Stadshuset uppmärksammas i bok

Gunnar Elfström skriver om husets 100-åriga historia

Linköpings stadshus ritades som skolbyggnad av arkitekten Johan Fredrik Åbom läroverk under åren 1864–1915. 1921 hölls det första stadsfullmäktige i stadshuset.

LINKÖPING (LT)

I år är det hundra år sedan Linköpings stadshus blev just stadshus. För att fira jubileet ger DIBB förlag ut en bok där lokalhistorikern Gunnar Elfström berättar om husets historia.

År 1921 brukar anses vara ett märkesår inom svensk demokrati eftersom det var året då det första demokratiska riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hölls. För första gången hade kvinnor rösträtt till riksdagen, och detta jubileum har uppmärksammats runt om i landet på olika sätt.

I Linköping genomfördes den historiska röstningen den 18 september 1921. Bara sex dagar därefter, den 24 september, kom att bli ett historiskt datum för den lokala demokratin i Linköping. Då invigdes nämligen Linköpings stadshus.

Byggnaden hade dessförinnan fungerat som läroverk för gossar, men alltsedan nuvarande Katedralskolan övertog den rollen har stadshuset varit en symbol för demokrati i Linköping.

För att fira dessa två händelser, stadshusets tillblivelse och demokratins slutliga genombrott har den lokalhistoriskt kunnige Gunnar Elfström skrivit boken “Linköpings stadshus 100 år” där han redogör för byggnadens historia, spelet bakom beslutet att göra byggnaden till stadshus, några av alla viktiga beslut som fattats i huset samt den symboliska kopplingen till kvinnlig rösträtt.
– Idén till denna skrift kommer från Michael Cocozza. Det är ett litet bidrag till att uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan stadshuset invigdes som just stadshus samt att kvinnlig rösträtt infördes, skriver Gunnar Elfström.

Gunnar Elfström är en välkänd profil för den som är intresserad av Linköpings historia. Han var chef för Gamla Linköping 1982-2008, därefter stadsantikvarie fram till pensionen 2014. År 2012 utsågs han till hedersdoktor vid Linköpings universitet.

Gunnar Elfström har en lång rad publikationer bakom sig, varav de populära böckerna om Linköping under olika årtionden kan framhållas. Han är därtill en mycket uppskattad krönikör i Corren samt kåsör och föredragshållare. “Linköpings stadshus 100 år” är hans senaste alster och presenterades den 26 oktober på kommunfullmäktiges presidium.
– Det är en ganska smal skrift får man väl lov att säga. Det är kanske inte de breda lagren av Linköpingsbor som springer benen av sig för att ta reda på stadshusets historia. Men byggnaden i sig är intressant, och den har varit mer än bara stadshus genom åren, säger Johan Hagesund på DIBB förlag som ger ut boken.

Den pampiga invigningen ägde rum den 24 september 1921, bara sex dagar efter det att kvinnorna i Linköping för första gången fått rösta till riksdagen. Stadshuset hade då genomgått ett antal mindre ombyggnationer efter ritningar av arkitekt Axel Brunskog. Fram till 1915 tjänade byggnaden som läroverk för pojkar.

Boken innehåller byggnadens historia i text och bild. Många är de för Linköping avgörande beslut som fattats i byggnaden, och många är de inflytelserika personer som suttit med bland stadens styrande på möten i kommunfullmäktigesalen. Linköpings stadshus är en symbol för den lokala demokratin och den här boken tjänar som en symbol för det demokratiska märkesåret 1921.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share