Mitt första officiella utrikesbesök som riksdagens talman gick, som traditionen bjuder, till Finland.
Den 5 februari varje år firar vännerna i vårt östra grannland Runebergsdagen till minne av den finländske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg som föddes denna dag 1804. I Sverige… är det nog inte så många som känner till dagen, men jag uppmärksammar den gärna av flera skäl. Jag älskar historia, jag lärde mig för många år sedan några av Runebergs dikter utantill, jag tror mycket på nordiskt samarbete och nordiskt utbyte – och dagen firas med en särskild bakelse, Runebergstårtan.
I Riksdagens café kunde man faktiskt under veckan före Runebergsdagen köpa sig en egen Runebergstårta och det gjorde jag självklart.
Mitt första officiella utrikesbesök som riksdagens talman gick, som traditionen bjuder, till Finland. Väl där blev jag intervjuad av Hufvudstadsbladet och fick frågan om jag kunde läsa några rader av Runeberg. Jag frågade då om reportern ville höra hela Sven Dufva – Runebergs mest kända dikt – eller bara några strofer. Han ville gärna höra hela och filmade uppläsningen som sedan lades ut på Hufvudstadsbladets Youtube-kanal. Det hela gav upphov till många glada reaktioner från Finland, vilket jag tyckte var väldigt roligt.
På Wikipedia kan man läsa att Runeberg redan under sin livstid hyllades som Finlands nationalskald. Han firades offentligt första gången i Jakobstad på sin femtioårsdag 1854. År 1858 framförde Borgås gymnasister för första gången en sångarhyllning utanför hans bostad i Borgå. År 1866 inleddes en tradition i Borgå genom en kvällsfest den 5 februari som hade sina rötter i finska Konstnärsgillets årsfest. Den utvecklades till en större fest, först i societetshuset och från och med 1930-talet på Kulturhuset Grand.
Svenska litteratursällskapet i Finland som grundades 1885 valde Runebergsdagen som sin årsdag. Då etablerades traditionen med fackeltåg samt sång och kransnedläggning vid hans staty. Runebergsfester ordnades också i skolor, i ungdomsföreningar och andra föreningar. Olika slag av programaftnar ordnas fortfarande på Runebergsdagen. Betoningen ligger ofta på litteratur och kultur, snarare än personen Runeberg.
Det finns flera olika moderna varianter av Runebergstårtan, men ursprunget är sannolikt ett cylinderformat bakverk som sockerbagaren Lars Henrik Astenius i Borgå tillverkade redan på 1840-talet enligt ett recept från S:t Petersburg. Tårtan kom att förknippas med Johan Ludvig Runeberg, och spreds redan på 1800-talet via konditorier och bagerier. Under 1900-talet började den allt tydligare höra ihop med just Runebergsdagen. Jag kan intyga att den är god!
Andreas Norlén
Talman, Sveriges riksdag
