Vackert stenhus på Saltängen

Palats åt såväl drottning som industrimagnat

I Stenhuset finns idag Strandgårdens förskola.

NORRKÖPING (LT)

Ett av Norrköpings kulturminnesskyddad byggnader är Stenhuset på Saltängen. Det uppfördes av Louis De Geer men har även varit residens åt den abdikerade drottning Kristina.

Det har funnits flera betydelsefulla Louis De Geer. Bland annat Finspångssonen som blev Sveriges första statsminister, och hans son med samma namn som också blev statsminister.

Och så har vi ju “den svenska industrins fader” Louis De Geer som levde 1587-1652. Han kom ursprungligen från Belgien, men växte upp i Nederländerna och flyttade till Sverige vid 23 års ålder, där han bland annat blev initiativtagare till Sveriges första handelskompani.

I Norrköping har han uppmärksammats på flera sätt. På Gamla torget står en Louis De Geer-staty från 1945 av Carl Milles. Även konserthuset Louis De Geer samt skolorna De Geers skola och De Geergymnasiet bär hans namn.

Stenhuset på Saltängen uppfördes av nämnda Louis de Geer under åren 1627- 1630 samt 1642-1646. Det var ett ståtligt palats i holländskt tegel av gul sandsten på Saltängsgatan med utsikt över Motala ström.

Det blev dåtidens mest praktfulla privathus, och förutom huvudbyggnaden uppfördes flyglar, stall och ekonomibyggnader samt en brukshandel. Det fanns också en trädgård med ett orangeri.

När De Geer byggde ett nytt palats i Stockholm övertogs Stenhuset av hans svärson och förtroendeman i Norrköping, Carl De Besche, och senare även Jacob Reenstierna, den nya ägaren till Mässingsbruket.

Huset brandhärjades dock 1711 och det nuvarande huset uppfördes 1784 av byggmästaren Johan Fredric Fehmer i timmer med reveterade fasader. Den välva källarvåningen från De Geers hus ingår i den nuvarande byggnaden som uppfördes 1784 av murmästaren Johan Fredric Fehmer, och år 1920 tillkom husets takkupor.

Huset har också varit residens åt Drottning Kristina under 1600-talet. När hon abdikerade 1654 efter bara tio år på tronen, hade hon försäkrat sig om stora inkomster livet ut från så kallade underhållsländer. Dessa var Norrköpings stad och slott, Gotland, Öland och Ösel samt städer och gods i de svenska besittningarna i norra Tyskland. Norrköping stod för en tiondel av drottningens inkomster och kom att bli huvudstad i hennes underhållsländer.

Inkomsterna blev dock inte så stora som hon hoppats och Kristina hade ofta dålig ekonomi. Men hon fungerade som en slags statschef i Norrköping, och har fått ge namn åt såväl Kristinaplatsen som Kristinagatan.

Kristina besökte Norrköping vid tre tillfällen efter abdikationen: 1660, 1661 och 1667. Vid den andra vistelsen blev hon kvar hela fyra månader, i en väntan på pengar som drog ut på tiden, och bodde under den tiden i Stenhuset.

Under vistelsen gjorde hon stort avtryck på staden, både vad gällde utnämningar och nöjeslivet. När Kristina sedan återvände till Norrköping sex år senare var det bara för en enda natt och det var också sista gången hon besökte Sverige.

I Stenhuset finns idag Strandgårdens förskola samt föreningen Norrköpings Konstforum. Föreningen bildades 1964 som ett försök att skapa djupare kontakt mellan konstnärer och publik. Den stilfulla skylten som sitter på fasaden skapades för övrigt av Elis Nord samma år.

Efter alla dessa år ska dock Konstforum nu lämna Stenhuset och planerar att flytta in i en ny lokal till hösten. Den sista utställningen hölls under april och maj och innehöll en återblick på 22 Norrköpingskonstnärer.

Text och bild: TOBIAS PETTERSSON

Share