Fröbelinstitutet på Södra promenaden 81
Axel Kumlien var arkitekten som ritade Fröbelinstitutet vilket påminner om den franska renässansen.
NORRKÖPING (LT)
Utanför Marieborgs folkhögskola på Södra Promenaden 81 i Norrköping står några elever. De dricker kaffe och småpratar innan dagens första lektion drar igång.
– Det är ett fint hus, verkar vara mycket gammalt, säger de och tittar upp mot fasaden.
Föga anar de vuxna eleverna som går och lär sig svenska att år 1909 öppnade systrarna Maria och Ellen Moberg en folkbarnsträdgård i den intillliggande Fröbelstugan. Efter ytterligare fem år bildades Fröbelföreningen i den tidigare Mobergs-Eggerska flickskolan, den byggnad som idag kallas Fröbelinstitutet och är en del av Marieborgs folkhögskola.
Eggerska skolan eller som den forna formella beteckningen löd, Flickarbetareskolan, grundades år 1819 tack vare en donation av kung Karl XIV Johan. Fattigvårdsdirektionen stod för samtliga omkostnader och förvaltning av skolan som riktade sig mot fattiga flickors utbildning i handarbete. Genom utbildningen kunde flickorna sedan försörja sig.
Skolan fick sitt namn efter snickaråldermannen Johan Fredrik Eggers och senare hans änka vilka genom testamenten donerade pengar år 1829 och år 1838.
Eggerska skolan slog sig samman med Mobergska barnahusets flickskola år 1885 efter kungligt bifall och kom därefter att heta Mobergs-Eggerska skolan.
Systrarna Moberg hade inspirerats av den tyske grundläggaren till Kindergarten, Friedrich Fröbel. Född i april 1782 och som fick känna på en olycklig och kringflackande uppväxt. Fröbel blev så småningom lärare och undervisade på en privatskola för pojkar.
År 1817 startade han en egen skola och var av den åsikten att tiden före skolåldern var viktigast i ett barns liv. Barnet liknades av Fröbel som ett blomfrö. Om fröet störs genom uppfostring kan utvecklingen skadas.
Han menade att pedagogiken skulle till det yttre vara passivt men till det inre aktivt. Därmed lade han grunden till det som kallas fri uppfostran.
Anna Warburg kom från Tyskland, född i en förmögen bankirfamilj. Som vuxen kom hon att bo i Sverige respektive sitt hemland Tysland. Hon anammade Fröbels idéer och tillsammans med systrarna Moberg som hon lärt känna genom brevväxling och personliga möten blev de tre kvinnorna ledande vid bildandet av Svenska Fröbelförbundet år 1918.
Men för att återgå till Maria och Ellen Moberg. Födda i ett av Norrköpings burgna hem med en far som var läkare. Ett hem där intresset för utbildning var stort. Marias intresse för barn startades i tidiga år därför var det inte på något sätt märkligt att hon som vuxen engagerade sig i uppfostringsfrågor. Inte minst då hon hört talas om Fröbels teorier. Hon utbildade sig som Kindergartenledarinna i Stockholm och tog sin examen år 1899.
Samma år startade systrarna en barnträdgård i sitt hem på Skolgatan i Norrköping. Här rådde Fröbels pedagogik med den fria leken i undervisningen som grund. Systrarna Mobergs månade om allt från barns behov av rörelse, leka och ha roligt. Barnen uppmuntrades till skapande genom att sy och snickra och Maria satte sig gärna ner för att läsa sagor för de små åhörarna.
Till en början ställde sig Norrköpings arbetarbefolkning skeptiska till barnträdgården. Systrarna annonserade och delade ut flygblad vilket lockade en skara på tio barn som sedan utökades med tiden. Behovet av barnomsorg var stort då många kvinnor arbetade i stadens textilindustri. Om inte någon släkting eller granne kunde åta sig barnpassning sprang barnen vind för våg utmed stadens gator.
Kostnaden för barnträdgården var 25 kronor per termin vilket var en ansenligt stor summa på den tiden. Mindre bemedlade föräldrar kunde betala avgiften genom viss arbetskraft som till exempel skura barnträdgårdens golvytor.
När så Fröbelföreningen bildades vad det med syfte att utbildning av barnträdgårdarnas personal skulle främja barnens uppfostran. I den Mobergska- Eggerska flickskolan utbildades barnsköterskor och barnträdgårdslärarinnor fram till år 1950. Här fanns även en spädbarnsavdelning dit mödrarna kunde komma för att amma sina barn samtidigt som de fick ett mål mat för 25 öre.
Fröbelinstitutets byggnad i kvarteret Almen är vacker med fasadernas spännande former som påminner om fransk renässans och takets säregna skorstenar.
Arkitekten bakom byggnaden är Axel Kumlien och den uppfördes för Mobergs-Eggerska flickskolans räkning mellan åren 1891-1893. Kumlien var arkitekt för Medicinalstyrelsen mellan åren 1874 och 1909. Förutom sjukhusbyggnader utformade han också flera hotell, skolor, fängelser, stationsbyggnader och fängelser.
Byggmästare var Svante Håkansson som flyttade från Ringarum till Norrköping år 1885. Han var för övrigt ledamot av fattigvårdsstyrelsen och en av de som lade den första grundstenen till Norrköpings Byggmästareförening.
Text och bild: CARINA LARSSON
