Litteraturpris delas ut på Vadstena slott

Drömmen om Gurli Hertzman-Ericson:

Gurli Hertzman-Ericson (1879-1954) tillhör de kvinnor som har bidragit till att vi i dag har rätt att rösta, utbilda oss och verka på i stort sett samma sätt oavsett kön.

VADSTENA (LT)

Det är den 10 december i dag. Nobeldagen, en dag som i år firas genom att Nobelpriset i litteratur delas ut i Vadstena slott. Och pristagaren är Gurli Hertzman- Ericson, en flitig… svensk författare född i Göteborg år 1879 och senare bosatt i Stockholm.

Av Gurlis 35 böcker har Götabiblioteken i dag fem, fyra finns i Linköping och två i Ydre. (En finns på båda biblioteken.) Alla biblioteksböcker är inne vilket måste bero på att det ännu inte är allmänt känt vem som får årets Nobelpris. Storytel har ingen av Gurlis böcker. Samma gäller säljare av nya böcker. Däremot finns det gott om begagnade böcker av henne att köpa på nätet.

Gurlis första bok kommer år 1903 och är ”Från mor till barn”, sagor för stora och små. Den sista ”Från fäbodvallen” är en rad kåserier publicerade i Dagens Nyheter på 1940-talet och samlade av sonen Bo år 1972. Den sista under hennes livstid kommer 1953, 50 år efter debuten, och heter ”Blå duett”.

Gurli Hertzman-Ericsons författarskap är skiftande. Det innehåller romaner, barnböcker för både barn och barnbarn och novellsamlingar. De första böckerna är skrivna med gammalstavning. Hon har även gjort många översättningar från engelska, norska, danska, nederländska och tyska.

Gurli växer upp som en köpmandotter i Göteborg, får en gedigen utbildning och en möjlighet att förvärvsarbeta. Hon studerar måleri för konstnären Georg Pauli på Valand i Göteborg, språk vid Cambridge Training College och brittisk litteratur vid Saint Andrews-universitetet i Edinburgh.

Hennes samhällsengagemang syns även i hennes böcker. Samtidigt får man som läsare en fyllig bild av tillvaron för cirka 100 år sedan. I ”Ett gammalt hus ska rivas” tillhör personerna olika världar. Å ena sidan Tom, som arbetar i bank och har sin framtid utstakad, å andra sidan de två gårdsmusikanter, som Tom bjuder in på kaffe och bullar.

Gurli är mycket engagerad i samhället och använder där sin skrivförmåga. Hon medarbetar i tidskriften ”Rösträtt för kvinnor” och är en tid dess redaktör. Hon är ordförande i Stockholmskretsen av Kvinnliga fredsförbundet och under andra världskriget engagerar hon sig för Norges och Danmarks sak. Hon är också aktiv i Sveriges författarförening, en period som sekreterare och en som vice ordförande.

Sitt stora genombrott får Gurli med Stockholmsromanen ”Huset med vindskuporna” år 1923. ”Först där blir det konstnärliga famlandet till ett fast grepp”, skriver Barbro Alving i boken ”Fem Norstedtsförfattare”.

I dag, den 10 december 2021, uppmärksammar vi främst hennes författarskap. Motiveringen talar om Gurlis välmatade bildspråk. ”Man stannar ideligen för måleriet i hennes romaner och en situationsbild lösgör sig för ens blick som en tavla.”

I en av de stora salarna i Vadstena slott är det dukat till fest. Gästerna håller på att samlas. En heter Ellen men det är inte Key. Det är min farmor. Hon och Gurli är kusiner vilket kan förklara att det bland mina böcker finns en hel trave av Gurlis, de flesta dedicerade till mina föräldrar.

Det är säkert flera år sedan jag läste någon av Gurlis böcker. Som den vakna läsaren redan har förstått är Nobelpriset inte full verklighet. Det är däremot en mycket tydlig dröm. En dröm som för ovanlighetens skull finns kvar på morgonen. Man kan undra hur i hela världen hon plötsligt dyker upp och inte bara som person utan med en hel handling.

Som jag minns det träffas vi en gång om året. Det är på Mors dag. Min farmor föds den 30 maj och får därför, i varje fall som äldre, alltid fira sin födelsedag på närmaste söndag, vilket i regel sammanfaller med Mors dag. Då firas våren, mor och födelsedag med kalas i stugan och kusin Gurli är en av gästerna.

Gurli tillhör kanske de bortglömda men hon är samtidigt en av de kvinnor som har bidragit till att vi i dag har rätt att rösta, utbilda oss och verka på i stort sett samma sätt oavsett kön. Nu lyfts hon fram med ett nobelpris och en fest på Vadstena slott, låt vara i en dröm.

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Share