I veckan som gick blev jag ombedd att prata lite inför en större personalgrupp här i kommunen. Inte för att jag har förtroendeuppdrag, utan snarare i egenskap av vardags filosof och kåsör. Att få sådana uppdrag är väldigt roligt; jag minns till exempel härom året då jag fick bege mig till grannkommunen Kinda för att prata om humorns betydelse på arbetsplatsen.
Vill du läsa mer? Bli prenumerant.