Ivrigt lyssnande publik vid 90-årsfirandet.
TJällMo (lT)
Den sista helgen i oktober samlades Tjällmo hembygdsförenings medlemmar och andra intresserade i församlingshemmet för att fira att hembygdsföreningen varat i 90 år. Det var nästan på dagen som föreningen höll sitt första möte, då, för 90 år sedan.
Ordförande Margareta Karlsson hälsade välkommen och berättade sedan om hur hembygdsföreningen startades.
Det var Hjalmar Johansson född i Baggetorp 1896 som tyckte att man borde ta hand om alla gamla saker man hade ute i gårdarna. Saker som inte användes längre utan bara kastades. Hjalmar ville starta en förening redan på 1920-talet, men intresset var svalt hos Tjällmoborna. Han gav sig dock inte utan jobbade oförtrutet på.
Hjalmar fick kontakt med Gustav Olsson, Hällestad, där man bildat en förening 1923. Hjalmar och Gustav utbytte idéer med varandra och Gustav förde arkiv om Tjällmo-bygden, ett arkiv som finns kvar. Är man intresserad kan man söka på nätet under: SOFI.
Under 1930-talet var intresset större i Tjällmo och den 30 oktober 1931 hölls det första mötet och en förening bildades. Det var 17 medlemmar som antecknade sig och medlemsavgiften var hela en krona per person.
Nu var frågan, var skulle man hålla till med sina möten? Man skulle hålla fester och föredrag och Hjalmar hade redan sett ut ett hus, Bolingstorpet. Det låg då på kyrkans mark och man fick inte köpa det. Det fick man göra 1940 för tio kronor. Torpet var i ett uselt skick, men med ideella krafter plockades det ner, flyttades och reparerades det till dess nuvarande plats vid hembygdsgården.
Under krigsåren låg man lite lågt med föreningen, men höll insamlingar och dylikt. 1947 dog eldsjälen Hjalmar och luften gick lite ur föreningen. Man hade dock fortfarande vissa arrangemang.
1959 startade man upp igen med nya stadgar och aktiviteter. Midsommarfirande, torpvandringar, föredrag, bildvisning, spelmansstämma, bussresor, 6 juni och allsång var några av de aktiviteter man anordnade och vissa anordnar man fortfarande.
1959 överlät kyrkofullmäktige den gamla komministergården till Hembygdsföreningen för en krona. Den ligger alldeles invid riksväg 211. Nu hade föreningen fått sin hembygdsgård och 1967 kunde man inviga den. Föreningen har numera vuxit till cirka 300 medlemmar.
Efter denna snabbresumé av 90 års arbete började en bildvisning av de fotografer som funnits i Tjällmo-bygden. Den förste fotografen var John Nyström, född 1871. Han gick i fotografilära i Norrköping och började sin verksamhet under 1890-talet.
Tyvärr förstördes en del av hans gamla glasplåtar under en flytt till Hammar. Familjen flyttade runt en del i trakten och de bilder man funnit efter John var i ganska dåligt skick. Dock har de som har hand om bildmaterialet i Tjällmo hembygdsförening gjort ett stort restaureringsjobb.
Näste fotograf var Paul Johansson, 1889 – 1962. Han utbildade sig som fotograf i Västerås. Det första vykortet i Tjellmo togs av Paul 1906. Han tog även kort på kyrkan och uppifrån kyrktornet över Tjellmo, som det då stavades. Det sägs att han grävde ner sina glasplåtar när han skulle flytta från orten. Man har dock inte hittat dem, så det kanske bara är en skröna.
Gustav Axelsson, 1897 – 1974 var både fotograf och hjälpte till med bouppteckningar m m. Det finns cirka 150 glasplåtar efter honom. Han tog även lite roligare bilder. Ett exempel är en bild där männen har kvinnokläder och kvinnorna manskläder.
Den som tagit flest glasplåtar, cirka 1 200 st, är nog Hjalmar Johansson 1896 – 1947. Det är samme Hjalmar som var med och startade hembygdsföreningen. Han började fotografera runt 1920 och han förevigade vardagsbilder, hus, broar och vardagssysslor. Då han bodde i Baggetorp är det han som tagit de flesta bilderna över den wolframbrytning som då fanns där.
Einar Wentzell 1897–1984 var näste fotograf. Han bodde först i Kristberg där han fotograferade med glasplåtar. När han kom till Tjällmo blev det ”nyare kameror” med bilder i färg.
Sven Malinger 1899–1963 var även han fotograf i Tjällmo likaså Valter Karlsson 1906–1993. Denne Valter var snickare, men även en duktig fotograf. Alla hans bilder är skänkta till hembygdsföreningen av Valters systerson, Bo Axelsson. Det finns en bild på Bolingstorpet i Valters samling som visar hur torpet såg ut innan flytten men tyvärr visste ingen i salen under bildvisningen när torpet flyttades. Vet någon så kontakta Ann- Helen Broomé.
En person som betytt mycket för att bildskatten kunnat bevaras är Henry Persson, 1926–2014. Han har tagit fram alla bilder från de glasplåtar som skänkts till föreningen. Han har även tagit arbetsbilder, vykort samt dokumenterat hembygdsföreningens arbete. Det är han som tagit bilderna på arbetet med det stora vattenhjulet vid Skönnarbo, både det gamla 1960 och det nya hjulet från 2002.
Den siste fotografen som man berättade om under eftermiddagen var Uno Arfwedsson 1940 – 2016. Han fick sin första kamera 1950 och har fotograferat många byggnader och händelser i Tjällmo.
Under kaffepausen i mitten av berättelsen om fotograferna underhöll Conny Tillberg. Han berättade många olika anekdoter, bland annat om kyrkomålaren Pehr Hörberg.
Som avslutning drogs vinnarna i ett lotteri.
Text och bild: EVA CARLSSON
