Forskning om livsvillkor förr

Sandén berättar om människor som oss

Annika Sandén har forskat och skrivit mycket om vanliga människors livsöden under 1500- och 1600-talen. Bland annat har hon studerat hur konflikter uppstått och lösts.

SKÄNNINGE (LT)

Människorna på 1500- och 1600-talen levde naturligtvis under andra villkor med bland annat köld, svält och annat elände på ett helt annat sätt än vi gör på 2000-talet. Ändå finns det… mycket som vi kan känna igen oss i. Livsvillkoren att oroa oss för hur det ska gå för barnen, ekonomin, våra förhållanden till andra liksom kärleken är sådant som känns igen.

Om detta och mer därtill har Annika Sandén, docent i historia vid Stockholms universitet, forskat och skrivit, vilket nu belönats med årets Skoglundpris på 100 000 kronor. Prisutdelningen gick av stapeln genom Östergötlands museums försorg på biografen i Skänninge fredagen den 17 september.

Prisutdelare var Elisabeth Nilsson, Östergötlands förra landshövding. Inramningen blev stämningsfull genom att unga musiker inledde med musik av Skänningesonen Adolf Fredrik Lindblad, även kallad Skänninges Schubert. Som avslutning framförde de barockmusik av Johan Agrell som föddes 1701 i Norrköpingstrakten.

I prismotiveringen står bland annat följande: ”Annika Sandén har genom sin forskning, bokutgivning och föreläsningar bidragit till ökat historieintresse hos en bredare allmänhet” och ”intresserat sig för vanliga människors livsöden”. ”Hon uppskattas för att på ett levande vis berätta om människors livsöden. Många av hennes exempel är hämtade från den östgötska historien.”
– Människan var lika komplex då som nu med frågor inför livet som ”Hur ska vi klara oss?”, framhåller Annika.

Sandén har tidigare bland annat skrivit om missdådare och bödeln, en av samhällets utstötta, liksom olika individuella rättsfall. Domböckerna är trots sin ofullständighet viktiga källor, exempelvis genom vittnens sätt att resonera.

Att vara känd i byn kunde både vara negativt och ett skydd. I brist på faktiska bevis kunde man använda ”edgärd” som innebar att 12-24 personer kunde vittna om den anklagades goda karaktär.

Det fanns även förståelse för människor man kände.

Lagar om sexualitet var många gånger hårda och för ”hor” (otrohet och liknande) kunde man dömas till döden utifrån Tredje Mosebok, men dessa domar omvandlas inte sällan till böter.

Ibland kan någon tidigare dödsdömd dyka upp i ett senare rättsfall vilket visar att dödsdomen aldrig verkställts.

En kvinna, Margareta, ville bära manskläder och bli betraktad som dräng. Hon ville också bli kallad Gösta och för detta fanns en viss förståelse. År 1653 kom även krav på att i större utsträckning omtolka hårda domar.

Nu i sin senaste bok har Annika Sandén skrivit om glädje, som olika livsfester, vilka ramade in livet, både för samhället och individen.

Samhället var strängt, men man visste också vad som gällde och festerna var något som folk kunde se fram emot.
– Man måste ta dessa människor på allvar – att lyssna på dem och inte bara ta dem som representanter för en tidsschablon eftersom de har varit människor liknande oss. Att få hela bilden och nyansera den är viktigt för att komplettera historien, betonar Annika Sandén också.

Olof Skoglunds stiftelse ska stödja och inspirera kultur och konst i Östergötland. Detta är andra gången priset delas ut. Förra året fick arkeologen Göran Tagesson ta emot det.

Olof Skoglund föddes på sin släktgård i Doverstorp och kände varmt för sin hembygd. Han gick bort 2018.

Text och bild: HANS BLOMBERG

Share