Förväntan i en tid av ovisshet

Nu är vi inne i december månad. En tid som vanligtvis präglas av planer för avslutningar, önskelistor, pynt, ljusstakar och julfirande. Också en tid för att planera för kommande år, för att göra budgetar och bokslut. Men i år är inget som vanligt.

För att minska smittspridningen kommer vi inte att ses på julavslutningar med pepparkakor och julmackor. Vi har inte julfester och nyårsfiranden många tillsammans. Detta år träffar vi de vi bor tillsammans med. Det blir nog att fira i mindre format och placera läsplattan med gammelmorfar i videosamtal, på julbordet.
När det gäller Region Östergötland har verksamheten påverkats mycket av pandemin. Det mest uppenbara är förstås sjukvården. I den första vågen i våras ställde vården om, steg för steg för att kunna vårda fler och fler. Intensivvårdsplatserna ökade i antal. Den akuta vården prioriterades, och annan vård fick skjutas fram. Under hösten har vi så drabbats av en andra våg, inte riktigt lika hög, men som ändå kräver mycket sjukvård. I den budget som antagits för Region Östergötland finns sju tydliga fokusområden för 2021, som mycket handlar om hur vårdbehoven i befolkningen på bästa sätt ska mötas med de resurser som finns, där pandemins följder sätter sina spår. Det handlar också om kompetensförsörjning, miljö- och klimatarbete, jämlik vård och hälsa, och en kollektivtrafik som ska fungera också nästa år.
En del är omställningen till Nära vård. Där ligger utvecklingen av en innovativ primärvård, med mer förebyggande insatser. Där ligger digital teknik, som gör det möjligt att i hemmet samla in sina mätvärden, skicka data till specialisten och till exempel kunna justera läkemedel utan att behöva lämna hemmet. Där ligger närvårdsplatser, när det behövs lite mer vårdinsatser än i hemmet. Där jag kan få vård av samma personer som jag möter på min vårdcentral eller i hemsjukvården. Det ger kontinuitet och trygghet.
På nya vårdcentrum i  Finspång finns också vårdplatser avsedda för den som under en period behöver intensivrehabilitering.
En angelägen del är också att ge vård till de som pga pandemin fått vänta extra länge på sin planerade behandling. Det kommer att krävas ansträngningar och effektiv operationsplanering och resurser för att utföra detta. Staten har skjutit till pengar och det är mycket bra.
De som varit sjuka i Covid-19 kan också ha långvariga behov av rehabilitering, för att återfå förmågor och funktioner som var självklara innan pandemin. På Vrinnevisjukhuset har en mottagning öppnat för att specifikt ta emot personer med långtidscovid som är i behov av eftervård. Kunskaperna om detta virus har under året ökat både vad gäller behandling och eftervård. Vården vet mer om vad som hjälper nu, och patienter blir fortare bättre.
En annan bra sak är att samverkan och viljan att hjälpa till har ökat i samhället, och mellan regionen och kommunerna i vården. Många har blivit mycket bättre på att använda digitala verktyg. Fler visar omtanke om andra människor, och erbjuder sig att hjälpa till med olika ärenden. Och forskningen för att ta fram ett vaccin mot Covid-19 har gått rekordsnabbt. Det ser ut som vi kan börja vaccinera i början på 2021.
För att göra något gott i vintermörkret och samtidigt förebygga psykisk ohälsa är det bra att göra något aktivt, att göra något tillsammans och att göra något meningsfullt. Det är en metod som visat sig fungera bra i Australien där man också forskat på effekten och funnit att den främjar psykisk hälsa. Där kallas den A-B-C (Act-Belong-Commit). En metod som nu håller på att införas i Region Östergötland.
Att göra något Coronasäkert tillsammans kan vara ett telefonsamtal, ett videomöte, en promenad utomhus. Något meningsfullt kan vara att hjälpa någon annan. Det tycker jag passar bra i denna adventstid. Håll i och håll ut. Snart går vi mot ljusare tider.
Kerstin Sjöberg (C)
Regionråd och gruppledare
Region Östergötland
Share