Signe med cykeln får återkomma en annan gång, säger Gudrid Hansen som är noga med att hon måste visa respekt för olika sidor av sig själv.
HORN (LT)
Det skulle ha blivit en lyrikbok – rak, avskalad, sparsmakad. Men andra texter trängde sig på, lite gammalt, lite nytt och några visor... Resultatet blev Genom glaset, Årsringar, Gudrid Hansens åttonde bok och med den återvänder hon till poesin. Det är en alldeles strålande brittsommardag. På Uppgården, Kristineberg har träden börjat fälla sina löv. Gudrid Hansen säger att det är dags att ta fram lövblåsaren. Text och bild: JAN HULTMAN Fortsättning publicerad i papperstidningen 171020Vill du läsa mer? Bli prenumerant.
