buketter och säljer.

Första kontakten med Pia var via telefon i juli. Då hade blommorna inte kommit upp riktigt, varpå hon tyckte att vi skulle vänta ytterligare någon vecka innan besök. Vid dagens intervju däremot, råder full växtlighet i blomsterhägnaden.

Marken där blommorna odlas är inhägnad, inte för att man ska se var eller hur stor odlingsytan är, utan mest för förekomsten av vilt. Med rätt mycket skog omkring, och med Älgsjön inpå knutarna, är det ofrånkomligt att det är mycket vilt, som hjort och rådjur, som rör sig på markerna.

– Eftersom det har varit så varmt, så har en del av växterna stannat av trots att de fått vatten från sjön, och en del blommar lite senare, förklarar Pia.
– Här kommer jag att sätta tulpaner, jag har redan beställt lökarna, fortsätter hon, när vi börjar röra oss innanför hägnaden och går på de halmade gångarna.

Vi förflyttar oss förbi både vallmo och blåklint, som blommar sent i år, precis som Pia tidigare berättade, och när vi närmar oss de ståtliga gladioluserna öppnar sig odlingen än mer, och den ena blomsterupptäckten efter den andra görs.
– Det var frökapslarna som jag var ute efter här, säger Pia, när vi beundrar jungfrun i det gröna. De var jättefina när de blommade. Då var det helt blått och kapslarna blir jättefina i buketter, likaså vallmon.

Utbudet av säsongens blommor är stort: rudbeckia, rosenskära, borstnejlika, luktärter som växer upp för ett metallstängsel, dahlior, zinnior, eterneller, majs och prydnadsgräs, hirs, ringblommor och solrosor.

På vår väg tillbaka passerar vi en radda med brunlila växter och stora blad – amaranter. De har långa rävsvansar och blir jättefina i större buketter, påpekar hon, samtidigt som hon visar med handen mot ett annat område med nysatta lavendelbuskar.
– Där lavendeln växer tänkte jag under nästa år utöka ytan och göra ett litet ställe där det luktar gott, som en liten oas, med några bord och bara doftande blommor. Och där borta kommer det att vara 300 astrar – det kommer att ta ett par veckor till, då kommer det att bli jättefint med färgerna…

Text och bild: AGNETA ÖSTLUND

Share