Låt världen ta den svenska vägen

Så kan fattigdomsmönstret globalt brytas

I mitten av 1800-talet var Sverige ett av världens fattigaste länder. 150 år senare har vi rest oss till ett av de rikaste, friaste och mest jämlika samhällena inte bara i världen, utan i… världshistorien. Världen över lever runt 700 miljoner människor under gränsen för absolut fattigdom. Ska de klara av att lyfta sig själva ur fattigdomen behöver vi lära av Sveriges resa från armod till välstånd.

År 1833 fällde Esaias Tegnér de bevingade orden om att freden, vaccinet och potäterna hade lett till att Sveriges befolkning, som under många århundraden hade legat still och stampat, till slut hade börjat öka stadigt.

En modern forskare hade snarare sagt att dödligheten i befolkningen minskade, medan barnafödandet fortsatte ligga på en hög nivå, men i grunden säger man ungefär samma sak. Färre dog, och fler föddes.

Det var en oerhört positiv utveckling, som berodde på relativt små framsteg. Staten, som blivit något mindre auktoritär, tog färre bonddrängar och söner från åkern för att skicka ut dem i ändlösa krig. Vaccin, bättre hygien och en utvecklad medicinsk vetenskap ledde till att färre dog i farsoter och sjukdomar.

Och ett jordbruk som utvecklades i en mer rationell riktning och introducerade både bättre avelsdjur, ny teknik och nya grödor – däribland potäterna – ledde till att vi kunde föda fler människor. Men fattigdomen bet sig ännu kvar.

Det verkliga trendbrottet kom i mitten av 1800-talet, när reformer som näringsfriheten och folkskolan började ge breda lager av befolkningen friheten och verktygen att faktiskt skapa tillväxt. Rätten till utbildning, skråväsendets avskaffande, rätten att etablera näringsverksamheter och framväxten av en industri till stor del baserad på att utnyttja våra naturresurser från jord- och skogsbruket samverkade och bidrog till att Sverige hade en av de snabbaste tillväxttakterna i världen. Avskaffade tullar, både inrikes och utrikes, ledde till ökad handel.

Samtidigt innebar framväxten av landshypotek och banker att man även på landsbygden fick tillgång till kapital att investera i företag, inte minst som lantbrukare. Tillväxten var både hög och bred. Här lyftes majoriteten av svenskarna ur fattigdom. Så blev Sverige ett av världens rikaste länder.

Globalt sett står vi nu inför samma utmaning. Ökad handel och sakta ökande ekonomisk frihet har gjort att drygt en miljard människor lyfts ur fattigdom de senaste 40 åren, men fortfarande återstår enligt UNICEF 9 procent av världens befolkning. Flera hundra miljoner riskerar dessutom att halka tillbaka ner i fattigdom på grund av lockdowns och handelshinder i coronapandemins spår.

Innan pandemin bedömde man att 70 procent av världens fattiga är landsbygdsbor. De flesta av dem är kvinnor, och en majoritet försörjer sig på jordbruk. Ska vi klara av att utrota fattigdomen behöver vi lära av Sveriges historia – det är en ökad ekonomisk frihet och handel, i kombination med ett mer produktivt jordbruk och stärkta rättigheter och möjligheter för den enskilda människan som bryter fattigdomsmönstret snabbast.

När världen återhämtar sig från pandemin måste vi komma ihåg den läxan. När alla fått möjlighet att vaccinera sig måste det vara en prioritet att bryta lockdowns och få igång handelskedjorna igen.

När det är gjort börjar arbetet för att riva bort handelshindren vi hade redan innan pandemin. Vi behöver en stark röst för demokrati och mänskliga rättigheter från EU – för utvecklingen är negativ och många auktoritära regimer har passat på att slå ner på människorätts- och frihetskämpar under pandemin.

Och dessutom behöver vi inrikta vårt bistånd mer på att skapa arbetstillfällen, stärka tillgången till utbildning, och inte minst höja produktiviten i lantbruket i fattiga länder. Sveriges jordbruksbistånd har minskat ända sedan 80-talet, när det borde ha ökat.

Fred, vaccin och potäter är precis vad världen behöver – men också fler människor som har friheten att driva företag, förverkliga sina drömmar och skapa tillväxt. Det är den svenska modellen för minskad fattigdom.

MAGNUS EK (C)

Share