Invigde demokratiutställning

I mitt invigningstal berättade jag bland annat om Umebon Anna Grönfeldt, som arbetade för kvinnlig rösträtt.

I söndags och måndags gjorde jag min första officiella talmansresa i Sverige och besökte då Umeå i Västerbottens län. Min ambition är att jag och de vice talmännen ska besöka samtliga 21 län under mandatperioden och att det genomgående temat för alla resor ska vara riksdagens firande av den svenska demokratins hundraårsjubileum.

Det temat var mycket tydligt under dagarna i Umeå. På söndagen invigde jag riksdagens vandringsutställning om demokratijubiléet som finns att beskåda på Västerbottens museum i Umeå till och med en bit in i maj. Lokalen var fullsatt och en del personer som hade velat närvara under invigningsceremonin kunde tyvärr inte få plats. Museichef Ulrica Grubbström, landshövding Magdalena Andersson och jag höll tal, varefter jag klippte bandet och förklarade utställningen öppnad.

Därefter följde ett panelsamtal om demokratin igår, idag och imorgon. I panelen deltog jag, Lena Berggren, docent i historia, och Anders Lidström, professor i statsvetenskap. Ola Nordebo, politisk chefredaktör på Västerbottens Kuriren, var moderator.

Syftet med dagen var att fira hela Sveriges demokrati. Riksdagens demokratijubileum är en angelägenhet för hela landet och det är därför viktigt att föra ut budskapet och firandet i alla delar av Sverige. Jubileets webbsida är förstås en möjlighet att nå ut. Där finns fördjupande material, frågesport, bilder och en historisk tidslinje, för att nämna något. Men vi vill också, likt rösträttskvinnorna för hundra år sedan, resa runt i landet med vårt budskap och möjliggöra möten. Därför har vi skapat vandringsutställningen som ger besökaren en introduktion till berättelsen om demokratins genombrott i Sverige.

Firandet kommer att pågå ända till januari 2022, hundra år efter att de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Firandet inleddes den 17 december förra året. Hundra år tidigare, den 17 december 1918, var en gråmulen och kall dag i Stockholm – men inne i riksdagshuset var debatten het. Första kammaren gick till beslut under kvällen men i andrakammarsalen pågick debatten till långt in på natten. Den extrainkallade – urtima – riksdagen kunde inte besluta om grundlagsändringar men man fattade slutligen ett avgörande principbeslut: Allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män skulle införas i Sverige.

Som så ofta, när vi betraktar historiska skeenden, tänker vi att utgången var given. Rösträttskampen var dock långt ifrån ett arbete med ett självklart resultat. Många aktörer hade arbetat hårt under många år och många hinder fanns på vägen, innan klubbslaget slutligen föll.

I Umeå bildades Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) 1903 och en viktig företrädare där och i den centrala Landsföreningens för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) blev Anna Grönfeldt. Hennes gärning är inspirerande och uppfordrande. Hon var en sådan person som gick före. Vägen till den allmänna och lika rösträtten gick via många olika steg och ett sådant steg togs 1909 när kvinnor blev valbara till kommunala uppdrag och ytterligare ett 1910 när, för första gången utanför Stockholm, en kvinna blev invald i fullmäktige genom Umebon Helena Ljungberg och i det följande ordinarie valet även Anna Grönfeldt. Det var en spricka i glastaket, en seger på vägen mot demokrati.

Efter invigningen svarade jag på frågor från Umeborna i kulturhuset Väven och besökte Kvinnohistoriskt museum. I måndags började dagen med telefonväkteri i P4 Radio Västerbotten och därefter besökte jag en gymnasieskola för att tala om demokratijubiléet inför en stor grupp gymnasieelever. Eftermiddagen ägnades åt ett seminarium på Umeå universitet, där temat var demokrati och regeringsbildning.

Det blev två bra dagar i demokratins tecken i Umeå. Särskilt roligt var möjligheten att möta så många människor och föra samtal om demokratins historia och framtid.

ANDREAS NORLÉN
Talman, Sveriges riksdag

Share