Demokratin är värd att fira

Lena skapade demokrativandring utmed Svartån

Här kan vandringen börja på Hälsans stig. Bron som ses i bakgrunden kan symbolisera vägen mot framtiden.

MJÖLBY (LT)

Mjölby stad beslöt att göra något extra när vi i år firar demokratin i Sverige 100 år. Kvinnorna fick äntligen rösträtt år 1921. Lena Lindgren fick uppdraget och hon skapade en… demokrativandring utmed Svart ån där Hälsans stig finns.

Hon tyckte det viktigaste var att nå ut till så många som möjligt därav platsen. Stigen kantas under utställningstiden av bilder, text till dessa och frågor att fundera över. Denna ”vandringsutställning” sitter uppe till slutet av september. Därefter kan den användas på andra platser, exempelvis skolor, museer, bibliotek, kyrkor med mera.

Lena pekar på hur fattigsverige (ett av de fattigaste länderna i Europa) förvandlades till ett land med trygghetssystem och ett demokratiskt styrelsesätt på kort tid.

Det gick emellertid inte utan hårt arbete och kamp. Engagerade människor gick ihop och bildade folkrörelser. Där fick man lära sig föreningsteknik och grunderna i demokrati. Man blev van vid att arbeta gemensamt och rörelserna fick ofta framgång. Inte för inte kallas därför vår demokrati för folkrörelsedemokrati.

Vanliga människor lärde sig att diskutera och fatta beslut; sammanträden innebar alla medlemmars rätt att yttra sig och att fatta just gemensamma stadgeenliga beslut.

Genom arbetet kunde man se att det gick att påverka och förändra. Folkrörelser som nykterhetsrörelsen, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen, bildningsförbunden med flera hade framgång och kom att utgöra grunderna för demokratin.

Utställningen har olika teman som alla knyter an till temat demokrati. Vid varje station finns alltså en fråga som kan vara grunden för samtal och reflektion. Påverkan och orättvisor samt vad föreningslivet betyder för dig i dag är några frågeteman. Personer som påverkat demokratin i Mjölby finns också presenterade.

Under 1800-talet går det att historiskt följa reformerna som slutligen ledde fram till ett demokratiskt styrelseskick. En avgörande reform var Folkskolestadgan 1842 då det bestämdes att alla barn skulle gå i skola. Men kampen för kvinnlig rösträtt samt allmän rösträtt för män (länge var det endast rika män som fick rösta) gick långsamt.

Modiga kvinnor och män kämpade för rätten att rösta och så till slut kom rösträttsreformerna 1921. Äntligen kunde de första fem kvinnliga pionjärerna ta plats i Riksdagen (antalet män var 375).

På flera platser i landet uppmärksammas jubileet. Riksdagen firar i fyra år bland annat med en utställning ”Ja må den leva”. Flera utställningar finns också liksom studier som kan utföras digitalt. Det är bara att söka på Riksdagens webbplats.

Nu tar vi demokratin och trygghetssystemen för självklara. Är man missbelåten får rösten höjas utan repressalier. Inget är viktigare för vårt land än att vi står upp för demokratin, men i dag finns det människor som inte inser betydelsen av våra folkrörelser. Många gånger utsatta för förföljelser samt spott och spe arbetade de oförtrutet vidare för att reformerna skulle genomföras. Vi som lever i dag har mycket att tacka dessa pionjärer för.

Ibland glöms det bort att varje människa måste förvalta demokratin och att leva i ett demokratiskt land innebär ansvar. Demokratin är något av en färskvara som måste skötas för att inte förfaras.

Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG

Share