Platsen för hennes koja har fått en minnesskylt
Bakom skylten ses stenblocket och i ett litet större utrymme under stenen finns en del rostiga plåtsaker, kanske efter Skogs-Sara.
BOXHOLM (LT)
Det var i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som Skogs-Sara från Rumskulla socken i Småland – eller Sara Margareta Netz som hon egentligen hette – gång på gång tog sig till en koja vid ett stenblock i Österskogen norr om Boxholm. Det var där hon trivdes bäst, hennes lycka, och nu har platsen torpmärkts. En minnesskylt har satts upp vid stenblocket.
År 1968 började Ekeby hembygdsförening och Boxholms orienteringsklubb att sätta upp skyltar för att bevara minnet över torp och gårdar, och sedan 2001 står även Föreningen Krafttaget med på minnesskyltarna. En stor kulturhistorisk gärning har gjorts under alla dessa år, totalt är det 123 stycken skyltar som kommit upp i det som en gång var Ekeby socken. Förutom torp och gårdar har minnesskyltar också kommit upp vid backstugor, gästgivargårdar, en tjänstemannabostad, en statarbostad, en skola, en fabrik och nu även en koja!
Arrangörsföreningarna har i många år kallat till torpmärkning under en kväll i maj månad, en tid när naturen kanske är som vackrast. Så blev det även i år men denna gång var det ett något annorlunda objekt som skulle få en minnesskylt, nämligen stenblocket där Skogs-Sara hade sin koja.
Länstidningen har skrivit om det märkliga levnadsödet tidigare, liksom om den film – en dramadokumentär – som gjorts om kvinnan. Skogs-Sara hette egentligen Sara Margareta Netz och hon var född i Rumskulla socken 1842. Hon hämtades och forslades hem till Rumskulla flera gånger kring förra sekelskiftet men rymde gång på gång och gav sig ut på nya vandringar. Det skrevs mycket om hennes liv i tidningarna vid den tiden och om hennes rymningar till kojan i Österskogen, sju mil från hemsocknen.
Det har funnits en enkel skylt tidigare vid stenblocket där Skogs-Saras koja var belägen, det var Lennart Johansson som då såg till att en skylt kom upp vid platsen. Skylten har under årens gång försvunnit, även om träplattan som då användes ligger kvar i skogen än idag, dock lite murken av tidens tand. Men nu var det dags att sätta upp en skylt som bör kunna stå kvar i många, många år. Denna sköna onsdagskväll fick nämligen Skogs-Saras favoritplats en graverad aluminiumskylt, fastsatt på en järnstolpe och som göts fast med murbruk på platsen.
Det sattes också upp en stolpe vid det grönmarkerade motionsspåret som går fram under kraftledningen, detta för att besökare ska se var de ska lämna stigen och ta sig in i terrängen till stenblocket. Den stolpen har två skyltar så att man ska hitta från stigens båda håll.
Jag kan inte låta bli att fundera på vad Skogs-Sara skulle ha tyckte om detta, funderade Kerstin Olefalk Palm medan stolpen vid stigen kom på plats.
Kanske svävade Skogs-Saras osynliga ande över alla närvarande vid torpmärkningen denna majkväll, vem vet… I så fall är det nog troligt att Sara fann det hela lite märkligt men kanske kände hon sig hedrad att hennes favoritplats fick en minnesskylt.
Det var runt 35 personer som närvarade vid den lite högtidliga ceremonin då stolpen med skyltar vid stigen samt stolpen med skylt vid stenblocket göts fast. Det var betydligt fler än vad det varit vid de senaste årens torpmärkningar. Förra året satte arrangörerna upp en minnesskylt vid Wigersberg, då närvarade endast 14 personer, trots att det var en jätteskön kväll.
Det är troligt att filmen om Skogs-Sara har gjort att intresset för hennes liv har ökat den senaste tiden och vissa hade nog tidigare aldrig varit vid platsen där hon hade sin koja.
Många frågor dök upp under kvällen, som till exempel varför Skogs-Sara gång på gång rymde från fattigstugan i Rumskulla till en koja belägen i en svårtillgänglig skog i Ekeby socken, sju mil bort. Det är frågor som vi aldrig lär få svar på.
Efter att skylten vid stenblocket kommit på plats var det skönt att slå sig ner i slänten strax intill och plocka fram matsäcken.
Detta var ju jättetrevligt, kommenterade Monica Wickman när det var dags att bryta upp.
Arrangörsföreningarna som sätter upp minnesskyltar i före detta Ekeby socken tar ett år i taget numera. Efter 51 år är det förstås inte så många tänkbara objekt kvar som kan få en minnesskylt, men bra idéer på objekt att skylta brukar dyka upp varje år och det är nog troligt att det blir en ny torpmärkning även år 2020.
Den som vill veta mer om Skogs-Sara kan prova att googla ”Skogs-Sara” så dyker det upp fakta om henne på till exempel Kulturarv Östergötland.
Text och bild: KLAS JOHANSSON
