Valdemarsviksförfattare inspirerad av Agatha Christie och Monty Python
Mikael Ryding i Antarktis. Hans debutbok utspelar sig dock i den östgötska skärgården. Bild: ROY FYHR
VALDEMARSVIK (LT)
Ett antal personer samlas för en bröllopsfest på en ö i Gryts skärgård och plötsligt börjar en rad bisarra händelser ske. I sin debutroman ”Och så var de bara två” har… Valdemarsviksbördige Mikael Ryding lånat många grepp från deckardrottningen Agatha Christie men gett berättelsen en mer humoristisk inramning.
Efter en händelserik kryssning på Nilen uppstod en oväntad romans mellan Asta och Evert, utan hänsyn till deras höga ålder och nu stundar bröllopet ute på en enslig ö i Östersjön. Gästerna samlas och konflikterna hopar sig. Då den första personen hamnar på golvet i plågor är det bara början på en rad bisarra händelser.
Privatdetektiv Ove Björck ställs inför sitt knivigaste fall hittills när han anländer till ön. Och vem är egentligen den gamle gubben som ingen verkar känna men som ändå har ett inbjudningskort? Där har ni utgångspunkten för Mikael Rydings debutroman “Och så var de bara två”.
Mikael Ryding är 45 år och uppvuxen i Valdemarsvik. Han började plugga i Linköping 1996 och fick jobb på Ericsson. Numera bor han i Solna och jobbar som civilingenjör på Ericsson i Stockholm. Han lägger mycket tid på träning i olika former och reste mycket innan pandemin. Men han skriver en del också och det har han gjort länge.
– Jag började skriva redan i grundskolan. Jag hade två fantastiska lärare på Vammarskolan i Valdemarsvik som uppmuntrade mig väldigt mycket. Svenska var nog favoritämnet ihop med matematik, säger Mikael och berättar att han arbetat parallellt med tre olika bokmanus den senaste tiden.
Det började med ett stort bokprojekt innan pandemin. När han behövde paus från det började han skriva på “Och så var de bara två”. Det fanns även ett annat manus som han börjat på flera år tidigare. En anledning att det blev “Och så var de bara två” som kom ut först var att han lämnade manuset till en lektör som var väldigt uppmuntrande.
Dessutom gjorde pandemin och privata omständigheter att det plötsligt fanns tid och möjlighet att skriva.
– Utan pandemin hade jag nog aldrig kommit så här långt. Jag hade nog aldrig kunnat ha det fokuset, säger Mikael och berättar att boken till stor del kommit till just vid skärgården utanför Valdemarsvik.
– När jag skrivit har jag varit väldigt mycket i Ekön. På klipporna nära campingen har de bänkar där man kan sitta med utsikt över öppet hav, och där älskar jag att vara.
Jag antar att Barrudden i boken är inspirerat av Fyrudden?
– Ja precis. Alla bilder jag har haft i huvudet när jag skrev boken är hämtade från Gryts skärgård. Man visualiserar ju hur miljöerna ska se ut och då är det miljön där ute jag har använt mig av. Och de första raderna i boken skrev jag när jag satt där vid Ekön och tittade ut över havet. Så det var naturligt att lägga miljön där ute.
Det var länge sedan Mikael flyttade från Valdemarsvik men hans mamma bor kvar och det gör även en del andra släktingar både från mammas och pappas sida. Och så finns sommarstugan kvar med miljöer som inspirerat.
– Just när jag ska skriva är det viktigt att jag är i rätt miljö. Jag är mycket mer produktiv på sommaren än på vintern, säger Mikael som även vill lyfta fram lektören som gav mycket energi. Det gjorde att bokens grund blev klar snabbt innan den långdragna finputsningen började.
– Jag har egentligen inga förväntningar. De som läst boken har gillat den väldigt mycket, men min lektör sa att humor är en svår genre att skriva för alla har olika humor. Det kan vara så att man antingen älskar eller hatar den.
Mikael beskriver ”Och så var de bara två” som en mix av mysdeckare och humorbok.
– Monty Python och Agatha Christie var mina idoler när jag växte upp. Och det här är min hyllning till dem.
Vad tror du Grytsborna kommer tycka?
– Det är oerhört många korkade karaktärer med i boken så i det avseendet kanske nån tar illa upp. De flesta karaktärer är oerhört skruvade och långt ifrån normala, ungefär som i en Monty Pythonfilm. Det finns två karaktärer man kanske kan identifiera sig med men de flesta är kompletta idioter. Och de som inte ser humorn kanske tror att jag utmålar skärgårdsbor som dumma i huvudet, om man tar det på fel sätt, ha ha.
Hur det kommer gå med Mikaels andra två bokprojekt beror till stor del på hur ”Och så var de bara två” emottas. Han hoppas såklart att de ska ges ut men i dagsläget är det ännu oklart.
– Det är speciellt en av de böckerna som jag håller lite extra högt, och absolut hoppas på att den ges ut. Det är en mer traditionellt romantisk bok, det som jag kallade det stora projektet. Det skulle kännas dumt om den inte ges ut.
Text: TOBIAS PETTERSSON
